Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen



Relevanta dokument
Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Näringsämnena och matspjälkning

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

WHO = World Health Organization

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Näringsämnen i matvaror

Afrika- i svältens spår

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Biologi 2. Cellbiologi

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Näringslära Meri Hakkarainen

Kemiska ämnen i cellen

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Näringslära En måltid

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Cellen och biomolekyler

Kemiska ämnen som vi behöver

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kemiska ämnen i cellen

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Människokroppen 2 - Mat

d=236

Kosten A och O. Page 1 of 5. Äta bör man annars dör man. Fett

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Mat & Hälsa Kolhydrater

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

KROPPEN Kunskapskrav:

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Eva Lena Andersson

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Läsa och förstå text på förpackningar

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Goda kostvanor - Näringslära

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Diabetesutbildning del 2 Maten

Fett fett. bränner. men välj rätt

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Maria Svensson Kost för prestation

Tio steg till goda matvanor

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

9. Vitlök är en klassiker i

Pedagogisk planering Elev år 5

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

grow vitamineral

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Vad räknas till frukt och grönt?

Pressinformation. Fakta om omega-3

Utökad kostinformation för tränande

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1


Prestationstriangeln

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

organisk vitamineral

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Fyller kosttillskott någon funktion?

Transkript:

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater.

Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider (enkla) Vitt pulver som lätt löses i vatten. Bildas i växters gröna blad vid fotosyntesen Energikälla i kroppen (förbränning i kroppens celler) Smakar mindre sött än vanligt strösocker Enkla sockerarter har summaformel: C 6 H 12 O 6

Fruktsocker (fruktos) Kolhydrater monosackarider (enkla) Finns ofta tillsammans med druvsocker i frukter. Smakar sötare än druvsocker En annan monosackarid är galaktos som bildas i djurs mjölkkörtlar.

Kolhydrater disackarider (sammansatta) Rörsocker (sackaros) Kallas även betsocker som efter framställning blir vanligt bitoch strösocker. Framställs av sockerbetor (kallare klimat) eller sockerrör (varmare klimat) Lättlösligt i vatten Sammansatt sockerart: fruktsocker + druvsocker -> rörsocker Summaformel för sammansatta sockerarter: C 12 H 22 O 11

Maltsocker (maltos) Kolhydrater disackarider (sammansatta) Framställs ur sädeskorn som fått gro Används vid öl- och sprittillverkning Ihopsatt av två druvsockermolekyler Mjölksocker (laktos) Finns bara i mjölk

Kolhydrater stärkelser Stärkelser är sammansatt av många druvsockermolekyler Kan bestå av ca 1000-druvsockermolekyler Vanligt i sädeskorn och potatis Olösligt i kallt vatten, men vid ca +50 o C löser sig endel och det blir lite klistrigt Vanligt att använda för att göra såser och andra vätskor tjockare, t.ex. potatismjöl. Summaformel: (C 6 H 10 O 5 ) n, där n=antalet druvsockermolekyler.

Kolhydrater cellulosa (kostfibrer) Uppbyggd av druvsockermolekyler, påminner om stärkelser men är en mycket större molekyl. Kan innehålla så mycket som 12 000 glukosdelar Ingår i växternas cellväggar och ger dess celler stadga. Ca 50% av trä består av cellulosa Vanligaste kolföreningen på jorden Viktig för pappers, sågverks, textil och plastindustrier Olösligt i vatten, men bra på att dra till sig vatten. Våra kroppar kan inte bryta ner cellulosa Även viktiga i fiberrik kost som bland annat ger kroppen en bättre mättnadskänsla och låter tarmarna arbeta. Summaformel: (C 6 H 10 O 5 ) n, där n=antalet druvsockermolekyler

Fetter Kemisk förening av alkoholen glycerol och tre st fettsyror. Det är kombinationen av olika fettsyror som bestämmer vilket fett det är och vilka egenskaper fettet har. Glycerol Fettsyror

Fetter Mättade fetter Består till största del av mättade fettsyror Oftast fasta fetter Endast enkelbindningar mellan kolatomerna i fettsyran Omättade fetter Oftast flytande fetter Består till största del av omättade fettsyror Endast en dubbelbindning mellan kolatomerna i fettsyran Fleromättade fetter Består till största del av fleromättade fettsyror Består av flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i fettsyran

Fetter Transfetter Om t.ex. smör får stå framme i rumstemperatur ett tag så börjar det lukta illa, man säger att fettet härsknar. Vissa produkter, som kakor och olika såser kan dock hålla sig längre. Dessa produkter innehåller ett sorts fett som kallas transfetter Transfetter är från början omättade fetter som man i industrier gjort om till att likna mättade fetter Dubbelbindningarna hos de omättade fetternas fettsyror bryts upp. De mer nyttiga omättade fettsyrorna omvandlas då till mindre nyttiga fettsyror.

Bra fetter Fetter Omättade fetter som finns i bl.a. rapsolja, majsolja, lax, nötter och avokado. Mindre bra fetter Mättade fetter som finns i bl.a. feta ostar, fett kött, feta kakor och glass.

Protein Annat namn på proteiner är äggviteämnen. Byggstenar i allt levande Vissa proteiner styr livsprocesser i cellerna, enzymer. T.ex. huden, håret och musklerna består till största delen av proteiner Proteinrik mat är t.ex. kött, fisk, mjölk, ost, ägg, ärtor och bönor Koagulerar, t.ex. när äggvitan i ägget stelnar vid stekning eller när blodet i ett sår stelar och bildar en sårskorpa. (Proteinets kemiska struktur förändras)

Oftast mycket stora molekyler Uppbyggda av aminosyror Protein Alla aminosyror innehåller en aminogrupp (NH 2 ) och en karboxylgrupp (-COOH) Det finns 20st olika aminosyror Proteiner byggs upp genom att många aminosyror sätts ihop i en lång kedja. Ordningen på hur aminosyrorna sitter bestämmer proteinets egenskaper och funktioner. I vilken ordning de ska sitta bestäms av en gen (del av DNA) i cellkärnan där proteinet ska bildas.

Protein När kroppens näringsdepåer börjar ta slut bryts kroppens proteiner ner för att få energi. (musklerna bryts ner) När kroppen börjar bryta ner proteiner från livsnödvändiga organ blir det farligt för kroppen, kroppen svälter och bryter ner allt den kan för att hålla sig vid liv.

Mineralämnen Ca 5% av kroppen består av mineralämnen som vi får i oss i små mängder mat och dryck. Deltar i regeringen av kemiska reaktioner i cellerna. Flera mineralämnen ingår i enzymer. Exempel på olika mineraler: spårämnen järn zink selen jod kalcium fosfor magnesium Viktiga i skelettet Spårämnen: behövs i små mängder för att kroppen ska fungera bra

Vitaminer Kolföreningar som behövs i små mängder för att kroppen ska må bra Vår kropp kan själv inte tillverka vitaminer utan måste tillföras till kroppen via t.ex. vitaminrik kost. Exempel på vitaminer: B-vitamin: ingår i viktiga enzymer C-vitamin: antioxidanter, motverkar att skadliga ämnen bildas i cellerna vattenlösliga E-vitamin: antioxidanter A-vitamin: viktig vid kemiska reaktioner i ögat när vi ser D-vitamin: betydelse vid reglering av kalcium- och fosfathalten i kroppen (skelettet) K-vitamin: nödvändig för att blodet ska levra sig fettlösliga

Uppgift Sammanfatta matkemin med en tankekarta socker Matkemi kolhydrat stärkelse cellulosa