Idrottsval och specialisering

Transkript

1 Idrottsval och specialisering Om våra toppidrottares vägar till landslaget RF:s elitidrottskonferens Göteborg, 11-12/5, 2015 PG Fahlström Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet. DISPOSITION Talang vad kan man mena med det? Definitioner Exempel Perspektiv på talangutveckling två vägar Svenska toppidrottares vägar till landslaget Familjebakgrund Idrottsbakgrund Involvering och vägar till eliten Att satsa Sammanfattning Två vägar eller fler? Några reflektioner Kritiska utvecklingsfrågor 1

2 Talang vad menar vi med det Evolution Darwin: utveckling av medfödda kapaciteter i ett evolutionärt samspel många som konkurrerar så många som möjligt de bästa kommer att slå sig fram (Simonton, 1999) Talang vad menar vi med det Social konstruktion vad vi anser vara talangfullt - synsätt på/värdering av förmågor och egenskaper - i ett särskilt sammanhang (kontext) - det där kan bli något (Csikszentmihalyi, 1993) 2

3 Talang dagens definition Talang är en medfödd potential som ger individen möjlighet till exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område som kräver speciella färdigheter och omfattande träning. För att bli riktigt bra - Krävs främst målmedveten kvalitativ träning.. - Men också medfödd talang - Talent in not enough Talang lite mera utveckling OBS!! Håll isär ett absolut och ett relativt perspektiv!! De framgångsrika inom samma idrott är och kan vara olika: Zdeno Chara, Boston 117/206 Brian Gionta, Montreal 79/170 Zlatan Messi, Klüft Barber, Holm Sjöberg, etc. Olika faktorer är olika avgörande i olika idrotter Kompensatoriska (kompletterande?) egenskaper/talanger 3

4 Talangutveckling lite mera utveckling Många medfödda förmågor kan inte upptäckas förrän senare i livet. Även de mest talangfulla kan utvecklas sent Don t confuse talent and maturity! There will always be kids who are better than other kids of the same age but that does not indicate anything else than that they are better than the other kids of the same age at that specific time. (Brown, 2001) Begrepp och definitioner Specialisering att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin Sampling att prova många idrotter för att senare specialisera Elitsatsning krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål Relativ ålder RAE: spelare födda samma år är utvecklingsmässigt yngre eller äldre än jämnåriga barn Genus?! Deliberate practice väl strukturerad, målinriktad, fysiskt och psykiskt utmanande (tränar-) ledd träning med avsikt att höja utövarens prestationsförmåga timmar! Deliberate play självmotiverande, självorganiserade aktiviteter som utformats för att vara så roliga som möjligt, hög aktivitet de medverkande behöver inte invänta instruktioner timmar!? 4

5 Teoretisk ram två vägar till elitprestation Deliberate play Deliberate practice Tidiga idrotter (Coté, m.fl. 2007) Deliberate practice deliberate play Hög Deliberate play Deliberate practice Frekvens Låg Sampling years Specialising years Investment years 5

6 Projektet: Idrottsval och specialisering Bakgrund Samarbetsprojekt med RF Linnéuniversitetet Syfte..att studera idrottsbakgrund, debutålder, val av idrott och tidpunkt för idrottsval och specialisering etc. bland aktiva som nått nationell toppnivå Urval Svarsgruppen Svarsfrekvens Aktiva med elitidrottsstöd individuella- och lagidrotter Utvalda idrotter/landslag individuella- och lagidrotter Svarsfrekvens: 351 utdelade enkäter 328 svar: 93,4% Svarsgruppen Vilka är idrotterna Badminton Bangolf Basket Bilsport Bordtennis Bowling Boxning Brottning Budo-Ju-Jutsu Budo-Kyokushin Budo-MMA Budo-Submission wrestling Budo-Thaiboxning Bågskytte Casting Curling Cykel-Landsväg Cykel-MTB Danssport Draghund Skidor-Längd Flygsport Skidor-Skicross Fotboll Skidor-Snowboard Friidrott Skidor-Speedski Golf Skidorientering Gymnastik Skidskytte Handboll Skridsko Innebandy Skytte Kanot Styrkelyft Konståkning Taekwondo Motor-Dragracing Triathlon Motor-Enduro Vattenskidor Orientering Volleyboll Ridsport Rodd Segling Simning Skidor-Alpint Skidor-Freestyle Puckelpist 6

7 Landslagsidrottarna Relativ ålder? Bakgrund Socioekonomisk bakgrund Bodde med båda sina föräldrar Båda föräldrarna födda i Sverige Bodde i hus, radhus eller egen lägenhet som man ägde Minst en bil i familjen Föräldrar med akademisk utbildning samvariation Skillnader mellan idrotterna 7

8 Familj Idrottsbakgrund Positiva till idrott Föräldrarna engagerade inom idrott som tränare, ledare, i styrelse etc. Föräldrarna hade tävlat (på hög nivå) i samma idrott Könsskillnader (?) Flickornas mammor respektive pojkarnas pappor hade tävlat i samma idrott Mammorna organisationsledare papporna aktivitetsledare Signifikanta andra Närheter, (Schelin 1985) Personell, geografisk, ekonomisk, (fysisk, psykologisk) Kulturell Miljöfaktorer Idrottsprofilerad utbildning 23 % har gått idrottsprofilerad grundskola 67 % har gått på gymnasium med idrottsprofil Skidsport, volleyboll, badminton, lagidrott Detta ställer stora krav på uttagningskriterier: Vilka väljer vi ut/väljer vi bort på vilka grunder? Vad händer med dem vi väljer och väljer bort? Fingertoppskänsla det tränade ögat social konstruktion 8

9 Karriärsteg i den egna idrotten jfr annan idrott Idrottsinvolvering generell beskrivning Började med idrott i åk 1, pojkarna något tidigare än flickorna. 80% minst en annan idrott, Knappt 2/3 minst två andra idrotter och 4/10 minst tre andra idrotter I åk 2, cirka 8.5 år gamla, började de med egen idrott, flickorna något tidigare än pojkarna Vid 15 års ålder specialisering, slutade med andra idrotter, flickorna något tidigare än pojkarna. En stor del har gått på idrottsprofilerat gymnasium Stora variationer mellan olika idrotter 9

10 Specialisering eller sampling eller. De två perspektiven Tidig specialisering Tidigare elitsatsning Deliberate practice Sampling Senare elitsatsning Deliberate play Tidig specialisering Tidig elitsatsning Tidig specialisering Senare elitsatsning Kortare sampling Tidig specialisering Tidig elitsatsning Sampling Senare elitsatsning Tidigt idrottsval Sampling Senare specialisering Senare elitsatsning Reflektioner Vägarna till topprestation följer inte alltid någon av DMSP:s huvudvägar. Det finns stora kulturella skillnader mellan olika länder vilket gör det svårt att jämföra svenska förhållanden med andra länder. Det finns många vägar till eliten Kan idrotten guida på dessa? Idrotten förändras - (hur) kan tränare med gårdagens utbildning möta dagens talanger? OBS: Det finns lika många talanger som förr!! Sampling tycks vara en fördel i flertalet idrotter hur möjliggör vi detta? 10

11 Några kritiska utvecklingsfrågor: Betydelsen av att välja rätt föräldrar: Är det överhuvudtaget möjligt att nå absolut elitnivå utan att ha en socioekonomisk situation som förmår stödja en elitsatsning med tid och resurser? Hur kan/ska idrotten försöka finna och stödja de talanger (barn och ungdomar) som inte har idrottsintresserade föräldrar? Vilket ansvar har RF SOK SF IF Individen etc.? Urval av elever till RIG/NIU vem är gate keeper till landslaget? Hur genomförs dessa urval? På vilka grunder Vilka vägar finns för dem som inte väljs ut? Vem tar ansvar för dem? Kan dessa allt tidigare urval leda till en allt smalare pyramid och sämre utvecklingsmöjligheter för nästa generation? Idrottsval och specialisering Om våra toppidrottares vägar till landslaget TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! RF:s elitidrottskonferens Göteborg, 11-12/5, 2015 PG Fahlström Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet. 11