Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Relevanta dokument
Högre kvalitetskrav, rimliga(re) krav på hållbarhetstider rätt recept för minskat matsvinn?

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Vart är vi på väg? Offentliga måltider i en föränderlig värld. Eva Sundberg Sundsvall 7 mars 2017

NORDISKA ARBETSPAPPER

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan

Välkomna! MAT 2017 i Växjö. Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Så arbetar vi för bättre måltider till äldre

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Från mat till måltider

Hållbar mat i offentliga kök

Uppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vi tjänar på att minska matsvinnet

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län Elsa Fries

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER

Hållbara livsmedelsinköp

Kajsa Berggren

Christl Kampa-Ohlsson

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Kostpolicy för Ånge kommun

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

MATENS KLIMATPÅVERKAN

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Svar på remiss - Motion om hållbar kost

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

Kostpolitiskt program

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Frågor för framtiden och samverkan

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Mat- och måltidspolicy

Klimatsmart i köket - Minska svinnet

Kostprogram för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor Kostprogrammet för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor utgår i huvudsak från

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011

Pressmeddelande

KLIMATSMARTA MATTIPS

Kostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Koll på kemikalierna en förutsättning för hållbarhet. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen Den 9 maj 2019

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

påverkas om vi blev vegetarianer?

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017

Den goda måltiden. En måltidsstrategi för Östra Göinge kommun

God mat + Bra miljö = Sant

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Köttindustrin och hållbar utveckling

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun


Tipspromenad. Fråga X

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Transkript:

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin

Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn - Livsmedelsverkets arbete - Nordiskt projekt datummärkning - Förpackningar och svinn

FN:s Globala Hållbarhetsmål till år 2030

Hållbarhet ett begrepp med flera dimensioner Hållbar utveckling är en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (Brundtlandskommissionen, 1987). Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de "klarar av". Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt (Jacobsson). Sammanställning hämtad från SKL

Offentliga måltider och hållbarhet i livsmedelsstrategin Fortsatt satsning på Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Främja insatser för minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument Mål om 60 % ekologiskt inom offentlig konsumtion Tydlig ambition om att ställa krav i offentlig upphandling i nivå med svensk lagstiftning (djurskydd, miljö)

Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin

Regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2013-2015 2017-2019

Måltidsmodellen

Den gröna tråden! Nordiska näringsrekommendation er Råd om bra matvanor Bra måltider i förskolan

Vilka är kostråden? Hållbart för hälsan och miljön Äta grönare Äta lagom mycket Rörelse i vardagen Även små förändringar är bra för hälsan

Olika koster olika klimatpåverkan Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013

Råden på en minut

Råd till vård, skola och omsorg

Skapa rätt förutsättningar för de som lagar och serverar en grund för hållbar verksamhet

Hållbart?! Källa: ProMeal, 2014

Regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2013-2015 2017-2019

Matsvinn för miljarder! Irländsk film: https://www.youtube.com/watch?v=vgtpkkovoz4&sns=em

Maten vi kastar kan mätta 3 miljarder människor Globalt förloras mellan jord och bord ca 1/3 av all mat som produceras Källa: FAO, 2011

Miljöpåverkan

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan

SÅ MYCKET MATSVINN SLÄNGER VI I SOPORNA 45 kg* Kilo per person i befolkningen, år 2014. *inkluderar även matsvinn som hälls ut i vasken Illustration: SCB:s kommunikationsavdelning

26 liter (kg)ner i slasken

Info Webb Faktablad: Storkök, Inspektörer, Yrkesgrupper kommun Ppt för aktörer: Åtgärdsförslag Faktaskrift kommun

Länk till Naturvårdsverkets vägledningssida med powerpointpresentation och handledning

Välkommen till SaMMa! Samverkansgruppen för minskat matavfall Nätverk för myndigheter, forskare, intresse-organisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan

Kickoff 4/10 för nationellt matsvinnssamarbete Vad kan Sverige lära av Storbritannien och Norge? Svenska branschaktörer om sitt svinnarbete Diskussion om upplägg av det svenska långsiktiga matsvinnssamarbetet - inspel till handlingsplanen

Nordiskt matsvinnsprojekt 2013 2016 Nordiska Ministerrådet (NMR) Delprojekt Datummärkning Kortrapport

Rekommendationer Märk med Sista förbrukningsdag bara när det verkligen behövs! Harmonisera lägre förvaringstemperaturer för känsliga varor Syrefria förpackningar för färskt kött Bättre vägledning för producenter, handel och konsumenter Datummärkning av ägg ska inte ha särlagstiftning

Krav på förvaringstemperatur; grossister/dagligvaruhandel Danmark Finland Norge* Sverige Mjölk Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Kokt skinka, MAP** Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Köttfärs Max. 5 C Max. 4 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Kallrökt lax Max. 5 C Max. 3 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Färdig sallad med kyckling Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav

Vilken förpackning är bäst ur miljösynpunkt? 750 g ost, 6 g plast 150 g ost, 11 g plast Källa : H Williams, Karlstad Universitet

4 g ost Källa : H Williams, Karlstad Universitet

Förpackning som förlänger hållbarheten Källa : H Williams, Karlstad Universitet

Branschmässa och måltidsdag 2017 på Berns i Stockholm 13-14 november Sista anmälan 23 oktober

Läs mer www.livsmedelsverket.se/maltider www.maltidsbloggen.se Twitter: @Maltiden www.slv.se/matsvinn www.norden.org/ggfoodwaste

Tack för oss! Eva Sundberg Eva.sundberg@slv 018-17 57 06 Ingela Dahlin ingela.dahlin@slv.se 018-17 57 09