K i v nno inn r o oc r o h mä h män ino n in m idrot idrotte t n e n

Transkript

1 Kvinnor och män inom idrotten statistik från Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2006:5

2 FoU-rapporter Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark) 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 statistik från Riksidrottsförbundet Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson) 4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Doping- och antidopingforskning 2. Kvinnor och män inom idrotten Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 4. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic) ISBN Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 ISBN Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 ISBN Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) ISBN Kvinnor och män inom idrotten 2005 ISBN Utvärdering av den idrottspsykologiska profilen - IPS-profilen (Göran Kenttä, Peter Hassmén, Carolina Lundqvist) ISBN Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson) ISBN Näridrott i skolmiljö (Björn Forsberg) ISBN STOCKHOLM MAJ 2006 Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel

3 Förord En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det är inte bara mer demokratiskt utan också mer effektivt och utvecklande för både kvinnor och män. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer inom alla områden Så lyder det övergripande jämställdhetsmålet i Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas jämställdhetsplan som antogs av Riksidrottsmötet och Förbundsstämman i maj Som delmål betonas lika möjligheter att utöva idrott, att kvinnor och mäns idrott värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt, att kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ, att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka, samt jämställdhetsintegrering; jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden. Idrottens jämställdhetsplan gäller för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna samt som uppmaning och stöd till specialidrottsförbunden, distriktsidrottsförbunden och SISU- distrikten att utveckla egna jämställdhetsplaner som svarar mot andemeningen i idrottens gemensamma plan. Nu är arbetet i full gång inte bara i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. En enkätundersökning till samtliga SF, DF och SISU distrikt visar glädjande att många idrottsförbund redan kommit igång med ett eget arbete att förnya och intensifiera sitt jämställdhetsarbete. Riksidrottsstyrelsen har tillsatt en särskild arbetsgrupp som övergripande ska vägleda och följa upp arbetet. Som ett led i att synliggöra könsfördelningen är den statistik RF årligen tar fram inom SF och DF bland aktiva, förtroendevalda och anställda viktig. Statistiken är sammanställd utifrån uppgifter från SF, DF och RF och redovisas årligen i rapporten Kvinnor och män inom idrotten. Enligt Idrottens jämställdhetsplan ska rapporten från och med nu och fram till 2009 också belysa resultaten med avseende på jämställdhetsplanens ställda mål vilket också sker med en början i årets rapport. Mattias Claesson Chef Kommunikation och samhällskontakter

4

5 Innehållsförteckning INLEDNING 6 SPECIALIDROTTSFÖRBUNDEN 7 DISTRIKTSIDROTTSFÖRBUND 14 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET 17 ANDRA UNDERSÖKNINGAR 19 Bilagor Fördelning män / kvinnor distriktsförbund 20 Fördelning män / kvinnor specialidrottsförbund 22

6 INLEDNING Riksidrottsförbundet (RF) har i uppdrag att varje år samla in statistik från specialidrottsförbunden (SF) angående hur många kvinnor och män som finns inom respektive förbund. De specificerade uppgifter med avseende på kön vi samlar in är: antal medlemmar, antal aktiva medlemmar, antal licenser, uppgift om ordförande, generalsekreterare och landslagstränare samt styrelsernas och valberedningarnas sammansättning. I denna skrift har vi samlat dessa fakta samt styrelseoch personalstatistik från idrottens 21 distriktsförbund (DF) och RF. Vi presenterar också några jämförelser över tid. Eftersom varje SF har sina egna rutiner för statistikinsamling av fakta som rör antal medlemmar bör dessa siffror behandlas med en viss försiktighet vid jämförelser mellan olika förbund. Vi koncentrerar oss därför främst vid den procentuella fördelningen i rapporten. Utgångspunkt i denna sammanställning är begreppet aktiv medlem. I sju fall, Basket, Cykel, Friidrott, Simning, Sportdykning, Squash och Tyngdlyftning har förbunden inte uppgett detta utan istället använt sig av definitionen medlem. I fyra fall, Baseboll, Dragkamp, Rugby och Volleyboll har man inte heller kunnat lämna uppgifter på antalet medlemmar. För dessa idrotter har vi istället använt oss av definitionen licenser. Statistiken som redovisas samlades in under 2005 och avser verksamhetsåret En sammanställning av all statistik från SF och DF i tabellform finns i Bilaga 1. Nytt för i år är att Idrottens jämställdhetsplan, antagen av RF stämman och SISU Förbundsstämma 2005, i denna rapport ska belysa resultaten med avseende på samtliga mål. Den insamlade statistiken berör dock inte samtliga mål i jämställdhetsplanen. Av den anledningen kompletteras resultaten med en presentation av ett par andra aktuella undersökningar som har bäring mot mål uppsatta i Idrottens jämställdhetsplan. Kvinnor och män 6

7 SPECIALIDROTTSFÖRBUNDEN Vem är den aktiva inom specialidrottsförbunden? Såväl 1989 års jämställdhetsplan som 2005 års jämställdhetsplan har som mål att flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott. Kvinnor utgör 42 procent och män 58 procent av det totala antalet aktiva medlemmar i SF. SF med flest antal aktiva kvinnor respektive män Aktiva kvinnor Aktiva män Friidrott Fotboll (medlemmar) Fotboll (medlemmar) Golf Gymnastik Friidrott Ridsport Korpen Golf Skidor Skolidrott Innebandy Simning (medlemmar) Segling Skidor Skolidrott Basket (medlemmar) Bilsport Korpen Tennis Friidrottsförbundet är det SF som har flest antal kvinnor som medlemmar och Fotbollförbundet är det SF som har flest antal män som medlemmar. Nio SF har fler aktiva kvinnor än män De flesta SF har fler aktiva män än kvinnor. 58 av 67 förbund har minst 50 procent aktiva män. Nio förbund domineras av kvinnor d v s där finns det mer än 50 procent aktiva kvinnor. Dessa förbund är: Ridsport (87%), Konståkning (84%), Gymnastik (83%), Gång (70%), Friidrott (66%), Simning (66%), Danssport (62%), Volleyboll (55%) och Dövidrott (54%). De SF med lägst andel aktiva kvinnor är Ishockey (3%), Amerikansk fotboll (6%) och Styrkelyft (8%). De förbunden med lägst andel aktiva män är Ridsport (13%), Konståkning (14%) och Gymnastik (17%). Kvinnor och män 7

8 De 10 SF med flest antal aktiva medlemmar Aktiva totalt Andel kvinnor Andel män Fotboll (medlemmar) % 80% Golf % 70% Friidrott % 34% Gymnastik % 17% Ridsport % 13% Skidor % 60% Skolidrott % 54% Korpen % 69% Innebandy % 76% Segling % 70% Totalt 46% 54% Om vi studerar de tio SF med flest antal aktiva, utgör männen 54 procent och kvinnorna 46 procent. Den här förhållandevis jämna siffran beror inte på att dessa förbund har en jämn könsfördelning (endast två hamnar innanför intervallet 40-60) utan på att på att de tre stora kvinnodominerade förbunden Friidrott, Gymnastik och Ridsport finns med. Tolv SF har en jämn könsfördelning Idag finns det 12 förbund som kan sägas ha en jämn könsfördelning d v s där andelen aktiva kvinnor eller män inte understiger 40 procent. SF med en jämn könsfördelning bland aktiva medlemmar Andel kvinnor Andel män Kvinnor i styrelsen Klättring 40% 60% 40% Draghund 40% 60% 44% Orientering 40% 60% 44% Handboll 40% 60% 29% Skidor 40% 60% 33% Handikapp 40% 60% 57% Skolidrott 46% 54% 43% Akademisk idrott 47% 53% 38% Basket 48% 52% 14% Skidskytte 48% 52% 29% Dövidrott 54% 46% 22% Volleyboll 55% 45% 44% Totalt 36% Kvinnor och män 8

9 Könsfördelningen i styrelserna Enligt RF:s Stadgar ska SF i sina stadgar föreskriva att SF-styrelsen ska bestå av kvinnor och män. Vilket innebär minst en kvinna eller man. Jämställdhetsplanens målsättning är minst 40 procent kvinnor eller män. Ett annat sätt är att se på könsfördelningen i styrelsen är i förhållande till könsfördelningen bland aktiva. Könsfördelningen i SF:s styrelser Män 73% Kvinnor 27% Könsfördelning bland aktiva medlemmar Män 58% Kvinnor 42% Andelen män i SF:s styrelser är högre än andelen män som är aktiva inom de olika förbunden. I genomsnitt är 73 procent av styrelseledamöterna män, 58 procent bland de aktiva. I genomsnitt är 27 procent av styrelseledamöterna kvinnor, 42 procent bland de aktiva. Det finns män representerade i samtliga 67 SF:s styrelser. Detsamma gäller inte för kvinnor. I tre förbundsstyrelser finns det inga kvinnor alls. Dessa var 2005: Amerikansk fotboll, Tyngdlyftning och Landhockey. Mer än 40 procent kvinnor i 17 styrelser 2005 års jämställdhetsplan har som delmål att idrottsrörelsen ska sträva efter att kvinnor och män till Riksidrottsmötet 2009 i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40%. Målet formulerades 1989 och fastställdes i den nya jämställdhetsplanen Idag når 17 SF upp till det målet. Kvinnor och män 9

10 Förbund där kvinnor och män är representerade med minst 40 procent i styrelsen Styrelser Andel kvinnor Andel män Ridsport 60% 40% Casting 60% 40% Handikapp 57% 43% Varpa 56% 44% Konståkning 44% 56% Budo 50% 50% Korpen 45% 55% Volleyboll 44% 56% Orientering 44% 56% Dragkamp 44% 56% Skolidrott 43% 57% Golf 43% 57% Bob & Rodel 43% 57% Klätterförbundet 40% 60% Gymnastik 40% 60% Frisbee 40% 60% Bowling 40% 60% Sex förbund, Ridsport, Casting, Handikapp, Varpa, Konståkning och Budo har en representation av kvinnor på minst 50 procent i sin förbundsstyrelse. Det finns inte något förbund där representationen av män understiger 44 procent. I de förbund som har en jämn könsfördelning är 36 procent av styrelseledamöterna kvinnor och 64 procent män. Omsättning och representation Andelen män i styrelserna i de tio förbund med högst omsättning är 66 procent. Tio SF med högst omsättning Omsättning 2004 Procent aktiva män Procentmän i styrelse Fotboll % 86% Ishockey % 91% Golf % 57% Skidor % 67% Ridsport % 40% Friidrott % 67% Innebandy % 71% Korpen % 55% Orientering % 56% Handboll % 71% Totalt 62% 66% Kvinnor och män 10

11 Ålder och kön SF styrelserna består av 73 procent män, av dessa är majoriteten över 45 år. 27 procent i styrelserna är kvinnor, av dessa är majoriteten under 46 år. När det gäller ledamöter under 30 år är 46 procent kvinnor, när det gäller ledamöter över 60 år är 6 procent kvinnor. SF styrelsernas fördelning på ålder och kön Antal Män Kvinnor Upp till 30 år år år 61 år och äldre 27 SF har styrelseledamöter som är under 30 år. Vilket är fem färre än förra året. Fäktning har åtta, Akademiska fem och Mångkamp fyra ledamöter under 30 år. Rodd och Rugby har tre ledamöter under 30 år. Bågskytte, Dragkamp, Frisbee, Landhockey, Ridsport, Simning och Skolidrott har två ledamöter under 30 år. I Bilsport, Fotboll, Friidrott och Golf är samtliga styrelseledamöter över 45 år. Ordförande och generalsekreterare Eftersom varje SF har en ordförande och en generalsekreterare finns inget jämställdhetsmål beträffande könsfördelningen. Merparten av alla förbund inom idrotten har både en man som ordförande och som generalsekreterare. Könsfördelning bland SF-ordförande Män 85% Kvinnor 15% Kvinnor och män 11

12 Tio SF har en kvinna som ordförande. Dessa är: Akademiska, Bob & rodel, Casting, Frisbee, Gymnastik, Gång, Konståkning, Sportdykning, Sportskytte och Triathlon. Av de tio SF som har högst ekonomisk omsättning finns ingen kvinna som ordförande. Tio SF har en kvinna som generalsekreterare. Dessa är: Bangolf, Basket, Bilsport, Friidrott, Fäktning, Handboll, Klättring, Konståkning, Styrkelyft och Vattenskidor. Av de tio SF som har högst ekonomiskt omsättning finns två förbund (Korpen och Handboll) som har en kvinna som generalsekreterare. SF har sammantaget 642 anställda varav 40 procent kvinnor och 60 procent män. 10 förbund hade 2004 en kvinna som generalsekreterare. Det är en nedgång från 17 förbund 2003 då det i sin tur var en uppgång från 12 förbund Två förbund har svarat att de inte har någon generalsekreterare. Jämförelser över tiden 1989 formulerades för första gången målet att kvinnor och män inom rådgivande och beslutande organ på alla nivåer skall vara representerade med minst 40 procent. Andelen kvinnor och män i SF:s styrelser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor De första fem åren steg kvinnornas representation med 6 procentenheter, de nästkommande fem åren med 3 procentenheter. Därefter har det stagnerat på cirka 27 procent kvinnor och 73 procent män i SF styrelser. Valberedning Enligt RF:s stadgar ska SF i sina stadgar föreskriva att valberedningen ska bestå av kvinnor och män. Såväl som 2005 års jämställdhetsplaner har som ett delmål att valberedningarna på alla nivåer, utöver ordförande, skall bestå av lika antal kvinnor och män. I cirka en tredjedelar av alla SF består emellertid antalet platser utöver ordförande av ett udda antal vilket leder till att det är matematiskt omöjligt att helt leva upp till det uppställda målet. Kvinnor och män 12

13 Könsfördelning i SF:s valberedningar Män 64% Kvinnor 36% Samliga 67 valberedningar har män representerade, 60 valberedningar har kvinnor representerade. 49 förbund har en helt jämn fördelning eller en skillnad på högst en mer av det ena könet. I valberedningar kan majoriteten eller ordförandens utslagsröst ha en avgörande betydelse för valberedningens förslag till SF styrelse. Av de 67 valberedningarna har män röstmajoritet eller en ordförandes utslagsröst i 53 förbund och kvinnor har röstövertag i 14 förbund. Landslagstränare Ett del delmål i 1989 års jämställdhetsplan var att andelen kvinnliga och manliga tränare senast 1995 skulle motsvara könsfördelningen bland de aktiva inom respektive idrott. Delmålet i 2005 års jämställdhetsplan är att man 2009 ska kunna se tydliga steg i rätt riktning. Tränare landslag Män 83% Kvinnor 17% SF:n uppger i enkäten hur många landslagstränare man har av respektive kön. De svar som förbunden angivit varierar stort. Ett antal förbund har valt att endast lämna uppgifter om tränare för sin seniorverksamhet andra har statistik som rör all landslagsverksamhet. 413 av 496 landslagstränare i specialidrottsförbunden är män d v s 83% av alla landslagstränare är män. Det är en procentenhet mer än förra året. Kvinnor och män 13

14 DISTRIKTSIDROTTSFÖRBUND Styrelseuppdrag Normalstadgan för RF:s distriktsförbund säger om styrelsens sammansättning att: Antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Könsfördelning i DF:s styrelser Män 55% Kvinnor 45% Andelen kvinnor i distriktsförbundens styrelser ligger i genomsnitt på 45% och andelen män 55 %. Att det är fler män än kvinnor beror till största delen på att de flesta styrelser har en man som ordförande. Tre förbund, Dalarna, Jämtland/Härjedalen och Västsvenska, har fler kvinnor än män i sin styrelse. Ett förbund lever inte upp till det uttalade målet i stadgarna. Ålder och kön Precis som i SF styrelser ser ålderssammansättningen olika ut för kvinnor och män i DF-styrelser. Av totalt 163 ledamöter i DF-styrelserna är bara fem ledamöter under 30 år. Av dessa är alla kvinnor. Fyrtiotvå ledamöter är över 60 år. Av dessa är trettiofem män och sju kvinnor. DF-styrelsernas fördelning på ålder och kön Antal Män Kvinnor Upp till 30 år år år 61 år och äldre Kvinnor och män 14

15 Småland, Värmland, Blekinge, Södermanland och Stockholm har en ledamot under 30 år. Dalarna och Västernorrland har fyra ledamöter över 60 år. Skåne, Östergötland Örebro och Södermanland har tre ledamöter över 60 år. Ordförande och distriktschef Eftersom varje DF har en ordförande och en distriktschef (det förekommer att en och samma person är chef för flera distrikt) finns inget jämställdhetsmål beträffande könsfördelningen. Merparten av alla distrikt inom idrotten har både en man som ordförande och som generalsekreterare. Könsfördelning bland DF- ordförande Män 81% Kvinnor 19% Könsfördelning bland distriktschefer Män 86% Kvinnor 14% 17 av 21 distriktsförbund har en man som styrelseordförande. Fyra förbund, Dalarna, Hälsingland, Jämtland/Härjedalen och Västsvenska, har en kvinna på ordförandeposten i sin styrelse hade endast ett förbund, Västsvenska, en kvinna som ordförande. 18 av de 21 förbunden har en man som distriktschef. Småland, Västmanland och Uppland har en kvinna som distriktschef. Inget förbund har en kvinna både som distriktschef och som ordförande. Kvinnor och män 15

16 Valberedning Enligt RF:s stadgar ska distriktsförbundens valberedningar, utöver ordföranden, bestå av lika antal kvinnor och män. Då flera valberedningarna har udda antal övriga ledamöter är det emellertid inte möjligt. Könsfördelning i DF:s valberedningar Män 58% Kvinnor 42% År 2003 hade fem distriktsförbund lika många kvinnor som män i sin valberedning. 15 förbund har minst 40 procent kvinnor respektive män i valberedningen. Fem förbund har mindre än 40 procent kvinnor i valberedningen. Ett förbund har mindre än 40 män. Kvinnor och män 16

17 RIKSIDROTTSFÖRBUNDET RF-stämman Vart annat år är det RF-stämma. Det är idrottens högst beslutande organ. Förutom att välja ledamöter till Riksidrottsstyrelsen lägger stämman ut färdriktningen för idrotten de kommande två åren, beslutar om nya medlemmar ska in i RF-familjen samt tar ställning till motioner i olika frågor. Ombudens fördelning på RF - stämman Män 69% Kvinnor 31% Av de ombuden på RF stämman 2005 var 69 procent män och 31 procent kvinnor, vilket kan jämföras med 77 procent män och 23 procent kvinnor på RF stämman Andelen kvinnor bland DF-ombuden på RF stämman 2005 var något högre än de för SF (35 procent jämfört med 30 procent). Medelåldern var för kvinnor 44 år och för män 54 år. 51 män var uppe i talarstolen 114 gånger, 22 kvinnor var uppe 39 gånger. Det betyder att stämmans 69 procent män äntrade talarstolen 74 procent. Medelåldern för talarna var 47 år för kvinnorna och 57 år för männen. Riksidrottsstyrelsen Riksidrottsstyrelsen (RS) är, när RF-stämman inte är samlad, Riksidrottsförbundets högsta beslutande organ. I stadgarna för Sveriges Riksidrottsförbund står det att RS ska: bestå av en ordförande och tio övriga ledamöter......antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Ordförande i RS, fram till RF- stämman 2007, är Karin Mattsson. För första gången har Riksidrottsstyrelsen en kvinna som ordförande. Riksidrottsstyrelsen, RS, består fram till RF- stämman 2007 av fem kvinnor; Inger Båvner, Annika Engström, Birgitta Ljung, Karin Redelius och Helen Wiklund Wårell och fem män: Ingemar Ericsson, Hans Hellquist, Lars-Åke Lagrell, Jerker Löfgren och Leif Larsson. Kvinnor och män 17

18 Riksidrottschef, avdelningschefer och anställda Mikael Santoft är Riksidrottschef för det gemensamma RF- och SISU- kansliet. Fyra män och två kvinnor är avdelningschefer. Ingen kvinna har hittills varit högste chef på Riksidrottsförbundet. Kvinnor och män 18

19 ANDRA UNDERSÖKNINGAR Nedan följer en kort presentation av par andra aktuella undersökningar som har bäring mot de mål som är uppsatta i Idrottens jämställdhetsplan. Manliga och kvinnliga ledare Ett delmål i Idrottens jämställdhetsplan 2005 är att uppnå en jämnare könsfördelning bland tränarna inom respektive idrott. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Unga och föreningsidrotten (Unga och föreningsidrotten 2005:9) är det en stor skillnad mellan lagidrotter och individuella idrotter. Inom lagidrott uppges till 88 procent manliga ungdomstränare och 22 procent kvinnliga ungdomstränare, inom individuell idrott uppges 56 procent manliga ungdomstränare och 44 procent kvinnliga ungdomstränare. Bland de tio största barn- och ungdomsidrotterna uppges inom ishockey 99 procent, tennis 95 procent, kampsport 92 procent, fotboll 90 procent och innebandy 89 procent manliga ungdomstränare. Inom ridning 84 procent och gymnastik 75 procent kvinnliga ungdomstränare. Bland de stora lagidrotterna har basket jämnast könsfördelning bland tränarna med 71 procent män och 29 procent kvinnor. Bland övriga idrotter kan nämnas simning som har 51 procent män och 49 procent kvinnor som ungdomstränare. Rapporten i sin helhet kan beställas av Ungdomsstyrelsen. Den kan också laddas ner från hemsidan Fördelning av träningstider Ett delmål i Idrottens jämställdhetsplan 2005 är att kvinnor och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt, exempelvis träningstider. Enligt en helt ny och ännu inte publicerat rapport, byggd på en undersökning utförd av CMA Centrum för Marknadsanalys, finns inte någon signifikant skillnad mellan fördelningen av träningstider för pojk- och flicklag. Dock visar siffrorna att damlag i något högre utsträckning än herrlag har träningar på bättre tider. Det kan eventuellt förklaras av att herrar tränar mer och/eller föredrar andra tider. Det återstår att titta närmare på. Sammantaget och generellt visar undersökningen att det varit en mycket positiv utveckling för en jämställd fördelning av träningstider. Kvinnor och män 19

20 FÖRDELNING MÄN / KVINNOR DISTRIKTSFÖRBUND Ordförande 20 FÖRBUND Man Kvinna < 30 år Män Kvinnor år Män Kvinnor år Män Kvinnor > 60 år Män Kvinnor Totalt Kvinnor Män % kv Halland % Småland % Västmanland % Jämtland-Härjedalen % Uppland % Skåne % Gotland % Värmland % Östergötland % Hälsingland % Västerbotten % Blekinge % Västergötland % Gästrikland % Västsvenska % Örebro % Södermanland % Norrbotten % Stockholm % Västernorrland % Dalarna %

21 KOMMITTELEDAMÖTER VALBEREDNING DISTRIKTSCHEF ANSTÄLLDA FÖRBUND Totalt Kvinnor Män % kv Totalt Kvinnor Män % kv Man Kvinna Totalt Kvinnor Män % kv 21 Halland % % Småland % % Västmanland % % Jämtland-Härjedalen % % % Uppland % % Skåne % % % Gotland % % Värmland % % Östergötland % % Hälsingland % % Västerbotten % % % Blekinge % % Västergötland % % % Gästrikland % % % Västsvenska % % Örebro % % % Södermanland % % Norrbotten % % Stockholm % % Västernorrland % % % Dalarna % %

22 MEDLEMMAR AKTIVA MEDLEMMAR ANTAL LICENSER FÖRDELNING MÄN / KVINNOR SPECIALIDROTTSFÖRBUND 22 FÖRBUND Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv AKADEMISK IDROTT % % AMERIKANSK FOTBOLL % % % BADMINTON % % BANDY % % % BANGOLF % % % BASEBOLL % % % BASKET % % BILJARD % % % BILSPORT % % % BOB-O RODEL % % % BORDTENNIS % % % BOULE % % % BOWLING % % % BOXNING % % % BROTTNING % % % BUDO % % % BÅGSKYTTE % % % CASTING % % CURLING % % % CYKEL % % % DANSSPORT % % % DRAGHUND % % % DRAGKAMP % % % DÖVAS IF % % % FLYGSPORT % % % FOTBOLL % % FRIIDROTT % % FRISBEE % % % FÄKTNING % % % GOLF % % GYMNASTIK % % % GÅNG % % HANDBOLL % % % HANDIKAPP % % %

23 MEDLEMMAR AKTIVA MEDLEMMAR ANTAL LICENSER VARPA % % % VATTENSKIDOR % % VOLLEYBOLL % % % 23 FÖRBUND Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv INNEBANDY % % % ISHOCKEY % % ISSEGLING % % JUDO % % KANOT % % % KLÄTTRING % % % KONSTÅKNING % % % KORPEN % % LANDHOCKEY % % % MOTORCYKEL % % % MÅNGKAMP % % ORIENTERING % % RACERBÅT % % RIDSPORT % % % RODD % % % RUGBY % SEGLING % % SIMNING % % SKIDOR % % % SKIDSKYTTE % % % SKOLIDROTT % % SKRIDSKO % % % SPORTDYKNING % % SPORTSKYTTE % % % SQUASH % % % STYRKELYFT % % % TAEKWONDO % % TENNIS % % % TRIATHLON % % TYNGDLYFTNING % % %

24 STYRELSE 24 FÖRBUND < 30 år Män Kvinnor år Män Kvinnor år Män Kvinnor > 60 år Män Kvinnor Totalt Kvinnor Män % kv AKADEMISK IDROTT % AMERIKANSK FOTBOLL % BADMINTON % BANDY % BANGOLF % BASEBOLL % BASKET % BILJARD % BILSPORT % BOB-O RODEL % BORDTENNIS % BOULE % BOWLING % BOXNING % BROTTNING % BUDO % BÅGSKYTTE % CASTING % CURLING % CYKEL % DANSSPORT % DRAGHUND % DRAGKAMP % DÖVAS IF % FLYGSPORT % FOTBOLL % FRIIDROTT % FRISBEE % FÄKTNING % GOLF % GYMNASTIK % GÅNG % HANDBOLL % HANDIKAPP %

25 STYRELSE 25 FÖRBUND < 30 år Män Kvinnor år Män Kvinnor år Män Kvinnor > 60 år Män Kvinnor Totalt Kvinnor Män % kv INNEBANDY % ISHOCKEY % ISSEGLING % JUDO % KANOT % KLÄTTRING % KONSTÅKNING % KORPEN % LANDHOCKEY % MOTORCYKEL % MÅNGKAMP % ORIENTERING % RACERBÅT % RIDSPORT % RODD % RUGBY % SEGLING % SIMNING % SKIDOR % SKIDSKYTTE % SKOLIDROTT % SKRIDSKO % SPORTDYKNING % SPORTSKYTTE % SQUASH % STYRKELYFT % TAEKWONDO % TENNIS % TRIATHLON % TYNGDLYFTNING % VARPA % VATTENSKIDOR % VOLLEYBOLL %

26 ORDFÖRANDE KOMMITTÉER VALBEREDNING ORDFÖRANDE INTERNATIONELLT 26 FÖRBUND Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv AKADEMISK IDROTT % % % AMERIKANSK FOTBOLL % % % BADMINTON % % % BANDY % % % BANGOLF % % % BASEBOLL % % % BASKET % % % BILJARD % % % BILSPORT % % % BOB-O RODEL % % % BORDTENNIS % % % BOULE % % % BOWLING % % % BOXNING % % % BROTTNING % % BUDO % % % BÅGSKYTTE % % CASTING % % CURLING % % % CYKEL % % DANSSPORT % % % DRAGHUND % % % DRAGKAMP % % % DÖVAS IF % 3 3 0% % FLYGSPORT % % FOTBOLL % % % FRIIDROTT % % % FRISBEE % % % FÄKTNING % % % GOLF % % % GYMNASTIK % % % GÅNG % % HANDBOLL % % % HANDIKAPP % % %

27 ANSTÄLLDA GS TRÄNARE LANDSLAG 27 FÖRBUND Totalt Män Kvinnor % kv Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv AKADEMISK IDROTT % AMERIKANSK FOTBOLL % % BADMINTON % % BANDY % % BANGOLF % % BASEBOLL % % BASKET % % BILJARD % BILSPORT % % BOB-O RODEL % % BORDTENNIS % % BOULE % % BOWLING % % BOXNING % % BROTTNING % % BUDO % % BÅGSKYTTE % % CASTING 1 1 0% % CURLING % % CYKEL % % DANSSPORT % % DRAGHUND % % DRAGKAMP % % DÖVAS IF 4 4 0% % FLYGSPORT % % FOTBOLL % % FRIIDROTT % % FRISBEE % % FÄKTNING % % GOLF % % GYMNASTIK % % GÅNG % % HANDBOLL % % HANDIKAPP % %

28 ORDFÖRANDE KOMMITTÉER VALBEREDNING ORDFÖRANDE INTERNATIONELLT 28 FÖRBUND Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv Totalt Män Kvinnor % kv Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv INNEBANDY % % % ISHOCKEY % % % ISSEGLING % % JUDO % % % KANOT % % % KLÄTTRING % % % KONSTÅKNING % % % KORPEN % % % LANDHOCKEY % % % MOTORCYKEL % % % MÅNGKAMP % % % ORIENTERING % % RACERBÅT % % % RIDSPORT % % % RODD % % % RUGBY % % % SEGLING % % SIMNING % % % SKIDOR % % % SKIDSKYTTE % % SKOLIDROTT % % % SKRIDSKO % % % SPORTDYKNING % % % SPORTSKYTTE % % % SQUASH % % % STYRKELYFT % % % TAEKWONDO % % % TENNIS % % % TRIATHLON % % TYNGDLYFTNING % % % VARPA % % VATTENSKIDOR % % % VOLLEYBOLL % % %

29 ANSTÄLLDA GS TRÄNARE LANDSLAG 29 FÖRBUND Totalt Män Kvinnor % kv Man Kv Totalt Män Kvinnor % kv INNEBANDY % % ISHOCKEY % % ISSEGLING % % JUDO 5 4 0% KANOT % % KLÄTTRING % % KONSTÅKNING % % KORPEN % % LANDHOCKEY % % MOTORCYKEL % % MÅNGKAMP % % ORIENTERING % % RACERBÅT % % RIDSPORT % % RODD % % RUGBY % % SEGLING % % SIMNING % % SKIDOR % % SKIDSKYTTE % % SKOLIDROTT % % SKRIDSKO % % SPORTDYKNING % % SPORTSKYTTE % % SQUASH % % STYRKELYFT % % TAEKWONDO % % TENNIS % % TRIATHLON % % TYNGDLYFTNING % % VARPA % VATTENSKIDOR % % VOLLEYBOLL % 1 0% %

30 26

31 27

32 Idrottens Hus, Stockholm Tel: Fax: E-post: Kvinnor och Hemsida: män