Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 27 februari 2012, Nordic Light Hotel, Stockholm

Transkript

1 Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 27 februari 2012, Nordic Light Hotel, Stockholm Deltagande: Förhinder: Från valberedningen: Vid protokollet: 82 Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Pia Zätterström (Ordf.), Leif Bolin, Margareta Israelsson (t.o.m. 93), Ola Lundberg, Karin Mattsson Weijber (deltar ej i 86), Sandra Muszynski, Mia Petré Lennerman och Börje Sandgren Personalens representant: Sture Gustavsson SISU Idrottsutbildarnas personal: Erik Strand (GS), Karin Karlsson (Bitr. GS) och Håkan Danielsson (FR) Jane Andersson, Johan Kannerberg, Mikael Peterson och Lena Puhasmägi Lena Fridlund Elin Johansson Ordföranden öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna till dagens sammanträde. 83 Protokollsjusterare Förbundsstyrelsen beslutar att utse Ola Lundberg att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 84 Anmälan av föregående protokoll Förbundsstyrelsen beslutar att med godkännande notera protokollet från sammanträdet den 16 januari Godkännande av föredragningslistan Förbundsstyrelsen beslutar att godkänna föreslagen föredragningslista. 86 Verksamhetsberättelse 2011 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse 2011 består av förbundsstyrelsens berättelse, skolstyrelsens berättelse, bolagsstyrelsens berättelse samt årsredovisning för SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker AB. I årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna ingår årsredovisning för Bosön Idrottsfolkhögskola. Därutöver kommer berättelsen att innehålla ett statistikavsnitt. I detta ärende behandlas enbart förbundsstyrelsens och skolstyrelsens berättelse samt statistikavsnittet. 1

2 Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 16 januari 2012 presenterades ett utkast till verksamhetberättelse. Förbundsstyrelsens medskick har därefter beaktats i det fortsatta arbetet med färdigställandet av berättelsen. Förbundsstyrelsen beslutar att fastställa verksamhetsberättelsen för SISU Idrottsutbildarna 2011 enligt bilaga Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 samt revision Årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna 2011 är upprättad enligt samma metoder och principer som tidigare år vilket innebär att den är upprättad enligt förvärvsprincipen. Årets resultat efter fördelning är fastställt till 827 KSEK. Årsredovisningen för Bosön Idrottsfolkhögskola ingår som en integrerad del i årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna men särredovisas även i särskilt not. I regleringsbrevet avseende statsbidraget uppmanas SISU Idrottsutbildarna att särskilt redovisa de administrativa kostnaderna vilket har gjorts. Slutrevisionen avseende SISU Idrottsutbildarna ägde rum den 20 februari Förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till ordförande och GS att förtydliga och komplettera beskrivningen av de administrativa kostnaderna i årsredovisningen; samt att med justering enligt framförda synpunkter fastställa årsredovisningen avseende räkenskapsåret 2011 för SISU Idrottsutbildarna enligt bilaga Ungdomsrådet Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 8 december 2011 beslutade förbundsstyrelsen anta rekryteringsplan för ungdomsrådet Rekryteringsarbetet har därefter fortgått i enlighet med planen och 16 ungdomar har nominerats till de 8 platserna i ungdomsrådet. Ungdomsrådet har för avsikt att bibehålla kontakten med samtliga de ungdomar som nominerats till rådet i syfte att kunna skapa nätverk för ungdomsinflytande. Förbundsstyrelsen beslutar att utse följande personer att ingå i förbundsstyrelsens och riksidrottsstyrelsens gemensamma ungdomsråd för perioden till : samt Malin Karlsson; Åsa, Bordtennis Jennifer van der Gronden, Jönköping, Skolidrott Klara Gunnarsson, Stockholm, Ridsport Sofia Ivarsson, Stockholm, Golf Claes Pettersson, Ludvika, Bowling Daniel Kudrén, Stockholm, Fotboll Martin Eriksson, Dalarna Stockholm, Skolidrott Linus Månsson, Ronneby, Badminton att utse Malin Karlsson och Jennifer van der Gronden till ordföranden. 2

3 89 Budgetunderlag 2013 samt budgetförslag Mot bakgrund av att SISU Idrottsutbildarna får statsanslag från Utbildningsdepartementet har SISU Idrottsutbildarna i uppdrag att lämna in ett budgetunderlag för de kommande tre åren. Budgetunderlaget ska bestå av ett äskande för 2013 och ett prognostiserat äskande för Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 16 januari 2012 presenterades ett utkast till äskande och förbundsstyrelsens medskick har beaktats i det fortsatta arbetet med budgetunderlaget. Förbundsstyrelsen beslutar att godkänna budgetunderlag 2013 samt budgetförslag enligt bilaga 3; samt att uppdra till GS att lämna in äskandet till utbildningsdepartementet senast den 29 februari Kommunikationsplan Förbundsstyrelsen har sedan tidigare antagit styrdokument för kommunikation i form av en kommunikationspolicy, en kommunikationsstrategi, en grafisk kommunikationsmanual samt en varumärkesguide. Dessutom finns en påverkansplan för ökade anslag. Dessa olika dokument samspelar på så sätt att kommunikationspolicyn tar upp övergripande förhållningssätt till kommunikationsarbetet och fokuserar på riktlinjer, befogenheter och ansvar. Policyn utgår från visioner och verksamhetsidé. Kommunikationsstrategin anger hur kommunikation ska användas för att nå uppsatta mål och hur organisationen med kommunikation kan övervinna de hinder som finns på väg mot målet. Kommunikationsplanen systematiserar och strukturerar det dagliga kommunikationsarbetet och planen innehåller specifika och mätbara kommunikationsmål. Förbundsstyrelsen beslutar att anta kommunikationsplan för SISU Idrottsutbildarna enligt bilaga 4; samt att notera tids- och aktivitetsplanen enligt bilaga A (vilken bifogas originalprotokollet). 91 Almedalen 2012 Den 4 juli 2012 genomförs Idrottens Dag vid politikerveckan i Almedalen, Gotland. SISU Idrottsutbildarna har möjlighet att låta genomföra ett seminarium på eftermiddagen och att tillsammans med Riksidrottsförbundet och eventuellt någon ytterligare aktör vara värd för ett mingel på kvällen. Förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till GS att planera och genomföra ett seminarium i Almedalen den 4 juli 2012 enligt bilaga 5; samt att uppdra till GS att lämna en rapport om hur arbetet fortskrider. 92 Plan för samverkan och samspel Frågor om samverkan och sampel utgjorde en del av förbundsstyrelsens styrelsekonferens i Köpenhamn i oktober Efter konferensen fick GS i uppdrag att, med ledning av vad som framkommit i diskussionerna, upprätta ett förslag till strategisk agenda. Förbundsstyrelsen beslutar att fastställa den strategiska agendan för SISU Idrottsutbildarna enligt bilaga B (vilken bifogas originalprotokollet). 3

4 93 Digitala FS-handlingar Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 16 januari 2012 beslutade FS att vid februarirespektive aprilsammanträdena testa och utvärdera att få sammanträdeshandlingarna tillgängliga digitalt. Vidare beslutade FS vid samma sammanträde att uppdra till GS att återkomma med instruktion för åtkomst till handlingarna senast den 1 februari Efter sammanträdet har tvivel om huruvida samtliga ledamöter verkligen skulle kunna ha tillgång till handlingarna på ett tillfredställande sätt uppstått varför det finns anledning att se över beslutet. Förbundsstyrelsen beslutar att riva upp beslutet under 79 från förbundsstyrelsens sammanträde nr ; att införa ett digitalt arbetssätt under våren 2012; samt att uppdra till GS att återkomma med instruktion/utbildning för användning av läsplattan som hjälpmedel för styrelsearbetet. 94 Rapporter Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna a) Distriktsbidragsmodell 2013 b) GS rapport Förbundsstyrelsen beslutar att GS rapport direkt efter sammanträdet skickas till förbundsstyrelsens ledamöter. c) Kansliets rapport d) Ordföranden och ledamöternas rapporter Rapportens kompletteras med att ordföranden rapporterar att hon den 12 februari 2012 representerade SISU Idrottsutbildarna vid LG Hockey Games i Globen, Stockholm. e) RS protokoll nr 5 och nr Nästa sammanträde Förbundsstyrelsen beslutar att genomföra nästa sammanträde 24 april 2012 i Eskilstuna. Vid protokollet Elin Johansson justeras Pia Zätterström Ordföranden Ola Lundberg Ledamot förbundsstyrelsen 4

5 Verksamhetsberättelse MED ÅRSREDOVISNING 2011

6

7 FÖRBUNDSORDFÖRANDE Ett verksamhetsår är som en stafettsträcka Deltagaren tar emot stafettpinnen, löparen, simmaren eller skidåkaren gör sedan sitt yttersta under sträckan, för att därefter lämna över uppgiften till sin lagkamrat. Så är det också med vår verksamhet. Hur det ska gå under året beror på hur föregående år lyckats och kommande år beror mycket på hur vi fullgjort vårt uppdrag under det aktuella året. Dessutom är resultatet alltid en följd av en kollektiv insats, ett lagarbete. Pia Zätterström, förbundsordförande, SISU Idrottsutbildarna. INNEHÅLL Förbundsordförande ett framgångsår 4 SISU Idrottsutbildarnas organisation 5 7 Styrelsens berättelse 8 9 Vi var där när idrotten lärde Årsredovisning SISU Idrottsutbildarna 31 Revisionsberättelse SISU Idrottsutbildarna 43 Årsredovisning SISU Idrottsböcker 44 Revisionsberättelse SISU Idrottsböcker AB 50 Idrotten i siffror 51 Förbundsstyrelsen Distrikt 63 Verksamhetsåret 2011, den sträcka i stafetten som vi nu har bakom oss, präglades mycket av vår förbundsstämma i Uppsala. Jag bär med mig starka minnen från möten med eldsjälar, betydelsefulla kuggar i vårt maskineri, bra debatt där åsikter fick brytas mot varandra, men som ändå till slut i de flesta fall kunde förenas i samstämmighet och en stark optimism inför framtiden om SISU Idrottsutbildarnas roll i en stark svensk idrottsrörelse. Våra mål inför framtiden är såväl kvalitativa som kvantitativa. Ett nyckelord, som väl beskriver dessa båda dimensioner, är offensiv. För varje år som går ska den andel av det totala antalet föreningar där SISU Idrottsutbildarna medverkar öka för att vi 2014 ska ha arbetat med minst föreningar. I kvalitetsdimensionen finns ett förstärkt gemensamt basutbud för distrikten, en i högre grad än tidigare användarvänlig och flexibel studieportal samt en förstärkt öppenhet för nya pedagogiska lösningar. Lyckas detta kommer vi också att nå de kvalitativa målen. Den idrottspolitiska debatten under året har bland annat präglats av idrottens sociala och etiska vardag. Våra aktiviteter kring värderingsfrågorna spelar en stor och mycket viktig roll ute i distrikt, föreningar och förbund. Vi är bara i början av detta målinriktade arbete, ett arbete som ständigt möter nya utmaningar och därför aldrig kommer till ett slut. Som stöd för detta arrangerade vi för första gången ett seminarium i Visby under Almedalsveckan. Vår framtidstro är stark. Visionen att vara där när idrotten lär och att göra svensk idrott till världens bästa ruckar vi inte på. Potentialen att klara uppdraget är god. Studieförbundet, personalen, folkhögskolan och förlaget är de pelare som optimismen bygger på och som gör att vår vision lever. Med detta överlämnar jag SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsberättelse med årsredovisning för Med förhoppning om att skriften stimulerar till tankar och aktivitet vill jag kort summera: Detta är i koncentrerad form verksamheten under Stafettpinnen har gått vidare till ett nytt år. Pia Zätterström Förbundsordförande SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 ETT FRAMGÅNGSÅR Erik Strand, generalsekreterare, och Håkan Danielsson, förbundsrektor. Ett framgångsår 2011 års resultat var det bästa i SISU Idrottsutbildarnas historia och blev ett riktigt bra avstamp för att nå de uppsatta målen för Antalet föreningar som vi samverkade med ökade med nio procent, utbildningstimmarna med tio procent, antalet föreläsningar med fem och kulturprogrammen med nästan två procent. Det är alla de lokala föreningarna, från riksgränsen i norr och Smygehuk i söder, som är ryggraden i den svenska idrottsrörelsen. Överallt träffas gamla och unga, män och kvinnor, människor med och utan funktionshinder, infödda svenskar och invandrare med idrotten som gemensamt intresse. Och överallt hålls verksamheten levande genom föreningens ideella ledare. Av dessa föreningar når SISU Idrottsutbildarna i dag över Av våra 73 medlemsorganisationer samverkade vi med samtliga, varav några för första gången. Vi vill nå fler föreningar och medlemsorganisationer och på ett bättre sätt. Det krävs för att idrottsrörelsens vision Svensk idrott världens bästa ska bli verklighet. Idrottsrörelsen behöver en studie- och utbildningsorganisation i världsklass eftersom föreningar, förtroendevalda och ledare kontinuerligt behöver kunskap kring demokrati och föreningskunskap, utveckla ledar- och tränarprogram samt ha diskussioner kring värdegrundsfrågor. Arbetet med att blicka framåt och ta sikte på att vara ett ännu bättre stöd för våra medlemsorganisationer pågår kontinuerligt. SISU-stämman vartannat år är ett viktigt avstämningstillfälle för det. Årets stämma präglades av god stämning och enighet och den fastställde verksamhetsinriktningen för perioden Stämman tydliggjorde också jämställdhets- och mångfaldsarbetet och beslutade att ett utvecklingsarbete ska göras beträffande nätbaserat lärande. En annan viktig plats är Visby under Almedalsveckan. Just därför var vi på plats för att prata värderingsfrågor. När det gäller SISU Idrottsutbildarnas idrottspolitiska arbete kan vi konstatera att 268 kommuner och 18 landsting/regioner gav anslag till verksamheten. Våra medarbetare har visat en enastående förmåga att fortsätta arbetet med att tillfredsställa idrottens behov. Det visar årets resultat som blev det bästa i SISU Idrottsutbildarnas historia! Ett stort tack! Erik Strand Generalsekreterare Håkan Danielsson Förbundsrektor 4

9 SISU IDROTTSUTBILDARNAS ORGANISATION SISU Idrottsutbildarna har 73 medlemsorganisationer SPECIALIDROTTSFÖRBUND (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Svenska Amerikansk Fotbollförbundet Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budo- och Kampsportförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dartförbundet Svenska Draghundsportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Dövidrottsförbundet Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Karateförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Skyttesportförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskid- och Wakeboardförbundet Svenska Volleybollförbundet ÖVRIGA MEDLEMS- ORGANISATIONER (MO) Sveriges Bridgeförbund Svenska Livräddningssällskapet/ Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet Svenska Ringetteförbundet SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 SISU IDROTTSUTBILDARNAS ORGANISATION SISU Idrottsutbildarnas organisation Idrottens organisation FS Förbundsstyrelsen RF Riksidrottsförbundet SF Specialidrottsförbund DF Distriktsförbund SDF Specialidrottsdistriktsförbund MO Medlemsorganisationer Riksidrottsmötet med SISU-stämman Förbundsstyrelsen Generalsekreterare Kansli Förbundsrektor IF I Sverige finns cirka idrottsföreningar med drygt 3 miljoner medlemmar. SF/MO Idrottsföreningarna är organiserade i olika specialidrottsförbund (SF). Dessa är självständiga organisationer som är ansvariga för sin specifika idrott och samtliga 69 är medlemmar i SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna har även fyra andra medlemsorganisationer, Sveriges Bridgeförbund, Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Ringetteförbundet. SDF Ute i landet har specialidrottsförbunden och medlemsorganisationerna sina distriktsförbund. Vartannat år tar SISU Idrottsutbildarnas medlemsorganisationer beslut om exempelvis val till styrelse och verksamhetsinriktning på SISU-stämman. Den arrangeras under Riksidrottsmötet, då även Riksidrottsförbundet har sin stämma. Skissen ovan visar SISU Idrottsutbildarnas beslutsordning och ansvarsfördelning. VISION Vi är där när idrotten lär. VERKSAMHETSIDÉ SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder, hög pedagogisk kvalitet och konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. 6

11 SISU IDROTTSUTBILDARNAS ORGANISATION Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studieförbund och utbildningsorganisation och består av studieförbundet, Bosön Idrottsfolkhögskola och SISU Idrottsböcker. De tre delarna möter var och en för sig idrottens behov av utveckling och utbildning men är tillsammans SISU Idrottsutbildarnas styrka. STUDIEFÖRBUNDET SISU Idrottsutbildarna arbetar med förbunds- och föreningsutveckling genom att vara ett stöd och en resurs för de medlemmar som vill utveckla sin organisation och verksamhet. I det arbetet är våra medarbetare, på både riksnivå och i de 21 distrikten, den viktigaste resursen. Våra medarbetare fungerar som utbildare, mentorer, rådgivare och inspiratörer i de flesta frågor ett förbund eller en förening ställs inför och även som ledare av processer vid föreningsutveckling. SISU Idrottsutbildarna anordnar lärgrupper, föreläsningar, kurser, konvent, utvecklings- och utbildningsprogram. och böcker inom idrott, träning, friskvård och hälsa kan bli medlem och får på så sätt ytterligare en aktuell mötesplats för utbyte av kunskap, lärande och kompetensutveckling. BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder tre heltidsutbildningar för den som vill arbeta med idrott och hälsa. Bosön Idrottsfolkhögskola är en folkhögskola med idrottsinriktning. Individens framsteg och personliga utveckling är i fokus och kurser utgår från elevernas behov, förkunskaper och erfarenheter. Bosön Idrottsfolkhögskola ska vara en väg in i idrotten för den som vill arbeta med idrottsföreningar och förbund, exempelvis utveckling inom idrotten. Det ges tre heltidsutbildningar, Idrottslinjen, Idrottskonsulentlinjen och Friskvårdskonsulentlinjen. På Bosön går ungefär hundratrettio elever på en skola i en helt unik idrottsmiljö. SISU IDROTTSBÖCKER Pedagogiska studie- och utbildningsmaterial tas fram tillsammans med idrotten, för idrotten. Förlaget SISU Idrottsböcker ger idrotten tillgång till pedagogiska studie- och utbildningsmaterial. Förlaget som har sjukgymnaster, forskare och idrottsaktiva med flera, bland sina skribenter är en inspirations- och kunskapskälla för dem som är verksamma inom idrott och hälsa. Böckerna och andra produktioner tas fram tillsammans med idrotten och bidrar med kunskap inom många olika områden. Det kan handla om att utveckla såväl elitidrottaren som att förbättra hälsan hos den breda allmänheten eller att öka kunskapen om föreningsarbete och demokrati i en föreningsstyrelse. SISU Idrottsböcker har även en bokklubb, Idrottens bokklubb. Den som är intresserad av utbildningsmaterial SISU Idrottsutbildarnas distrikt. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 STYRELSENS BERÄTTELSE Styrelsens berättelse STÄMMAN Den 28 maj samlades ombud från SISU Idrottsutbildarnas 73 medlemsorganisationer samt 21 distrikt till SISUstämman, det högsta beslutande organet i organisationen. Stämmans främsta uppgift är att lägga fast riktlinjerna för de två kommande årens arbete. Till årets stämma lämnade Svenska Friidrottsförbundet en motion som gick ut på att SISU Idrottsutbildarna i framtiden ska erbjuda kurser interaktivt. Vinsten kan bli att man når nya målgrupper, förenklar administrationen och minskar kostnaderna. Stämman röstade ja till förslaget. En utmaning är att skapa användarvänliga, flexibla och lämpliga utbildningsverktyg anpassade för idrotten och som bygger på interaktivitet. Vi måste möta dagens och framtidens behov. Nätbaserat lärande är ett sätt att möta målgrupperna med nya pedagogiska lösningar, säger Pia Zätterström. KVALITETSARBETE Organisationens uppdrag beskrivs i visionen, verksamhetsidén och värdegrunden. Verksamheten följs upp och utvärderas, vilket är en del av SISU Idrottsutbildarnas kvalitetsarbete. Statens stöd till SISU Idrottsutbildarna är riktat till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Arbetet med att säkerställa och kvalitetssäkra verksamheten genomförs på flera sätt bland annat genom rapportering, redovisningar och utvärderingar. RAPPORTERING Verksamhetsrapportering har gjorts enligt riktlinjer i IdrottOnline Utbildningsmodulen för första gången. Statistik har sammanställts och nyckeltal har tagits fram och analyserats. Resultaten av analysen ger oss möjlighet att göra stödinsatser där det behövs samt lyfta fram och sprida framgångsfaktorer. REDOVISNING Verksamheten beskrivs och redovisas i både SISU Idrottsutbildarna riks och SISU-distriktens verksamhetsberättelser och årsredovisningar samt genom planer som innehåller strategier, aktiviteter och uppföljning. UTVÄRDERING Utvärderingen mynnar ut i en kvalitetsbedömning av hur verksamheten uppnår sina mål och syften. Insatser som under året gjorts när det gäller utvärderingsarbetet är: Drygt 30 procent av verksamheten har granskats och utvärderats genom att sju distriktsverksamheter har genomlysts. SISU Idrottsutbildarna centralt har samlat in distriktens strategier för att nå målen Detta har sedan använts som underlag vid flera dialoger under året, i syfte att lära av och med varandra, samt sprida framgångsfaktorer. Flera SISU-distrikt använder modellen kollegial utvärdering. Organisationen följer och utvärderar insatser som är gjorda inom ramen för bland annat utbildningssatsningen Värdefullt och basutbildningen Plattformen, i syfte att säkerställa kvaliteten. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet är en integrerad del i det löpande arbetet och ska kunna påverka nya beslut om inriktning samt fördjupning. En balans mellan kortsiktiga och långsiktiga resultat eftersträvas. Arbetet har en nära koppling till frågor som rör kommunikation och opinionsbildning inom SISU Idrottsutbildarna, till exempel genom att sprida goda exempel och marknadsföra SISU Idrottsutbildarnas roll och uppdrag. HÄNDELSER UNDER ÅRET Stöd till SISU-distrikten I SISU Idrottsutbildarnas värdegrund står det att en avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet kombinerat med ett engagerat förhållningssätt. Därför ger vi våra medarbetare möjlighet till regelbunden kompetensutveckling inom flera områden, till exempel i vårt uppdrag, folkbildning, föreningskunskap och projektledning. Åtta SISU-distrikt har under 8

13 STYRELSENS BERÄTTELSE året genomfört ett omfattande arbete med att kompetensutveckla sina medarbetare genom bland annat EU-stöd. IdrottOnline Utbildningsmodulen SISU Idrottsutbildarna har fortsatt att utveckla Utbildningsmodulen till att bli idrottens verksamhetssystem för administrering av utbildningar. Samtliga SISU-distrikt använder systemet och dialoger har genomförts med specialidrottsförbunden för att erbjuda dem att använda Utbildningsmodulen som verktyg. Responsen har varit väldigt positiv och under året har SF-arrangerade kurser administrerats via modulen. Nu ges också möjligheter, via Utbildningsmodulen, att tydligt kunna följa verksamheten, vilka idrotter och föreningar SISU Idrottsutbildarna samverkar med. Systemet ger oss ett bra verktyg i arbetet. Värdefullt På RF-stämman 2009 antogs en gemensam värdegrund för svensk idrott, baserad på fyra hörnpelare: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Utifrån stämmans beslut fick SISU Idrottsutbildarna ett särskilt utbildningsuppdrag gällande värderingsfrågor. För att möta behovet och uppdraget utarbetade SISU Idrottsutbildarna en särskild utbildningssatsning med inriktning på värderingsarbete, Värdefullt (läs mer i avsnittet Stärka arbetet med idrottens värdegrund skapa världens bästa idrott på sidan 23). Almedalen SISU Idrottsutbildarna arrangerade för första gången ett seminarium i samband med Idrottens Dag i Visby under Almedalsveckan. Seminariet handlade om Värdefullt och medverkade gjorde 2011 års världsmästarinna i skidsprint Ida Ingemarsdotter, förbundskaptenen för herrarnas U21- landslag Tommy Söderberg samt Visby Tennisklubb. Idrottshistoria En del i att stärka idrottens identitet är att arbeta med idrotten i samhället, dess historia, nutid och framtid. Under året har SISU Idrottsutbildarna genomfört en rad samarbeten med Riksidrottsmuseet. Det har bland annat mynnat ut i kurser i idrottshistorik samt att elever från Bosön Idrottsfolkhögskola har medverkat i utställningen Jackpot eller Jackass vilken spelartyp är du? (spelutställningen). När det gäller idrottshistoria spelar distriktens idrottshistoriska sällskap en betydande roll. Deras målsättning är att väcka och underhålla intresset för idrotten och dess historia genom information och dokumentation. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14

15 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Stärka idrottens förutsättningar för utveckling För att uppnå målen för 2015 har SISU Idrottsutbildarna anpassat arbetssättet, verksamheten och organisationen. Detta gör SISU Idrottsutbildarna till den bästa resursen för idrotten när förbund eller föreningar ska utveckla sin verksamhet. På stämman i maj 2011 tog för första gången medlemsorganisationerna mål för så långt fram som Det innebär att SISU Idrottsutbildarna arbetar än mer offensivt och tydligt, bland annat genom att agera proaktivt och knacka på dörren hos idrotten. Under 2011 arbetade SISU Idrottsutbildarna med 61 förbund, med allt från processledarhjälp och utbildningsinsatser till stöd i rena sakfrågor. Den breda kompetensen är styrkan i verksamheten. SISU Idrottsutbildarna möter alla specialidrottsförbund precis där förbundet är. Utbudet bör därför liknas vid en bred palett av färger. Samtidigt ställer det stora krav på verksamheten där SISU Idrottsutbildarna ska fungera som en stöd-, utvecklings- och utbildningsorganisation. Det offensiva arbetssättet har gett resultat. Samarbetet med 61 förbund på riksnivå och 73 förbund på distriktsnivå under 2011 är en ökning från tidigare år, då SISU Idrottsutbildarna dokumenterat samarbetade med knappt 50. Denna ökning beror på ett uppsökande arbetssätt där SISU Idrottsutbildarna hjälper förbunden med redan befintliga utvecklingsinsatser, men också har kunnat vara ett tydligare initialt stöd. Det övergripande målet är att möta och bygga en relation till alla förbund. Utmaningen i arbetet ligger i att ha en helhetssyn i alla deras olika verksamheter och att kommunicera ut detta arbetssätt eftersom SISU Idrottsutbildarna vill möta varje SF för att utifrån deras unika situation kunna utgöra ett så gott stöd som möjligt. Ett av de 61 förbund som SISU Idrottsutbildarna har arbetat med är Svenska Simförbundet. I simningens satsning på att stärka organisationen har SISU Idrottsutbildarna bidragit med olika utbildningsinsatser medan Svenska Simförbundet tillfört sin idrottsspecifika kunskap. Ett annat exempel är Svenska Golfförbundet där SISU Idrottsutbildarna samverkat i förbundets styrelseseminarier. Under 2011 satsade SISU Idrottsutbildarna extra på tio mindre förbund. Det gjordes genom uppsökande verksamhet och syftet var att få en utbildnings- och resultateffekt hela linjen ut. Vinsten blev att ett antal av förbunden stärktes och att många fick en lokal förankring som de inte tidigare hade haft. MER SERVICE OCH MER VERKSAMHET En viktig komponent i arbetet med ett offensivare arbetssätt innefattar också att samordna SISU-distriktens verksamheter. Syftet är dels utifrån ett distriktsperspektiv eftersom det förenklar om alla förbunds olika initierade satsningar kanaliseras genom SISU Idrottsutbildarna, dels utifrån förbundens perspektiv där de inte behöver kontakta alla distrikt själva eftersom det görs centralt. Vinsten blir både ökad service och mer verksamhet i föreningarna. Under 2011 har SISU Idrottsutbildarna samordnat så kallade SF-initierade satsningar i 22 förbund. Distrikten ska sedan från grunduppdraget och förbundens initierade satsningar ansvara för att samordna utbildningsverksamheten. Resultatet blir att distrikten får bättre kännedom om förbundens verksamheter och förbunden får ännu bättre kunskap om distriktens verksamhet. Det har till exempel gjort att fler och fler förbund bygger in SISU Idrottsutbildarnas kurser och utbildningar i sina utbildningsstrukturer. Under 2011 utarbetade SISU Idrottsutbildarna rutiner för SF-initierade satsningar och för distriktsöverskridande verksamhet. Det är också ett uppdrag från SISU-stämman. Förändringen gentemot tidigare blir en större tydlighet samt nya uppdrag. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE SOCIALA MEDIER I UTBILDNINGSSYFTE En av idrottens stora utmaningar för att nå ut till nya målgrupper är nya pedagogiska metoder och verktyg, till exempel nätbaserat lärande. Det är ett paraplybegrepp som innefattar teknik, pedagogik, e-learning och distansutbildningar. Här behövs också utbildningsinsatser för att kunskapen inom idrotten ska höjas på området. Nätbaserat lärande är ett fokus- och utvecklingsområde för SISU Idrottsutbildarna. Målsättningen är att idrotten ska använda webbens resurser och möjligheter för att utöka det flexibla lärandet och tillgängligheten för den som vill utbilda och utveckla sig. Tekniska hjälpmedel är en av förutsättningarna, men kunskap och engagemang är också viktigt. Därför är en del i detta jobb att undersöka och utveckla metoder för hur bland annat sociala medier kan användas i utbildningssammanhang. SISU Idrottsutbildarna ska också kunna ge stöd och verktyg för att jobba med sociala medier utifrån lärande processer, föreningsutveckling och utbildning. Forum för barn- och ungdomsidrott var en konferens som genomfördes i Malmö den oktober 2011 och som tog sin utgångspunkt i FN:s konvention om barns rättigheter. Syftet var att diskutera hur idrottsrörelsen kan bli ännu bättre på att möta de krav och förväntningar som barn och ungdomar kan och bör ställa på verksamheten. Under konferensen testades ett antal metoder på hur idrotten kan använda nätbaserat lärande. Avsikten var att börja använda sociala medier och andra nätbaserade verktyg som en del i lärprocesserna och i utbildningssyfte samt för att utöka tillgängligheten, kommunikationen och delaktigheten före, under och efter forumet. Detta skedde bland annat genom att dokumentationen gjordes tillgänglig direkt under forumet via en blogg, genom att deltagarna ställde frågor till föreläsarna under föreläsningarna via Twitter och genom att alla gruppredovisningarna gjordes via bloggkommentarerna. Resultatet blev en anstormning av tweets (twittermeddelanden) under forumet. Deltagarna kommunicerade såväl med arrangörerna som med varandra. Till exempel så fick 57 Twitterföljare och 167 tweets och Facebooksidan Värdefullt 40 nya vänner under forumet. Bloggen hade totalt sidvisningar den 1 november med rekordet sidvisningar den 13 oktober. Allt som allt blev det 203 kommentarer och 63 inlägg. 12

17 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Ett gott exempel Svensk rugby satsar på framtiden Under 2011 arbetade Svenska Rugbyförbundet med framtidens utvecklings- och utbildningsstruktur. Under processens gång har SISU Idrottsutbildarna funnits med som stöd och bollplank. Rugby spelades redan i början av 1800-talet och kallades då för The carrying game. Efter cirka 100 år började klubbar bildas i Sverige, och folk vallfärdade till Stockholm Stadion för att se äggbollen. VANLIGASTE UTBILDNINGEN En annan viktig del i arbetet med att stärka idrottens förutsättningar för utveckling är IdrottOnline där SISU Idrottsutbildarna ansvarar för utbildningsinsatserna på såväl förbunds- som föreningsnivå. I praktiken fungerar det så att SISU Idrottsutbildarna utbildar utbildare som i sin tur utbildar föreningarna i verktyget. Totalt sett utbildar SISU Idrottsutbildarna med hjälp av den gränsöverskridande utbildningsstrukturen föreningar i hela landet på nivåerna grund, fortsättning och fördjupning. Både behov och efterfrågan finns för utbildning i Idrott- Online. Det är nämligen den vanligaste i SISU Idrottsutbildarnas utbud och under 2011 genomfördes 720 utbildningstillfällen. Oftast sker grundutbildningen över tre timmar under en vardagskväll, men kan också ske i föreningen. Vi vill öka antalet medlemmar, utbilda nya tränare och även engagera föräldrar och resten av familjen. Rugby är världens mest sociala idrott och vi vill gärna visa Sverige det, säger Dave Hanley, projektledare. I enlighet med målen 2015 har SISU Idrottsutbildarna under 2011 arbetat målinriktat med att fånga upp de mindre förbunden. Vi hade ett introduktionsmöte med Svenska Rugbyförbundet där Dave Hanely och Magnus Stangenberg beskrev vad de ville åstadkomma. Vi såg ganska snart att vi kunde vara ett bra stöd i att ta fram en plan för hur de skulle kunna förnya och förändra sitt arbete, berättar Michael Brobeck, processledare på SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna har därefter varit med i upplägg, planering och till sist genomförande av en klubbkonferens där deltagarna bland annat kunde diskutera det förslag på upplägg som Dave Hanley och Magnus Stangenberg arbetat fram. Vi fick underbar hjälp av SISU Idrottsutbildarna i att arrangera vår klubbkonferens och klubbarna gjorde en mycket bra insats. Vi har nu en klar och tydlig bild av nyläget för svensk rugby, avslutar Dave. Under 2012 kommer förbundet starta FUNdamentals, en satsning som går ut på att introducera rugby på ett tryggt och enkelt sätt och där målet är att barnen ska ha roligt. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18

19 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Stärka utvecklingen av idrottens aktivitets- och organisationsledare Att vara idrottens studieförbund och utbildningsorganisation ställer stora krav på SISU Idrottsutbildarna. Alla förbunds och föreningars målgrupper, oavsett om det handlar om en styrelseledamot, en aktiv idrottare eller en tränare, ska mötas precis där den individen och organisationen befinner sig. Det kan gälla ny kunskap, att stärka engagemanget eller att utveckla någon del av verksamheten. SISU Idrottsutbildarna ska vara där när idrotten lär. För att kunna vara i framkant när idrotten lär består verksamheten av olika delar. SISU Idrottsutbildarna har en bred kompetens och erfarenhet av idrott och organisations- och ledarutveckling. SISU Idrottsutbildarna arbetar med att möta den unika organisationen för att vara en resurs i deras förenings- och förbundsutveckling. SISU Idrottsutbildarna fungerar som ett stöd i samtal, verkar som rådgivare och vägledare samt hjälper förbunden att nå ut till sina distriktsförbund och föreningar genom olika utvecklings- och utbildningsinsatser. Områden det gäller rör organisationsutveckling, omfattande kurs- och konferensprogram, tränar- och ledarutveckling samt strategier. I stort sett kan uppdraget sammanfattas i förenings- och förbundsutveckling genom utbildning. Ibland kan det också handla om att ta fram ett specifikt utbildningsmaterial, utbilda projektledare som ska leda projekt i den egna organisationen eller att genomföra en kartläggning, analys och en bearbetning av omvärlden. I den här servicen ingår det att möta alla olika målgrupper. Det kan vara hela organisationen, arbetsgrupper och kommittéer, ledningsgrupper, arbetsutskott, tränare och unga ledare. Även om målgruppen varierar är SISU Idrottsutbildarnas uppdrag att strukturera utvecklingsarbetet. Svaren på till exempel hur organisationen ska se ut i framtiden ligger i den grupp som SISU Idrottsutbildarna möter och det gäller för medarbetarna att ge målgruppen så bra förutsättningar som möjligt för det. RÖD TRÅD Ett exempel på hur SISU Idrottsutbildarna bidrar till att stärka idrottens aktivitets- och organisationsledare är Grundtränarutbildningen, GTU. Utbildningen är en fortsättning och påbyggnad till basutbildningen Plattformen och innehåller momenten tränarskap och träningslära där deltagaren också genomför tränarpraktik och bedriver självstudier på hemmaplan. Utbildningen är gränsöverskridande och nyttjas därmed av flera olika idrotter. Resultatet blir att idrotterna bygger nätverk och kan tillvarata varandras olika kunskaper och erfarenheter. GTU har genomförts sedan hösten 2009 och är indelad i tre olika steg baserat på vilken ålder som man är tränare för. Styrkan är att utbildningen finns i hela landet, att det finns en tydlig röd tråd från Plattformen, via GTU till Elittränarutbildningen. Allt fler förbund väljer att implementera GTU i sin egen tränarutbildning och som en del i sin utbildningsstruktur. SISU Idrottsutbildarnas distrikt ansvarar för utbildningens generella del och förbunden själva för det idrottsspecifika. DEN FRAMGÅNGSRIKA FÖRENINGEN Ett exempel på hur SISU Idrottsutbildarna stärker idrottens organisationsledare är genom att sprida ny kunskap. Därför har SISU Idrottsutbildarna i samverkan med Riksidrottsförbundet och Handelshögskolan i Stockholm initierat en studie av den framgångsrika idrottsföreningen. Här följer en sammanfattning av den: Det kan tyckas självklart vad framgång innebär, inte minst inom idrotten. Men vid närmare fundering kan det självklara visa sig vara mer komplext än vad någon förutsatte vid första anblicken. Med syftet att utgöra en än bättre resurs till idrotten har SISU Idrottsutbildarna, med hjälp av medarbetare och föreningsmedlemmar i hela landet, under året tillsammans med forskare vid Handelshögskolan i Stockholm undersökt hur idrottsföreningar själva definierar begreppet framgång och vad de anser SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE leder till att framgång uppnås. Att detta är och har varit intressant att veta mer om bygger på antagandet att ju fler personer i en förening som delar samma eller liknande bilder av vilka framgångar man vill försöka uppnå samt hur man bäst agerar för att lyckas, desto större är chansen att man gör rätt saker på rätt sätt vid rätt tillfällen. Omvänt blir det svårt att både leda och ledas i en förening där var och en går omkring med sin egen självklara bild av vart föreningen är på väg och hur man ska komma dit. Det kanske viktigaste som framkommit i den här rapporten är att det finns många olika sätt att se på framgång i en idrottsförening och att det också tycks vara viktigt att hålla en balans mellan dessa olika synsätt, konstaterar forskaren Torbjörn Einarsson om studiens resultat. DELAKTIGHET OCH GEMENSKAP VIKTIGAST Hur gjordes detta? Utifrån ett material bestående av 32 fokusgruppsintervjuer identifierades 17 olika framgångsfaktorer. De fyra faktorer som visade sig vara mest frekventa i materialet var delaktighet och gemenskap, idrottslig framgång, bra idrottsledarskap och idrottslig verksamhet samt att föreningen har många medlemmar. Då deltagarna i fokusgrupperna ombads att prioritera de olika framgångar som de hade diskuterat visade det sig att även glädje sågs som en av de viktigaste komponenterna. Den framgång som i denna studie framstår som absolut viktigast är dock delaktighet och gemenskap. Bra idrottsledarskap och idrottslig verksamhet samt delaktighet och gemenskap ansågs vara både mål och medel. Bra organisation, eldsjälar och engagerade medlemmar ansågs vara de främsta bidragande orsakerna till de upplevda framgångarna. Studien har bland annat tydliggjort vikten av att man i varje förening är väl grundad i sitt uppdrag och ständigt för en intern dialog om detta samt olika vägval och handlingsalternativ. SISU Idrottsutbildarna kommer med utgångspunkt i denna och andra studier att forsätta stimulera till samtal inom våra medlemsorganisationer om vad man vill med sin verksamhet. Som studieförbund och utbildningsorganisation ska SISU Idrottsutbildarna stödja utvecklingen i föreningar och förbund, där värderingsfrågorna är särskillt angelägna. 16

21 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Ett gott exempel Ökat stöd för ungdomsdelaktighet Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma Ungdomsråd ska bland annat ge ett ungdomsperspektiv på idrottens alla områden och arbeta för att alla SF, DF och SISU-distrikt har en strategi för hur de jobbar med ungdomsdelaktighet. I en organisation med ungdomsperspektiv är ungdomar inte målgrupp utan deltagare, ledare, initiativtagare och beslutsfattare, skriver Ungdomsstyrelsen. Det passar väl in på idrotten. Ungdomsrådet verkar för att ungdomar i allt större utsträckning ska vara med och påverka idrottens verksamhet på alla nivåer. UNGDOMSRÅDET De personer som har ingått i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarnas Ungdomsråd är: Jennifer van der Gronden, skolidrott, ordförande Malin Karlsson, bordtennis, ordförande Madelene Karlsson, skidor Philip Palmér, fotboll Klara Gunnarsson, ridsport Anton Nässlander, SISU Idrottsutbildarna Gästrikland Sara Broberg, varpa Under 2011 har Ungdomsrådet bland annat arbetat med att stärka distrikten i deras Unga Ledare-satsningar genom ett antal centrala träffar, en nätverksträff i samband med Riksidrottsmötet samt tävlingen SMiSM, Svenska mästerskap i stödjande miljöer. På nätverksträffen under Riksidrottsmötet i Uppsala i maj samlade Ungdomsrådet ett 60-tal unga ledare från olika förbund, distriktsförbund och SISU-distrikt för att diskutera mötets motioner och utredningar. Diskussioner blandades med erfarenhetsutbyte och roliga aktiviteter och det övergripande temat var att spegla Riksidrottsmötet. Ett av Ungdomsrådets fokusområden under flera år har varit idrottens stödjande miljöer, det vill säga att det ska finnas en miljö i idrotten där unga vill och tar på sig förtroendeuppdrag. Det kan handla om att ha en mentor, att alla hälsar på en när man går in i styrelserummet eller att ett möte inte håller på till ett på natten. Under Riksidrottsmötet korades Sveriges bästa stödjande miljö. Vann gjorde Theleborgs Ryttarsällskap som har skapat en unik struktur för ungas inflytande. Tvåa kom Svenska Skolidrottsförbundet och tredjeplatsen knep Svenska Bowlingförbundet. Unga vill engagera sig, men då måste idrottsrörelsen erbjuda oss en bra miljö, hjälp och uppmuntran på våra villkor. Får vi det kommer vi att ta på oss uppdrag, kunna bidra med idéer för att utveckla verksamheten och stanna kvar längre, säger Jennifer van der Gronden, ordförande i Ungdomsrådet. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22

23 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Utveckla gränsöverskridande utbildningar och mötesplatser SISU Idrottsutbildarna bidrar till att skapa nätverk inom idrotten genom utbildningar, konferenser och mötesplatser. Dessa möten präglas av kunskapspåfyllning, samtal, dialog och gränsöverskridande erfarenhetsutbyte. Ungefär svenskar beräknas ha ett eller flera ledaruppdrag inom den svenska idrottsrörelsen. De allra flesta genomför sin ledargärning utan någon ersättning. De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ungdomsledare, funktionärer, lagledare med mera. En av de utmaningar, kanske den största, som föreningarna står inför är att det ideella engagemanget kommer att se ganska mycket annorlunda ut i morgon än det gör i dag och gjorde i går. Det är en utmaning, inte ett problem, men det är i alla fall tydligt att många människor ställer andra krav på sitt engagemang i dag. Det är till exempel väldigt viktigt för unga människor, morgondagens vuxna, att känna en frihet och det har sedan betydelse för föreningarnas styrelsearbete. Utbildningen för förtroendevalda på alla nivåer heter IFL, Idrottens föreningslära. Det nuvarande konceptet startade 2008 och finns i tre nivåer, grund, fortsättning och fördjupning. Det är viktigt att poängtera att det är idrotten som är i centrum för utbildningen, inte föreningsläran. Syftet är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för verksamheten och idrotten. UTBILDNINGSPÄRM OCH MATERIALBOX Idrottens föreningslära grund och fortsättning genomförs i alla distrikt. Grundnivån handlar om att ge inspiration, information och en introduktion om vad en ideell förening är. Fortsättningskursen ökar kunskapen om vad stadgar är eller vad medlemsavtalet behöver innehålla samt vad som krävs av en förening som vill utvecklas och inte fastna i gamla hjulspår. Nytt för 2011 är en samlad fördjupningsutbildning på central nivå med fokus på föreningsrätt. Under fördjupningsutbildningen, som lockade 38 utvecklingsansvariga från SF och SISU Idrottsutbildarnas distrikt, grävde deltagarna ännu djupare i föreningskunskapens dagsaktuella frågor. Syftet med utbildningen var att utrusta utbildare och personer som i sin vardag har ett ansvar och/eller intresse för föreningsrättsliga frågor med fördjupade insikter på omrdået. En annan viktig effekt var att det skapades nätverk där föreningsrättsliga frågor kunde diskuteras och ventileras. Styrkan med IFL är innehållet som tillhandahåller möjligheten att ta till sig den kunskap som man som organisationsledare behöver. En utbildningspärm och en materialbox med fem häften har producerats i samarbete med SISU Idrottsböcker och under 2012 kommer befintliga material att kompletteras med film. Under 2011 genomfördes 854 IFL-arrangemang med unika deltagare. LÄRGRUPPSVERKSAMHETENS UTVECKLING Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar Andel kvinnor 42,3 % 45,4 % 45,6 % 44,8 % 41,0 % SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE Ett gott exempel Amerikansk fotboll satsar på utbildning Minette Rogner på Svenska Amerikansk Fotbollförbundet (SAFF) har en ambition. Hon brinner för att förbundet ska ha välutbildade tränare på alla planer ute i Sverige, att det ska finnas en efterfrågan på, och stort intresse för att utbilda sig. När Minette Rogner tillträdde som utbildningsansvarig på SAFF kontaktade hon Michael Brobeck på SISU Idrottsutbildarna för att man tillsammans skulle arbeta fram den utbildningsstruktur som de använder sig av i dag samt för att säkra innehållet i den interna utbildningen. Det är en utmaning att på ett enkelt och effektivt sätt kunna erbjuda utbildning och utveckling på lokal nivå. Det finns många lag, men de är spridda över hela Sverige med ibland långa geografiska avstånd emellan, berättar Minette. SISU Idrottsutbildarna hjälper även förbunden att koordinera så att både Plattformen och GTU (Grundtränarutbildning) ska finnas tillgänglig lokalt för så många som möjligt. Plattformen och GTU är sedan ett par år en del i SAFF:s utbildningsstruktur och är i dag en del av kraven för att man ska få sin tränarlicens. Att delta i dessa två utbildningar som första steg i sin tränarkarriär ger större förutsättningar att göra rätt från början, vilket i sin tur ger bättre och kunnigare spelare. Vi vill kunna visa för våra juniorspelares föräldrar att vi inom amerikansk fotboll i Sverige satsar på utbildning och säkerhet och tryggar kompetensen bland tränarna genom krav på utbildning, avslutar Minette. Amerikansk fotboll satsar på utbildning i alla sina föreningar och hade 325 inrapporterade arrangemang och utbildningstimmar under 2011, en ökning med 16 respektive 21 procent sedan GEMENSAM BASUTBILDNING Många av idrottsrörelsens ideella ledare är ledare för barn och unga. Plattformen är sedan 2006 idrottens gemensamma basutbildning och riktar sig till just dessa ledare. I utbildningen, som omfattar 15 till 20 timmar, läggs bland annat kunskapsbasen om hur barn utvecklas, både psykiskt och fysiskt. Utbildningen består av fyra block: 1. Barnet i centrum 2. Ditt ledarskap 3. Barns och ungas utveckling 4. Pedagogiken i praktiken (basträning för barn) Under 2011 har personer deltagit i Plattformenutbildningar och en webbenkät visar att drygt 96 procent av de deltagare som besvarat enkäten är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. TEORI + PRAKTIK = SANT SISU Idrottsutbildarna är en stor kurs- och konferensarrangör. Ett exempel på mötesplatser och konvent som SISU Idrottsutbildarna arrangerar och genomför är Breddidrottsforum. Under forumet stod SISU Idrottsutbildarna för det pedagogiska upplägget, administration samt processledare medan Riksidrottsförbundet ansvarade för innehållet. På Bosön under två dagar i februari hölls Breddidrottsforum med rubriken Idrott hela livet friskare, smartare och gladare. Forumet samlade över 220 deltagare och intresserade som var förhindrade att deltaga hade antingen möjlighet att följa delar av forumet via nätet eller i efterhand lyssna och titta på föreläsningarna på Kunskapskanalen i SvT. 20

25 VI VAR DÄR NÄR IDROTTEN LÄRDE KOMPETENSUTVECKLING Att ha motiverad och välutbildad personal är en av de viktigaste ingredienserna och framgångsnycklarna för en lyckad verksamhet. Här följer en sammanfattning av kurser för idrottsanställda som SISU Idrottsutbildarna har genomfört under året. Flera organisationer väljer att arbeta i projektform och därför har det hållits ett antal projektledarutbildningar. Till grund för utbildningarna ligger vägvinnande projektmetoder och modeller, men utbildningarna syftar också till att idrottsanställda ska använda ett likartat språk och likartade arbetssätt. Det har också genomförts ett antal processledarutbildningar där syftet har varit att deltagarna ska få kunskap om organisations-, grupp- och individutveckling. Andra utbildningar som har genomförts är olika itkurser, utbildningar i Office-paketet samt Google Analytics. lägger tonvikten på strategiskt och administrativt ledarskap. Kursen omfattar sju träffar med totalt 400 timmar studietid. STRATEGISKT LEDARSKAP Idrottens ledarskapsprogram, ILP, är ett utbildningsprogram för de som siktar på en framtid som sportchef, generalsekreterare eller verksamhetschef inom svensk idrott. Programmet som under 2011 startade för tredje gången Grundtränarutbildningen, GTU, är en del i många förbunds utbildningsstruktur. Dessa material ingår i GTU, steg 1. SISU VERKSAMHETSBERÄTTELSE