Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 214 39 svar på enkäten inkom. Vad gäller de första fyra påståendena med inriktning på den allmänna inställningen till den psykosociala arbetsmiljön blev utfallet som följer: LIR:s psykosociala arbetsmiljö är god. 2 2 1 1 helt tar Tar Tar helt Mitt arbete får mig att må dåligt. 3 2 2 1 1 helt tar Tar Tar helt Jag trivs på min arbetsplats. 3 2 2 1 1 helt tar Tar Tar helt 1
Jag är stolt över det arbete jag utför. 2 2 1 1 helt tar Tar Tar helt Det kan och bör noteras att en stor majoritet av de anställda upplever sin arbetssituation som tillfredsställande man trivs där man är och känner stolthet över det arbete man utför. Samtidigt indikerar enkätresultatet att det finns behov av fortsatt aktivt arbetsmiljöarbete. Dels upplever förhållandevis många anställda sin arbetssituation som god med viss reservation (genom att välja ), dels anger enstaka medarbetare att de inte finner den psykosociala arbetsmiljön god/trivs/är stolta över sitt arbete, vilket är ett problem som måste tas på största allvar. Som mest iögonfallande vad gäller denna kategori framträder reaktionerna på påståendet Mitt arbete får mig att må dåligt, där respondenter instämmer. Enkäten i övrigt, med sin lista över aspekter/aktörer av vikt för den psykosociala arbetsmiljön ger mer distinkta indikationer på hur de anställda upplever situationen på arbetet. Vad gäller administrationen anger 1% av respondenterna att de är nöjda, medan antalet nöjda med arbetsledningen och organisationen är 89% respektive 81%. Om kategorin organisation anför en missnöjd respondent att ständiga omorganisationer och nya system tär på krafterna, en annan att organisationen befinner sig oroväckande långt ifrån verkligheten, en tredje att många omorganisationer innebär att kostnader/tidskrävande arbete skjuts från GU centralt + fakulteten till institutionerna, medan en fjärde motiverar sitt missnöje med att organisationen är lite rörig, mycket informella beslut. 7% av respondenterna anger att de är nöjda med arbetsmängden/prestationskraven. Bland de 3% som är missnöjda märks kommentarer som dessa: Oroande att det hela tiden ökar! ; Det är höga krav på alla fronter, mycket arbete på kvällar och helger ; Diskrepans mellan förväntningar på insatser och norm för arbetstid och lön. Vad gäller arbetstid är hela 9% nöjda, medan något färre 83% finner arbetsuppgifternas innehåll helt och hållet tillfredsställande. Bland de missnöjda i sistnämnda kategori återkommer kommentarer om att arbetet innehåller för mycket administration. De närliggande kategorierna handlingsutrymme/kontroll över eget arbete och möjlighet till inflytande samlar 9% respektive 87% kryss i rutan Nöjd/Inga klagomål, och utfallet är i stort detsamma vad gäller kollegorna, 9%, och samarbete med kollegorna, 83%. Vad gäller den sistnämnda kategorin anför en av de respondenter som reserverar sig att kollegialitet och lojalitet minskar med ökad stress, medan en annan lägger ut texten på följande vis: Mycket bra kollegor, men mot bakgrund av strukturella/kulturella 2
problem (se övriga synpunkter) blir jag återkommande irriterad och trött av att jag och andra måste lägga mina egentliga sysslor åt sidan för att städa upp och göra brandkårsutryckningar på grund av att det brister på andra håll. Jag ser och får alltså hantera konkreta konsekvenser av dessa strukturella/kulturella problem, men har själv mycket små möjligheter att påverka problemen i sig. Överlag framträder dock en bild av att de anställda trivs med varandra: 92% är nöjda med seminarierna (ton och stämning) och ännu fler, 9%, är tillfreds med stämningen i fikarum, pentry (ton, samtalsklimat). Lika många, 9% av respondenterna, anger att de är nöjda med trivseln/det sociala umgänget på arbetsplatsen, medan 92% inte ser några problem vad gäller mobbning/trakasserier här anger dock en av de missnöjda att kvinnliga chefer är utsatta. Inte en enda av respondenterna har klagomål vad gäller våld, hot, oro för egen säkerhet. 92% av enkätbesvararna förklarar sig nöjda med studenterna. Det generellt positiva intryck som ovan ges av den psykosociala arbetsmiljön på LIR grumlas av att 38% av respondenterna uttrycker ett missnöje vad gäller stress. Bland de missnöjdas kommentarer märks uttalanden som dessa: Hetsigt klimat på LIR! ; Upplever att jag inte hinner med allt som måste göras på kort varsel ; Det är viktigt att inst. avlönar medarbetare som utför t.ex. sakkunniguppdrag kring ansökningar/antagning ; Upplever att det blir för mycket ibland. På institutionen finns även en förhållandevis stor oro för framtiden. 24% av respondenterna uttrycker en sådan oro, med skilda motiveringar som stressen ökar, osäker arbetsmarknad och viss oro inför framtida prefektbyten då så mycket är avhängigt ledningen. Sammantaget framträder just aspekterna stress och oro för framtiden, tillsammans med den med stress sammanhängande frågan om arbetsmängd/prestationskrav, som faktorer att närmare fokusera vad gäller de fortgående insatserna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön vid LIR. Det finns anledning att anta att inte minst dessa faktorer ligger till grund för att så många som fem av de medarbetare vid LIR som svarat på enkäten instämmer i påståendet Mitt arbete får mig att må dåligt. Med detta sagt är det värt att påminna om att målet med ett arbetsmiljöarbete måste vara att alla ska känna sig tillfreds med sin arbetssituation, och att vi därför inte får negligera de områden/aspekter av den psykosociala arbetsmiljön där de missnöjda är i stor minoritet. Enkäten innehöll även som frukt av ett samarbete med institutionens likabehandlingsombud en avslutande fråga med följande lydelse: Har du upplevt att det förekommit/ förekommer kränkande behandling på grund av kön, könsidentitet/-uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning vid LIR? 3 av de 39 respondenterna har angett att inte har "stött på dessa problem". 28 har lämnat detta svar okommenterat, men i ett fall finns ett förtydligande: Inte nödvändigtvis kränkande däremot är vi dåliga på att ta frågor om osynlig, strukturell diskriminering på allvar. Män som gynnar män, homogent kollegium gällande etnicitet, frågor kring social 3
bakgrund/klass etc. I övrigt anger två personer att de upplever att studenter varit utsatta, medan en tredje kryssar i att hen upplevt att både studenter och kollegor varit/är utsatta. Den sistnämnda bifogar en längre kommentar: Det råder i vissa delar av verksamheten en slags hierarki: forskning värderas högst och därefter i fallande ordning undervisning undervisning lärarutbildning administration. Det hela har en anstrykning av machokultur som upprätthålls på ett svårfångat sätt men som slår mot många anställda, män och kvinnor, och också verksamheten. Här odlas en driven individualism som försvårar samarbete och att kunna inordna sig i och ta ansvar för helheten. Verksamheten blir stundtals en spelplan för egna särintressen, vilket inverkar negativt på kvaliteten på ex utbildning. Detta drabbar kollegor och i slutändan också studenterna. Fyra personer har angett att de upplever att kollegor har varit/är utsatta för kränkande behandling, och ytterligare en har kryssat i att hen upplevt att både kollegor och hen själv har varit/är utsatta; allt utan kommentarer. En person anger att hen själv har varit/är utsatt. Göteborg, den 3 maj Christer Ekholm, arbetsmiljöombud vid LIR 4
Till att börja med några frågor om din allmänna inställning till den psykosociala arbetsmiljösituationen på vår arbetsplats: instämmer Tar Tar helt helt eller tar LIR:s psykosociala arbetsmiljö är god. 22 13 2 3 Mitt arbete får mig att må dåligt. 2 9 24 Jag trivs på min arbetsplats. 27 11 2 Jag är stolt över det arbete jag utför. 21 16 2 1 Nedan listas ett antal aspekter och aktörer som skulle kunna påverka den psykosociala arbetsmiljön. Markera för varje alternativ om du är nöjd eller missnöjd, och motivera kort varför om du är missnöjd. På nästa sida finns möjlighet att utveckla synpunkter som inte direkt rör någon av de här uppräknade aspekterna. Nöjd/Inga Missnöjd Kommentar klagomål Administration 38 1% Arbetsledning 33 4 89%
Organisation 31 7 81% Arbetsmängd, 28 12 7% prestationskrav Arbetstid 36 2 9% Arbetsuppgifternas 34 7 83% innehåll Handlingsutrymme, 37 2 9% kontroll över eget arbete Möjlighet till inflytande 33 87% Kollegorna 36 4 9% Samarbete med 34 7 83% kollegorna Fikarum, pentry 37 2 9% (ton, samtalsklimat) Seminarier (ton, 34 3 92% stämning) Studenterna 3 3 92% Stress 2 1 62% Nöjd/Inga Missnöjd Kommentar klagomål Oro för framtiden 32 9 78% Trivsel, socialt umgänge 36 3 93% Mobbning, 36 4 9% trakasserier Våld, hot, oro för 38 1% egen säkerhet 6
7