Friends Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Transkript

1 Friends Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo

2 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Målgrupp om barn/ungdomarna i undersökningen 4 Inställning till sin idrott glädje och motivation 5 Gemenskap och delaktighet (laget/ gruppen) 6 Tränare vuxen förebild 7 Egot/jaget 8 Friends 9 Våra reflektioner 2

3 1 Om undersökningen TNS March

4 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt att idrotta? Ser fram emot att gå till träning Vad är viktigast med idrotten (drivkraft) Vad gör att man vill fortsätta (driver motivation) MOTIVATION VUXNA FÖREBILDER UNDERSÖKNINGENS UTGÅNGSPUNKT Idrottens värdegrund (från riksidrottsförbundet) bygger på fyra hörnstenar: glädje och gemenskap demokrati och delaktighet allas rätt att vara med rent spel "Allas rätt att vara med utifrån sina förutsättningar. GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) EGOT/JAGET Gemenskap roligt/bra i lag/ träningsgrupp Vad gör det roligt och vad inte Vänner genom idrotten Kommunikation om kompisskap Kommunikation om välbefinnande Upplevelse av stöd i gemenskapen Upplevelse av kränkningar Utanförskap Toppning TNS 2012 Lyssnar Ger bekräftelse Är omhändertagande/ bryr sig om Motiverar Ingriper Är snälla och juste Är vuxen förebild Vinnarfokus Ställer upp för mina kompisar Mår bra i laget/gruppen Blir uppmärksammad Rädsla att misslyckas (träning/match) Oro för tävlingar Duger som jag är Rädsla för kompisar Mår bättre av att idrotta 4

5 Om undersökningen Syfte Målgrupp Metod Undersöka hur barn som är aktiva inom idrotten mår Hur idrotten påverkar jaget, hur samspelet I gruppen fungerar, hur vuxna agerar förebilder samt vilka drivkrafter som är starkast inom idrotten Barn i åldrarna 9-15 år aktiva i organiserad idrott. Undersökningen genomfördes direkt med barnet med skriftligt godkännande av barnets förälder eller vårdnadshavare för deltagande online intervjuer Fältperiod 7 17 Juni 2013 Övrigt Kontaktperson på TNS Sifo Föräldrar/vårdnadshavare har svarat på barnets kön, ålder, träningsfrekvens samt vilken/vilka idrotter barnen utövar. Barnen själva har svarat på alla övriga frågor. På fyra frågor I formuläret har vi valt fördjupande öppna svarsalternativ hur tränare har kränkt, hur man känt sig utanför, varför man upplever att det inte finns en starkt gemenskap samt vad man inte ser fram emot på träningen. Dessa frågor är endast ställda till de äldsta barnen födda och är alltid kombinerade med alternativet vill inte svara. Cecilia Perlind cecilia.perlind@tns-sifo.se +46 (0)

6 3 Målgrupp om de aktiva barnen

7 Idrotter individuell/lag respektive topp 5 Sex av tio barn i undersökningen utövar lagidrott fyra av tio individuell idrott. De fem mest utövade idrotterna i undersökningen är fotboll, innebandy, ridning, handboll och gymnastik. 7

8 Träningstimmar/vecka Majoriteten av de idrottsutövande ungdomarna tränar två till fem timmar per vecka. Var tredje ungdom tränar mer än fem timmar per vecka. 8

9 Födelseår En jämn åldersfördelning över de 1100 ungdomar som deltagit i undersökningen. 9

10 Kön Jämn fördelning mellan pojkar och flickor. 10

11 GLÄDJE & MOTIVATION 4 Inställning till sin idrott

12 Hur roligt tycker du det är att idrotta? GLÄDJE & MOTIVATION 96% av alla barn tycker det är ganska eller mycket roligt med sin idrott. Endast 1% tycker det är mycket tråkigt. De som tränar mycket tycker det är mer roligt. 12

13 Ser du fram emot att gå till träningen? GLÄDJE & MOTIVATION Var tredje ungdom ser alltid fram emot att gå till träningen. Ingen ser aldrig fram emot att gå till träningen. 13

14 Vad är det som du inte ser fram emot på träningen? GLÄDJE & MOTIVATION De främsta orsakerna varför man inte ser fram emot träningen är att man är trött efter skolan, hellre vill träffa kompisar, om vädret är dåligt eller att man inte ser fram emot fysträningen. I ett fåtal fall nämner man tränaren som orsak. N=221 Kommentarsexempel: Ibland orkar man inte, eller om det är tråkigt väder Om man är trött efter mycket skolarbete Man kan ha haft en jobbig dag i skolan, och man är väldigt trött och seg i kroppen Träffa kompisar Fysträningen Uppvärmningen för då kör de alltid slut på en Ibland är man trött eller har mycket läxor Det är inte alltid roligt när det är dåligt väder Vill träffa andra kompisar Ibland är jag för trött eller vill göra nåt annat Löpträningen Tränaren är orättvis Att inte hinna vara med kompisar Ibland borttaget 14

15 Vad är viktigast med din sport? GLÄDJE & MOTIVATION Tre av fem ungdomar tycker att det viktigaste med sin idrott är resultat eller prestation. 30% tycker att den sociala biten är det primära (vara med kompisar eller bli en i gänget). Drivkrafterna är relativt lika mellan kön, ålder och lag/ individuell idrott. Att vara med kompisar är viktigast för segmentet ungdomar 9-12 år som tränar i lagidrott mindre än fem timmar i veckan. 15

16 Vad är det som gör att du vill fortsätta att träna? GLÄDJE & MOTIVATION Drivkrafterna att fortsätta träna är förutom att man tycker om sin sport kopplad till positiva sociala aspekter. Endast 8% tränar p.g.a. att deras föräldrar vill det och endast 6% för att alternativa fritidssysselsättningar saknas. 16

17 GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) 5 Gemenskap och delaktighet

18 Tycker du att ni har det roligt tillsammans i träningsgruppen eller klubben, att ni har en bra gemenskap? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Ungefär hälften av ungdomarna anser gemenskapen är mycket bra i träningsgruppen. Endast 3 procent tycker gemenskapen är dålig. 18

19 Vad gör att du tycker att ni har en bra gemenskap i laget eller träningsgruppen? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Det som bygger upp en bra gemenskap förklaras av att man har roligt tillsammans, delar upplevelser samtidigt bryr sig om varandra (alla får vara med)och stöttar och peppar. Födda N=309 Kommentarsexempel: Man kan alltid skratta åt varandra och ha kul Vi har roligt, vi är kompisar och träffas i skolan och andra tillfällen Alla kämpar för varandra Umgås utanför fotbollen. Gott gäng Alla är kompisar med varandra och alla får vara med Alla bryr sig om varandra och hjälper varandra Bra träningar, bra tränare, många resor tillsammans Peppar varandra när vi inte orkar Vi lär oss samarbeta, det är en lagsport Vi har mycket genensamt Vi har så kul tillsammans Åker tillsammans på tävlingar Alla bryr sig om varandra 19

20 Vad är det som gör att du tycker att ni inte har en bra gemenskap? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) De faktorer som motverkar en bra gemenskap är tydligast att det blir grupperingar, att man inte känner alla så väl i gruppen. Det finns ofta några som är gnälliga eller fäller taskiga kommentarer. Födda N=102 Kommentarsexempel: Jag känner inte dem i gruppen Vissa är mer tävlingsinriktade och andra har andra mål med träningen. Det blir lite uppdelat från olika skolor och olika "gäng På träningen görs inget för att vi som simmar ihop ska lära känna varandra och bli kompisar Det blir ofta två grupper för att det är äldre tjejer Om man missar bollen så kan vissa börja klaga på en och sådant Några kan vara jobbiga och egoistiska Att alla är olika åldrar Ibland säger en del taskiga saker till mig Man träffas bara en gång i veckan Ibland när vi är trötta kan det bli lite tjatigt Tränaren favoriserar egna barn Individuell sport Dom, Andra borttaget 20

21 Faktorer för gemenskap i laget eller träningsgruppen GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) I varannan träningsgrupp pratar man om att det är viktigt att man är snälla mot varandra och har ett kamratligt beteende. Lika många (ungefär hälften) pratar om att det viktigaste är inte att vinna. Något färre pratar om att alla ska må bra i laget Sex av tio ungdomar är med sina idrottskompisar även på övrig fritid Fyra av tio upplever att de gör roliga saker med sin grupp eller lag Endast knappt fyra av tio känner att kompisarna ställer upp för mig om jag är ledsen eller har det jobbigt 21

22 Har du någon gång blivit kränkt av en lageller träningskamrat? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Var fjärde ungdom har minst någon blivit kränkt av en lag- eller träningskamrat. Av dessa upplever var tredje att de blivit kränkta flera gånger. Skillnaderna är stora mellan lagidrott och individuell idrott och mellan pojkar och flickor. Vanligast är det inom lagidrott för pojkar där 40% upplever att de har blivit kränkta av en lagkamrat. 26% 22

23 Vilken typ av kränkning blev du utsatt för från dina träningskamrater? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Av de som någon gång känt sig kränkta är taskiga kommentarer (främst på träning)det absolut vanligaste. 10% har blivit fysiskt kränkta, 5% vill inte berätta om det. Att bli slagen vanligare bland pojkar i lagidrott medan det är vanligare med taskiga blickar eller att bli utfryst bland flickor. 94% Obs flera val möjliga 23

24 Har du någon gång känt dig utanför i ditt nuvarande lag eller träningsgrupp? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Var fjärde ungdom har någon gång känt sig utanför i laget eller träningsgruppen. Flickor år är det segmentet som i högst grad har känt sig utanför. 24% 24

25 Vill du berätta vad som hände när du kände dig utanför laget eller träningsgruppen? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Det som i mest förekommande fall beskrivs är att man känner sig utfryst/utanför av sina träningskamrater. Födda N=47 Kommentarsexempel: Är bara en känsla. Svårt att förklara. Man pratade om mig, inte till mig Känner ingen gemenskap med dom andra Att några tjejer snackar med varandra och att man inte får vara delaktig i det Spelar i ett lag med äldre spelare och ibland känns det som man inte tillhör laget Ny i gruppen och många har redan bästisar Blev sist vald Det är väl just det här med grupperingarna inom laget Alla gick och snackade med varandra och då var jag själv Dom, Andra, Laget, Gruppen borttaget 25

26 Ej uttagen till match eller tävling p.g.a. toppning? GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) Ungefär tre av tio upplever att de minst en gång blivit tagna ur laget p.g.a. toppning. Var fjärde pojke har någon gång upplevt detta jämfört med var femte flicka. Toppningen ökar med mängden träning. 29% 26

27 6 VUXNA FÖREBILDER Tränare vuxen förebild

28 Positiva påståenden om sin/sina tränare Generellt har ungdomarna en mycket positiv bild av sina tränare. De vanligaste positiva omdömena om sin tränare är att de är snälla och får sporten att framstå som rolig samt är bra på att ge beröm. Tränarna lyssnar på ungdomarna och de ingriper när någon behandlas illa. Tränarna är mindre bra på att tala om när man är juste mot lagkamraterna Något större tveksamhet om lyssnande och ingripande när någon är ledsen, förmodligen kopplat till att man inte upplevt att det förekommit eller har hänt N=1100 VUXNA FÖREBILDER 28

29 Negativa påståenden om sin/sina tränare VUXNA FÖREBILDER 14% blir ibland tvingade av sin tränare att göra saker man inte vill eller vågar. Ytterligare 2% uppger att de ofta blir det. 12% upplever att tränarna har favoriter i gruppen de bryr sig mer om och 10% upplever att tränarna bryr sig för mycket om att vinna. N=

30 Påståenden om sin/sina tränare (top 2 - kön) VUXNA FÖREBILDER Flickor anser i högre grad än pojkar att tränaren ingriper om någon i laget behandlas illa. Pojkar anser i högre grad än flickor att tränaren favoriserar vissa i gruppen samt att tränaren bryr sig för mycket om att vinna matcher. N=1100 Positiva påståenden - tränare Negativa påståenden - tränare 30

31 Påståenden om sin/sina tränare (top 2 - ålder) VUXNA FÖREBILDER Generellt sett får tränaren något bättre omdöme av 9-12 åringarna på samtliga positiva påståenden. Uppfattningen om favorisering och att tränaren bryr sig för mycket om resultat blir högre ju äldre man blir. N=1100 Positiva påståenden - tränare Negativa påståenden - tränare 31

32 Påståenden om sin/sina tränare (top 2 - idrott) VUXNA FÖREBILDER Att tränaren tvingar ungdomarna till saker de inte vill tycks vara vanligare i de individuella idrotterna. Att tränaren favoriserar vissa eller bryr sig för mycket om resultatet är vanligare inom lagidrotter. N=1100 Positiva påståenden - tränare Negativa påståenden - tränare 32

33 Någon gång kränkt av tränare VUXNA FÖREBILDER 10% har någon gång känt sig kränkt av sin tränare. Upplevda kränkningar från sin tränare förefaller vara vanligare inom lagidrott än inom andra idrotter (12% vs 7%). 10% 33

34 Vad har den eller de tränare gjort som du upplever oschyst eller kränkande? Vanliga upplevelser är att tränaren skrikit och kränkt när man gjort fel. Andra tillfällen när man upplevt tränaren som oschysst är när man blivit petad eller bänkad. Födda Kommentarsexempel: N=79 Sagt, Gjorde, Tränaren, andra, fick borttaget Inte fått varit med på matcher och cuper. Har nu bytt lag. Han sa också att vi behöver vissa spelare för att kunna vinna. Min tränare sa "håll käften Jag gjorde fel en gång och han tog mig som exempel på hur man INTE ska göra inför alla de andra Petat mig från topplaget och klämt in sin son instället Skällt ut mig Hånande kommentarer när man gjort fel Tvingade mig att göra 100 armhävningar när gruppen jag var i på träningen förlorade träningsmatchen Mycket bussigare mot sin egen dotter än oss andra Gnällde på mig när jag gjorde fel Satt mig på bänken toppat och jag inte fått spela trots att vi ska spela lika alla Alla får inte vara med och spela Skriker negativa saker om jag gör fel 34

35 EGOT/JAGET 7 Jaget

36 Känner du att du ställer upp för dina kompisar i laget om dom har det jobbigt eller är ledsna? EGOT/JAGET I princip alla ungdomar menar att de är beredda att ställa upp för sina kompisar i träningsgruppen eller laget om han/hon mår dåligt. Högre andel av flickorna menar att de alltid ställer upp. 36

37 Hur man känner inför träningen positiva påståenden - Jaget EGOT/JAGET Ungdomarna mår generellt bra av sin idrott. De känner att de duger som de är och upplever att de blir gladare och mår bättre om de sportar. De mår nästan alltid bra i sitt lag eller träningsgrupp. 12% upplever att de inte mår bättre på träningar än i skolan en tredjedel likvärdigt. 36% upplever att de mår bättre på träningarna än i skolan. 37

38 Hur man känner inför träningen negativa påståenden - Jaget EGOT/JAGET Det är betydligt vanligare att ha prestationsångest inför tävlingar eller matcher än att vara illa till mods inför aktiviteten. 5% är rädd att misslyckas på träningen 8% rädda för att misslyckas på tävlingar/matcher Nästan ingen är rädd för sina träningskompisar 38

39 Hur man känner inför träning påståenden (top 2 - kön) EGOT/JAGET Något fler pojkar än flickor mår bättre på träningarna än i skolan, framförallt pojkar år.. Flickor räddare att misslyckas på tävlingar och har inför detta också i något högre utsträckning än pojkar en dålig känsla i magen. N=1100 Positiva påståenden - Jaget Negativa påståenden - Jaget 39

40 Hur man känner inför påståenden (top 2 - ålder) EGOT/JAGET Det som skiljer de äldre ungdomarna från de yngre på nedanstående påståenden är att fler av de äldre mår bättre på träningarna än i skolan. Dock är de äldre i betydligt högre utsträckning rädda att misslyckas på träning och tävling. N=1100 Positiva påståenden - Jaget Negativa påståenden - Jaget 40

41 9 Take Outs

42 Sammanfattning Idrotten är positiv, nästan samtliga ser fram emot att gå till träningen och tycker idrottandet är roligt. Det som driver motivation är till stor det gemenskapen och den egna utvecklingen inom idrotten. Trötthet efter skolan och yttre faktorer som väder och vara med vänner är de faktorer som minskar motivationen. Huvuddelen vill fortsätta träna för att de helt enkelt tycker om sin sport. 8% fortsätter träna för att föräldrarna driver på. Upplevelsen av tränare och ledare är generellt mycket positiv. De lyssnar, ger bekräftelse och motiverar. De är mycket snälla och bryr sig. Däremot är det inte självklart att ungdomarna ser tränarna som något som de vill bli när de är vuxna tränarna är mer snälla än förebilder på den punkten. 10% upplever att de har blivit kränkta av sin tränare/ledare. Huvuddelen av dessa kränkningar handlar om att ha fått kommentarer om att man har gjort fel på träning eller match eller att tränaren har favoriter i gruppen (ofta sina egna barn) Tränarna behöver bli bättre på att tala om när ungdomarna är juste mot kompisar inte bara gör bra ifrån sig rent idrottsligt GLÄDJE & MOTIVATION VUXNA FÖREBILDER 3 av 4 känner till Friends och 8% har varit eller är stödkompis. Idrottens värdegrund Ungdomarna 9-15 år som är aktiva inom idrott mår generellt bra. Gemenskapen och utvecklingen inom idrotten driver motivation och glädje. Idrotten upplevs stärka individen både fysiskt och jaget. Ungdomarna upplever sig själva ställa upp för gemenskapen och tränarna uppfattas positivt. Idrottens värdegrund allas rätt att få vara med utifrån sina förutsättningar uppfylls i stort. GEMENSKAP & DELAKTIGHET (LAGET/GRUPPEN) EGOT/JAGET 93% tycker att gemenskapen i laget/ träningsgruppen är bra eller mycket bra. Endast en marginell del anser att gemenskapen är dålig. Gemenskapen blir bra då man är tillsammans, gör saker tillsammans, peppar varandra och har det kul. Stor andel umgås även med sina träningsvänner utanför idrotten. Det som påverkar gemenskapen är till stor del olika grupperingar inom laget/ gruppen Grupperingarna kan ha olika grund tex. pga. vänskap, ålder, tävlingsfokus. Även påverkar gnäll/ tjafs om olika frågor gemenskapen. Endast i varannan träningsgrupp pratar man om vikten av att vara juste mot varandra. Endast fyra av tio upplever att kompisarna ställer upp när man är ledsen eller har det jobbigt. (samtidigt som att fler upplever att de själva ställer upp) 26% upplever att de har blivit kränkta av lag/träningskamrater. 40% inom pojkar & lagidrott. Kränkningarna består till största del av elaka kommentarer. Bland tjejerna är uppfattas utfrysning och blickar den kränkning som är vanligast. Diskussioner och prat om gemenskap har en mycket positiv effekt på samtliga delar både gemenskap, egot och glädje och motivation. De som idrottar aktivt mår bra, de känner sig uppmärksammade och positiva. De uppfattar att de själva ställer upp när kompisarna inte mår bra. Generellt är det inga tydliga skillnader mellan hur man mår i skolan och hur man mår i idrotten, förutom bland pojkar år där en större andel mår bättre inom idrotten. Rädslan att misslyckas är relativt låg mellan 5-8%. Tjejerna är mer rädda än pojkarna att misslyckas på matcher pojkarna är mer rädda än flickorna att misslyckas på träning. Generella uppfattningen är att man mår bättre av att idrotta, att man duger TNS June 2013 som man är

43 Effekten av att prata på träningarna om respekt och omsorg - Lagidrott Att prata på träningarna om hur man ska bete sig mot sina lagkamrater leder till ett ökat välmående och mindre kränkningar. Vi pratar på träningarna om.. hur man är en bra lagkamrat att alla ska må bra i laget att det är viktigt att vi är snälla mot varandra Ser alltid fram emot att gå till träningen (+6%) Mycket roligt att idrotta (+11%) Trivseln i laget stor drivkraft för att vilja fortsätta (+23%) Har kompisar i laget som ställer upp och stöttar (+24%) Har blivit kränkt av lagkamrater flertal gånger (-7%) Blivit bänkad p.g.a. toppning av laget (-9%) Har aldrig en dålig känsla i magen inför träningar eller matcher (+9%) Känner på träningen att man duger som man är (+11%) 43