Politisk teori 2 promemoria
Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade på väntelistan, transplanterades 270 njurar under år 2013. 1 Detta är som många förstår en orimlig ekvation, vilket innebär att många på väntelistan måste gå på dyr dialys och en del till och med riskerar att dö innan de får det behövda organet. Med det i åtanke och en ständigt åldrande befolkning blir det en ohållbar situation. Samtidigt leder bristen på organ till att allt fler svenskar åker utomlands och transplanterar för att överleva. I Sverige idag är det olagligt att köpa organ, men det är lagligt för svenska medborgare att göra det utomlands, vilket skapar en dubbelmoral. 2 Organen de transplanterar kommer från människor i misär och som ser dess enda utväg att sälja sin njure. Många av dessa människor är analfabeter och har ingen förståelse för vad en njure är, eller vad den är till för. Men visst är det så att man kan leva ett fullt normalt liv med bara en njure, men människorna som säljer sina njurar får ingen eftervård och lider ofta väldigt mycket. 3 Ett sätt att förhindra exploatering av fattiga och utradera väntelistan, är att legalisera organhandel i Sverige. Men många kritiker hävdar att sälja organ är oetiskt och omoraliskt. Men är det moraliskt att exploatera människor från andra länder? Eller att människor väntar på organ i årtal och riskerar sitt liv? Jag kommer därför i detta arbete argumentera för att legalisering av organhandel i Sverige är moraliskt försvarbart. Förklarande av tes Innan argumentationen börjar behövs vissa begrepp förklaras. En legalisering av organhandel menar jag att det ska bildas en marknad där människor kan sälja exempelvis sin njure och få ersättning från staten, så som pengar, sjukvård, efterbehandlingar och sjukskrivning under en vedertagen period. Det ska inte vara en fri marknad, utan en reglerad för att undvika att människor blir exploaterade och utnyttjade i en svag situation. Dessutom ska ersättningen som staten erbjuder för ett organ vara så pass hög att man lockar alla samhällsgrupper i alla 1 http://www.livsviktigt.se/omdonation/statistik/sidor/default.aspx Läst 05-03-2014 2 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61024?programid=4078 Läst 05-03-2014 3 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61269?programid=4078 Läst 05-03-3014
samhällsskikt. Vad denna summa mer exakt skulle vara kommer jag inte att gå in på, då jag anser att de finns andra mer lämpade personer att göra det. Med moraliskt försvarbart menar jag att det inte strider mot några moraliska principer som vi människor har inom oss. Det har inte att göra med om det är lagligt eller ej i Sverige idag utan om det är moraliskt riktigt enligt våra inneboende värderingar och principer. Argumentation Det främsta argumentet till varför Sverige bör legalisera organhandel och varför det är moraliskt försvarbart, är att fler människor skulle få ett drägligare och hälsosammare liv och att fler till och med skulle överleva. Hur kan man tycka något är moraliskt fel när fler människor överlever eller får det bättre? Snarare är det moraliskt riktigt. Det man gör när man räddar fler liv är att man maximerar lyckan, alternativt nyttan, genom att fler personer överlever och att det kostar samhället mindre. Det är billigare för samhället att köpa organ än att låta de gå på dialys tills de blir först på väntelistan. Det finns studier som visar på att man sparar ungefär 2-3 miljoner kronor per transplanterad njure. 4 Detta på grund utav att transplantationen är en engångskostnad, vilket på så sätt ökar nyttan för samhället. Med det i åtanke kan man koppla den ökade nyttan till utilitarismen och en teleologisk riktning, som säger att man bör inte behandla alla som likar, utan istället maximera de saktillstånd där nyttan är maximerad. 5 Utifrån teleologisk utilitarism bör legalisering av organhandel vara moraliskt försvarbart, då man 1. håller nere kostnaden och 2. för att fler människor får ett drägligare liv och kanske rentav överlever. Organhandel maximerar det goda och borde därför vara moraliskt försvarbart. En legalisering av organhandel i Sverige hade minskat exploateringen av fattiga och utsatta människor i andra länder. Den så kallade organtraffickingen hade minskat och det mänskliga lidandet. Att minska det mänskliga lidandet måste vara önskvärt rent moraliskt då vi enligt våra moraliska principer inte vill utnyttja människor i svåra situationer. 4 http://www.livsviktigt.se/fragor-och-svar/donation-och-transplantation/sidor/default.aspx läst 05-03-2014 5 Contemporary political philosophy, s.33
Enligt en undersökning från SIFO kan mer än var femte svensk tänka sig sälja sin njure för 300 000 kr. 6 Mer än tjugo procent av Sveriges befolkning verkar inte tycka att det är moraliskt fel med organhandel, då de själva kan tänka sig att sälja sin ena njure. Hur kan något som verkar vara så vedertaget inte vara moraliskt försvarbart? Statens uppgift är att tillgodose invånarnas behov och om invånarna har ett behov av organ och det finns intresse av att sälja organ, bör staten upprätthålla en sådan marknad. Den kan inte ses som moralisk inkorrekt då staten enbart tillgodoser invånarnas behov och intressen. Många kritiker anser att det problematiska med organhandel är att man sätter värde på en del av en kropp och att människan är ovärderlig. Men enligt Nozicks självägarskapsargumentet äger vi människor oss själva, 7 alltså våra kroppar och de organ den innehåller. Om då två människor har ett frivilligt utbyte där den ena personen får det eftertraktade organet och den andra ersättning, hur kan då detta vara moraliskt fel? En frivillig överenskommelse mellan två personer där den ena ger en tillhörighet som är deras mot skälig betalning, kan i Nozicks uppfattning aldrig vara fel 8 och borde inte vara moralisk fel utifrån någon annan uppfattning heller. Dessutom kan man anse att när vi arbetar sätter vi ett pris på exempelvis våra händer som vi utför arbetet med, är inte det samma sak som att sätta pris på ett mänskligt organ? Både en neutral stat och en perfektionistisk stat borde anse att organhandel är moraliskt riktigt, då den neutrala staten ska låta medborgarna göra de dem anser är de mest lämpliga för dem själva. 9 Om en individ i den neutrala staten anser att det mest lämpliga för denna person är att sälja sitt organ och få pengar, borde detta vara möjligt. Om staten är perfektionistisk som exempelvis en kommunitaristisk stat är, som förespråka det gemensammas goda, borde organhandel också vara moraliskt riktigt,då staten bör anse att de är för allas bästa att en person överlever och får ett drägligare liv. Kan då staten locka fram det gemensamma goda med hjälp av pengar är detta till allas fördel, vilket resulterar i att alla tre parter får vad de vill ha. En stor invändning mot en legalisering av organhandel handlar om att det skulle utnyttja de sämst ställda i samhället. Vilka är då de sämst ställda i vårt samhälle? I Sverige är en stor del av de sämst ställda de som är sjuka, som inte kan arbete. Går man på dialys flera gånger i 6 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4078&artikel=4457532 läst 05-03-2014 7 Contemporary political philosophy s.116 8 Contemporary political philosophy, s.103 9 Contemporary political philosophy s.220
veckan och inte kan arbeta är det till de sämst ställdas fördel att få en njure. Detta anser jag vara förenligt med Rawls teori om rättvisa, vilket säger att samhällets resurser bör vara fördelade så de är till nytta för de sämst ställda. 10 Att har rätt till att få en njure när din egen har lagt av anser jag är till nytta för de sämst ställda, men även att de som säljer sin njure får pengar för det. Alltså den som är sjuk får en frisk njure och den som värderar sin njure till en viss summa, får pengar. Om vi istället tänker oss Rawls samhällskontraktsargument, där man hamnar bakom okunnighetens slöja och ska ordna samhället efter att man inte vet vilken position man själv får. 11 Det finns då risk att man blir den som behöver en njure, då är det ingen av oss som skulle anse att låta den dö för att det är smutsigt att värdera en kroppsdel i pengar är moraliskt försvarbart. Kritik av argumentation 1.Vad är fri vilja egentligen? Kritik mot organhandel handlar om att det är oetiskt och omoraliskt, detta på grund utav att man exploaterar människor som inte har något val utan känner sig tvingade att sälja sin njure för att överleva. Man kan då tänka sig att en legalisering av organhandel i Sverige leder till att de fattigaste människorna i landet kommer känna sig tvingade att sälja sina organ för försörjning. 2. Vart går gränsen mellan människohandel och organhandel? Om vi nu ska legalisera organhandel i Sverige, borde det inte då också vara lagligt att köpa sex? Eller att köpa slavar? Vart går gränsen mellan vad som är människohandel och vad som är organhandel? Respons mot kritiken av argumentationen 1. Det är ett uppenbart problem att inte veta vad som är människors egna fria vilja, men med denna typ av reglering som jag har beskrivit, är ett sätt att säkerställa att människor gör det av rätta anledningar. Detta gör man igenom att sätta ett tillräckligt högt pris för att alla klasser i samhället ska tycka det är intressant att sälja sin njure. Enligt SIFOs undersökning som jag ovan nämnt hade var femte svensk kunnat tänka sig att sälja sin njure för 300 000 kr. Var femte svensk lever inte idag i en utsatt situation vilket tyder på att människor är villiga av fri vilja att sälja sitt organ. 10 Contemporary political philosophy, s. 56 11 Contemporary political philosophy s. 60
2. Det är en distinkt skillnad att sälja sin kropp genom prostitution eller slavhandel än att sälja sitt organ till en döende människa. Om man blir nekad att köpa sex så dör man inte, det finns andra sätt att få det behovet tillfredsställt. Samma gäller slavhandel, det är ingen som dör bara för att någon inte får köpa sig en slav. Skillnaden är att i organhandel handlar det om människoliv som måste räddas och i prostitution och slavhandel handlar det om bekvämligheter.
Källförteckning Tryckta källor: Dahl, Robert, On democracy, Yale University Press, 2000 Kymlicka, Will, Contemporary political philosophy, Oxford University Press, 2002, Second edition Beckman, Ludvig, Carbin, Maria, Erman, Eva, Gottardis, Andreas, Mörkenstam, Ulf, Näsström, Sofia, Reinikainen, Jouni, Wendt, Maria, Texter i samtida politisk teori, Liber, 2012, 2:2 upplaga Elektroniska källor: http://www.livsviktigt.se/omdonation/statistik/sidor/default.aspx Läst 05-03-2014 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61024?programid=4078 Läst 05-03-2014 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61269?programid=4078 Läst 05-03-3014 http://www.livsviktigt.se/fragor-och-svar/donation-och-transplantation/sidor/default.aspx läst 05-03-2014 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4078&artikel=4457532 läst 05-03-2014