Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16
Välkomna!!
Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang Reinhardt) FH Sverige ( Lars-Gunnar Larsson )
Ateroskleros Är det bara normalt åldrande? Prevention, primär eller sekundär? Vad har effekt? Satsar vi pengarna på rätt häst idag? Vems ansvar? Individ eller samhälle? När kommer vaccinet? Genetikens roll i framtiden?
Ateroskleros Hjärt kärlsjukdom är den ledande enskilda orsaken till död och ohälsa i vår del av världen. Även om nyinsjuknandet och dödligheten i t ex hjärtinfarkt har minskat i vårt land är antalet människor som insjuknar i förtid och som lever med resttillstånd efter olika hjärtkärlsjukdomar snarast i stigande, vilket sammanhänger med att vi lever längre och att överlevnaden efter hjärtinfarkt och slaganfall har ökat.
Ateroskleros Varje år dör ca 4,3 miljoner europeiska medborgare av hjärtkärlsjukdom, En vanlig uppfattning är att hjärtkärldödlighet är något som hör de gamla till, men nära en tredjedel av dessa dödsfall inträffar före 65 års ålder (män 31 procent, kvinnor 29 procent). Skillnaden mellan olika europeiska länder är betydande, och det föreligger en gradient från öst till väst
Hur prioriterar vi? Den beräknade kostnaden för hjärt kärlsjukdom inom EU är 192 miljarder euro per år. För närvarande går 97 procent av den europeiska hälso- och sjukvårdsbudgeten till diagnostik och behandling av etablerad sjukdom och blygsamma 3 procent till prevention trots att en betydande del av hjärtkärl- och annan kronisk sjukdom kan förebyggas.
Hjärtat
Figur 54. Utveckling av mortalitet för hjärtinfarktspatienter alla åldrar, 1995 2011.
Från högrisk till lågrisk
Läkartidningen 2016 14 % statinbehandlade
Interheart - studien Global - 52 länder - 256 sjukhus 30 000 patienter Hjärtinfarkt för första gången
Interheart-studien Blodtryck Blodfetter Midjeomfång Rökning Diabetes Psykosocial stress Intag av frukt och grönsaker Fysisk aktivitet Alkoholbruk
Interheart 90 % av risken att insjukna i sin första hjärtinfarkt beror på riskfaktorerna Alla är möjliga att förebygga!!! Additiv effekt tydlig, inte enskild riskfaktor utan total risk
Bedömning av kardiovaskulär risk Varför? Identifiera riskindivider i tid Hjälp i samtalet med patienten Vem gör riskskattningen? Allmänläkaren en nyckelperson Andra yrkeskategorier i vårdteamet När? Passa på när patient söker vård (s.k. opportunistisk screening)
SCORE Struktur Logik Det bästa vi har Anpassat till Sverige Uppdateras Grovt mått Under och överskattning Inte alla faktorer
Riskfaktorer för ateroskleros Genetik Hyperkolesterolemi Hypertoni Diabetes Rökning Inflammation
Ateroskleros För att förebygga ateroskleros behandlar man riskfaktorer För att veta måste man fråga Sen gör man en riskbedömning Utifrån den väljer man behandling Individer har olika risk inom både primär och sekundär prevention
Durationen man utsätts för en riskfaktor
Sund livsstil Reducerar risk för hjärtkärlsjukdom med 50 %
ASA Primär prevention : - rekommenderas ej pga ofördelaktigt nytta/risk-förhållande Sekundär prevention : - 10 patienter i 3 månader för att förhindra ett dödfall eller hjärtinfarkt - NNT 25-50 för kardiovaskulär händelse - reducerar 30-d-mortalitet fr 17 till 5 %
ASA 36 undvikna händelser/1000 /2 år/tid AMI 38 undvikna händelser/1000/akut MI/ 1 mån
Betablockerare Stor skillnad på effekt före och efter reperfusionseran. Före sågs en stor reduktion av mortalitet(25%) vid akut MI. Sekundär prevention : - behandla 42 patienter i 2 år för att förhindra ett dödsfall Duration bortom 3 år sämre studerat Vid hjärtsvikt, en helt annan sak
ACEI Sekundär prevention : - 27 pat med hjärtkärlsjukdom/diabetes i 4 år för att förhindra en hjärtkärlhändelse - NNT 17 på 2 år för död Rekommenderas vid akut MI till pat med : - hypertoni - nedsatt VK-funktion - diabetes - nedsatt njurfunktion
Statin Sekundär prevention : - NNT 39 för hjärtinfarkt - NNT 83 för död Primär prevention : - NNT 104 för hjärtinfarkt - NNT 154 för Stroke - Oklart avseende död
NNT/Statin/1 år/fatal eller icke fatal händelse 63 i 4S ( kranskärlssjukdom och hyperlipidemi) 71 i ASCOT (BT+tre riskfaktorer) 256 i AFCAPS/TexCAPS ( ingen IHD eller lipid ) Beror på målgruppen
Tidslinje ateroskleros Skumcell Fatty streak Intermediär lesion Aterom Fibröst plaque Komplicerad lesion/ruptur Det första årtiondet Endoteldysfunktion Från det tredje årtiondet Från det fjärde årtiondet Tillväxt huvudsakligen genom ökad lipidansamling Glatt muskulatur och kollagen Trombos, hematom Anpassad från Stary HC et al. Circulation. 1995;92:1355-1374