Erfarenheter från Sprutbytet i Malmö Marianne Alanko Blomé, Infektionsläkare Medicinskt ansvarig för Sprutbytesprogrammet, Infektionskliniken Skånes Marianne Universitetssjukhus, Alanko Blomé, Sprutbytet Malmö Malmö
1985-1987 upptäcktes 15 fall av hiv bland intravenösa missbrukare i Malmö. Hiv-smittspridning var stor i flera länder i Europa. I många länder delade man ut gratis sprutor och sprutor kunde köpas på apotek. Sprutbytesverksamhet startade i Lund 1986 och i Malmö 1987. Efter en mindre epidemi 1989 med 8 nya hiv-positiva ökade mottagningstiden på sprutbytet från 4 timmar i veckan till 30.
Tankarna bakom Sprutbytet Det är en mänsklig rättighet att ha möjlighet att skydda sig mot smitta (WHO 1986) Att ge praktisk möjlighet att följa råden om att inte dela sprutor En möjlighet att fånga upp personer i aktivt missbruk för att ge information, erbjuda testning och motivera till vård och behandling
Vad hoppas man kunna uppnå med sprutbyte? Organisation Kunna etablera strukturerade sprutbytesprojekt och nå målgruppen Öka riktad information och testning av hiv och hepatit Inkörsport till motivationsarbete och behandlingsvård Undvika negativa effekter Ej ökat missbruk Ej ökad kriminalitet Ej försämrad vård och behandling Smittskyddseffekter Minskat riskbeteende Minskad hiv-spridning bland personer med injektionsmissbruk Minskad spridning av andra infektioner associerade till injektionsmissbruk
Sprutbyten i Sverige Lund 1986 och Malmö 1987 med specialtillstånd av SoS Tillåtet genom lagstiftning 2006 Helsingborg 2010 Kalmar 2012 Stockholm 2013 Kristianstad oktober 2014 Fortfarande kontroversiellt. Folkhälsomyndigheten 2015-01-28: Inför sprututbyte i hela landet
Två målsättningar med lagen Svensk författningssamling 2006:323 Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Inledande bestämmelse 1 I denna lag finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler (sprututbytesverksamhet) i syfte att 1. förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar narkotika. Sprututbytesverksamhet 2. skall bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler SFS nr: 2006:323 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2006-05-11 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Sprutbytesprogram* Rena sprutor/kanyler tillhandahålls kostnadsfritt, i vissa fall även parafernalia (filter, koppar, mm) Merparten studier ger stöd för effektivitet mot HIV-spridning, däremot fortsatt spridning av HCV *Infördes på 80-talet som en barriär mot HIV-spridning i första hand harm reduction/skadebegränsning
Stor kontaktyta och nära relationer i Sprutbytesverksamheten Regelbundna hiv- och hepatittest (epidemiologisk övervakning) Djuplodande intervjuer vid inskrivning och regelbundna uppdateringar Tidig upptäckt av hiv och hepatit Vaccination mot hepatit A + B Gott omhändertagande av hivpositiva aktiva missbrukare (låg tröskel in) Medicinsk omvårdnad (tidig medicinsk insats) Kurativa insatser Effektiv uppsökande smittspårning Graviditetstest vid sprutbytesbesök + Stora forskningsmöjligheter, både som plattform för att nå aktiva missbrukare och i form av vår databas från 1987 och biobank för serumprov. Dessutom bedriver frivilligorganisationer, kommunens uppsökande team och diakonin informations- och motivationsarbete i väntrummet olika eftermiddagar i veckan.
Hiv-förebyggande initiativ Forum för medicinska och psykosociala insatser Besökarna får: Sprutor/kanyler Suddar Filter Koppar med lock Kondomer Träffa läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, barnmorska, kurator. Ett övergripande mål är att etablera kontakt mellan missbrukare och socialtjänsten eller beroendeklinik för behandling
Deltagarna Personer som injicerar droger och fyllt 20 år (legitimationskrav sedan 2007) Alla testas för blodsmitta vid inskrivning och nya prov tas var tredje månad om möjligt Drygt 4600 deltagare sedan starten 1987 Besökarna är 75% män, 25% kvinnor Traditionellt injicerades amfetamin, heroinet kom i kapp i mitten av 90-talet Ca 600 aktiva besökare med 6000 besök/år Numera registreras ca 60 nya besökare/år Varierande aktivitetsgrad i deltagandet
Deltagare 2014 (n=597) Medelåldern för nybesökare var 33 år (median 31, 20-65). Medelåldern för män var 38 år och för kvinnor 29 år.
Deltagare 2014 84 % födda i Sverige, 96 % i Europa
Nya besökare 2014 (n=47) Könsfördelning 51 % kvinnor (kraftig ökning från 27 % 2013). Hemvist Malmöbor 47 % Helsingborg, Kristianstad och Skurup med vardera 6 % (3 personer). Resten av nybesökarna kommer från spridda orter främst i Skåne. Boende/hemlöshet 55 % har egen bostad 45 % har inte någon egen bostad. De uppger olika tillfälliga lösningar, bl a att bo inneboende, att bo hos föräldrar eller att bo på härbärge, men 26 % av dem uppger att de saknar boende.
Nya besökare 2014 (n=47) Försörjning 32 % arbetslösa. 17 % har heltidsarbete. 30 % har sjuk- eller aktivitetsersättningar 17 % uppgav annat som försörjning, t ex studerande eller socialbidrag. (Bortfall 4 %). Nybesökares kontakter med myndigheter 15 % har fått behandling genom kriminalvården. 43 % har varit häktade. 36 % har suttit i fängelse. 15 % har eller har haft frivård. 32 % har omhändertagits enligt LVM (mot 25 % år 2013). 21 % har omhändertagits enligt LVU (att jämföra med 21 % år 2013) 11 % har vårdats enligt både LVU- och LVM-lagstiftningen 64 % har kontakt med socialtjänsten (mot 75 % föregående år). 32 % har kontakt med psykiatrin.
Sprutbyte 2014 61 545 sprutor har delats ut och 56 510 (92 %) sprutor har lämnats in 116 471 kanyler har delats ut och 100 654 (86 %) kanyler har lämnats in. 2013 var motsvarande återlämningsgrad 96 % för sprutor och 92 % för kanyler nedgången 2014 orsakas delvis av införandet av ett nytt dataprogram i maj 2014 med ett glapp i datainsamlingen under den perioden.
Sammanfattning: Droganvändning Amfetamin var den vanligaste huvuddrogen 1993. Heroin har ökat och amfetamin och heroin är lika stora som huvuddroger 2003 och 2013 om man tittar på hela gruppen. Bland kvinnor uppger fler amfetamin och bland män uppger fler heroin som huvuddrog 2013. Cannabis den vanligast förekommande drogen, följt av amfetamin, kokain och heroin. Kokain är spritt till bredare användargrupper i motsats till heroin, som finns i snävare användargrupper. Det finns också en skillnad i åldersgrupper där t ex nätdroger är vanligare bland yngre.
Sammanfattning: Debutålder drogbruk 2013 års median-nybesökare på Sprutbytet började använda nikotin och alkohol som 13-åring och debuterade med cannabis vid 14. För personer som använder amfetamin är medianålder vid debuten 16 år och 21 år vid injektionsdebuten. De skriver in sig på sprutbytet 7 år senare. För personer som använder heroin är medianålder vid debuten 20 år och 23 år vid injektionsdebuten. De skriver in sig på Sprutbytet 7 år senare. Medianåldern vid inskrivning är 29 år.
Besöksstatistik
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Varför sjunker besökssiffrorna på sprutbytesprogrammet i Malmö? Omvärldsfaktorer 1/7 2000 öppnades Öresundsbron och Köpenhamn kom närmare. Kan det förklara den tillfälliga dippen i besöksantalen 2001? Besökare jämför sprutbytets utbud med det man får i Köpenhamn och är kritiska till vissa produkter, till att antalet sprutor och kanyler som delas ut är begränsat och till att man måste uppge sitt namn. Positivt är att många besökare tycker att det är tryggt med omsorgen, smittskyddet och det sammanhang de känner att svenska sprutbyten erbjuder. Priset på heroin är lågt vilket kan innebära att fler har råd att röka heroin istället för att injicera och därför inte behöver allt det sprutbytet erbjuder, rena sprutor, provtagning och smittskydd. Det finns inga tecken på att varken tillgång eller efterfrågan på nätdroger mattas. Antal besök 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Besök på Sprutbytesprogrammet i Malmö 1989-2013 Injektionsmissbruket i Europa sjunker enligt EMCDDAs Europeiska narkotika-rapport 2013: trender och utveckling. En sådan allmän trend skulle kunna påverka Sprutbytets besökssiffror men statistiken över intagningssätt och droger för de besökare som kommer till sprutbytet visar på motsatsen. Vi ser ett ökat injektionsmissbruk av fler droger och framför allt läkemedel. Kvinnor Män Alla besök År
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Påverkar ökad tillgång till LARO-behandling antalet besökare i Sprutbytesverksamhet? Skånes första metadonmottagning öppnades i Lund 1990 och nästa öppnades i Malmö 1992. 1200 Antal besökare på sprutbytet i relation till LARO-platser Antalet platser för metadonbehandling har varit begränsade och kraven för att få behandling har varit höga. 2005 -Kravet om minst 4 års dokumenterat opiatmissbruk för att få behandling sänktes till två år. -Taket om max 1200 platser i Sverige togs bort. 2010-Kravet om minst 2 år sänktes till 1 års dokumenterat opiatberoende. Antalet platser och mottagningar har ökat och 2012 fanns det 970 platser Skåne varav 436 platser fanns i Malmö. Se exempel i diagram. 1000 800 600 400 200 0 LAROplatser i Malmö Unika besökare
MATRIS Malmös sprutbyte har haft en unik möjlighet att motivera besökarna till behandling genom MATRIS-studien, ett samarbete med Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet. MATRIS syftade till att implementera och testa en förenklad process för överföring av heroinberoende patienter från sprutbytesprogrammet till evidensbaserad beroendebehandling. Forskningsstudien startade under hösten 2011. Ca 80 sprutbytesbesökare gick in i LARO-behandling (metadon eller buprenorfin). Forskningsstudien tog endast emot patienter från Sprutbytesprogrammet i Malmö. Sprutbytesdeltagarna visade stort intresse att delta i forskning och det var hög efterfrågan på behandlingsplatserna. Forskningsstudiens verksamhet permanentades i juli 2013 och ska nu implementeras vid samtliga skånska sprutbyten.
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utvärdering av Lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i Sprutbytesverksamhet Antal besök 16000 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Besök på Sprutbytesprogrammet i Malmö 1989-2013 Kvinnor Män Alla besök År Finns det en konflikt mellan verksamhetens syfte och de begränsningar lagen och Socialstyrelsens krav på verksamheten utgör? Innan lagen kom kunde besökare till sprutbytesverksamheten i Malmö vara anonyma med ett alias, födelseår, kön, och folkbokföringsort. Personer med injektionsmissbruk var välkomna oavsett varifrån de kom för att få rena sprutor. Många var anonyma några gånger men uppgav de sin rätta identitet i takt med att de kände förtroende för personalen och verksamheten. De senaste 5 åren har endast 1 person som fortfarande besöker sprutbytet valt att fortsätta vara anonym.
Konflikt mellan verksamhetens syfte och begränsningar i lagen? Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Villkor för utbyte av sprutor och kanyler 6 En spruta eller en kanyl får lämnas ut av landstinget endast om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in. Utlämnande får dock ske om det finns särskilda skäl till varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in. Sprutor och kanyler som lämnas ut skall vara märkta på ett sådant sätt att det går att fastställa ursprunget. Sprutor eller kanyler får lämnas ut endast till den som har fyllt 20 år. Utlämnande får ske endast vid personligt besök. Endast personer som kan anses bosatta i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprututbytesverksamhet i det landstinget. Lagen begränsar det antal personer som injicerar droger (PID) som kan erbjudas smittspridningshindrande och smittskyddande intervention genom krav om byte, åldersgräns och geografisk begränsning. Kravet om byte som reglerar mängden utdelade sprutor och kanyler är unikt. Många länder i Europa, t ex grannarna Danmark, Norge och Finland erbjuder gratis sprutor och kanyler utan att kräva legitimation och utan att begränsa det antal som delas ut. Åldersgräns på 20 år bör sänkas till 18 år. Av nyinskrivna på Sprutbytet är 86% av kvinnorna och 46% av männen redan smittade med Hepatit C. Geografisk begränsning bör slopas. Kravet är svårt att förstå utifrån smittskyddsperspektiv där målet är att ge förutsättningar och bistå personer som försöker ta ansvar för sin och andras hälsa (var de än vistas). Sprutbyten som kan erbjuda rena sprutor t ex till besökande personer från områden innanför och utanför landet där andelen HIV-smittade är hög bland personer som injicerar droger har möjlighet att stävja lokal smittspridning. EUs direktiv om fri rörlighet och fritt vårdsökande innebär inga konsekvenser för Socialstyrelsens krav på geografisk begränsning för vem som får besöka sprutbytesverksamhet i Region Skåne. Besökare på ett sprutbyte måste identifiera sig. Sprutbytets målgrupp är generellt försiktig i kontakter med myndigheter eftersom drogbruk är kriminellt och eftersom många uppger dåliga erfarenheter av myndigheter. Sprutbyten bör få möjlighet att skapa förtroende hos presumtiva besökare. Det är viktigt att nå målgruppen så att man kan erbjuda möjligheter att hindra smittspridning och skydda mot smitta.
Brukarperspektiv på Sprutbytet i Malmö genom intervjuer Sprutbyte 2020 dokumenterar brukarperspektiv på sprutbytet genom intervjuer med frågor om vårdsökande, missbruksmönster och om anledningen till varför personer som injicerar droger inte kommer till sprutbytet. Besökarna som skriftligt samtycker till att intervjuas får uppge namn, personnummer och folkbokföringskommun. 50 intervjuer på Sprutbytet i Malmö planeras vara klara i november. 39 besökare har hittills intervjuats. Frågorna är: Vad kan man få hjälp med på Sprutbytet? Vad kan bli ännu bättre på Sprutbytet? Har du besökt någon vårdcentral eller akutsjukvård under det senaste året Vad injicerade du första gången? Hur gammal var du då? Vilken är din injektionshuvuddrog nu? Händer det att du injicerar eller sticker dig utan drog? Var var du när du injicerade första gången? Hjälpte någon dig att injicera första gången? Delade du spruta/verktyg första gången? Hur bestäms vem som injicerar först om man delar spruta/verktyg? Hur många känner du som injicerar men som inte går till Sprutbytet? Antal kvinnor? Antal kvinnor under 20 år? Antal män? Antal män under 20 år? Varför kommer de inte till Sprutbytet, tror du? Vad skulle göra att de börjar komma till Sprutbytet, tror du? Spontana kommentarer när personen svarat på själva frågan Vad kan man få hjälp med på Sprutbytet? handlar om bemötandet de får på sprutbytet: Man blir på bättre humör och känner sig inte så underlägsen, man får självförtroende så man behöver inte slå i sig direkt när man kommer ut. Personalen är trevlig att prata med om allt möjligt, hygglig stämning, man behandlas som en patient fast man är missbrukare, blir väl mottagen och inte dömande. Man får självrespekt, man är glad när man går härifrån, man kan visa känslor och gråta, det är fina människor som jobbar här. 83% uppger att de tror att registrering (kravet att legitimera sig) är en anledning till att PID inte kommer till Sprutbytet. 42% uppger att de tror att de som inte kommer till sprutbytet skaffar på annat håll. 58% uppger att de fick hjälp av nära vän/partner/släkt att injicera första gången. 58% uppger att de inte delade spruta mm med någon första gången. 28% uppger att de delade spruta mm med nära vän/partner/släkt och 8% uppger att de delade spruta mm med flera personer första gången de injicerade.
Personal på Sprutbytet i Malmö Två sjuksköterskor En undersköterska En kurator En läkare En barnmorska En projektkoordinator (socionom)
Barnmorskorna 1993 startades en gynekologisk mottagning på sprutbytet. Målet är att upptäcka graviditeter tidigt för att ge snabbt omhändertagande för antingen mödravård eller abort. 34 kvinnor på besök 2014.
Kurator på Sprutbytet Motivationsarbete Vårdplanering MI Besked Krisbearbetning Information Kontaktspårning Att motivera personer med missbruk till drogfrihet med stödjande samtal/kbt. Även anhöriga till kan få stöd och rådgivning.
Vanligaste orsakerna till läkarvård vid Sprutbytet i Malmö Bölder, hudinfektioner Luftvägsinfektioner Feber, blodförgiftning (hjärtklaffsinflektioner) Skador; misshandel, tryck/nervskador hos heroinister, små brännskador efter cigaretter Hundbett (människobett!) Utslag Hepatiter Könssjukdomar, graviditeter (hos barnmorskan) Tandinfektioner Tuberkulos
www.emcdda.org
Hot Från den egna kroppen Hudbakterier Munhålebakterier Utifrån Virus; HIV, hepatit B och hepatit C Bakterier; gasbrand, mjältbrand, stelkramp Svampsporer
Bakterierna åker runt i blodet och kan fastna På hjärtklaffarna I leder, kotor I hjärnan!
Blodsmittevirus HIV Hepatit B Hepatit C
HIV 30 miljoner har dött i HIV/AIDS och ca 30 miljoner lever med HIV i världen 500 nya fall i Sverige per år, ca 6000 lever med HIV i Sverige
HIV Ovanligt bland sprutbytesdeltagarna i Malmö, prevalens < 0,5 %. Inga nya HIV-fall på Sprutbytet i Malmö 2000-10, därefter 3 (efter uppehåll). 3 aktiva HIV-positiva 2014 Vid Sprutbytet i Stockholm 8,7 % HIV-positiva år 2013 Högre prevalens i missbrukarkretsar i storstäder internationellt sett = ständigt hot Kronisk infektion Bromsmediciner finns, men ingen botande behandling, inget vaccin
Erfarenheter från Finland
Hepatit B Hepatit=leverinflammation Ca 300 fall/år i Sverige Smittar med blodkontakt, sexuellt, eller från mamma till barn kring förlossning 95 % av vuxna läker ut sin infektion, men 5 % gör inte det. Svårare att läka ut ju yngre man är (nyfödda 90 % risk för att inte läka ut, barn 1-årsåldern 50 % risk och barn 2-4 årsåldern 20 % risk)
Hepatit B www.smi.se
Hepatit B Inga nya fall av HBV vid Sprutbytet i Malmö de senaste 10 åren Vaccination sedan 1994; i vår studiekohort 1997-2005 (n=831) 60 % vaccinerade, 91 %med skyddande antikroppsnivåer Under 2010 utbrott bland injektionsmissbrukare i Dalarna, Göteborg, Västmanland, Gävleborg och Stockholm. Minskat antal fall under de senaste 5 åren i hela landet, med endast 4 nya fall av akut HBV 2013 bland injektionsmissbrukare i Sverige (Källa FHM)
Hepatit C Höljeförsett RNA-virus upptäckt 1989 Minst 6 olika genotyper, 1a och 3a vanligast bland personer som injicerar droger i Sverige De flesta infektionerna är asymtomatiska och blir kroniska (60-85%). Vanligast bland personer som injicerar droger (60% smittade redan vid första Sprutbytesbesöket) Immunologiskt betingad leverskada, kan övergå i cirrhos (20% av kroniskt infekterade) och primär levercancer (1-5 % av cirrhospatienterna) Vanligaste orsaken till levertransplantation
Hepatit C - förekomst 170 miljoner infekterade (3 % av jordens befolkning) 5 miljoner i Västeuropa 50 000 i Sverige www.cdc.gov
Hepatit C Inget vaccin Ingen skyddande immunitet man kan smittas om och om igen Behandling finns, men har hittills varit lång och krävande och inte särskilt effektiv. Nu nya bra läkemedel! Rutindiagnostik påvisning anti-hcv, konfirmation med RIBA-test. PCR för påvisning av aktiv infektion. Nytt antigentest!
Malmö NEP: Baseline Prevalence HIV HBV HCV 1990-93 (n=698, all visitors)* 1997-2005 (n=831, new visitors)** 2.1% 70.1% 90.7% 0.12% 28.4% 60.0% *)Månsson AS, Moestrup T, Nordenfelt E, Widell A. Continued transmission of hepatitis B and C viruses, but no transmission of human immunodeficiency virus among intravenous drug users participating in a syringe/needle exchange program. Scand J Infect Dis. 2000;32(3):253-8. **)Blomé MA, Björkman P, Flamholc L, Jacobsson H, Molnegren V, Widell A. Minimal transmission of HIV despite persistently high transmission of hepatitis C virus in a Swedish needle exchange program. J Viral Hepat. 2011 Marianne Dec;18(12):831-9. Alanko Blomé, Sprutbytet Malmö
Malmö NEP: Incidence 1997-2005 Susceptible New cases Person years under risk (PYR) New cases/ 100 PYR Previous study 1990-93 HIV 830 2 2430 0.08 0.0 HBV 588 39 1162 3.4 11.7 HCV 332 186 486 38.3 26.3 HCV incidence 1997-2005 adjusted by baseline viremia: 31.5/100 pyr
Varför mer HCV än HIV? Smitta tidigt efter debut av injektionsmissbruk Leder till hög bakgrundsprevalens (20-80%) Högre smittsamhet enligt nålstickstudier Okunskap om smittstatus, kronisk infektion HCV mindre stigmatiserande än HIV - HCV infekterade blir ej specialbehandlade
HCV Resultat Prevalens: Av kvinnorna (n=21) bland nya besökare 2013 (n=56) var 86 % redan smittade med HCV vid inträdet i Sprutbytet, medan motsvarande siffra för män (n=35) var 46 %. Även andelen av genomgången hepatit B (HBV) var högre bland kvinnorna. Incidens: Fortsatt minskning, endast 6 nya fall 2013 och 9 fall 2014, men detta måste ställas i relation till sjunkande besöksantal. Frågor: Kan sprutbytet nå personer - speciellt kvinnor - med injektionsmissbruk tidigare för att förebygga hepatit C? Hur kan man nå dem med en bibehållen åldersgräns på 20 år? Åtgärder: Vi har aktiverat vårt samarbete med de olika kvinnoaktörerna (barnmorskorna, Navet, Ambulatoriegruppen, Råd och Stödteamet sexuella tjänster etc) för att fokusera på denna grupp. Diskussion med SoS kring sänkt åldersgräns till 18 år. Forskning En studie kring spontanutläkning av HCV bland sprutbytesdeltagarna 1997-2005 tyder på högsta vireminivå (smittsamhet) före ak-utvecklingen och ca 30 % spontan utläkning av HCV-infektion under det första året efter serokonversion, med något högre chans för utläkning bland kvinnorna. (Alanko Blomé M, Björkman P, Molnegren V, Höglund P, Widell A. Hepatitis C viremia patterns in incident hepatitis C infection and one year later in 150 prospectively tested persons who inject drugs. PLoS One. 2014 May 15;9(5).) Pågående forskningsstudie för kartläggning av smittmönster genom fylogenetik, förväntas klar för publikation under 2015. Planerad studie: Molekylärbiologisk kartläggning av NS5A-stammarna kring Östersjön (KI, vi, Dk, Litauen, Finland)= förstå spridningen. Riktad HCV-kampanj tillsammans med Brukarföreningen
Hur minska spridningen av hepatit C? Fortlöpande uppföljning av nyrekryterade och tidigare inskrivna, anti-hcv negativa, deltagare. Mätning av antalet hepatit C-serokonversioner i Sprutbytet. Regelbunden blodsmittescreening med analys av antikroppar mot HIV, HBV och HCV. Specialanalyser (HCV antigen, HCV RNA PCR) för att avgöra om pågående eller utläkt infektion enligt framtagen algoritm. Uppmuntra till injektionsstopp! Mer sprutor, kanyler, parafernalia! Bibehållen låg prevalens och incidens av HIV, HBV och HAV. Riktad information om aktuellt HCV-status samt klinisk bedömning på individnivå, fokus på speciella riskgrupper (kvinnor, unga)? Erbjuda behandling till de kroniskt infekterade med de nya behandlingsalternativen => stor hälsovinst både på individnivå och på gruppnivå med minskad total viremigrad i Sprutbytet i Malmö.
Överdoser
Narkotikamissbruk en av de största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar och yngre vuxna. 20-faldig dödlighet jmf generella populationen Källa: ECNN (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk)
Utbildning och Naloxonutdelning till PID för att förebygga överdosdödsfall Överdosdödsfall kan förebyggas i miljöer där överdoser sker genom utbildning och utdelning av naloxonsprej till personer som injicerar droger. Sprutbytesverksamhet är en naturlig utgångspunkt för utbildning av PID i hjärt- och lungräddning tillsammans med utdelning av naloxon så att PID har möjlighet att förebygga och häva överdoser på opioider där de inträffar. Genom att göra naloxon tillgängligt för fler ökar möjligheterna att förebygga både dödsfall och allvarliga skador till följd av längre medvetslöshet. Naloxon är ofarligt att använda och har ingen missbrukspotential. Studier visar att 94 % av personer som injicerar heroin bevittnar andras överdoser. Studier visar också att PID är generellt positivt inställda till att hjälpa personer i överdossituationer. De nationella dödlighetstalen varierar kraftigt och påverkas av faktorer som mönster för narkotikaanvändning, särskilt injektionsmissbruk, egenskaperna hos narkotikaanvändande populationer och rapporteringspraxis. http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_228272_sv_tdat14001svn.pdf Naloxon används inom sjukvården för att häva överdosering av opioider. Genom utdelning av naloxonsprej till personer som injicerar droger och till potentiella överdosvittnen kan överdosdödsfall och kroniska skador hos personer som injicerar droger förebyggas i de miljöer där överdoser sker. Antalet icke-fatala överdoser beräknas vara fler än de fatala och den som överlever en överdos kan ha ådragit skador på inre organ, hjärnan och centrala nervsystemet till följd av syrebrist. I EU har endast Estland och Irland fler andelar överdosdödsfall än Sverige. Sprutbytena har mycket goda förutsättningar att bygga nätverk med PID genom både högt förtroende från gruppen och stark kompetens. Naloxonets effekt på en person som tar opiater kan vara jämförbart med abstinens. Naloxon har ingen effekt på en person som inte tar opiater, det är ofarligt att använda, har få eller inga biverkningar och ingen missbrukspotential. Farhågor om att tillgängligt naloxon skulle öka risktagande (större doser för starkare kick) hos personer som injicerar droger har visat sig ogrundade. Tvärtom har man sett att risken att bli abstinent för att man får naloxon (i kombination med ökad medvetenhet om överdoser) har lett till mer försiktiga överväganden vid drogdoseringen. För den enskilde brukaren har man sett att de ökade kunskaper och handlingsutrymme som utubildningen gett har spridit sig och gett positiva effekter också på andra livsområden, som ökat självförtroende och bättre relationer.
Forskare är ett välkänt fenomen i väntrummet. Sprutbytet har nära samarbete med både Lunds universitet och Malmö Högskola.
Två avhandlingar delvis baserade på patientmaterial från Sprutbytet i Malmö lades fram under 2014: Torkel Richert: Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering : livsvillkor för personer som injicerar narkotika. Hälsa och samhälle, Malmö högskola/malmö University[2014] Anna Jerkeman: Hepatitis C virus infection in patients receiving opiate substitution therapy in Sweden. Infectious Diseases Research Unit, Lund University[2014]
Brobygge Folkhälsomyndigheten: Nationell vägledning De andra Sprutbytena Gemensam databas: Inf Care NEP Socialstyrelsen: Lagändring (sänkt åldersgräns, hemvist?) Forskning (Malmö Högskola) Erfarenheter från grannländerna: Finland Danmark Norge
TACK!