Mittuniversitetets verksamhetsplan och budget 2017

Mittuniversitetets verksamhetsplan och budget 2017

Innehållsförteckning 1 Allmänna förutsättningar... 3 1.1 Nationella och lokala förutsättningar... 3 1.2 Mittuniversitetets övergripande uppdrag... 7 1.3 Mittuniversitetets mål och strategier... 8 1.4 Riskanalys 2017... 18 1.5 Styrelsens särskilda uppdrag till rektor 2017... 21 2 Processer för styrning, planering och uppföljning... 22 2.1 Ansvar och befogenheter... 22 2.2 Uppdrag och uppföljning... 22 2.3 Verksamhetsdialoger... 22 2.4 Mittuniversitetets interna styrdokument... 23 2.5 Styrelsens arbetsår 2017... 26 3 Uppdrag till verksamheten från rektor 2017... 27 3.1 Gemensamma uppdrag för alla verksamheter... 27 3.2 Uppdrag till dekaner... 28 3.3 Uppdrag till förvaltningschef... 28 3.4 Uppdrag till överbibliotekarie... 28 3.5 Uppdrag till prorektor/chef för avd. för kommunikation och samverkan... 29 4 Anslagstilldelning och ekonomiska ramar 2017... 30 4.1 Anslag... 30 4.2 Avsättningar anslag... 31 4.3 Ramar anslagsfinansierad verksamhet... 32 4.4 Ersättning per utbildningsområde inom grundutbildning... 35 4.5 Anslag för forskning och forskarutbildning 2017... 36 4.6 Externa forskningsmedel... 37 4.7 Myndighetskapital... 37 5 Budget kärn- och stödverksamhet 2016... 39 5.1 Budget kärn- och fakultetsgemensam stödverksamhet... 39 5.2 Budget universitetsgemensam stödverksamhet... 49 5.3 Påslag för gemensam stödverksamhet och kontor... 55 6 Budget Mittuniversitetet 2017... 57 6.1 Långsiktiga ekonomiska förutsättningar 2017-2020... 57 6.2 Kommentarer budget 2017... 59 6.3 Investeringsbudget 2017... 60 1

Bilaga 1 Kvalitetsindikatorer grundutbildning och forskning... 65 Bilaga 2 Indikatorer för verksamhetens förutsättningar... 69 Bilaga 3 Mittuniversitetets riskanalys 2017... 73 Bilaga 4 Årskalender systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)... 86 Bilaga 5 Resultaträkning per avdelning och fakultetskanslier... 88 Mittuniversitetets verksamhetsplan och budget 2017 Dnr: MIUN 2016/2284 Omslagsbild: Exteriörbild från Åkanten, Campus Sundsvall Fotograf: Tina Stafrén 2

1 Allmänna förutsättningar 1.1 Nationella och lokala förutsättningar 1.1.1 Utbildning Mittuniversitetets utbildningar är eftersökta. Antalet sökande har minskat något (-2,8 procent höstantagningen) under 2016 jämfört med 2015 liksom för riket som helhet. Med tanke på att antalet sökalternativ har minskat med 13 procent mellan samma år är attraktiviteten för universitetets kurser och program fortsatt mycket hög. På nationell nivå minskade söktrycket för andra året i följd och det är kanske rimligt att anta att den fleråriga ökningen nu är bruten genom att förändringar i både ungdomskullarnas storlek och arbetslösheten slår igenom. För Mittuniversitetet kvarstår dock bedömningen att takbeloppet snarare än söktrycket är begränsningen för utbildningsvolymen även under de kommande åren. Regeringen har både för innevarande och kommande år lagt ut uppdrag om expansion av främst lärarutbildningen vid lärosäten runt om i landet. Totalt är det en expansion från 30 000 till 40 000 platser inom lärarutbildningen. Det är med andra ord en mycket kraftig utbyggnad som genomförs vilket ställer stora krav på rekryteringen av lärarkapacitet inom lärarutbildningarnas område. För Mittuniversitetets del är utbyggnaden som presenterades i budgetpropositionen för 2017 beräknad till tio miljoner när den är fullt ut genomförd 2021. Det är förstås välkommet och har underlättat att ämneslärarutbildningen har kunnat startas upp i Sundsvall hösten 2016 och att det finns en plan på att starta en förskollärarutbildning i Östersund 2017. De nya satsningarna kan genomföras utan att annan verksamhet behöver dras ned. Men, liksom tidigare år, ligger en del gamla beslut om neddragningar fortfarande kvar i budgetpropositionen. När de tillkommande medlen läggs till så blir effekten att det totala takbeloppet är relativt stabilt över de kommande åren. Bakom totalsiffrorna krävs dock en viss fortsatt omfördelning mellan olika utbildningsområden för ett efterkomma regeringens beslut. Utbildningsstrategin är förlängd och gäller under 2017. Det innebär att ett nytt långsiktigt strategiarbete för universitetets utbildningar behöver startas upp under det kommande året, vilket kan leda till nya prioriteringar avseende utvecklingen av utbildningsportföljen och universitetets ställning i högskolelandskapet från 2018 och framåt. Avsikten är dock att för 2017 fortsätta satsningen för att stötta utvecklingsmiljöerna i anslutning till programmen samt att även i övrigt fortsätta genomförandet av handlingsplanerna kopplade till utbildningsstrategin. Utan att gå igenom dessa i detalj kan nämnas att en särskild handlingsplan har tagits fram för internationalisering och den är under genomförande. Likaså har uppbyggnaden av nya lärmiljöer konkretiserats genom satsningarna i samband med expansionen av campus i Sundsvall. Motsvarande satsningar genomförs också i Östersund. Det innebär att universitetet nu har möjligheter att på ett konkret sätt genomföra nya pedagogiska utvecklingsprojekt kopplade till utbildningsprogrammen och med stöd i nya tekniska lösningar. I övrigt är, som redan noterats, handlingsplanerna fortsatt under genomförande. 3

Det nya nationella kvalitetssystemet är beslutat och under genomförande. Inom ramen för det nya systemet har lärosätena ett långt gående eget ansvar för kvalitetssäkringen av de egna utbildningarna. Mittuniversitetet driver sedan en tid tillbaka ett gemensamt arbete med Karlstads universitet och Linnéuniversitetet för att utveckla ett för de tre lärosätena gemensamt system för granskning av utbildningarnas kvalitet. Det är det så kallade Treklöver-samarbetet. De första pilotomgångarna är nu på gång och när de är genomförda under första halvan av 2017 kommer de erfarenheterna att ligga till grund för nödvändiga förändringar av systemet. Parallellt med detta driver Mittuniversitetet ett eget utvecklingsarbete för att ta fram ett nytt kvalitetssystem. Det gemensamma granskningssystemet blir en del av kvalitetssystemet som också ska innefatta former för uppföljning, utveckling och dialog. Ett sådant system behöver komma på plats innan Mittuniversitetet kan prövas av UKÄ vad gäller kvalitetssystemet i sin helhet. Inom ramen för det nationella kvalitetssystemet ska även så kallade tematiska utvärderingar genomföras. Den första kommer att handla om hållbar utveckling och ska enligt plan genomföras under 2017. Regeringen har under året tillsatt en utredning om tillträdesfrågor som kommer att lämna sitt betänkande i mars 2017. Vidare har man aviserat en avsikt att återkomma med eventuell utredning kring internationalisering samt, likaså eventuellt, tillsätta en utredning för att se över styrningsfrågor. I första hand avses resursfördelningssystemet för utbildning. Det vore en välkommen utredning med tanke på att nuvarande system är drygt tjugo år gammalt. Om detta kan åtgärda den långsiktiga urholkningen av anslaget för utbildning är förstås långt ifrån självklart men det torde i alla fall innebära att frågan kommer upp för diskussion. 1.1.2 Forskning Inom forskningen presterar universitetet väl. Den nedgång av extern forskningsfinansiering som präglat universitetet under ett par år, på grund av att de regionala strukturfonderna inte har startat sitt arbete, är nu bruten. Från 2016 och några år framåt är prognosen en ökning av den externa forskningsfinansieringen. Strukturfonderna kom igång med sitt arbete under 2016 men det kan samtidigt konstateras att inriktningen inte är lika öppen för universitetets verksamhet som tidigare perioder har varit. Det är därför nödvändigt att bredda finansieringen av forskningen till att omfatta fler finansiärer och att stärka utfallet av ingivna ansökningar. Inom ramen för forskningsstrategin har ett sådant arbete inletts genom både information/utbildning och aktivt mentorskap för forskare och forskargrupper. Den föreslagna regionförstoringen kommer inte att genomföras enligt de planer som tidigare aviserats. Det innebär därmed att förutsättningarna för kommande strukturfondsprogram kanske inte heller förändras vad gäller den geografiska indelningen. Förutsättningarna för kommande period kommer att formas under de närmast kommande åren och det kommer i vilket fall som helst vara viktigt att följa denna utveckling. Förhoppningen är att en ökad externfinansiering också innebär att forskarutbildningen kan expandera en del. Över hela landet har universitet och högskolor visat upp allt lägre siffror när det gäller antalet studenter i forskarutbildning. Det är oroande för den långsiktiga kompetensförsörjningen. 4

Under 2016 har universitetet slutit ett samverkansavtal med Härnösands kommun, liknande de avtal som sedan tidigare finns med Sundsvalls och Östersunds kommuner. Totalt omsätter de tre avtalen 26 miljoner kronor varav hälften är satsningar från universitetet och hälften är satsningar från de tre kommunerna. De olika utvecklingsprojekten som drivs inom ramen för samverkansavtalen har ofta karaktären av förstudier eller miljöstöd för att möjliggöra ytterligare externfinansieringen och redan nu kan det konstateras att genomförda projekt har genererat betydande extern finansiering på väsentligen högre belopp än de som satsats. Regeringens fyraåriga forsknings- och innovationsproposition presenterades i november 2016. I propositionen anges forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017 2020. Viktiga ambitioner som uttrycks i propositionen är ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga. Däremot kommer inte andelen basanslag av den totala forskningsfinansieringen att öka vilket tidigare har varit ett av regeringen prioriterat mål. Regeringen avser vidare att ge UKÄ i uppdrag att svara för ansvar för kvalitetssäkringen av forskning enligt samma grundläggande princip som gäller för utbildning. Det är ett viktigt steg i riktning mot att få ett mer sammanhållet utvärderingssystem som förmår se till hela verksamheten vid universitet och högskolor. Universitet och högskolor förväntas också enligt propositionen ta ett större ansvar för att jämställdhet inom forskningen, samverkan med det omgivande samhället, nyttiggörande av forskning samt för utbildning på forskarnivå och för forskares karriärvägar. Oredlighetsutredningen som pågår ska presentera sitt betänkande under våren 2017. Det kommer med stor sannolikhet att bli någon form av central, nationell, hantering av oredlighetsärenden för att säkerställa kvaliteten i bedömningarna av oredlighet. Utredningen kommer säkerligen också att aktualisera ett antal frågor som bör hanteras av universiteten och det är därför troligt att även Mittuniversitetets regler och riktlinjer i dessa avseenden behöver ses över under kommande år. Mittuniversitetets forskningsstrategi gäller även under 2017 och arbete pågår i enlighet med den handlingsplan som finns beslutad. Under 2017 bör dock arbetet med en ny strategi inledas för att sätta upp mål och prioriteringar för perioden från 2018 och framåt. 1.1.3 Verksamhetens förutsättningar Under året har de olika områden som bygger upp universitetets stödjande verksamhet utvecklats positivt. Omställningsarbetet som inleddes 2012 är vad gäller de utmaningar som universitetet då stod inför i allt väsentligt genomfört. Förändringarna som har genomförts sedan 2012 har inneburit både förändrade arbetssätt och besparingar. Det finns självfallet fortfarande behov av att fortsätta förändringsarbetet för att utveckla arbetssätt och hålla kontroll på kostnaderna. Det finns också ett tydligt behov av att på ett bättre sätt kunna prioritera mellan de många angelägna områden som utgör verksamhetsstöd på olika nivåer och för olika verksamheter. Formerna för att göra denna typ av bedömningar är endast delvis utvecklad. Digitaliseringen har under de senaste åren inneburit flera större förändringar av interna rutiner och system. Det arbetet har visat på behov av en bättre översyn av system i verksamhet och styrning av 5

den samlade IT-miljön, bättre integration av IT och verksamhetsutveckling samt ett behov av mer funktionella genomförandeprocesser. Ett sådant utvecklingsarbete kan behöva starta under 2017. Omlokaliseringen från Härnösand till Sundsvall har genomförts under 2016. Den ekonomiska slutrapporteringen av den fysiska flytten är under beredning medan bedömningen av de mål som sattes vad gäller till exempel utbildningsutbudets förändring måste anstå en tid. Det kommer att finnas vissa insatser under 2017 som pågår som en följd av omlokaliseringen, till exempel vissa lokalanpassningar. Flera av de verksamhetsprojekt som initierats med anknytning till de verksamheter som flyttats från Härnösand pågår fortfarande, till exempel utveckling av campus-distans-modellen, satsningar på forskning inom lärarutbildningens område och satsningar på ämnesdidaktik. Miun 2025 är Mittuniversitetets framtidsarbete som har pågått under en tid. Arbetet har bedrivits relativt intensivt under 2016 och kommer att avslutas under våren 2017. Det arbetet har engagerat många medarbetare och kommer också att kunna utgöra en bra grund för det strategiska arbete som behöver starta under nästa år. 6

1.2 Mittuniversitetets övergripande uppdrag Mittuniversitetet styrs av ett antal mål fastställda av regering och riksdag, där högskoleförfattningarna högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) utgör huvudsaklig grund för verksamheten. Universitet och högskolor har sedan 2010 regleringsbrev 1 där antalet mål och återrapporteringskrav begränsats, och där redovisningen av resultat i huvudsak ska ske utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelag. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbreven ska, i enlighet med denna förändring, vara ett komplement till de uppgifter som anges i högskolelag. Mittuniversitetet har även ett särskilt regleringsbrev som gäller lärosätet 2. Förändringen av regleringsbrevet till universitet och högskolor har också sin bakgrund i förändringar i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, FÅB, (SFS 2000:605). I 3 kap 1 anges följande: Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Mittuniversitetets huvuduppgifter är, enligt högskolelagen (1 kap 2-5a), att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och att bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I uppgiften ingår att samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Det ska, enligt högskolelagen, finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning och vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Verksamheten ska avpassas för att nå hög kvalitet och i lagen betonas också att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenter. I högskolornas uppdrag ingår att främja hållbar utveckling, att främja förståelsen för internationella förhållanden samt att aktivt främja och bredda rekryteringen av studenter och forskarstuderande. Enligt högskolelagen ska jämställdhet mellan kvinnor och män iakttas och främjas. För Mittuniversitetet fanns för perioden 2012-2015 ett uttalat mål från regeringen att minst 32 procent av de professorer som anställdes skulle vara kvinnor 3. Ett nytt målvärde på 45 procent för perioden 2017-2019 har aviserats i Mittuniversitetets regleringsbrev för 2017. Vidare anger högskolelagen att ett målinriktat arbete ska bedrivas för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och sökande till utbildningen. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. 1 Regleringsbrev för respektive budgetår avseende universitet och högskolor samt regleringsbrev för respektive budgetår avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor och 2.65 Särskilda medel till universitet och högskolor 2 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Mittuniversitetet, se även www.miun.se. 3 Mittuniversitetets utfall under perioden var 40 procent. 7

1.3 Mittuniversitetets mål och strategier Det strategiska utvecklingsarbetet vid Mittuniversitetet bygger på en övergripande struktur av mål och aktiviteter. Utvecklingsarbetet utgår från Mittuniversitetets utvecklingsplan 2014-2016 4 där följande utgångspunkter fastställs: Mittuniversitetet är det unga, dynamiska universitetet som präglas av nytänkande, engagemang och tillgänglighet. Mittuniversitetet ska erbjuda utbildningar som förbereder för arbetslivet och som är nära kopplade till den forskning som bedrivs. Forskningen ska genomföras i nära samverkan med omgivande samhälle och bidra till innovation och utveckling. Mittuniversitetets verksamhet är därigenom uppbyggd enligt de intentioner som varit vägledande för att definiera samverkan mellan utbildning, forskning och innovation (den så kallade Kunskapstriangeln). Inom utvecklingsplanen finns ett antal övergripande mål kopplade till huvudområdena grundutbildning, forskning och forskarutbildning respektive verksamhetens förutsättningar. Målen bryts i sin tur ner i underliggande mål i de tre strategierna Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2011-2017 5, Mittuniversitetets forskningsstrategi 2012-2016 6 samt Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 7, se bild ovan. 4 Mittuniversitetets utvecklingsplan 2014-2016 prolongerad (MIUN 2008/820) 5 Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2011-2017 prolongerad (MIUN 2009/1671) 6 Mittuniversitetets forskningsstrategi 2012-2016 (MIUN 2011/924) 7 Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 (MIUN 2012/612) 8

Inom respektive strategi finns kopplat handlingsplaner som syftar till att specificera aktiviteter och projekt för att nå de övergripande målen. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll 8 görs återkommande riskanalyser som syftar till att identifiera risk för att inte nå Mittuniversitetets strategiska mål, se även avsnitt 1.4. För att följa upp det strategiska arbetet mäts och analyseras ett antal indikatorer, se avsnitt 1.3.1 1.3.3. 8 Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) som i sin tur hänvisar till Myndighetsförordningen (2007:515) 9

1.3.1 Mål och kvalitetsindikatorer för grundläggande utbildning Övergripande mål för grundläggande utbildning - Mittuniversitetet ska erbjuda attraktiva, ämnesmässigt högkvalitativa och rekryteringsmässigt uthålliga utbildningar i nära samverkan med arbetslivet och med tydliga bildningsinslag och forskningsanknytning. - Utbildningarna karaktäriseras av pedagogisk medvetenhet, närhet, flexibla utbildningsformer och en internationell studiemiljö. Förmågan till kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning är nyckelbegrepp i all utbildning. I Mittuniversitetets prolongerade utbildningsstrategi utpekas tre utvecklingsområden som bedöms vara av strategisk betydelse för utvecklingen av universitetets utbildningsmiljöer. Områdena omfattar såväl kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad som utveckling av arbetssätt, teknik, pedagogik och organisatoriska strukturer. De tre områden som prioriteras under perioden är Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling samt Internationalisering. Mål enligt utbildningsstrategin Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e-lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelser med andra lärosäten. E-lärande ska omfatta utbildning både på distans och på campus. Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt för arbetslivsanknytning inom grundutbildningen, såväl bland studenter och arbetsgivare som i nationella jämförelser med andra lärosäten. Arbetslivsanknytningen ska bedrivas systematiskt och vara kvalitetssäkrad. Internationaliseringen ska vara integrerad i all verksamhet. Den ska vara tydlig och synas på många nivåer internt och externt, offensivt och operativt. All utbildning ska vara av hög kvalitet. Med detta avses kvalitet som den upplevs av studenterna, kvalitet i förhållande till lärandemål och examensbeskrivningar samt utbildningens relevans för arbetslivet i vid mening. Samverkansformerna med regionen ska vara väl utvecklade. Målet är att öka såväl övergången till högre studier som Mittuniversitetets marknadsandel i regionen. Mittuniversitetets utbildningsutbud ska karaktäriseras av attraktivitet, nytänkande, framförhållning och lyhördhet och baseras på kärnvärdena nytta, närhet och nyfikenhet, samt länkas till de prioriterade insatsområdena. Indikatorer för grundutbildning Utgångspunkten är att utbildningsindikatorerna ska vara kvalitetsdrivande. I utvecklingen av indikatorerna har hänsyn tagits till det pågående reformarbetet kring extern utvärdering av utbildning, till etablerade kvalitetsmätningar och att de ingående delarna ska vara relevanta, transparenta och nedbrytbara på olika verksamhetsnivåer. Indikatorerna är relativa, det vill säga speglar universitetets prestation relativt andra lärosäten, där så är möjligt. 10

Indikatorer för grundutbildning 2013 2014 2015 2016 Mål 2018 Attraktivitet Sökande per antagen, program 1,39 1,41 1,47 1,41 2 Sökande per antagen, kurs 1,25 1,05 1,08 1,25 1,2 Lärarindex Andel disputerade 49 48 52 52 Andel professorer 15 15 15 17 Antal lärare per HST (index) 0,069 0,069 0,068 Nöjd studentindex Nöjd studentindex 63 66 66 pos.utv. Kursvärdering Kursvärdering 3,65 3,63 >3,5 Prestation Genomströmning 83 82 81 80 Kvar åk 2 66 67 67 68 73 11

1.3.2 Mål och kvalitetsindikatorer för forskning och forskarutbildning Övergripande mål för forskning och forskarutbildning - Mittuniversitetets forskning ska ha hög akademisk kvalitet och vara av relevans för omgivande samhälle. Samproduktion med externa aktörer och ökad extern finansiering ska eftersträvas. - Forskningen ska drivas i internationell samverkan och hålla hög internationell kvalitet. Inom profilerade områden ska Mittuniversitets forskare vara bland de internationellt ledande. I Mittuniversitetets forskningsstrategi framgår mål för ämnesforskningen, den profilerade forskningen och för insatsområdena forskningens effekter, forskningsmiljöer, forskarkarriär samt forskningsresurser. Mål i forskningsstrategin - Målet för ämnesforskningen är att utveckla starka ämnen som strävar mot excellens inom respektive ämnes vetenskapliga fält, att konsolidera utbildningen på forskarnivå inom befintliga forskarutbildningsämnen och att öka grundutbildningens forskningsanknytning. - Målet för den profilerade forskningen är att utveckla starka profilområden med tydlig gemensam vision, förädla excellens och internationellt konkurrenskraftig verksamhet inom profilområdets vetenskapliga fält och att bygga djupa och långsiktiga samarbeten med ledande partners inom privat och offentlig verksamhet. - Målet för forskningens effekter är att utveckla lärosätets vetenskapliga publicering, särskilt i internationella kvalitetsgranskade former, öka citeringen och nyttjandet av forskningen, förstärka dess synlighet inom populärvetenskap och samhällsdebatt, samt verka för nyttiggörande och innovationer i samarbeten med partners inom privat och offentlig verksamhet. - Målet för forskningsmiljöer är att genom tydligt akademiskt ledarskap bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer som präglas av intellektuell nyfikenhet och delaktighet i lärosätets utveckling och där utbildningen på forskarnivå håller hög nationell och internationell kvalitet. - Målet för forskarkarriär är att vara en attraktiv arbetsplats på lika villkor med goda förutsättningar för att rekrytera och behålla personal, där karriärvägarna är tydliga och all forskande personal erbjuds kompetensutveckling. - Målet för forskningsresurser är att säkerställa en hög och stabil finansiering från en bred uppsättning bidragsgivare, att nyckelresurser i form av infrastruktur för forskning utvecklas och underhålls, där behovsanpassade stödfunktioner effektiviserar hanteringen av ansökningar och projekt. Indikatorer för forskning och forskarutbildning Utgångspunkten är att forskningsindikatorerna ska vara kvalitetsdrivande och att de ska omfatta de mest väsentliga delarna inom forskning och forskarutbildning. Arbetet ska utgå från etablerade kvalitetsmätningar och de ingående delarna ska vara relevanta, transparenta och nedbrytbara på olika 12

verksamhetsnivåer. Indikatorerna ska vara relativa, det vill säga spegla universitetets prestation relativt andra lärosäten, där så är möjligt. Mittuniversitetets forskningsindikatorer består av tre delar: extern finansiering, publiceringar och mått kring forskarutbildning. Mätningar och jämförelser görs relativt andra lärosäten med egen forskarutbildning. Indikatorer för forskning och forskarutbildning 2013 2014 2015 2016 Mål 2018 Externfinansieringsindex Andel externfinansiering 47 43 36 52 Andel VR, FAS, Formas 1,9 1,6 2,0 5 Andel övr. konkurrensutsatta medel 21 17,2 8,7 25 Publiceringsindex Medelcitering enl. VR 0,76 0,87 0,8 1 Publiceringsindex Norska modellen 1 330 356 284 191 ökande Forskarutbildning Medelstudietid 3,12 2 4 år Doktorandspegeln 1 Värden per 2016-12-19 2 Värde per 2016-12-19 ej målsatt 13

1.3.3 Mål och indikatorer - verksamhetens förutsättningar Övergripande mål för verksamhetens förutsättningar - Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika villkor. Detta innefattar såväl anställda som studenter. - Ledarskapet vid Mittuniversitetet ska präglas av professionalism och chefer på alla nivåer ska vara engagerade och utgöra goda föredömen. Det ska finnas en levande dialog kring verksamhetens behov och inriktning. Medarbetare ska känna sig uppmärksammade och värderade i sitt arbete. Chefer ska ha stöd i sitt ledarskap. - De administrativa rutinerna ska utformas så att en optimal fördelning av uppgifter mellan olika nivåer uppnås där effektivitet kombineras med hög servicenivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att skapa ett effektivt och väl fungerande samarbete mellan olika administrativa nivåer. - Universitetsbiblioteket ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. Biblioteket ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. I Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar finns tre huvudområden: 1. ledarskap, medarbetarskap och lika villkor, 2. kvalitet och effektivitet i stödverksamhet samt 3. universitetsbiblioteket. Mål i strategin för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika villkor. Detta innefattar såväl anställda som studenter. Ledarskapet vid Mittuniversitetet ska präglas av professionalism och engagemang och chefer ska utgöra goda föredömen. Det ska finnas en levande dialog kring verksamhetens behov och inriktning, en god arbetsmiljö och ett utvecklande medarbetarskap. Mittuniversitetets lärosätesövergripande stödverksamhet ska präglas av professionalism, effektivitet och hög kvalitet. Mittuniversitetets verksamhetsnära processer ska kännetecknas av behovsanpassning, utvecklingsinriktning och tydlighet. Universitetsbiblioteket ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. Biblioteket ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. Indikatorer för verksamhetens förutsättningar Indikatorerna som kopplar till strategin för verksamhetens förutsättningar syftar till att avspegla strategins målformuleringar vad gäller effektivitet och kvalitet i de administrativa- och studieadministrativa processerna, ledar- och medarbetarskap, arbetsmiljö samt jämställdhet. 14

Indikatorer för verksamhetens förutsättningar Kvalitet och effektivitet i de studieadministrativa processerna 2013 2014 2015 2016 Mål 1 Andel studenter som får sitt tentaresultat inom 75 76 75 75 2 ökande utsatt tid (%) Andel studenter som får sina scheman inom 78 79 ökande utsatt tid (%) Andel rättade examensbevis (%) 1,0 0,8 1,0 bibehålla Nöjda medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) 66 ökande Employee Net Promoter Score (enps) 9 ökande Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid (%) 2,8 3,1 3,5 genomsnitt för sektorn 3 Långtidsfrånvaro (mer än 60 dagar) av total tillgänglig tid (%) 1,9 2,3 2,7 minskande Jämställdhet Jämställdhetsindex (JÄMIX) 116 ökande Systemsäkerhet/ Tillgänglighet Tillgänglighet - verksamhetskritiska system (%) Eduroam 99,99 99,94 4 bibehålla www.miun.se 99,96 99,29 4 bibehålla Moodle 99,89 4 bibehålla 1 Målformuleringarna ökande, minskande etc, avser i förhållande till föregående års värde 2 Mätning till och med 2016-12-14. 3 Genomsnitt för sektorn 2015 för utbildningsområdet var för 2015 2,7 (Sjukfrånvaro i staten 2015, Statskontoret) 4 Mätning till och med 2016-12-01 För mer detaljerad information om indikatorerna för verksamhetens förutsättningar se bilaga 2. 15

Universitetsbibliotekets verksamhet är en del av verksamhetens förutsättningar. Indikatorerna som mäter bibliotekets verksamhet särredovisas dock enligt nedan. För mer detaljerad information om indikatorerna se www.miun.se. Indikatorer för universitetsbiblioteket 2013 2014 2015 2016 Mål 2016 Forskning 37,6 39,2 38,7 38,4 50 tidskriftsbestånd nöjd med service forskningspubl. fulltext Utbildning 33,1 31,6 38,6 38,3 50 uppsatsernas referens- listor deltagare i bibliotekets kurser nöjd med service Allmän biblioteksservice 33,5 41,4 40,4 39 50 fjärrlån/inköp användning av databaser Utvecklingspotential 61,4 62,3 61,1 67,3 75 arbetsmiljö kompetensutveckling måluppfyllelse handlingsplaner Samverkan 21,5 23,4 26,5 25,9 25 avtal/partners externa kunder SUMMA 187,1 197,9 205,3 208,9 250 *Siffrorna avser föregående års data per kalenderår 1.3.4 Mål för Mittuniversitetets lokalförsörjning Totalt uppgår lokalarean för Mittuniversitetet 2016 till cirka 67 517 m 2 efter att ha genomfört omlokaliseringsarbete 2016 där lärosätets verksamhet i Härnösand flyttats till Sundsvall. Förändringar har också gjorts inom Campus Östersund, där verksamheten koncentrats och förtätats för att frigöra sammanhängande ytor som kan hyras ut externt. Lokalkostnaderna uppgår 2016 till cirka 109 miljoner kronor 9, vilket motsvarar 11,8 procent av omsättningen. Detta är också en minskning mot föregående år då andelen var 12,3 procent. Målet är att lokalkostnaden inte ska överstiga 12 procent av lärosätets omsättning. 9 Baserat på prognosvärde 2016 16

Lokaler 2013 2014 2015 2016 Lokalarea (m 2 ) 70 700 70 500 71 850 67 500 Lokalkostnader (mkr) 114 112 112 109 Lokalkostnadernas andel av omsättningen (%) 12,4 12,0 12,3 11,8 17

1.4 Riskanalys 2017 Mittuniversitetet har i enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll 10 gjort en övergripande riskanalys för 2017. I analysen har nio övergripande strategiska risker identifierats inför 2017, där tre risker bedöms vara höga: risken för svag extern forskningsfinansiering, risken att inte nå upp till lärandemål för forskarutbildningen samt risken kopplad till att IT är en alltmer integrerad del av verksamheten. Risken för svag extern forskningsfinansiering fanns med även 2016 och bedömdes då vara högre än inför 2017. Förklaring till den sänkta riskbedömningen är att Mittuniversitetet under 2016 ökat andelen externfinansiering och att andelen enligt prognos för 2017 lär öka ytterligare. En annan fortsatt hög risk 2017 är risken kopplad till IT och att IT blir en alltmer integrerad del av verksamheten. I övrigt finns i likhet med 2016 ett antal mycket låga, dvs. gröna, risker. Dessa riskbedömningar återspeglar i flertalet fall att organisationen bör vara medveten om att risken finns och att utifrån detta ha viss beredskap. Nedan följer dels en översiktlig sammanställning av riskanalys 2017, dels en riskvärdering där respektive risks värde utifrån bedömning av sannolikhet och konsekvens framkommer. För en mer utförlig bakgrundsteckning, se bilaga 3, där riskanalysen 11 i sin helhet återfinns. 10 Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) 11 Mittuniversitetets riskanalys enligt FISK 2017 (2016:1806) 18

Översikt - Mittuniversitetets riskanalys 2017 Mål Risk Ansvarig 2017 Riskvärde 2016 Riskvärde 2017 Mål för grundutbildning Mittuniversitetet ska erbjuda attraktiva, ämnesmässigt högkvalitativa och rekryteringsmässigt uthålliga utbildningar i nära samverkan med arbetsliv. Tydliga bildningsinslag och forskningsanknytning. Utbildningarna karaktäriseras av pedagogisk medvetenhet, närhet, flexibla utbildningsformer, internationell studiemiljö. Risk 1: Risken för negativa effekter för Mittuniversitetet i och med minskning av sökande från den egna regionen Risk 2: Risken för fusk vid examination FC Låg FC Låg (grön) (grön) Låg (grön) Låg (grön) Mål för forskning och forskarutbildning Forskningen ska ha hög akademisk kvalitet och vara av relevans för omgivande samhälle Samproduktion med externa aktörer och ökad extern finansiering ska eftersträvas. Forskningen ska drivas i internationell samverkan och hålla hög internationell kvalitet. Inom profilerade områden ska Miuns forskare vara bland de internationellt ledande. Risk 4: Risken för svag extern forskningsfinansiering, vilket kan ge negativa effekter för Mittuniversitetets forskningsverksamhet Risk 5: Risken för negativa effekter vid tecknande av avtal (om forskningsverksamhet) Dekaner Vicerektor Dekaner FC Risk 3: Risken att inte nå upp till lärandemål för forskarutbildningen Medelhög (gul) Mkt hög (röd) Låg (grön) Hög (orange) Hög (orange) Låg (grön) Mål för verksamhetens förutsättningar stödverksamhet De administrativa rutinerna ska utformas så att en optimal fördelning av uppgifter mellan olika nivåer uppnås där effektivitet kombineras med hög servicenivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att skapa ett effektivt och väl fungerande samarbete mellan olika administrativa nivåer. Risk 6: Risken för hög sjukfrånvaro inom särskilda grupper vid Mittuniversitet Risk 7: Risken för ineffektiv stödverksamhet på grund av Mittuniversitetets nuvarande modell för resursallokering Risk 8: Risken i och med att IT är en alltmer integrerad del av verksamheten FC Samtliga FC ÖB FC Hög (orange) (gul) Hög (orange) UB ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. UB ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. Medelhög (gul) Medelhög Medelhög (gul) Hög (orange) Myndighetsförordning 3 Ledningen i en statlig myndighet ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt samt utförs på ett sådant sätt att myndigheten hushållar väl med statens medel Ledningen i en statlig myndighet ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU Ledningen i en statlig myndighet ansvarar för att verksamheten redovisas på ett tillförlitglit och rättvisande sätt Risk 9: Risken för oegentligheter i verksamheten (jäv, intressekonflikter etc.) FC (gul) Medelhög Medelhög (gul) 19

20

1.5 Styrelsens särskilda uppdrag till rektor 2017 Strategiutveckling Universitetet ska slutföra implementeringen av utbildnings- och forskningsstrategierna samt strategin för verksamhetens förutsättningar. Arbetet ska avrapporteras i styrelsen. Under 2017 ska särskild vikt läggas vid att analysera strategiernas effekter i termer av långsiktig och mätbar påverkan på universitetets verksamhet. Omvärldsbevakningen ska förstärkas för att förbereda för kommande arbete med ny utvecklingsplan och nya strategier. Verksamhets- och ekonomistyrning Som särskilt uppdrag 2017 ger styrelsen rektor i uppdrag att utveckla verksamhetsstyrningen så att resursfördelningen till stödverksamheten sker utifrån en tydligare modell. Utvecklingen mot att IT i allt högre grad blir en integrerad del av verksamheten ställer ökade krav bland annat på styrningen av den samlade IT-miljön, bättre integration mellan IT och verksamhetsutveckling samt mer funktionella genomförandeprocesser. Styrelsen ger därför rektor i uppdrag att under 2017 inleda arbete med översyn av IT-området. Värdegrund, lika villkor samt ledar- och medarbetarskap En god värdegrund är viktig för universitetets studenter och partner i olika sammanhang och för att Mittuniversitetet ska vara en attraktiv arbetsplats för nuvarande och framtida medarbetare som vill bidra till kunskapsutveckling/-förmedling. Värdegrunden bör också uttryckas i termer av lika villkor, ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö/ ett gott medarbetarskap. Lika villkorsfrågor står sedan ett antal år tillbaka högt på agendan vid Mittuniversitetet, men det finns fortfarande skäl att utveckla arbetet. Ledarskap och medarbetarskap är vidare två viktiga delar för att skapa en attraktiv arbetsplats och behöver göras till föremål för särskilda insatser. Mot bakgrund av ovanstående ger universitetsstyrelsen följande särskilda uppdrag 2017 inom området värdegrund, lika villkor samt ledar- och medarbetarskap: Under 2017 ska Mittuniversitetets arbete med att utveckla värdegrunds- och lika villkorsarbetet, samt ledarskaps- och medarbetarfrågor fortgå. En utgångspunkt för detta arbete är vunna erfarenheter från universitetets framtidsarbete Miun 2025.. 21

2 Processer för styrning, planering och uppföljning 2.1 Ansvar och befogenheter En tydlig struktur för ansvar och befogenheter inom en organisation är en förutsättning för en fungerande verksamhets- och ekonomistyrning. Universitetsstyrelsen har enligt högskolelagen (1992:1434) inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. I högskoleförordningen (1993:100) anges styrelsens uppgifter och ansvarsområde. Där uttalas att styrelsen ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 myndighetsförordningen (2007:515), dvs. att säkerställa att det inom myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar tillfredsställande. Mittuniversitetets arbetsordning 12 fastställer ansvarsfördelningen inom universitetet och anger vilka organ och funktioner som i olika frågor får fatta beslut för universitets räkning. 2.2 Uppdrag och uppföljning Mittuniversitetets övergripande uppdrag och instruktioner regleras huvudsakligen i högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev, se avsnitt 1.2. Uppföljning och återrapportering av dessa görs främst i årsredovisningen. Styrelsen formulerar även för varje år ett antal övergripande uppdrag till rektor, se avsnitt 1.5. Dessa utgör, tillsammans med Mittuniversitetets strategidokument, policydokument, handlingsplaner etc, grunden för de uppdrag i vid mening som rektor formulerar till verksamheten, se avsnitt 3. Dessa uppdrag följs upp vid rektors verksamhetsdialoger. Uppföljning av riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) görs fortlöpande i rektors ledningsgrupp under året, samt vid styrelsens möten. Uppföljningen av Mittuniversitetets strategier på övergripande nivå sker såväl vid rektorsdialoger som vid särskilt planerade uppföljningstillfällen. 2.3 Verksamhetsdialoger Som ett led i verksamhetsstyrningen förs verksamhetsdialoger inom Mittuniversitetet. Huvudsakliga syftet med dialogerna är att de ska skapa möjlighet till kontinuitet, systematik och förutsägbarhet. Verksamhetsdialogerna omfattar bl.a. uppföljning av utvecklingen inom grundläggande utbildning och forskning/ forskarutbildning, främst i form av avvikelserapportering uppföljning av de uppdrag som i verksamhetsplanen läggs på fakulteter, förvaltning, bibliotek samt avdelningarna för kommunikation och samverkan, se avsnitt 3. ekonomisk uppföljning/budget enligt underlag och struktur som beslutas av ekonomichefen 12 MIUN 2012/1290 samt MIUN 2013/949 (tillägg till arbetsordning) 22

en diskussion av möjligheter och problem där utbyte sker mellan å ena sidan fakultets-/förvaltnings-/bibliotek/prorektorsledning och å andra sidan rektor Under 2017 kommer mål och indikatorer, enligt avsnitt 1.3, att vara fortsatta utgångspunkter vid dialogerna. Dialogerna förs på olika nivåer i verksamheten: 1. övergripande nivå, dvs. rektor har dialog med respektive dekan/överbibliotekarie/förvaltningschef eller prorektor (den sistnämnde i egenskap av ansvarig för avdelningarna kommunikation respektive samverkan), 2. nivån under rektor, dvs. dekaner/förvaltningschef/överbibliotekarie/prorektor har dialoger (eller motsvarande) med sina respektive avdelningschefer. Vid verksamhetsdialogerna på övergripande nivå (rektorsdialogerna) deltar rektor, förvaltningschef, prorektor, ekonomichef, ekonomihandläggare samt verksamhetscontroller. Vilka som i övrigt ska delta vid rektorsdialogerna avgörs av dekanerna/överbibliotekarie/förvaltningschef/prorektor själva. Ordföranden i biblioteksrådet kan delta i dialogen med rektor/överbibliotekarie. 2.4 Mittuniversitetets interna styrdokument Utöver de externa styrdokumenten (högskoleförfattningar, regleringsbrev etc.) som beskrivits under avsnitt 1.2 finns för Mittuniversitetet även ett antal interna styrdokument som reglerar och styr verksamheten. Nedan följer en kortfattad beskrivning av Mittuniversitetets interna övergripande/strategiska styrdokument. På www.miun.se återfinns även Mittuniversitetets styrdokument som avser mer specifika regelområden och/eller organisatoriska enheter, dvs. interna styrdokument på en mer detaljerad nivå. Utvecklingsplan 2014-2016 Mittuniversitetets utvecklingsplan 13.styr universitetets strategiska inriktning och syftar till att användas som grund i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Utvecklingsplan togs ursprungligen fram att gälla 2009 2012, men har prolongerats att gälla till och med 2016. Målen för de områden som utgår utvecklingsplanens fokus utbildning, forskning samt verksamhetens förutsättningar har omsatts i respektive strategidokument nedan. Utvecklingsplanen, tillsammans med de underliggande strategierna och handlingsplaner, är centrala utgångspunkter för universitetets årliga verksamhetsbeslut och uppdragsgivning. 13 Mittuniversitetets utvecklingsplan 2014-2016 prolongerad (MIUN 2008/820) 23

Utbildningsstrategi 2011-2017 Mittuniversitetets utbildningsstrategi 14 innehåller de riktlinjer och utvecklingsinsatser som bedöms vara centrala för att ha ett attraktivt utbildningsutbud av hög kvalitet, karaktäriserat av stark arbetslivsanknytning och präglat av ett modernt e-lärande, se även avsnitt 1.3.1. Till strategin finns knutet tre handlingsplaner. 15 Forskningsstrategi 2012-2016 Universitetsstyrelsen fastställde 2011 Mittuniversitetets forskningsstrategi 2012-2016 i 16. I strategin framgår mål för ämnesforskningen, den profilerade forskningen och för insatsområdena forskningens effekter, forskningsmiljöer, forskarkarriär samt forskningsresurser, se även avsnitt 1.3.2. Till strategin finns knutet en handlingsplan med aktiviteter under perioden 17. Strategi för verksamhetens förutsättningar 2013-2017 Universitetsstyrelsen fastställde 2013 Mittuniversitetets Strategi för verksamhetens förutsättningar 18. I strategin framgår mål och strategier för 1. lika villkor samt medarbetarskap och ledarskap, 2. kvalitet och effektivitet i stödverksamhet samt 3. bibliotekets verksamhet, se även avsnitt 1.3.3 och 1.3.4. Till strategin finns knutet en handlingsplan 19 med aktiviteter under perioden. Ramverk för kvalitetsarbete Mittuniversitet fastställde 2007 ett ramverk för att säkerställa kvalitetsarbetet Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete 20. Detta ramverk har reviderats 2009 och 2012 och kommer att revideras igen utifrån kommande nya övergripande förutsättningar avseende kvalitetsarbete (kvalitetssystem). Miljöpolicy Mittuniversitetet ska enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907) inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att hänsyn tas till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. En del i detta arbete är Mittuniversitetets miljöpolicy och tillhörande handlingsplan/handläggningsordning 21. Miljöledningsarbetet redovisas i samband med årsredovisningen. Arbetsmiljöpolicy Mittuniversitetets policy för arbetsmiljö 22 avser de grundläggande principer och det förhållningssätt universitetet har för arbetet med arbetsmiljöfrågor. Policyn fastställer ansvar och delegering för arbetsmiljöarbetet vid Mittuniversitetet samt vägledande organisatoriska riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Mittuniversitetet för personal och studenter. I bilaga 4 återfinns en årskalender för det systematiska arbetet med arbetsmiljö. 14 Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2011-2017 prolongerad (MIUN 2009/1671) 15 Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling, Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt Handlingsplan för mobilitet (MIUN 2011/277) 16 Mittuniversitetets forskningsstrategi (MIUN 2011/924) 17 Handlingsplan för implementering av Mittuniversitetets forskningsstrategi (MIUN 2014/2184) 18 Strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 19 Handlingsplan för implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 20 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete (MIUN 2012/197) under revision 21 Mittuniversitetets miljöpolicy samt handläggningsordning (MIUN 2014/339) 22 Arbetsmiljöpolicy (MIUN 2014/1791) 24

Strategisk kompetensförsörjningsplan En ny strategisk kompetensförsörjningsplan är under framtagande och beslutas 2017. Handlingsplan för lika villkor 2014-2016 Handlingsplan för lika villkor 2014-2016 23 berör hela Mittuniversitetet och innefattar såväl studenter som anställda. Grunden för planen är diskrimineringslagen (SFS 2008:567) som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vid Mittuniversitetet benämns arbete med dessa grunder för lika villkorsarbete. Målen för lika villkorsarbetet anges i Strategin för verksamhetens förutsättningar. Under 2017 kommer en ny plan att beslutas. 23 Handlingsplan för lika villkor 2014-2016 (MIUN 2014/879) 25

2.5 Styrelsens arbetsår 2017 Mittuniversitetets styrelse ska under 2017 arbeta enligt följande övergripande planering. Fortlöpande under året kommer internrevisionens rapporter utifrån gjorda granskningar att tas upp. Tidpunkt Ärenden 16 februari Beslut - Årsredovisning - Budgetunderlag - Fastställande av Internrevisionens Årsrapport 2016 samt Revisionsplan för 2017 - Resultatredovisning och beslut om ägardirektiv för Miun Holding Information 10 11 maj Beslut - Vårterminsstart - Revisionsberättelse - Sammanträdesdatum för kommande år - Inriktning och prioritering inför kommande verksamhetsår/ preliminära ekonomiska ramar Information - Analys av årsredovisningen - Uppföljning av styrelsens strategiska resurs - Besök från Riksrevisionen - Ansökningssiffror för sommaruniversitetet Seminarium - Seminarium med inriktning på strategiska frågor 26 september Beslut - Delårsrapport Information 13 december Beslut - Uppföljning av genomströmning med fokus på inaktiva studenter - Verksamhetsplan och budget för kommande år - Fastställande av riskanalys för kommande år Information - Årsredovisning 26

3 Uppdrag till verksamheten från rektor 2017 I aktuellt avsnitt framkommer ett antal utpekade uppdrag från rektor till verksamheten. Utöver dessa har respektive verksamhet en mängd andra uppdrag och mål, inte minst de som följer av övergripande uppdrag utifrån högskolelag/ förordning etc. Huvudsyftet med avsnittet är dock inte att ge en helhetsbild av respektive verksamhets uppdrag, utan att utgöra ram för rektors verksamhetsdialoger, enligt avsnitt 2.3. 3.1 Gemensamma uppdrag för alla verksamheter Nedan följer interna uppdrag som är gemensamma för alla verksamheter inom Mittuniversitetet 2017. Då uppdragen kopplar till övergripande strategier, handlingsplaner etc. som löper över flera år, har de relativt oförändrad karaktär jämfört med tidigare år. 1. Arbeta med uppdrag enligt handlingsplaner inom Mittuniversitetets tre övergripande strategier. 24 2. Arbeta med utpekade uppdrag/åtgärder i 2017 års riskanalys (enligt FISK), se avsnitt 1.4. 3. Arbeta med uppföljning av den egna verksamheten utifrån kvalitetsindikatorer som framkommer i avsnitt 1.3 25 (följs upp på vårens dialoger). 4. Arbeta med personalfrågor (arbetsmiljö, medarbetarskap, organisation etc.), där en utgångspunkt är resultat från planerad psykosocial arbetsmiljöundersökning. 26 5. Arbeta med utpekade uppdrag enligt handlingsplan för lika villkor. 27 6. Arbeta systematiskt med kompetensförsörjning/ kompetensutveckling (i enlighet med strategisk kompetensförsörjningsplan. 28 ) 7. Arbeta med utpekade uppdrag enligt Mittuniversitetets miljöpolicy. 29 24 Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2011 2017(MIUN 2009/1671) och de tre handlingsplanerna Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling, Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt Handlingsplan för mobilitet (MIUN 2011/277) Mittuniversitetets forskningsstrategi 2012 2016 (MIUN 2011/924) och Handlingsplan för implementering av Mittuniversitetets forskningsstrategi (2014/2184) Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar samt Handlingsplan för implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 25 Indikatorer är under framtagande på avdelningarna för kommunikation respektive samverkan 26 Uppföljning av resultat från arbetsmiljöenkät görs dock i huvudsak som en del i lärosätets systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) 27 Handlingsplan för lika villkor 2014-2016 (MIUN 2014/879) 28 Strategisk kompetensförsörjningsplan 2011-2015 (MIUN 2011/1088) 29 Mittuniversitetets miljöpolicy och handlingsplan (MIUN 2014/339) 27

3.2 Uppdrag till dekaner För ekonomiska ramar för fakulteterna se avsnitt 5.1.1 och 5.1.2. Dekanerna har utöver de gemensamma uppdragen (avsnitt 3.1) nedanstående specifika uppdrag 2017: 1. Arbeta med/delta i implementering av nytt kvalitetssystem (inkluderande Treklövern) samt arbeta med forskarutbildningsutvärderingar 2. Arbeta för att uppnå målet 45 procent från regeringen angående andel kvinnor bland nyanställda professorer 2017-2019 30 3.3 Uppdrag till förvaltningschef För ekonomiska ramar för universitetsförvaltningen se avsnitt 5.2.1. Förvaltningschefen har utöver de gemensamma uppdragen (avsnitt 3.1) nedanstående specifika uppdrag 2017: 1. Ansvara för översyn av nuvarande resursfördelningsmodell för Mittuniversitetets samlade stödverksamhet 2. Ansvara för översyn av styrning av den samlade IT-miljön i syfte att skapa en bättre integration av IT och verksamhetsutveckling samt mer funktionella genomförandeprocesser. 3.4 Uppdrag till överbibliotekarie För ekonomiska ramar för universitetsbiblioteket se avsnitt 5.2.3. Överbibliotekarien har utöver de gemensamma uppdragen (avsnitt 3.1) nedanstående specifika uppdrag 2017: 1. Delta i förvaltningschefens uppdrag att se över Mittuniversitetets nuvarande resursfördelningsmodell bl.a. enligt nedanstående: a. genomföra en genomlysning av universitetsbiblioteket med avseende på framtida behov b. ta fram en ny finansieringsmodell för databaser digitala medier 30 Regleringsbrev 2017 för Mittuniversitetet 28

3.5 Uppdrag till prorektor/chef för avd. för kommunikation och samverkan För ekonomiska ramar för prorektors uppdrag kring avdelningarna för kommunikation- och samverkan, se avsnitt 5.2.2. Prorektor har utöver uppdraget att vara chef för avdelningarna för kommunikation och samverkan nedanstående specifika uppdrag: 1. Hålla samman arbetet med implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2. VD i MIUN Holding AB respektive MIUN Venture AB, samt ordförande i Mittuniversitetets disciplinnämnd 29

4 Anslagstilldelning och ekonomiska ramar 2017 Under avsnitt 4 redovisas universitetets ramanslag för budgetåret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och forskarutbildning enligt förslag i budgetpropositionen för 2017. Vidare redovisas avsättningar och beräknade interna ramar för anslagsfinansierad verksamhet baserat på föreslagna ramanslag. 4.1 Anslag Mittuniversitetet har enligt förslag i budgetpropositionen för 2017 tilldelats ramanslag för verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) samt forskning och forskarutbildning (basresurs) enligt tabell nedan. Eventuella förändringar i regleringsbrev samt vår- och höständringsbudget för 2017 beaktas i prognoser under budgetåret. Ramanslag för 2016 i tabell nedan enligt aktuellt regleringsbrev. Anslag grundutbildning och forskning/forskarutbildning (tkr) 2016 2017 Anslag, löpande pris Ramanslag Prognos Ramanslag Budget Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GU) 518 614 518 614 1 525 658 525 658 2 Forskning och utbildning på forskarnivå (FO) 231 067 231 067 234 620 234 620 1 Produktion HST, HPR prognos totalt 531 865 tkr 2 Produktion HST, HPR budget totalt 524 895 tkr Maximal finansiering av Mittuniversitetet utbildning på grundnivå och avancerad nivå motsvarar aktuellt takbelopp per år. Beräknad produktion av antal helårsstudenter och helårsprestationer se not 1 och 2 i tabell ovan. Vid eventuell underproduktion mot tilldelat takbelopp nyttjas eventuellt sparad överproduktion upp till maximalt takbelopp. Ackumulerad överproduktion uppgick till 41 649 tkr vid utgången av 2015. I budgetpropositionen för 2017 framgår förslag på förändringar i ramanslagen jämfört med föregående år. Pris- och löneomräkningen för 2017 beräknas till 1,5 procent. Utöver detta föreslås takbeloppet för grundutbildning minska med drygt 10 miljoner kronor för finansiering av utbyggnad av vissa utbildningar som inleddes från och med 2012. Vidare föreslås en ökning av takbeloppet med drygt 9 mkr varav huvuddelen avser ytterligare finansiering av den utbyggnad av högskolorna som planerats från och med 2015 för utbildningar som leder till yrkesexamen inom vissa lärar- och sjuksköterskeutbildningar samt för lärosätesspecifika prioriteringar. En mindre del avser ytterligare utbyggnad av lärar- och förskollärare-utbildning som inleds 2017. Samtliga utbildningar beräknas vara fullt utbyggda år 2021. I takbeloppet för 2017 ingår även, enligt tidigare beslut, ett tillfälligt extra anslag på knappt 6 mkr för riktad kvalitetsförstärkning för att stärka kvaliteteten på utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget inräknas i takbeloppet från och med 2016 till och med 2018 och kopplas därmed till höjda ersättningsbelopp inom aktuella utbildningsområden. Mittuniversitetets basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår för 2017 till totalt 234 620 tkr. Utöver pris- och löneuppräkningen ökade basresursen med 21 miljoner kronor från och med 2016. Ökningen baseras bland annat på propositionen Forskning och Innovation 2012 (prop. 30

2012/13:30. bet. 2012/13:UbU3. rskr. 2012/13:151) där det gjordes en bedömning att anslaget till lärosäten bör öka från och med 2016 för att stärka samtliga lärosätens satsningar inom forskningsområdet. I anslagsökningen ingår dessutom ytterligare riktade medel för att särskilt stärka högskolorna och de fem nyaste universiteten (Mittuniversitetet, Linné, Karlstad- och Örebro universitet). Fördelning av ökningen per lärosäte görs med de indikatorer som föreslogs i propositionen. 4.2 Avsättningar anslag Från ramanslag inom utbildning och forskning görs avlyft för strategiska satsningar samt avskrivningar för särskilda investeringar, som i huvudsak är inköpta före år 2013. För 2017 görs, liksom föregående år, ytterligare avsättningar för extra strategiska satsningar inom utbildning och forskning. Avsättning för implementering av utbildningsstrategin görs från anslaget för grundutbildning och avsättning för arbetet med forskningsstrategin görs från anslaget för forskning/ forskarutbildning. För att underlätta utveckling och möjliggöra stöd till strategiskt viktiga verksamheter avsätts resurser som disponeras av universitetsstyrelsen och rektor. Universitetsstyrelsen disponerar ackumulerade avsättningar till och med 2016. Inga ytterligare avsättningar görs till universitetsstyrelsens strategiska resurs från och med 2017. Ramar strategiska resurser, netto (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Strategiska resurser GU FO GU FO Styrelsens strategiska resurs 2 461 808 Rektors strategiska resurs 5 704 11 869 8 275 Summa styrelsens och rektors strategiska resurs 8 165 12 677 8 275 12 666 Utbildningsstrategi 5 000 5 000 Forskningsstrategi 5 019 5 014 Forskningsstrategi, extra satsning 5 000 5 000 Användningen av universitetsstyrelsens strategiska resurs sker efter beslut i styrelsen och användningen av anvisade medel ska redovisas till styrelsen. Användning av rektors strategiska resurs sker efter beslut från rektor. Fram till och med 2017 sker beslutade riktade satsningar inom både utbildnings- och forskningsstrategin. Uppföljning och redovisning av de olika projekt som finns i drift sker löpande under året. Medlen detaljplaneras inte i verksamhets- och budgetprocessen. Efter avslutad verksamhet ska eventuellt överskott återföras till ursprunglig finansieringskälla. Avsättning från anslag görs även för finansiering av avskrivningskostnader på investeringar inom anslagsfinansierad verksamhet och samt gemensam stödverksamhet, anskaffade i huvudsak till och med 2012. Från och med 2013 tillämpas ny modell för finansiering av avskrivningar vilket innebär att samtliga kostnader för avskrivningar redovisas och finansieras inom aktuell verksamhet. Inom universitetet kan projekt med blandfinansiering förekomma d v s finansiering sker med externa bidrag samt samfinansiering från Mittuniversitetet. Grundutbildningsanslag kan användas till samfinansiering inom utbildningsbidragsprojekt och forskningsanslag till forskningsbidragsprojekt. 31

För forskningsprojekt där bidragsgivare inte finansierar hela sin andel av gemensam stödverksamhet, så kallad overhead (OH), avsätts forskningsanslag på fakultetsnivå för samfinansiering. Inom grundutbildningsanslag görs ingen motsvarande avsättning på fakultetsnivå. 4.3 Ramar anslagsfinansierad verksamhet Följande tabeller visar de ekonomiska ramarna för grundutbildning och forskning/ forskarutbildning för Mittuniversitetet verksamhetsåret 2017. Kostnadsramarna för 2017 bygger dels på föreslagna anslag enligt budgetpropositionen 2017 samt för grundutbildningen tillkommer utökade kostnadsramar mot föregående års överskott. 32

33

Ekonomiska ramar, anslag forskning och utbildning forskarnivå 2017 (tkr) Anslag Forsknings- Strategisk Avskrivningar Anslag brutto strategi resurs investeringar netto, tkr t o m 2012 % Forskning - anslag 2:28 Basanslag 234 620-5 014-17 666-4 561 207 379 varav: Fakulteten för Humanvetenskap 104 933 50,6% Fakulteten för Naturvetenskap, teknik och medier 102 445 49,4% 34

4.4 Ersättning per utbildningsområde inom grundutbildning Universitetets anslag för budgetårets utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas på antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) samt aktuellt ersättningsbelopp per hst och hpr. Maximal finansiering motsvarar tilldelat takbelopp. I budgetproposition och regleringsbrev framgår föreslagna respektive beslutade ersättningsbelopp för budgetåret. I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen en tillfällig, extra höjning av ersättningsbelopp inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Ökningen avser perioden 2016-2018 med anledning av föreslagen kvalitetsförstärkning under perioden. Nedanstående tabell redovisar interna ersättningsbelopp, så kallade nettoprislappar per hst respektive hpr baserat på bruttoprislappar enligt budgetpropositionen för 2017. Vid beräkning av budgeterade intäkter för grundutbildning på fakultets- och avdelningsnivå ska dessa interna nettoprislappar användas. För 2017 finns även ett fastställt takbelopp för total finansiering per avdelning. Från grundutbildningsanslaget görs enligt avsnitt 4.1.2 avsättning till avskrivningar, strategisk resurs och resurser för implementering av utbildningsstrategin. Avräkning för detta görs därmed också på tilldelade prislappar för helårsstudenter. Inga avlyft görs på ersättningen för helårsprestationer och förändringen av ersättning för hpr mellan 2016 och 2017 överensstämmer därmed med pris- och löneomräkningen enligt budgetpropositionen 2017. Nettobeloppet för hst påverkas 2017, förutom av förändring i interna avsättningar, även av att utökade kostnadsramar satts mot föregående års extra avsättning från anslag. Nedan visas antalet helårsstudenter inom anslagsgrundande utbildning på grund- och avancerad nivå. Fördelningen visar utfall 2015, prognos 2016 och budget 2017. För uppdelning på fakulteter se avsnitten 5.2.1 och 5.2.2. 35