Män och kvinnor inom idrotten. Jämställdhet i specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ. Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2018:1

Transkript

1 Män och kvinnor inom idrotten Jämställdhet i specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2018:1

2 Män och kvinnor inom idrotten Jämställdhet i specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ

3 FoU-rapport 2018:1 Du finner FoU-rapporter utgivna av Riksidrottsförbundet på: Utgivare: Riksidrottsförbundet Författare: Jenny Svender & Jonnie Nordensky Formgivning: Catharina Grahn, ProduGrafia Foto omslag: Bildbyrån ISBN:

4 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Metod och material 5 Kvalitet på specialidrottsförbundens data 5 Redovisning av könsfördelning i specialidrottsförbunden 7 Specialidrottsförbundens styrelser 7 Åldersfördelning 8 Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om Måluppfyllelse förändring över tid 9 Specialidrottsförbundens valberedningar 10 Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om Specialidrottsförbundens kommittéer 11 Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om i rådgivande organ 11 Statistik nedbrutet på respektive SF 11 Avslutande ord 14 3

5 FoU-rapport 2018:1 Sammanfattning Vid Riksidrottsförbundets senaste stämma, maj 2017, fastställdes nya jämställdhetsmål för idrottsrörelsen. Målen ska vara uppfyllda år Utvecklingen mot dessa mål kommer att följas upp årligen. Den här rapporten följer upp de kvantitativa delmålen för mäns och kvinnors representation i specialidrottsförbundens (SF) beslutande och rådgivande organ avseende styrelser, valberedningar och kommittéer. Vidare redovisas i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa organ samt hur det ser ut i respektive SF. Underlaget till statistikredovisningen är hämtad från den rapportering som varje SF årligen skickar in till RF via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga SF under år 2017 gällande verksamheten år Samtliga SF har svarat på enkäten. Resultaten visar att utvecklingen går åt rätt håll. I princip alla positioner och mätpunkter RF följer upp har en förbättrad könsfördelning jämfört med föregående år. Undantaget är ordförandepositionen i valberedningarna som backat två procentenheter och könsfördelningen i kommittéer som är oförändrad. Samtidigt når inte specialidrottsförbunden jämställdhetsmålen för beslutande och rådgivande organ, på en aggregerad nivå. Vare sig i styrelser, kommittéer eller valberedningar. Könsfördelning bland ledamöterna i styrelserna är 63 procent män och 37 procent kvinnor, i kommittéer 68 procent män och 32 procent kvinnor. Där säger målen att könsförhållandet ska vara minst Valberedningarna, där målet är att det ska vara en helt jämn könsfördelning (50-50), har ett könsförhållande om 60 procent män och 40 procent kvinnor. Det är drygt hälften av SF, 37 stycken, som klarar målet om en könsfördelning i styrelsen där inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent. Måluppfyllelsen för valberedningarna är svårare att säga något om då de ofta består av ojämnt antal ledamöter, medan det gällande målet är En slutsats som ändå kan dras är att vid ojämnt antal ledamöter är det betydligt vanligare att det är män som är i övervikt. Nedbrutet på SF-nivå visar resultaten på stora skillnader mellan olika SF. Allt ifrån stor mansdominans till en övervikt av kvinnor. Det sistnämnda förekommer dock endast i ett fåtal fall. Mellan dessa två ytterligheter ligger större delen av SF, med jämnare könsfördelning. 4

6 Män och kvinnor inom idrotten Inledning Vid Riksidrottsförbundets (RF) stämma 2017 fastställdes nya jämställdhetsmål, att vara uppnådda år 2025 ( Några av målen rör män och kvinnors representation i beslutande och rådgivande organ på olika nivåer idrottsrörelsen. Den könsfördelning som anges för dessa organ är att inget kön vara representerat med mindre än 40 procent. För valberedningar gäller en helt jämn könsfördelning, Samma RF-stämma beslutade om en ändring i RF:s stadgar så att könssammansättningen är reglerad i specialidrottsförbundens (SF) styrelser och valberedningar. Från och med år 2021 måste könsfördelningen som den är formulerad i jämställdhetsmålen vara uppfyllda för SF:s styrelser och valberedningar. Den här rapporten är en uppföljning av de kvantitativa jämställdhetsmål som finns avseende beslutande och rådgivande organ i specialidrottsförbunden (SF), mer precist könsfördelningen i SF:s styrelser, valberedningar och kommittéer. I rapporten redovisas också i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa organ. Metod och material Underlaget till statistikredovisningen är till största del hämtad från den rapportering som varje SF årligen skickar in till RF via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga SF under år 2017 gällande verksamheten år I denna enkät redogör varje SF bland annat för antalet män respektive kvinnor som under året tjänstgjort i förbundet, bland annat i styrelsen, valberedningen och landslagstränare eller liknande. Svaren har sedan bearbetats för att visa den absoluta och den procentuella fördelningen i de frågor som rör andel och antal män respektive kvinnor inom varje område. Samtliga SF har svarat på enkäten. De frågor som SF svarar på har också samlats in över tid, vilket möjliggör tidsserier. En avgränsning är gjort i rapporten; vi redovisar ingen data för idrottsrörelsens övriga kvantitativa jämställdhetsmål, exempelvis könsfördelningen bland barn- och ungdomsledare på föreningsnivå, tränare vid riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) eller anställda på högre befattningar inom SF. Ett skäl till det är att rapporten avser att särskilt belysa tillståndet i beslutande och rådgivande organ inom SF. En annan anledning är att för målen rörande RIG och NIU har RF ingen data, utan mer omfattande datainsamling krävs. Kvalitet på specialidrottsförbundens data Underlaget bygger helt på den redovisning som varje SF sänder in. Att SF själva rapporterar sina underlag kan innebära en viss risk för felrapportering. Det finns också en risk att frågor tolkas olika mellan SF, vilket kan medföra minskad kvalitet. Samtidigt 5

7 FoU-rapport 2018:1 är frågorna av en kvantitativ karaktär och möjligheten till olika tolkningar är därmed begränsad. Vilken roll/funktion som den som fyller i enkäten har i SF:et kan skilja sig åt, vilket också kan tänkas påverka kvaliteten. Det är vanligen förbundets generalsekreterare som fyller i enkäten hos respektive SF. Det finns även en risk i att uppgiftsinlämningen kan variera över tid beroende på att det kan vara olika personer från år till år som fyller i enkäten. Slutligen är det värt att notera att samtliga siffror anger en ögonblicksbild, de kan variera under och mellan åren. Siffrorna har emellertid visat sig vara förhållandevis stabila under längre tid, något som nedanstående redovisning visar. 6

8 Män och kvinnor inom idrotten Redovisning av könsfördelning i specialidrottsförbunden Denna rapport följer upp de kvantitativa delmål som formulerats för idrottsrörelsen, avseende män och kvinnors representation i specialidrottsförbunden (SF). Fokus är på beslutande och rådgivande organ i form av SF-styrelser och valberedningar, deras ordföranden, samt kommittéer. För SF-styrelser och kommittéer gäller att män respektive kvinnor ska vara representerade med minst 40 procent (utöver ordförande). När det gäller valberedningar ska könsfördelningen vara helt jämn, 50 procent kvinnor och 50 procent män (utöver ordförande). Huvuddelen av resultaten redovisas utifrån två angreppssätt. Först redovisas andelen män och kvinnor inom SF:s olika beslutfattande poster. Det ger en samlad bild av hur det ser ut inom idrottsrörelsen i stort. Därefter redogör vi hur många av de 71 SF som under år 2016 uppnådde de kvantitativa delmålen för jämställdhet som RF-stämman fattat beslut om år Efter statistikredovisningen på övergripande nivå, hur det ser ut för alla SF sammantaget, följer en översikt med könsfördelningen i varje specifikt SF. Specialidrottsförbundens styrelser Figur 1 beskriver hur könsfördelningen ser ut för hela idrottsrörelsen, alla SF sammanräknade. Resultatet visar att 63 procent av ledamöterna i SF-styrelserna är män 1. Vi kan därmed konstatera att SF inte uppnår målet om procent, då vi tittar på samtliga idrotter. Antalet SF-ledamöter uppgår till 364 män och 214 kvinnor. I redovisningen har varje SF också angett huruvida styrelsens ordförande är en kvinna eller man. Ungefär tre av fyra (54 av 71) ordföranden i SF-styrelserna är män, vilket betyder att denna post har en betydligt större obalans mellan könen än den bland ledamöterna. 37 % 24 % 63 % 76 % Andel män Andel kvinnor Figur 1. Andel män respektive kvinnor i SF-styrelser. N=578. Figur 2. Andel män respektive kvinnor som är ordförande i SF-styrelser. N=71. 1 Det finns en risk att SF vid inrapporteringen räknat in ordförande i antalet ledamöter. Detta kan i något fall påverka resultatet för ett enskilt SF och huruvida det uppnår målet eller inte. 7

9 FoU-rapport 2018:1 Ledamöter och ordförande i specialidrottsförbundens styrelser förändring över tid Sammantaget har könsfördelningen bland både ordförande och styrelse leda möterna (på aggregerad nivå) blivit jämnare blivit jämnare över tid. Förändringen är dock inte särskilt stor. På elva år har könsfördelningen bland styrelseledamöter jämnat ut sig med tio procentenheter. Utvecklingen har varit ungefär densamma gällande ordförande posterna. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Ordförande (män) Ledamöter (män) Figur 3. Andel män bland ledamöter respektive andel män på ordförandeposition i SF-styrelser, Åldersfördelning När vi undersöker kön i relation till ålder visar resultaten att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor. Figur 4 åskådliggör ett mönster där det framför allt är inom de två äldre åldersgrupperna som det skiljer sig mellan män och kvinnor. Den yngsta åldersgruppen är den enda där det är fler kvinnor än män i styrelserna. I den yngsta åldersgruppen är det till och med fler kvinnor än män i styrelserna. Fördelningen bland kvinnor är relativt jämn mellan de två yngre och de två äldre åldersgrupperna, alltså de som är över eller under 45 år. När det gäller männen ser vi att det är stor skillnad inom gruppen. De som är 46 år eller äldre är i klar majoritet av ledamöterna Antal män Antal kvinnor < 30 år år år Figur 4. Antal ledamöter i SF-styrelser inom olika åldersgrupper, uppdelat på kvinnor och män. N=578. > 60 år 8

10 Män och kvinnor inom idrotten Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om Idrottsrörelsens jämställdhetsmål anger ett könsförhållande där inget kön ska vara representerad med mindre än 40 procent för att räknas som jämställt. Frågan är hur många SF som klarar detta jämställdhetsmål i sin styrelse. Figur 5 visar att 37 av 71 SF ligger inom spannet Det innebär samtidigt att 34 SF inte uppnår målet Uppnår målet Uppnår inte målet Figur 5. Antal SF som uppnår jämställdhetsmålet för SF-styrelser om en könsfördelning om minst N=71. Måluppfyllelse förändring över tid Sett över tid har antalet SF som uppnår målen om en fördelning inom procent i styrelsen ökat. År 2005 var det 14 SF som uppnådde målet. Därefter har antalet SF som uppnår målet mer än fördubblats de senaste elva åren. Några SF har visserligen tillkommit under tiden, men det har bara en mindre påverkan på ökningen. I jämförelse med år 2015 är det tre SF fler som når målet år Och för första gången är det fler SF som når målet än som inte gör det. Samtidigt som trenden är positiv är det dock fortfarande, som vi visat ovan, många av SF som inte uppnår målet (71) 37 (71) (69) (67) År 2005 År 2011 År 2015 År 2016 Figur 6. Antal SF som uppnår målet om ett könsförhållande om minst i styrelsen år 2005, 2011, 2015 och

11 FoU-rapport 2018:1 Specialidrottsförbundens valberedningar Vad gäller SF:s valberedningar anger jämställdhetsmålen att könsfördelningen ska vara helt jämn, procent, utöver ordförande. Totalt sett var det 281 valberedningsrepresentanter inom SF år I figur 7 kan vi utläsa att SF inte uppnår detta mål på en aggregerad nivå. Två av tre valberedningsledamöter är män. När det gäller vem som är ordförande i valberedningarna ser relationen ut ungefär som för styrelsen, tre av fyra ordföranden är män. Ledamöter i valberedningen Ordförande i valberedningen 40 % 25 % 60 % 75 % Andel män Andel kvinnor Figur 7. Andel män respektive kvinnor i SF:s valberedningar. N=281. Figur 8. Andel män respektive kvinnor som är ordförande i SF:s valberedningar. N=71. Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om Samtidigt som jämställdhetsmålet har fastställts till lika antal kvinnor och män, består majoriteten av valberedningarna av ett udda antal personer 2. Enbart 20 SF har i sin redovisning uppgett ett jämnt antal personer. Av dessa är når de flesta, 14 SF, jämställdhetsmålet. Med tanke på att flertalet valberedningar (51 SF) består av ett udda antal personer, har vi här räknat in de SF som har lika andel män och kvinnor i valberedningen samt de som har så nära jämn könsfördelning som det går att uppnå i en grupp bestående av udda antal personer (dvs. en kvinna eller en man mer). Figur 9 visar att 40 SF uppnår målet utifrån detta. I de fall SF i det närmaste uppnår målen men med ett ojämnt antal ledamöter, är det betydligt vanligare med en man mer i valberedningen Jämnt antal ledamöter Ojämnt antal ledarmöter Uppnår målet Uppnår inte målet Figur 9. Antal SF som uppnår målet om en könsfördelning om i valberedningar. N=71. 2 Här kan dock en mätproblematik förekomma, det kan vara så att SF inkluderar ordförande i de uppgifter de lämnar till RF. 10

12 Män och kvinnor inom idrotten Specialidrottsförbundens kommittéer Totalt har SF uppgett att de har kommittéledamöter. Även här visar resultaten på en aggregerad nivå på en liknande fördelning som för tidigare undersökta områden. Drygt två tredjedelar av ledamöterna är män. 32 % 68 % Andel män Andel kvinnor Figur 10. Andel män respektive kvinnor i SF-kommittéer. N=1770. Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om i rådgivande organ De uppsatta målen för rådgivande organ, såsom kommittéer, innebär en könsfördelning på minst procent. I detta fall är det endast elva SF som uppnår målen. Här bör tilläggas att det är tolv SF som uppger att de inte har några kommittéer Uppnår målet Uppnår inte målet Har inga kommittéer Figur 11. Antal SF som uppnår målet om gällande kommittéledamöter. N=71. Statistik nedbrutet på respektive SF Så här långt har redovisningen rört en övergripande nivå. Nedanstående tabell (tabell 1) redovisar hur det ser ut i respektive SF. Av tabellen framgår att det är stora skillnader mellan olika SF. Exempelvis gällande styrelser: några har helt jämn könsfördelning (akademisk idrott och orientering), medan andra är helt dominerade av män (amerikansk fotboll och taekwondo). Inte i något fall är en SF-styrelse helt dominerad av kvinnor, men något SF har en stor majoritet av kvinnor (ridsport). De tio största förbunden 3 är gulmarkerade i tabellen. Av dessa tio SF klarar sju att nå idrottsrörelsens jämställdhetsmål avseende könssammansättning i SF:s styrelser. 3 Med aktiv i idrott menas att man är medlem i t.ex. en fotbollsförening och dessutom är registrerad som deltagare på någon aktivitet (antingen som ledare, förtroendevald eller aktiv). En person kan vara aktiv i idrott/medlem i flera SF. Sifforna avser

13 FoU-rapport 2018:1 Gällande valberedningen ser vi att inget SF består av enbart män, vilket är en förändring från föregående år, 2015, då det var sex SF som hade endast män som ledamöter i valberedningen. Tabell 1. Andel män respektive kvinnor inom specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ. Förbundsstyrelsen Kommittéledamöter Valberedningsledamöter Är ordförande i valberedningen man eller kvinna? Är styrelseordf i förbundsstyrelsen Andel man Andel Andel Specialidrottsförbund (SF) Antal män (%) eller kvinna? Antal män (%) Antal män (%) Akademisk idrott Man Kvinna Amerikanska Fotbollsförbundet Man Man Badmintonförbundet 7 71 Man Man Bandyförbundet 9 56 Man Man Bangolfförbundet 9 67 Man Man Baseboll- och Softbollförbundet 6 67 Man Man Basketbollförbundet 9 56 Man Kvinna Biljardförbundet Kvinna Kvinna Bilsportförbundet 7 71 Man Man Bob- och Rodelförbundet 5 80 Man Man Bordtennisförbundet 7 43 Kvinna Man Bouleförbundet 9 44 Man Man Bowlingförbundet 7 86 Man Man Boxningsförbundet 7 71 Man Man Brottningsförbundet 7 86 Man Man Budo och kampsportförbundet 9 44 Man Man Bågskytteförbundet 9 56 Man Man Castingförbundet 7 57 Man Kvinna Cricketförbundet Man Man Curlingförbundet 7 43 Man Man Cykelförbundet 6 67 Man Man Danssportförbundet Kvinna Kvinna Dartförbundet Kvinna Man Draghundsportförbundet 7 43 Kvinna Man Dragkampförbundet 7 57 Man Man Dövidrottsförbundet 7 71 Kvinna Man Flygsportförbundet Man Man Fotbollförbundet 9 56 Man Man Friidrottsförbundet Man Kvinna Frisbeeförbundet 9 78 Man Man Fäktförbundet 9 67 Man Man Golfförbundet 7 57 Man Kvinna Gymnastikförbundet 9 44 Kvinna Man Gång- och vandrarförbundet 6 83 Man Man Handbollförbundet 8 62 Man Man Innebandyförbundet 7 57 Man Kvinna 12

14 Män och kvinnor inom idrotten Specialidrottsförbund (SF) Antal Förbundsstyrelsen Andel män (%) Är styrelseordf i förbundsstyrelsen man eller kvinna? Antal Andel män (%) Kommittéledamöter Valberedningsledamöter Antal Andel män (%) Är ordförande i valberedningen man eller kvinna? Ishockeyförbundet Man Man Isseglarförbundet* 7 86 Man Man Judoförbundet 7 43 Kvinna Man Kanotförbundet 7 43 Man Man Karateförbundet 6 67 Man Man Klätterförbundet 7 71 Kvinna Kvinna Konståkningsförbundet 7 43 Kvinna Kvinna Korpen Man Man Landhockeyförbundet 7 71 Man Kvinna Motorcykel och snöskoterförbundet 8 75 Man Man Mångkampsförbundet 7 57 Man Man Orienteringsförbundet 8 50 Kvinna Man Parasportförbundet 9 44 Kvinna Kvinna Racerbåtförbundet Man Man Ridsportförbundet Man Man Roddförbundet 7 71 Kvinna Kvinna Rugbyförbundet 7 57 Kvinna Kvinna Seglarförbundet Man Man Simförbundet 9 56 Kvinna Man Skateboardförbundet 7 86 Man Man Skidförbundet 6 50 Man Man Skidskytteförbundet 7 43 Man Man Skolidrottsförbundet 7 57 Man Kvinna Skridskoförbundet 9 56 Man Man Skyttesportförbundet Man Kvinna Sportdykarförbundet 7 71 Man Man Squashförbundet 5 60 Man Man Styrkelyftförbundet 7 57 Man Man Taekwondoförbundet Man Man Tennisförbundet 7 71 Man Kvinna Triathlonförbundet 9 56 Kvinna Man Tyngdlyftningsförbundet 7 71 Kvinna Man Varpaförbundet 9 44 Man Kvinna Vattenskid och wakeboardförbundet 7 86 Man Man Volleybollförbundet 9 56 Man Man Totalt Män (76 %) Män (75 %) Anmärkning: Gulmarkering avser de tio största specialidrottsförbunden (SF), beräknat på aktiv i idrott Med aktiv i idrott menas att man är medlem i t.ex. en fotbollsförening och dessutom är registrerad som deltagare på någon aktivitet (antingen som ledare, förtroendevald eller aktiv). En person kan vara aktiv i idrott/medlem i flera SF. Källa: RF 13

15 FoU-rapport 2018:1 Avslutande ord Rapporten har belyst hur män och kvinnor är representerade i styrelser, valberedningar och kommittéer inom SF, i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa beslutande och rådgivande organ, samt hur det ser ut i specifika SF. Resultaten visar att utvecklingen går åt rätt håll. I princip alla positioner och mätpunkter RF följer upp har en förbättrad könsfördelning jämfört med föregående år. Undantaget är ordförandepositionen i valberedningarna, som backat två procentenheter, och könsfördelningen i kommittéer, som är oförändrad. Förändringen är dock liten och går långsamt. Som ett exempel: om samma takt som de senaste tio åren hålls framöver skulle det ta cirka 15 år för att uppnå helt jämn könsfördelning i SF:s styrelser och cirka 25 år innan könsfördelningen på ordförandeposterna är jämn. För det kan konstateras att SF på en aggregerad nivå inte når jämställdhetsmålen för beslutande och rådgivande organ. Vare sig i styrelser eller kommittéer klarar SF de angivna könsfördelningarna, där sammansättningen ska vara minst 40-60, eller i valberedningar, där könsammansättningen ska vara helt jämn, Könsfördelning bland ledamöterna i styrelserna är 63 procent män och 37 procent kvinnor, i kommittéer 68 procent män och 32 procent kvinnor. Valberedningarna har ett könsförhållande om 60 procent män och 40 procent kvinnor. Valberedningarna är alltså mest jämställda av de tre organ som följs upp, men på grund av högre krav på könsfördelningen så uppfylls ändå inte målet. Drygt hälften av SF, 37 stycken, klarar målet om en könsfördelning i styrelsen där inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent. Måluppfyllelsen för valberedningarna är svårare att säga något om då de ofta består av ojämnt antal ledamöter, medan det gällande målet är En slutsats som ändå kan dras är att vid ojämnt antal ledamöter är det betydligt vanligare att det är män som är i övervikt. För styrelse- respektive valberedningsordföranden finns förvisso inga formulerade jämställdhetsmål men en uppföljning av dessa är ändå intressant, då den säger något om hur makt och inflytande är fördelat inom SF. Könsfördelningen bland styrelseordförandena är 76 procent män och 24 procent kvinnor. För ordförandena i valberedningar är könsfördelningen 75 procent män och 25 procent kvinnor. Ingen mätning görs av ordförande, eller motsvarande, i kommittéer. Nedbrutet på SF-nivå visar statistiken på stora skillnader mellan olika SF. Allt ifrån stor mansdominans till en övervikt av kvinnor. Det sistnämnda förekommer dock endast i ett fåtal fall. Mellan dessa två ytterligheter ligger större delen av SF, med jämnare könsfördelning. Slutligen, det är på sin plats att påminna om att redovisad statistik är ifrån år Det kan alltså sedan dess ha skett förändringar när det gäller könsförhållandet inom SF:s olika organ, förändringar mot både jämnare och ojämnare könsförhållande. 14

16 Idrottens Hus, Box 11016, Stockholm Tel: E-post: Hemsida: