Skador, riskfaktorer samt erfarenheter av skada en naturlig del av unga elitidrottares vardag? Philip von Rosen, Doktorand, Karolinska Institutet Frida Flodström, Doktorand, Karolinska Institutet Annette Heijne, Docent, Karolinska Institutet Finansierat av Svensk Idrottsforskning och Riksidrottsförbundet
Riksidrottsgymnasium Med målsättning att nå internationell elit Elitidrottsutbildning kombinera utbildning med elitidrott 50 skolor, 30 idrotter, 1200 elitidrottande ungdomar, 15-19 år Flyttar hemifrån - bor nära skolan Ökad konkurrens
Bakgrund Skador Få prospektiva studier
Bakgrund Prospektiva studier ( 26 veckor), skadedata från unga elitidrottare Authors Jacobsson et al., 2013 Population n=126, age 17 n=162 age 12 n=64 age 11-19 n=528 male age 14-16 n=119 female age 15 19 Sports Athletics Follow-up, data collection 1 year, self-reported Gymnastics 1 year, medical staff Gymnastics 18 months, self-reported Football 10 years, medical staff Football 8 years, medical staff Price et al., 2004 n=4773 male age 9 19 Football 2 years, medical staff von Rosen et al., 2016 n=64 age 15-19 n=193 age 15-19 Orienteering 26 weeks, self-reported Alpine skiing 5 years, self-reported Kirialanis et al., 2003 Kolt & Kirkby, 1999 Le Gall et al., 2006 Le Gall et al., 2008 Westin et al., 2012
Gällivare (Alpint) Åre (Alpint och längd) Mora (Skidskytte och längd) Falun (Friidrott) Torsby (Längd) Karlstad (Friidrott) Arboga (Brottning) Göteborg (Friidrott och Handboll) Sandviken (Orientering) Fagersta (Vattenskidor/Wakeboard) Uppsala (Golf och Am Fotboll) Stockholm (Friidrott) Nyköping (Kanot) Motala (Triathlon) Nässjö (Bowling) Skara (Cykel) Helsingborg (Golf) Malmö (Friidrott) Växjö (Friidrott) Eksjö (Orientering)
Population Totalt 732 idrottare Friidrott Längdskidåkning Orientering Skidorientering Handboll Utförsåkning Freestyle Vattenskidor Kanot Rodd Brottning Bowling Triathlon Golf Cykling Amerikansk fotboll n=219 n=135 n=82 n=20 n=64 n=32 n=25 n=13 n=27 n=4 n=19 n=24 n=14 n=23 n=21 n=10
Datainsamling Webbaserat skadeformulär Skador Träning Sömn Rörelseanalys-Bosöns Välmående 9+ screening test Sjukdom -Start av varje termin 52 tillfällen Höst 26 tillfällen Höst Vår Vår År 2 År 1 393 idrottare (7 idrotter) Intervjuer -Uppfattningar och erfarenhet av att vara skadad -20 idrottare, i fem grupper 287 nya idrottare (9 nya idrotter)
Rörelseanalys med 9+ Screening Batteri (9+SB) Enkel screening/analys metod vars syfte är att bedöma/testa kvaliteten av en individs rörelsemönster. Poängbedöms beroende på rörelsemönster och svaga länkar i den kinetiska kedjan, asymmetrier och kompensatoriska rörelsemönster. Alla testbatterier innehåller flera olika komplexa rörelser med utarbetade bedömningskriterier för varje enskilt test. Identifiera skaderisk? Namn Efternamn 12 oktober 2017 8
Deskriptiv statistik Table 1. Beskrivning av idrottarna som genomförde rörelseanalyser Friidrott Orientering Alpin Längdskidor Freestyle Skidorientering Alla idrotter Flickor (n) 41 28 15 34 2 6 126 Pojkar (n) 46 26 16 41 12 6 147 Ålder (medelvärde±sd) 16,9±0,9 16,9±0,8 17,3±1,1 17,4±1,2 17,4±1,1 17,5±1,0 17,1±1 Vikt (medelvärde±sd) 66,7±9,7 61,7±11,6 72,9±10,6 67,7±8,8 68,9±8,1 68,6±9,5 66,9 ±10,3 176,9±8,5 175,7±9,3 175,2±8,7 175,2±8,1 177,4±6,8 176,8±6,5 176±8,4 Tidigare sjukdom (%) 19% 18% 22% 28% 16% 50% 22% Tidigare skada (%) 37% 38% 29% 25% 75% 25% 34% Längd (medelvärde±sd) Namn Efternamn 12 oktober 2017 10
Namn Efternamn 12 oktober 2017 11
Skillnader mellan pojkar och flickor Ingen statistisk signifikant skillnad i totalpoäng mellan pojkar och flickor. I de enskilda testerna höftflexion, armhävning, diagonallyft och nedhopp upptäcktes en skillnad mellan pojkar och flickor. Table 2. Median (range) för pojkar (n = 147) och flickor (n = 126) samt p värde för könsskillnader för varje enskilt test (n = 11) Pojkar Namn Efternamn Flickor X2 P Knäböj 2 (1-3) 2 (0-3) 2,36 0,50 Enbensknäböj 2 (0-3) 2 (0-3) 3,57 0,31 Djup enbensknäböj 2 (0-3) 2 (0-3) 6,54 0,09 Utfallssteg 3 (1-3) 3 (1-3) 4,17 0,24 Höftflexion 2 (0-3) 2 (1-3) 19,2 0,00 Bålkontroll 3 (1-3) 2 (1-3) 4,9 0,09 Armhävning 3 (1-3) 2 (0-3) 66,9 0,00 Diagonallyft 2 (0-3) 2 (1-3) 9,3 0,02 Sittande rotation 2 (1-3) 2 (0-3) 4,33 0,29 Skulderrörlighet 3 (0-3) 3 (0-3) 6,81 0,08 Nedhopp 3 (0-3) 2 (0-3) 16,72 0,001 12 oktober 2017 12
Tidigare skada, sidoskillnader och smärta En skada senaste 12 månaderna påverkade inte totalpoängen. 30 idrottare (11%) rapporterade smärta under rörelseanalysen. 37 % av alla som rapporterade smärta, hade haft en tidigare skada senaste 12 månaderna. 217 idrottare (79%) identifierades med minst en sidoskillnad. 28 idrottare (10%) rapporterade smärta i samband med sidoskillnad. Statistisk signifikant skillnad i totalpoäng identifierades mellan gruppen med och utan sidoskillnader. Namn Efternamn 12 oktober 2017 13
9+SB idag Finns skillnader mellan pojkar och flickor i enskilda tester Finns ingen relation mellan tidigare skada och resultat på 9+SB Många har sidoskillnader i sitt rörelsemönster Smärta är förekommande under analysen För att uttala oss om skaderisk och prestation ska dessa studier genomföras Koppling mellan totalpoäng på 9+SB och skadedata från Philips studier Koppling mellan totalpoäng på 9+SB och rankinglista/prestation Koppling mellan antal sidoskillnader i 9+SB och skadedata från Philips studier Namn Efternamn 12 oktober 2017 14
Resultat-innehåll
Skador år 1 284 elitidrottande ungdomar inom friidrott, längdskidåkning, orientering, skidorientering, handboll, utförsåkning, freestyle Allvarlig skada=alla Skada=alla fysiska symtom fysiska symtom som resulterar som i minskad träningsmängd, resulterar i minskad träningsmängd påverkar i måttlig deltagande eller stor grad, i idrottsaktivitet minskad prestationsförmåga eller iprestationsförmåga måttlig eller stor grad eller eller som som leder resulterar till i smärta ej möjligt deltagande i idrottsaktivitet
Skador år 1 Studiens start: 31 % skadade 92 % rapporterade skada vid minst ett tillfälle 72 % rapporterade allvarlig skada vid minst ett tillfälle
Tid med skada/allvarlig skada 50% 45% 40% 35% 30% 25% Skada 20% Allvarlig skada 15% 10% 5% 0% 0-3 3-6 6-9 9-12 månader månader månader månader Skada 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Flickor Pojkar 0-3 månader 3-6 månader 6-9 månader 9-12 månader 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Allvarlig skada Flickor Pojkar 0-3 3-6 6-9 9-12 månader månader månader månader
Konsekvenser av skador-medelvärde/vecka 35% 30% 25% 20% 15% Alla Flickor 10% 5% 0% Pojkar
Erfarenheter och uppfattning om skador Jag är löpare, jag Intervjustudie, 5 ju fokusgrupper, 20 deltagare som varit håller på medinnan, löpning.under, efter skada skadade. Perioden Om jag inte är löpare nu vad ska jag då va. Då tänkte jag inte att det var nåt fel att det gjorde ont. Det var väl först Liten erfarenhet av skada. Enefter tydlig koppling mellan identitet skadan som jag faktiskt tänkte att ju inte göra så här ont. och idrott, där skada kan ledadet tillska identitetsförlust Innan skada, smärta sågs som naturlig del syn på smärta efter skada Man blir ju väldigt ensam av Annan näridrotten. man är skadad. Typ jag har varit i gymmet i princip varje dag. Ensam på träningen hela den här perioden. Jag fick ta tag i allt själv. Fick ingen hjälp från tränare, det var bara jag tog tag i det.negativa Det känns som om (t.ex. frustration, ilska), Skadasom medförde tankar vi aldrig pratar om att vara skadad. fysiska konsekvenser (t.ex. sömnbesvär, svårt fokusera på Trots att det är väldigt vanligt. skolarbete), ensamhet, utanförskap, självkritik, skuld Väg till medicinskt omhändertagande?
Riskfaktorer för skada 496 elitidrottande ungdomar (16 idrotter) Riskfaktorer: kön, ålder, BMI, tidigare skada, kost, stress, självkänsla, sömn timmar, ökat träningsvolym, träningsintensitet, antal dagar med tävling, minskat sömn
Minskad sömn
Ökad träningsintensitet
Ökad träningsvolym
Kombination av riskfaktorer Ökning av träningsvolym, intensitet, intensitet minskad sömnsömn=störst och låg självkänsla= och minskad skaderisk 3ggr ökad(p<0,001) skaderisk HR: 2,23
Prestation-skada 162 elitidrottande ungdomar; Orienterare (22,8 %), friidrottare Allvarlig skada=alla fysiska symtom (36,4 %) och längdskidåkare (40,7 %) som Indelning resulterar i minskad träningsmängd i måttlig eller stor grad, minskad prestationsförmåga 3 grupper: Top-ranking, medel-ranking, i måttlig eller stor grad eller som resulterar i ej möjligt deltagande i idrottsaktivitet låg-ranking
Deltagare Top-ranking Medel-ranking Låg-ranking (n=58) (n=52) (n=52) Tidigare skada % 34 28 36 Skada studiestart % 19 31 31
Prestation-skada Top-ranking Medel-ranking Låg-ranking p-värde Allvarlig skada hela säsong, median % (25-75:e percentil) Allvarlig skada grundträningsperiod, median % (25-75:e percentil) Allvarlig skada tävlingsperiod, median % (25-75:e percentil) 4 (0-14) 2 (0-10) 11 (3-27),003 0 (0-16) 0 (0-7) 10 (0-33),002 0 (0-6) 0 (0-9) 0 (0-28),031 Idrottare som förbättrade sin ranking hade en signifikant (p=,011) lägre förekomst av allvarlig skada (median 0 %, 2575:e percentil 0-10 %), jämfört med idrottare som försämrat sin ranking (median 6,7 %, 25-75:e percentil 0-23 %).
Samband skada och prestation 100% 90% 80% Andel idrottare 70% 60% Top-ranking 50% Medel-ranking 40% Låg-ranking 30% 20% 10% 0% Ingen skada Skadade <20 % tid Skadade <40 % tid Skadade <60 % tid Skadade <80 % tid
Take home message 3 av 10 idrottare är skadade varje vecka 1 av 4 har ont under idrottsdeltagande Undvik öka antalet träningstimmar, intensitet och minskad sömn samma vecka Förebygga allvarliga skador förbättrad prestation samma säsong. Ingen av top-rankade rapporterade allvarlig skada över 40 % av tiden som de följdes Efterfrågas: Inkluderas med träningskamrater vid skada Enklare väg till medicinskt omhändertagande Tränare/kliniker: Skada = jordens undergång? Slå hål på No pain, no gain Skador leder också till försämrad sömn, nedstämdhet, skuldkänsla
Tack för er uppmärksamhet! Namn Efternamn 12 oktober 2017 31