Marja-leena Sillanpää

KONSTHANDLEDNING Marja-leena Sillanpää Örebro konsthall 10/10 15/11 2015

Den här konsthandledningen riktar sig till lärare som besöker Örebro Konsthall tillsammans med elever, föräldrar som besöker Örebro Konsthall tillsammans med sina barn eller till den besökare som vill ha fler ingångar till konstupplevelsen. Örebro konsthall är en kommunal konsthall som visar samtida konst. Det är gratis att komma hit och det är öppet för alla! För kommunala skolor och friskolor i Örebro är även visningar och verkstäder gratis. För företag eller skolor utanför Örebro kommun, debiterar vi en avgift på 500 kr. för visningar dagtid och material under verkstäder till självkostnadspris. Örebro konsthall förvaltar även kommunens konstsamling som i dag består av ca 8300 konstverk. Dessa är till största delen utlånade till kommunens alla verksamheter, omkring 300 konstverk är placerade utomhus. Det finns en liten guide som heter Stadens galleri som gjordes 2013 i användarvänligt format där många av stadens offentliga konstverk tas upp en utmärkt utgångspunkt för konstvandringar på egen hand i Örebro! Denna guide finns att köpa på Konsthallen. Den konstpedagogiska verksamheten Jag som har skrivit denna konsthandledning är konstpedagog på Örebro Konsthall och håller i visningar och verkstäder. Förhoppningen är att konsthandledningen ska kunna fungera som en ingång till konstupplevelsen och bidra till ett fördjupat möte med konsten. Konsthandledningen kan fungera som ett underlag både inför, under och efter utställningsbesöket. Vi erbjuder visningar där barnens och elevernas egna reflektioner och tankar ges utrymme samtidigt som vi vill ge en fördjupad förståelse av konsten. Vi erbjuder även skapande arbete under ledning av konstpedagog utifrån de aktuella utställningarna i vår ateljé i anslutning till utställningen. Vårt förhållningssätt till konsten är undersökande, nyfiket och öppet. Vår utgångspunkt är att mötet med konsten ska kunna vara en ögonöppnare, och bidra till att bredda perspektiven och vår syn på tillvaron. Vi hoppas på ett lustfyllt och givande besök! Att besöka Örebro Konsthall Du kan besöka Örebro Konsthall på egen hand med olika grupper, och då hoppas vi att denna konsthandledning kan vara till hjälp. Visningar kan bokas i överenskommelse med oss! Vill ni boka en visning och skapande utifrån utställningen är det också möjligt! För att besöket på Örebro Konsthall ska bli så bra som möjligt, vill vi ge några råd om vad man ska tänka på när man är här. Fotografering är tillåten! Det är däremot inte tillåtet att röra vid konstverken, eftersom de kan bli smutsiga och få fettfläckar som inte går bort. Det finns krokar och hatthylla där man kan hänga av sig ytterplagg och väskor. Att besöka ÖBKHL är gratis och dessa är våra öppettider för allmänheten: Måndag: stängt Tisdag - torsdag: 12 18 Fredag - söndag: 12 16

Samtidskonst vad är det? Samtidskonst är nutida konst som förhåller sig till vår samtid i någon mening. Ofta är konstens idé och innehåll viktigare än vilket material och teknik konstnären använder sig av, och därför ser man idag ofta blandade uttrycksmedel som måleri, teckning, grafik, foto, skulptur, installation, performance och videokonst. Gränserna för vilka material som kan användas inom konsten förflyttas ständigt liksom gränserna för vad konst är eller kan vara. Konsten behöver inte vara estetiskt tilltalande, den kan lika gärna vara provocerande, ful och grotesk. Samtidskonsten speglar och kommenterar vårt samhälle, ställer frågor och får oss ibland att se med nya ögon på tillvaron. I äldre eller traditionell konst är materialet och tekniken av större betydelse än inom samtidskonsten. Förut var man som konstnär ofta målare eller skulptör och hade därmed sin tillhörighet inom en viss konstgenre. Idag föregår ofta idén valet av material och uttryck. Rummets betydelse är stor inom samtidskonsten. Det finns s.k. platsspecifika verk som är gjorda utifrån och för just en plats, men även om konstverket inte är platsspecifikt så har konstnären ofta en tanke med var och hur konsten visas upp. Det är inte längre bara bilden i sig som är av betydelse, utan hela rummet, omgivande konstverk, färgen på väggarna, golvet och vilka andra människor som finns på plats samtidigt - allt påverkar vår upplevelse av konsten. Konstnärerna hänger därför sina konstverk tillsammans med oss på ÖBKHL. Ofta är den samtida konsten mer relationell, och kan också inkludera betraktaren i verket. Betraktarens upplevelse är minst lika viktig som konstnärens avsikt, och det finns ingen tolkning eller association som är rätt eller fel. Tidigare var den essentiella uppfattningen att det finns någonting i konstverket i sig vanlig. Idag är det fler som menar att konsten blir till i mötet med en betraktare. Det fina med konsten är att den är öppen för tolkning och att alla upplever konst på olika sätt. Vi är olika individer och har olika erfarenheter och kunskaper med oss vilket gör att ingen konstupplevelse är identisk med någon annan.

Om konstnären Marja-Leena Sillanpää Marja-leena Sillanpää föddes 1965 i Björneborg, Finland och bor nu i Stockholm. Utbildad först på den Nordiska konstskolan i Finland och sedan på Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Nu är hon verksam som konstnär och huvudlärare i skulptur och installation på Örebro konstskola. I Marja-leenas konstnärliga arbete rör hon sig fritt mellan olika tekniker och uttryck som exempelvis teckning, måleri, skrivande, installation, performance och ljudkonst. Om utställningen på Örebro konsthall Utställningens titel är Dit ljuset inte når. Det stora utställningsrummet ramas in av svarta sammetstyger som hänger på varsin sida om pelarna. Presentationen av utställningen är visuellt stilren, svartvit och stram. Utställningens innehåll är spirituellt och Marja-Leena Sillanpää har länge arbetat med döden som tema. Hennes arbetsmetod är en kombination av ett samlande, skrivande och ateljéarbete med visuella bilder och objekt. Utställningen är en redovisning av samlandet som handlar om det vi inte ser och "dit ljuset inte når". Samlande och arkiverande Det som kallas för MUSEUM 1 består av nio podier på golvet i mitten av det stora utställningsrummet. På de svartmålade podierna finns olika objekt som Marja-leena har samlat ihop, alltifrån hårpapiljotter till fiskbenshuvuden, ormskinn och fågelskelett. På ett podium finns en sten med texten Död, ett tema som genomsyrar hela utställningen. Vissa objekt består av stängda skåp och lådor som väcker nyfikenheten om vad som finns däri, och det är just det vi inte ser som utställningen handlar om. I sitt konstnärskap undersöker Marja-leena mångbottnade fenomen. Podierna i utställningen har hon omsorgsfullt målat svarta, de vita lakanen har blivit svärtade av färg och hon ställer sig frågan om det fortfarande är vita podier och vita lakan under färgen eller om det vita har förvandlats till svart.

I ett veckat tyg är det ganska lite av tygets helhet vi ser men vi förstår att även ytorna inne i vecken ändå existerar, eller insidan av en stängd låda. Frågan är om de vita lakanen som dolts med svart färg fortfarande innerst inne är vita även när vi inte ser det vita? I glasmontrarna finns fler saker att upptäcka. Marja-leena har samlat på saker under en stor del av sitt liv, och besöker gärna second-hand-butiker, men hon har också fått många föremål. Hon menar att sakerna numera kommer till henne utan att hon behöver söka upp dem. Hon arbetar konstnärligt utifrån en intuitiv metod där det handlar om att ha tillit i skapandet. Hennes samlande, kategoriserande och redovisning av fynden i glasmontrar och på podier liknar en arkivaries arbete och utställningens olika delar kallas också just för Museum 1-5. Att sortera och kategorisera är något vi gör hela tiden utan att tänka på det. Vi sorterar alla intryck vi får och placerar personer, händelser och platser i olika fack. Marja-leena sammanför i sina lådor olika objekt som tillsammans kan forma en ny mening eller berättelse. Ofta handlar de olika objekten om tid, minne, förändring och död. I en

glasmonter ligger exempelvis en klocka, ett fågelskelett och ett ormskinn. I en annan monter ligger hennes eget arbetsmaterial; anteckningsböcker, skissböcker och svartmålade böcker. Hon berättar att hon tycker om gamla saker, delvis därför att hon intresserar sig för och porträtterar människor som levde i en nu förfluten tid. Sakerna i montrarna kan ses som dessa personers gamla saker och som spår av liv. Samlar ni på någonting särskilt och vad i så fall? Vilka saker sparar ni, vilka kan ni slänga och vad beror det på? Vilket värde lägger vi i saker? Vilka olika slags avtryck finns i vår tid efter människor som har levt och som nu är döda? Färgernas symbolik Marja-leenas utställningar har antingen varit vita eller svarta. Den här utställningen går i svart, men visas i ett vitt utställningsrum, så kontrasterna blir tydliga. Mörker är frånvaro av ljus eller brist på solens strålar. Den mörkaste delen på dygnet infaller på natten. I den västerländska kulturen ses svart som sorgens och allvarets färg. Svart kan definieras som frånvaron eller som närvaron av alla andra färger och orsaken till att något verkar svart för ögat är att inga synliga färger reflekteras. Svart representerar det ursprungliga tomrummet som associeras med rädsla och även det okända eftersom mörker förhindrar seendet. Svart har kopplats samman med revoltörer, och det berättas att någon tog av sin svarta sidenunderkjol inför en demonstration i Paris 1883, hängde den på ett kvastskaft och anarkismen hade fått sin flagga. Vilka andra färger har ett symbolvärde? Undersök färgerna rött, grönt och blått och vilka associationer som de olika färgerna väcker hos eleverna. Hur kan man använda sig av färgernas symbolik i måleri? Finns det en universell tolkning av färgernas betydelse eller skiljer det sig kulturellt och kanske från person till person?

Rymden och planeterna Nio planeter och en frusen stjärna. Av gamla fodral till LP-skivor har Marja-leena gjort cirkelformade målningar som kan ses som månar eller planeter. Hon har i detta konstverk utgått från Harry Martinssons Aniara från 1956. Aniara är i berättelsen namnet på en rymdfarkost som förflyttar människor från Jorden till Mars, för att vi har förstört jorden med kärnvapenkrig och miljöförstöring. Rymdfarkosten slås ur sin bana och hamnar i det evigt okända ute i rymden. Att målningarna är gjorda på LP-fodral påverkar upplevelsen av konstverket, då frånvaron av ljud kan kopplas till den tystnad man kan tänka sig finns utanför vårt solsystem. Just det som inte finns, frånvaron av färg, ljus eller ljud intresserar sig Marjaleena för. Titta först på konstverken i sig själva och läs sedan titeln och den tillhörande texten, exempelvis till Rymden runt omkring är evig natt. (texten finns i verkslistan) Se om er uppfattning om konstverken förändras! Diskutera Marja-leenas inspirationskälla Harry Martinssons Aniara. Berättelsen skriven på vers gavs ut 1956. På vilket sätt är den aktuell i vår tid? Nu har vi börjat undersöka möjligheterna till vatten och liv på Mars, och planerar att kolonisera planeten exempelvis genom projektet Mars One där människor from 2025 planeras bosätta sig under resten av sina liv på Mars. Vad tänker ni om det?

Hjärtat i utställningen Utställningens hjärta är enligt Marja-leena det stora stilleben som är placerat mitt framför det stora fönstret täckt av mörkt tyg, bestående av en klädhängare, resväskor, stolar, skor, tomma tavelramar och mitt i allt en spegel där du kan se dig själv. I byggandet av utställningen har Marja-leena utgått från det stora fönstret, höjden i rummet och golvet. Fotot som använts till affischen (och som omslag till den här handledningen) föreställande en stor säng tog Marja-leena på Metropolitan museum i New York. Efter en hel dag på museet kände hon sig lockad att lägga sig där, omgiven av tunga tyger. Sängen motsvaras i utställningen av det förtäckta fönstret. De svarta draperierna kan ses som en ridå till en teaterscen. Fundera på vad som kan ha hänt där, vems skor det är, vilka som har suttit på stolarna, och skapa tillsammans en scen av vad som skulle kunna ha hänt här! 12 porträtt av kända kvinnor Det draperade fönstret kan ses som en portal till andra sidan, dödsriket om man vill. I utställningen finns många döda människor avporträtterade. Marja-leena säger skämtsamt att hon rekommenderar alla att samarbeta med de döda, för att de är lätta att ha att göra med. Hon ser porträtten som en hyllning till de döda och menar att de görs i samarbete med dem, i en ordlös kommunikation där de meddelar när porträttet är färdigt. Marja-leena börjar med att måla av foton, sedan fördunklar hon målningarna mer eller mindre. Porträtten föreställer kvinnor som haft stor betydelse i historien och för Marja-leena personligen, ofta författare, konstnärer eller forskare.

Ett porträtt föreställer Marie Curie som fick nobelpriset som första kvinna i historien, 1903 och 1911 för sin forskning om radioaktivitet. En annan igenkänningsbar kvinna är Emma Goldman, författare och anarkist, ateist och feminist under början av 1900-talet. Konstnären Helene Schjerfbeck är mest känd för sina starka, modernistiska självporträtt. Övriga porträtt är anonyma eller i alla fall okända för andra än konstnären själv. Vilka människor, nu levande eller döda, beundrar ni? Berätta för varandra om en person som ni ser upp till av någon anledning. Diskutera kändisskap. Är det något eftersträvansvärt att vara känd, och spelar det någon roll vad man blir känd för? Diskutera några viktiga kändisar som finns i vår tid, som ni tror att vi kommer minnas även efter deras död. 66 döda författare och porträtten i blyerts Som en inramning av hela utställningen hörs ett konstant ljud inifrån det gamla bankvalvet. Ljudet är ett verk som består av imitationer av 66 döda kända författare och det heter Universums alla ljud. Rösten är Marja-leenas och hon har härmat dessa författares röster utifrån hur hon tror att de skulle kunna låta nu, efter sin död. Hon är inspirerad av något som kallas för EVP Electronic Voice Phenomena med ljudupptagningar av sådant som hävdas vara inspelningar av de döda. Marja-leena säger sig inte spela in de döda utan härmar istället hur hon tänker sig att de låter.

I högra hörnet i det stora utställningsrummet hänger porträtt i blyerts av konstnärer, forskare och författare. Porträttet längst till höger föreställer Marja-leenas avlägsna släkting Frans Eemil Sillanpää som fick nobelpriset i litteratur 1939. Gemensamt för porträtten i blyerts är att ansiktena är mer realistiskt avbildade än kroppen. Kroppen är svagt tecknad, liksom upplöst och otydlig och Marja-leena berättar att ansiktet visar den döda så som han eller hon såg ut när de levde, medan kroppen är en teckning och en tolkning av hur de ser ut på den andra sidan. Teckningarna gjordes under Marja-leenas tid i New York när hon började urskilja vilka döda personer som var betydelsefulla för henne och som hon ville porträttera. Lager av svärta och mötet med Eva Braun i det inre rummet Bakom nio svartmålade vita lakan som hänger ner från taket som svarta fanor, finns tre porträtt. Porträttet i mitten föreställer Eva Braun som hette Paula i andranamn. Eva Braun var Adolf Hitlers älskarinna och fru som tillsammans med Hitler tog sitt liv vid andra världskrigets slut. På varsin sida om henne hänger porträtt av hennes två systrar Ilse och Gretl, men dessa i dessa porträtt är det svårare att se motivet. Varför har hon valt att avbilda Eva Brauns halva ansikte och så lite av systrarnas ansikten tror du? De svarta fanorna har tidigare visats i andra utställningar men då varit vita. Hur förändras besökarens upplevelse av dem när de har målats svarta tror ni?

Skrivandet som konstnärligt arbetssätt och uttryck En stor del av Marja-leenas konstnärliga arbete handlar om ord, att låta det visuella och orden samspela, att skriva poesi och att ge ut böcker innehållande ord, bilder eller båda delarna. Böckerna finns till hands i utställningsrummet att bläddra i och kan vara en utgångspunkt för eget skrivande och skapande. I hennes 777 sidor tjocka diktsamling Jag är clairvoyant börjar varje mening med ordet jag. Verkslistan till utställningen är även den poetisk, vilket är ganska ovanligt. Titlarna eller texterna ger inga förklaringar eller beskrivningar av konstverken men tillför ändå något till upplevelsen. I glasmontrarna visar Marja-leena upp sitt arbetsmaterial som konst: anteckningsböcker, skissböcker och sådant som hon har läst. Här samsas övermålade modeteckningar som hon gjorde i tonåren med ofärdiga skissböcker. Skriv fem eller tio egna meningar som alla börjar med Jag. Skriv en mening på varje rad och vips så har du en egen dikt! Skriv en poetisk text utifrån ett valfritt konstverk i utställningen tillsammans. Skriv ett, två eller tre ord var och skicka sedan vidare papperet. Låt nästa person fortsätta. Läs upp era gemensamma texter och prata om konstverkens innehåll och budskap utifrån texterna, om era texter förändrar något i upplevelsen av konstverken. Övergripande frågor utifrån utställningen: Diskutera i klassen hur ni ser på det övernaturliga. Kan man ha kontakt med de döda tror ni? Har ni någon gång varit med om saker som är svåra att förklara vetenskapligt? Tror ni att det finns saker som vi inte ser? Utställningen handlar om det mörka i tillvaron och det som vi kanske helst inte pratar om med ingen är helt opåverkad av döden och förgängligheten. Kan det vara viktigt eller meningsfullt av någon anledning att tänka på det mörka, sorgliga i tillvaron? Finns det sådant som vi inte så ofta talar om som vi kanske borde prata mer om? Vad tror ni händer efter livet när vi dör? Svart och vitt kan ses som närvaro eller frånvaro av ljus och färg och anses ibland inte vara färger i sig själva. Undersök hur vårt färgseende fungerar vetenskapligt. Frånvaron av ljus gör att vi inte kan se färg. Ta reda på och vad det är som gör att vi uppfattar vitt som vitt och svart som svart.

För mindre barn: Tips på skapande utifrån utställningen: Bygg ett eget rum i kartong och tyg. Utställningen består av flera olika rum, med tyger som hänger ner från taket. Bygg först ett rum i kartong och tejp. Klistra på tyg på kartongen eller häfta fast tyg som hänger ner, måla och Tavelramar, ord och bilder. Samla ord som du kommer att tänka på när du tittar på utställningen. Skriv ner alla ord på ett stort papper och måla sedan det som orden handlar om. Rama in bilden som ni har gjort. Bläddra i en tidning, klipp ut ord som du tycker passar in i bilden och klistra fast dem. Bli sakletare! Gå runt i rummet och gör en lista på saker som ni ser. Vad finns på de olika podierna? Dokumentera, skriv och rita vad du ser. För större barn och ungdomar: Gör ett idolporträtt! I Marja-leenas konstnärliga arbete ingår en hel del porträtt, ofta av författare eller andra kända personligheter. Vem är du mest imponerad av, nu levande eller död? Gör ett porträtt av din största förebild i svartvitt med ett fotografi som förlaga eller skriv ut ett foto (har du tillgång till bildbehandlingsprogram så kan du gärna rastrera bilden i datorn innan) som du målar ovanpå. Kanske använder du svart papper med vit krita/färg eller vitt papper med svart krita/färg. Välj om du vill att det tydligt ska framgå vilken kändis du porträtterar eller om det ska vara ett mer mystiskt porträtt! Skriv några rader om vad det är du beundrar hos personen. Ha en utställning i klassrummet eller någon annanstans på skolan med porträttbilderna. Porträttera varandra. Med vita kritor på svart papper sätter ni er mitt emot varandra och ritar av varandras ansikten. Först under en minut utan att titta på papperet, sedan får ni mer tid för att göra ett mer genomarbetat porträtt. Öva seendet och fokusera på ljusa och mörka fält Hitta motsatser och skriv en dikt! Gå runt i utställningen och skriv ner de ord som du kommer att tänka på. När du har skrivit ner tio ord så skriver du ner motsatsorden till dem. Motsatsord kan exempelvis vara: svart/vitt, ljus/mörker o.s.v. Skriv sedan tillsammans eller enskilt en dikt på tio rader som innehåller alla motsatsorden! Om du vill kan du gestalta dikten i bild

Anteckningar

Varmt välkomna för att möta och lära mer om konst Visningar kan bokas i överenskommelse med oss! Om du vill du boka en visning eller visning och skapande i ateljén utifrån utställningen, eller om du har frågor är du välkommen att ringa till Örebro konsthalls telefon 019 21 49 00 eller maila: Kata Wennberg kata.wennberg@orebro.se Besök oss på: Örebro konsthall, Olaigatan 17B, 703 61 Örebro