Effektiva insatser för barn med autism

Relevanta dokument
Effektiva insatser för barn med autism- en fråga om kunskap, inställning och handledning? Ulrika Långh

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Joint attention intervention

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

Vad? Tema? Att uppmärksamma det osynliga. När? oktober Var? Quality Hotel Nacka i Sickla. Hur? Anmäl dig på

Principiell samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län gällande tidiga insatser i förskolan s.k.

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Randomiserade eller kontrollerade primärstudier som mäter effekt av program för tidiga insatser för barn med autism

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Familj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa

Utveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp

SKILLSS. LSS verksamheter

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Meritsammanställning för Psykoterapeutprogrammet, start HT14

Handledning för kliniska handledare

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Intensiv beteendeterapi för förskolebarn med autism

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp

Våga prata om sexuella övergrepp

Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Professionell handledning för psykologer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan!

Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?

Att ta på sig rätt glasögon

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Bemötande och beteendeanalys

Mindmatter AB Surbrunnsgatan Göteborg Tel KBT Vidare. Kursbeskrivning

Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Intensivinlärning på beteendeterapeutisk grund

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd

Neuropsykiatri i förskolan

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

Forskningsläget nationell och internationell utblick

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

Psykisk hälsa i primärvård

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Projekt Kognitivt Stöd

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Samverkansmodell vid utredningar av småbarn med oklara utvecklingsavvikelser

3 Granskning av det vetenskapliga underlaget

Klinisk problemanalys och fallkonceptualisering, 6 hp PTU19

Transkript:

Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se

2 Early Intensive Behavioral Intervention (EIBI) Mångsidiga program för barn med autism Start före 5-års ålder Minst 20 timmar/vecka i barnets vardag Handledning varje/varannan vecka Baserad på tillämpad beteendeanalys (TBA) Föräldrar Habiliteringscenter Landstinget Förskola Kommunen Barn

3 Early Intensive Behavioral Intervention (EIBI) Mångsidiga program för barn med autism Start före 5-års ålder Minst 20 timmar/vecka i barnets vardag Handledning varje/varannan vecka Baserad på tillämpad beteendeanalys (TBA) Föräldrar Habiliteringscenter Landstinget Förskola Kommunen Barn

2013-02-05 Sidan 4 Presentationens namn alt. enhetens namn Utmaningar och frågeställningar Handledare och utförare är olika organisationer Samarbete och samsyn Handledaren ej på plats i naturliga miljön Handledaren har ofta ej utfört insatsen praktiskt Hur ser kunskapen om EIBI och TBA ut? Vilken attityd har man till EIBI och TBA? Hur utförs och implementeras EIBI? Kan vi påverka kvaliteten på utförd EIBI? Leder bättre kvalitet till bättre utfall?

5 Attityd och kunskap Deltagare N 1. Förskolepersonal med handledning i EIBI 33 2. Förskolepersonal 26 3. Handledare i EIBI och KBT psykologer 60 4. Skolpersonal 25 5. Föräldrar till barn med autism 150 Totalt 294 Långh, U., Hammar, M., Klintwall, L., & Bölte, S. (2016). Allegiance and knowledge level of professionals working with early intensive behavioural intervention in autism. Early Intervention in Psychiatry. Advance online publication. doi: 10.1111/eip.12335 Attityd 12 påstående om EIBI 1=negativ attityd, 5= positiv attityd Kunskap 15 flervalsfrågor om TBA och EIBI

6 Attityd och kunskap Resultat Handledare i EIBI och KBT psykologer hade högre kunskaper och var mer positiva än alla andra grupper (p<0.003) EIBI-personal var inte mer positiva än övriga grupper EIBI-personal hade högre kunskaper än förskolepersonal generellt (p<0.001) Förskolepersonal generellt hade lägst kunskaper än alla andra grupper Slutsatser Troligen låg kvalitet vid start av EIBI Mer effektivt med bättre förkunskaper Utrymme för etiska diskussioner på handledningsmöten Kunskap och attityd viktiga förutsättningar men inte ett faktisk mått på kvalitet på utförd insats

7 Mäta kvalitet på EIBI The York Measure of Quality of Intensive Behavioural Intervention (YMQI) 31 variabler, 9 kategorier 2 x 5 minuters videoklipp (totalt 10 minuter) Skala 1-3, totalpoäng (2.1-2.5 = god kvalitet) Måttlig till utmärkt reliabilitet Måttlig till god konvergent validitet Manualen kan behöva förtydligas Möjlig att använda i svenska förhållanden Långh, U., Cauvet, E., Hammar, M., & Bölte, S. (2017). Cross-Cultural Validation of the York Measure of Quality of Intensive Behavioural Intervention (YMQI). Behavior Modification. Advance online publication. doi: 10.1177/0145445517719397

8 Handledning och kvalitet Barn och förskolepersonal med pågående EIBI 34 team av barn och förskolepersonal Handledning varje/varannan vecka Filmning vid 3 tillfällen Experimentgruppen (n=18) Detaljerad feedback utifrån YMQI Extra utbildning om kvalitetsfaktorer Kontrollgruppen (n=16) Handledning som vanligt 4 avhopp (n=12) Långh, U., Cauvet, E., Perry, A., Eikeseth, S., & Bölte, S. (2017). A pragmatic randomized controlled trial of standardized supervision on quality of early intensive behavioral intervention in autism. Submitted.

9 Experimentgruppen Kontrollgruppen Experimentgruppen Kontrollgruppen Resultat Experimentgruppen ligger högre vid avslut (p=.0002) Minskad variation i experimentgruppen vid avslut Md=2.04 SD= 0.20 Md=2.41 SD= 0.08 Md=2.21 SD= 0.13 14 av 18 i experimentgruppen låg högre än alla i kontrollgruppen Uppvisar tydligare plan och mål och är mer effektiva Md=2.24 SD= 0.19 Start Avslut 4-6 månader

10 Experimentgruppen Kontrollgruppen Experimentgruppen Kontrollgruppen Resultat Experimentgruppen ligger högre vid avslut (p=.0002) Minskad variation i experimentgruppen vid avslut Md=2.41 SD= 0.08 14 av 18 i experimentgruppen låg högre än alla i kontrollgruppen Md=2.04 SD= 0.20 Md=2.21 SD= 0.13 Uppvisar tydligare plan och mål och är mer effektiva Md=2.24 SD= 0.19 Slutsatser Start 4-6 månader Avslut Bra att komplettera med video Fler mått på kvalitet behövs

11 Kvalitet och behandlingsutfall Predicerar kvalitet vid start mätt med YMQI utfall efter 4-6 månader? Metod 11 olika typer av utfallsmått ex Mullen och Vineland Kvalitativ bedömning per mått Ingen, liten eller stor förbättring Övergripande totalmått Förbättring eller inte Förbättring på 3 mått 27% av barnen Resultat och slutsatser Kvalitet på EIBI predicerade övergripande klinisk förbättring Specifikt om: har förstått syftet med programmet utnyttjar tiden effektivt har fokus på generalisering Kvalitet på EIBI predicerade förbättring på både detaljerade och övergripande mått Långh, U., Perry, A., Eikeseth, S., & Bölte, S. (2017). Quality of Early Intensive Behavioral Intervention as a predictor of children's outcome. In manuscript.

12 Sammanfattande slutsatser Viktigt att mäta kvalitet YMQI finns och kan användas Komplettera med fler kvalitetsmått Videofeedback bör användas regelbundet Förutsättningar Överensstämmelse om evidensbaserad praktik TBA inslag på utbildningar Utbildning av handledare

13 Tack! Deltagarna i studierna och medarbetare på Autismcenter Små barn Forskningsassistenter och/eller medförfattare: Sven Bölte, Svein Eikeseth, Adrienne Perry Martin Hammar, Lars Klintwall, Élodie Cauvet, Nina Milenkovic och Ragnar Nordqvist Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Sällskapet barnavård Stiftelsens Kempe-Carlgrenska Fonden Stockholms läns landsting

Instruktioner (S D n) 1. Uppmärksamhet vid S D n 2. Varierande S D n Organisation 14. Tydlig plan & klara mål 15. Åtkomligt material Generalisering 23. Varierar material 24. Blandar uppgifter Förstärkning 3. Levereras snabbt 4. Motiverande förstärkare 5. Varierade förstärkare 6. Relaterade till uppgiften 7. Uppriktig verbal förstärkning 8. Differentierad förstärkning Promptning/hjälp 9. Effektiva 10. Minskning/ökning 11. Undviker promptningsfel 12. Fullföljer Tempo 16. Längd på intervall 17. Lämpligt temp för barnet 18. Intensiv träning Svårighetsnivå 19. Lämplig svårighetsnivå 20. Tillägnande av färdigheter Kontroll över träningssituationen 21. Barnet svarar på signaler/kontakt 22. Barnet är fokuserat och motiverat 25. Varierar träningsmiljö 26. Utnyttjar naturliga situationer 27. Uppmuntrar olika typer av svar 28. Flexibel träning Problembeteenden 29. Bemötande av problembeteenden 30. Uppmuntrar önskvärda beteenden 31. Använder förebyggande strategier YMQI 2008 Perry, Flanagan, & Prichard 13. Felkorrigering