Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 26 februari 2009, Freys Hotel, Stockholm

Transkript

1 Protokoll nr fört vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 26 februari 2009, Freys Hotel, Stockholm Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: 1.a) Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Rolf Carlsson (Ordf), Jane Andersson, Leif Bolin, Ola Lundberg, Solveig Lundström, Karin Mattsson Weijber (fr o m 2 b), Lena Puhasmägi (fr o m 2 a), Börje Sandgren och Pia Zätterström. Personalens representant: Thomas Eklund Valberedningen: Helena Carlsson Riksidrottens personal: Håkan Danielsson (FR) och Mikael Santoft (GS) t o m 2 d) plus 3 d) Mikael Peterson, Lennart Pettersson och Kerstin Rosén. Thomas Karlsson Ordf öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna, och speciellt till valberedningens representant, Helena Carlsson. 1.b) Protokolljusterare att till protokolljusterare utse Solveig Lundström att tillsammans med Ordf justera dagens protokoll. 1.c) Anmälan av föregående protokoll att med godkännande notera protokollet från senaste mötet den 20 januari. 1.d) Godkännande av föredragningslistan att godkänna föredragningslistan, med tillägget att Thomas Eklund vid behandlingen av p 2 a) ska ge sin analys av distriktsverksamheten. 2.a) SISU Idrottsutbildarnas och SISU Idrottsböcker AB:s Verksamhetsberättelser med årsredovisningar för 2008 Nyupprättade årsredovisningar för SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker AB efter genomförda slutrevisioner den 19 februari delas ut tillsammans med sammanställningar av revisorernas kommentarer efter genomförd revision. Årsredovisningarna för 2008 är upprättade enligt samma metoder och principer som för 2007, vilket också innebär att Bosön Idrottsfolkhögskolas särredovisade resultat tkr redovisas i not. 12 till SISU Idrottsutbildarnas årsredovisning. 1

2 SISU Idrottsutbildarnas överskott för året efter ändamålsbestämda medel är tkr. Främsta orsaken till det positiva resultatet efter prognos 2 är SF:s stora efterfrågan av SISU:s tjänster (+2,0 tkr) samt Alectas rabatt på premierna. SISU Idrottsböckers AB resultat är tkr. GS/VD föredrar årsredovisningarna verksamhetsberättelsen för SISU Idrottsböcker AB, och kommenterar en del av revisorernas synpunkter och kommentarer, och FR föredrar verksamhetsberättelsen för SISU Idrottsutbildarna. Härefter ger Thomas Eklund sin analys av distriktsverksamheten, samt erbjuder ledamöterna att få del av kopior av de OH-bilder han använde sig av. Leif Bolin konstaterar utifrån sitt SISU-engagemang sedan 1995 att mer pengar till de vid den tiden mindre framgångsrika SISU-distrikten inte synes ha bidragit till att dessa lyckats förändra sin situation/position. Hans uppfattning är att den viktigaste förutsättningen för ett distrikts verksamhetsutveckling är vilken chefstyp distriktet har - entreprenören eller förvaltaren. Börje Sandgren anser utifrån Bolins analys att det är nödvändig kompetens som ska tillhandahållas från SISU Riks till berörda SISU-distrikt, i stället för ytterligare ekonomiska resurser, och här ska de distrikt som främst behöver få tillgång till den. Slutligen har Ola Lundberg en del kommentarer till texten i såväl årsredovisningen som verksamhetsberättelsen, bl a angående skälen till varför FS önskar ett eget studieförbund. att efter vissa justeringar av texten godkänna föreliggande förslag till verksamhetsberättelse med årsredovisning för räkenskapsåret 2008 för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna; och att efter en principdiskussion uppdra till GS att till nästa sammanträde återkomma med ett slutligt förslag angående hur årets överskotts ska användas. Bolagsstyrelsen beslutar att fastställa föreliggande förslag till verksamhetsberättelse med årsredovisningen för räkenskapsåret 2008 för SISU Idrottsböcker AB. 2.b) Budget 2009 Vid FS senaste sammanträde beslutades att notera Riksidrottens gemensamma kanslis verksamhetsplan för Vid behandlingen av budgetförslaget för 2009 gjordes bl.a. följande medskick; - utfallet för 2008 ska anges - motiven för att distriktsbidraget inte ökar ska anges I nu föreliggande förslag till budget inryms nedan angivnas satsningar som i sig är motiven till att distriktsbidraget för 2009 inte ökas. Efter att SISU Idrottsutbildarna genomfört en förstudie beträffande Idrottens Utbildningsmodul, planeras att genomföra fas 1 under 2009 till en maximal kostnad av tkr. Denna fas får anses motsvara det som krävs för att avveckla systemet Gustav. Härutöver ges även tillgång till IdrottOnline - idrottens nya verktyg för kommunikation och administration - tack vare synergieffekterna som den delade plattformen ger. Fas 2 avses att genomföras 2010 till en beräknad kostnad av ca tkr. Den årliga driftskostnaden kommer att ligga på ca tkr. 2

3 Det pågår dessutom ett utvecklingsarbete för nya innehållande en ny hemsida för Riks och distrikten. I detta arbete ingår också att lösa de anmälningsfunktioner som krävs för bl.a. webbanmälan. Den beräknade kostnaden inklusive dess drift är tkr. Mot bakgrund av förra sammanträdets medskick och dagens diskussioner rörande angivandet av utfallet för 2008 jämfört med budgeten, föreslår GS att det i framtiden ska upprättas en PM som klargör skälen till större avvikelser. att godkänna föreliggande budget; och att uppdra till GS/FR att i framtiden upprätta en PM som klargör skälen till större avvikelser mellan utfall jämfört med budget för respektive verksamhetsår, och som ska bifogas budgetförslaget. 2.c) Verksamhetsinriktning På föregående FS-sammanträde diskuterades förslag till verksamhetsinriktningen , varefter beslutades att uppdra till GS/FR att med ledning av de förda diskussionerna om de förslagna fokusområdena, återkomma till dagens sammanträde med ett slutligt förslag till verksamhetsinriktning för Förslaget är nu kompletterat med de ekonomiska förutsättningarna för förslaget, vilka enligt SISU Idrottsutbildarnas stadgar ska ingå i verksamhetsinriktningen. GS föreslår med stöd av Thomas Eklund, Karin Mattsson Weijber och Pia Zätterström att verksamhetsinriktningen kompletteras med en skrivning om den kommande elitsatsningen under huvudrubriken Fokus , av lydelsen Utveckla verksamheten, så att idrottens elitsatsning understödes, och att detta införs under en justerad underrubrik med lydelsen Stärka idrottens förutsättningar för utveckling, samt att det härutöver ska vidtas några smärre redaktionella justeringar. att med beaktande av förslagen till textjusteringar från GS m fl anta föreliggande förslag till verksamhetsinriktning för med dess ekonomiska förutsättningar (bilaga); och att förelägga detta som FS förslag till SISU Idrottsutbildarnas förbundsstämma d) Budgetunderlag 2010 samt budgetförslag På föregående FS-sammanträde diskuterades förslag och inriktning av budgetunderlag för 2010 samt budgetförslag för 2011 och 2012, varefter beslutades att ge ordföranden och GS i uppdrag att utarbeta budgetunderlag till dagens sammanträde i enlighet med den disposition som föreslogs, samt med beaktande av de diskussioner som fördes vid dåvarande behandling av ärende 2 c) Budget 2009 Kansliets verksamhetsplan Föreliggande förslag till budgetunderlag för 2010 grundar sig på att SISU Idrottsutbildarna behöver stabilisera sin nuvarande verksamhet ytterliggare ett år, vilket bekräftats i dialoger med SISU-distrikt och dess medarbetare. Mot bakgrund härav föreslås ett ökat äskande för 2010 avseende pris- och löneomräkning samt 10 miljoner för en satsning på unga ledarämnen och organisationsledare. I det fortsatta arbetet med att säkerställa de kommunala och regionala bidragen föreslås att regeringen genomför en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting i denna angelägna fråga. 3

4 att godkänna förslaget till budgetunderlag för 2010 samt budgetförslag för ; och att uppdra till GS att med ledning av de förda diskussionerna och med beaktande av de konsekvensändringar som blir en följd av beslutet under p 2 c), färdigställa och lämna in framställan. 2.e) SISU-stämman - Motionerna Föreligger skriftliga förslag till inriktning på FS svar på de sju inkomna motionerna, vilka kompletteras av muntliga fördragningar av ansvariga för förslagen. FS-ledamöterna uppmanas att snarast framföra sina eventuella kommentarer till föreliggande förslag. - Medlemsansökan FR upplyser att han haft kontakt med medlemsansökande förbundet Sveriges Motorcyklister och föreslagit att de i stället ska söka samverkan med SVEMO, vilket numera lett till att förbundet återtagit sin medlemsansökan att uppdra till GS/FR att till nästa sammanträde återkomma med slutliga förslag till FS yttranden över motionerna att föreläggas SISU Idrottsutbildarnas stämma f) Stadgeändring: SISU-distrikts namn/firma Vid senaste sammanträdet beslöt FS; att vidhålla remissbehandlat namnförslag innebärande att till SISU-stämman föreslå en stadgeändring av innebörd att SISU-distrikten i framtiden ska anta namnet/firman Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland etc; att vidhålla det remissbehandlade förslaget till beslutshantering på distriktsnivån för att påskynda processen; och att uppdra till GS/FR att återkomma till nästa möte med stadgeändringsförslag, samt förslag till beslutshantering för de distrikt som inte har ordinarie årsmöte under våren Föreligger förslag till lydelse av relevant stadgande. Det noteras att FR den 20 januari meddelade samtliga SISU-distrikts utbildningschefer ovan FS-beslut med en rekommendation om hur distrikten bör hantera stadgeändringen på deras distriktsstämmor, inför SISU-stämman i Visby, som ska ta det slutliga beslutet i frågan. Det är fyra SISU-distrikt som inte har ordinarie stämma i år Hälsingland, Norrbotten, Uppland och Västernorrland. Norrbotten har nyligen genomfört en extra stämma för påkallade stadgeändringar varvid också namnet ändrades. Uppland har också ålagts att ändra i stadgarna och kommer att genomföra en extra stämma i vår, då också namnfrågan kommer att prövas. Återstår Hälsingland och Västernorrland som förra året genomförde påkallade följdändringar utan några anmärkningar och inte av det skälet behöver genomföra en extra stämma i år. Namnändringen och numera rekommenderade ändring av reglerna om hur ombuden till distriktsstämmorna ska utses skulle i så fall utgöra de enda skälen som i så fall påkallar en extra stämma för dessa distrikt. GS/FR föreslår att FS diskuterar och beslutar om nödvändigheten av extra stämma för dessa två distrikt. 4

5 att förelägga SISU-stämman förslag till ändringar i 6 kap 2 SISU:s stadgar enligt föreliggande förslag; och att de två distrikt som inte har ordinarie distriktsstämma i år, och som inte har anmodats att genomföra en extra distriktsstämma av andra skäl, får hantera namnändringsprocessen vid sina stämmor g) Valstrategier regionalt 2010 är det val till riksdag, landsting och kommuner igen. En viktig uppgift för SISUorganisationerna är att fortsatt arbeta för att politiker och ansvariga tjänstemän på lokal och regional nivå ska inse att de ökade resurserna till idrottens studie, bildnings- och utbildningsverksamhet direkt från regeringen/utbildningsdepartementet inte till någon del utgörs av ersättning för det kommunala och regionala stödet till SISU Idrottsutbildarna. Därför pågår fortlöpande och kontinuerliga diskussioner och överläggningar med landets kommuner och landsting om fortsatta resurser till SISU Idrottsutbildarna. I detta arbete är SISU Idrottsutbildarnas distrikt sedan hösten 2006 nyckelspelare. Det pågående arbetet kommer att intensifieras inför valen För att få full effekt på uppgiften föreslår GS/FR att FS förelägger SISU-stämman ett förslag till idrottspolitiskt agerande på den regionala och kommunala nivån inför valen Utgångspunkterna i den valstrategin bör vara att fortsatt verka för att idrottens studie, bildnings- och utbildningsverksamhet ska ses som en viktig investering för politiker på alla nivåer. Målet med valarbetet ska vara att bibehålla den nuvarande ordningen avseende det statliga stödet och att bibehålla och säkerställa det regionala och lokala stödet på tidigare nivåer. I diskussionen om det statliga stödet till SISU Idrottsutbildarna i samband med senaste valet användes strategin att låta idrottens centrala företrädare och förtroendevalda tala för vikten av studie, bildnings- och utbildningsverksamheten inom idrotten. Den strategin bör i princip vidhållas. Dock har en viktig förändring skett under senare år i och med att SISU Idrottsutbildarnas distrikt både har utvecklat och intensifierat kontakterna med sina regionala och lokala politiker och tjänstemän. I flera distrikt är numera kansliet samordnat mellan SISU-distrikten och DF vilket redan ger en operativ samordning. GS/FR menar därför att en gemensam arbetsgrupp med representanter från såväl SISU-distriktet som DF bör etableras. att uppdra åt GS/FR att med ledning av den förda diskussionen återkomma till FS nästa sammanträde med en plan för fortsatt agerande i det regionala valstrategiska arbetet inför valen h) SISU Södermanlands motion från SISU-stämman Mötesplatser på nätet (Virtuella gemenskaper) Vid senaste SISU-stämman behandlades rubricerades motion vari föreslogs följande: Motionärens förslag: att ge Förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla lämpliga studiematerial för ändamålet; att Förbundsstyrelsen avsätter resurser (personella och ekonomiska) för fortsatt utvecklingsarbete; att Förbundsstyrelsen fortlöpande håller SISU-organisationen uppdaterad om det pågående utvecklingsarbetet och tar initiativ till nödvändig fortbildning. 5

6 Av FS utlåtande framgick att FS i princip tillstyrkte de två sista att-satserna i motionen, men avstyrkte den första. Dock beslöt stämman att bifalla motionen i sin helhet I förslaget till Verksamhetsberättelse för 2008 som FS fattat beslut om tidigare under sammanträdet i ärende 2 a) anges följande under rubriken Virtuella mötesplatser : Vid SISU-stämman 2007 antogs en motion som syftar till att idrotten ska ta en mer aktiv del i mötet och samtalet kring idrott med framförallt unga på internets virtuella mötesplatser. Som svar på motionen har SISU Idrottsutbildarna genom RF och SISU Idrottsutbildarnas ungdomsråd genomfört två försök att skapa och driva virtuella mötesplatser för att på så sätt kunna dra slutsatser om möjligheter och framgångsfaktorer. Dels har deltagarna på LedarCampen inbjudits till eftersnack i en egen grupp på Facebook. Dels har de unga ledare, som under Riksidrottsforum hade ett eget program, träffats på Facebook både före och efter forum. De unga deltagarna på Riksidrottsforum har också fått besvara en enkät kring behov och önskemål om idrottens engagemang och närvaro på virtuella mötesplatser. En övervägande majoritet tyckte att idrotten skulle ta ett större ansvar för att skapa forum kring samtal om idrott på internet. SISU Idrottsutbildarna har efter flera års arbete med distansutbildning och möten på nätet möjlighet att bistå idrotten med råd och pedagogiskt stöd i dessa frågor. Tekniskt finns det möjligheter att skapa mötesplatser inom idrottens eget kommunikationssystem IdrottOnline. FR hänvisar till denna skrivning i verksamhetsberättelsen och främst till de möjligheter som IdrottenOnline ger, som ett verktyg för att tillgodose stämmobeslutet. Dessutom upplyser han att det vid tiden för SISU-stämman kommer ett studiematerial/guide för de som vill mötas på nätet att vara framställt. att SISU-stämmans uppdrag med anledning av SISU Södermanlands motion till SISUstämman 2007 får anses vara utfört vid tiden för SISU-stämman 2009; och att detta ska rapporteras i särskild ordning till stämman. 2 i) Firmateckningsrätt för SISU Idrottsböcker AB Firmatecknare för SISU Idrottsböcker är registrerade hos Bolagsverket. Firman tecknas i dag av FS, av två FS-ledamöter i förening, eller av en FS-ledamot i förening med Ing-Marie Leidhammar. Dessutom har VD Mikael Santoft rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder. I och med att Ing-Marie Leidhammar har beviljats tjänstledighet tills vidare föreslår VD att hennes ersättare Catarina Arfwidsson träder in i hennes ställe avseende firmateckningsrätten. att Catarina Arfwidsson äger rätt att teckna firman istället för Ing-Marie Leidhammar fr.o.m. 1 mars 2009 och tills vidare. 6

7 Följande rapporter läggs med godkännande till handlingarna 3 a. Idrottsböcker AB: Progressrapport 3 b. Bosön Idrottsfolkhögskola FR hänvisar till innehållet i till FS-ledamöterna varsitt utdelat USB-minne, som bl a innehåller två bilder avseende rubricerat, och som avses användas vid ledamöternas representationer/presentationer inom idrottsrörelsen. 3 c. Kommunala och regionala bidrag FR delar ut en sammanställning över utfallet av de kommunala och regionala bidragen till SISU-distrikten, som han kompletterar muntligen. Jane Andersson föreslår att dessa sammanställningar ska kompletteras med en notering om huruvida ett distrikts neddragning är motsvarande som för andra studieförbunds distriktsorgan, vilket bejakas av FR. 3 d. Ordförandekonferensen 3 mars (behandlat direkt efter ärende 2 d) Karin Mattsson Weijber och GS ger en lägesrapport om vad som kan anses ha förevarit i elitidrottsfrågan RF/SOK-relationen, från SOK:s extra årsmöte fram till RS sammanträde i Umeå som avslutades under gårdagen, samt informerar om vad som kommer att behandlas under ordförandekonferensen på Münchenbryggeriet i Stockholm den 3 mars. 3 e. Statsbidragsfördelningen f. Riksidrottsmötet 2009 Pia Zätterström ger en muntlig lägesrapport från samordningsgruppen, och understryker att gruppen anser det önskvärt att FS-ledamöterna ur organisationsmässiga skäl - fördelar sig på aktuella flygavgångar till Visby. 3 g. GS rapport med RS-protokoll Ingen rapport förelåg i mötesmaterialet. 3 h. Ordförandens rapport Ordföranden hade inget att rapportera särskilt. 3 i. FS-ledamöternas rapport Ingen FS-ledamot hade något att rapportera särskilt. 4. Kommande FS-sammanträden mars kl , Stockholm (Det noteras att Solveig Lundström och Lena Puhasmägi är förhindrade att delta) maj kl , Visby Vid protokollet Thomas Karlsson Justeras Rolf Carlsson, ordförande Solveig Lundström, förbundsledamot 7

8 Bilaga SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) och övriga medlemsorganisationer (MO) som erhållit medlemskap i särskild ordning. För den regionala och lokala verksamheten har distriktsförbund (SISU-distrikt) skapats. Som en vägledning för förbundsstyrelsens arbete mellan SISU-stämmorna, som hålls vartannat år, fattar stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomiska förutsättningar. Den verksamhetsidé och uppgift som beskrivs nedan grundas på SISU Idrottsutbildarnas värdegrund och stadgar. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité. Vision och ledstjärna Vi är där när idrotten lär! Ambition SISU Idrottsutbildarna ska vara attraktivt och ha en stark position som idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation i relation till stat, landsting och kommuner i relation till övriga organisationer och samhällsaktörer som den naturliga samarbetspartnern för idrottens utveckling inom SISU Idrottsutbildarnas område genom att agera utifrån idrottsrörelsens behov och önskemål Värderingar som styr Våra insatser utgår alltid från lärande processer och utveckling Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten vill Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt, med en prägel av att lära av andra men också lära varandra All verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv Vi ska i all vår verksamhet utgå från idrottens behov Vi avstår från uppdrag utanför idrotten Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara För oss är det viktigt med lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget 8

9 Uppgift och verksamhetsområden SISU Idrottsutbildarna ska utgöra en resurs och ett stöd i SF/MO:s lärande och utveckling utgöra en resurs och ett stöd i SISU-distriktens och DF:s lärande och utveckling Producera utbildningsmaterial för idrotten Verksamheten är uppdelad i sju områden: Studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet Kursverksamhet Konferensverksamhet Projekthotell Processledning Idrottsfolkhögskola (Bosön) Förlaget SISU Idrottsböcker AB Fokus Under perioden skall SISU Idrottsutbildarnas arbete fokusera på nedanstående områden. Utifrån dessa områden fastställer förbundsstyrelsen årliga verksamhetsplaner för arbetet. All verksamhet skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. SISU idrottsutbildarna skall arbeta för att: Stärka idrottens förutsättningar för utveckling Erbjuda utbildning, utbildningsmaterial och processledning som syftar till att stärka och utveckla föreningar, SDF och förbund med tonvikt på demokrati och föreningskunskap. Erbjuda kompetensutveckling för idrottsanställda. Erbjuda tväridrottslig utbildning på såväl förbunds- som föreningsnivå i idrottens administrativa och kommunikativa systen (IdrottenOnline). Utveckla verksamheten, så att idrottens elitsatsning understödes. Stärka utvecklingen av idrottens aktivitets- och organisationsledare Tillsammans med SF utveckla koncept för utbildning av såväl aktivitets- som organisationsledare. Vara en resurs för SF i framtagningen av en utbildningsstruktur från grundutbildning till elittränarutbildning. Vara en resurs för SF i framtagningen av utbildningsmaterial för tränarutbildning. Genomföra en utbildningssatsning för förtroendevalda på alla nivåer. Erbjuda utbildning för aktiva för att stärka deras egen idrottsliga utveckling samt skapa en grund för framtida ledaruppdrag. Utveckla gränsöverskridande utbildningar och mötesplatser Utveckla och erbjuda ledarutbildning över idrottsgränserna. Stimulera etablering av nätverk för lärande och erfarenhetsutbyte. Stärka arbetet med idrottens värdegrund skapa Världens bästa idrott Erbjuda mötesplatser, utbildningsmaterial och processledning som syftar till att stärka och utveckla föreningars, SDF:s och förbunds arbete med värdegrundsfrågor. 9

10 Förutsättningar För att uppnå goda resultat inom de fokuserade områdena måste SISU Idrottsutbildarna: Anpassa arbetssätt och organisation till idrottens behov. Utveckla verktyg, metoder och modeller som syftar till delaktighet och lärande. Marknadsföra SISU Idrottsutbildarna. Stärka Bosön Idrottsfolkhögskolas kvalitet och konkurrenskraft. Fortsätta påverkansarbetet och omvärldsbevakningen. Ekonomiska förutsättningar Eftersom SISU Idrottsutbildarna numera inte erhåller statligt stöd från Folkbildningsrådet har det lokala och regionala folkbildningsstödet börjat ifrågasättas på vissa håll. Att staten ökar stödet kan dock aldrig betyda att kommuner och landsting ska skära ner. SISU Idrottsutbildarna är fortfarande ett studieförbund som ägnar sig åt folkbildningsverksamhet. Ökningen av det statliga stödet innebär att SISU Idrottsutbildarna nu kan göra mer och nå fler. Men för att lyckas med det krävs ett bibehållet kommunalt och regionalt stöd. Regeringen har också uttalat att den ser positivt på att det göra överenskommelser i kommuner och landsting/regioner om stödet till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. SISU Idrottsutbildarna ska under Verka för ett långsiktigt och stabilt ekonomiskt stöd nationellt, regionalt och lokalt till SISU Idrottsutbildarnas studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet Utvärdera om gällande interna fördelningsprinciper är enkla, kommunicerbara och stödjer idrottens organisation. 10