VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA

VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga barn och ungdomar svensk version

Mitt språk växer Barnet som tilltalas på sitt modersmål hör många ord. De flesta orden känner han igen och vet vad de står för. Han förstår att mormor och morfar finns i lägenheten, trots att han inte ser dem. Han blir glad för att han ska få glass. Och han lär sig hur man formulerar en uppmaning, hur man gör ett påstående och hur man konstruerar en fråga på modersmålet. Det är på det här sättet vi lär oss de grammatiska reglerna när vi är barn. Barnet lyssnar, upprepar och kan snart konstruera egna meningar och uttrycka sina tankar och önskningar. Denna kunskap kan barnet översätta till svenska språkets villkor, när det har lärt sig de svenska orden och behöver bilda motsvarande grammatiska konstruktioner på svenska. * * Ali Hassan, kom in vi ska äta nu! Maten är klar och morfar och mormor har kommit. Vill du ha glass till efterrätt? VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA Beställningsnummer U06:139 isbn 91-85589-07-1 Liber Distribution, 162 89 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Fax 08-690 95 50 Text: Mai Beijer Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Illustrationer: Burhan Misirli Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2006 Myndigheten för skolutveckling 2006 www.skolutveckling.se

Vi kan lära oss många språk I Sverige på 2000-talet talar vi många språk. Allt fler barn växer upp i flerspråkiga familjer. I förskolor och skolor möts ofta barn och vuxna med flera språk. Hur väl förskolan och skolan tar tillvara barns och ungdomars flerspråkighet har en avgörande betydelse för deras identitets- och kunskapsutveckling. Vi kan lära oss ett nytt språk utan att det sker på bekostnad av ett annat språk. De flerspråkiga elevernas kunskaper i sina modersmål ska inte ställas mot kunskaper i majoritetsspråket svenska. Tvärtom språk föder språk! De begrepp som vi har ord för på ett språk, kan vi ta med oss till ett nytt språk så snart vi lärt oss vad de heter på det nya språket. Att endast behöva översätta ett känt begrepp är avgjort enklare, jämfört med om vi måste skaffa oss ny kunskap, när de förklaringar som vi får ges med ord som vi inte känner till. Det är vi vuxna föräldrar, lärare, forskare, opinionsbildare och beslutsfattare som avgör vilka möjligheter de flerspråkiga barnen och ungdomarna får för att utveckla kunskap med stöd av och växelvis på sina olika språk. Syftet med denna broschyr är att visa hur förskolan och skolan i Sverige vill stödja de flerspråkiga barnen och ungdomarna att utveckla sina språk och erövra ny kunskap. Information om var man får tag på de material som nämns i broschyren finns i Länkar och litteratur på sista sidan. } }} }}}}}}}}}}}}}}} } } Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger } } oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med } andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, } } formulera frågor och lösa problem. Flera språk ger fler möjligheter! } } } } }} }}}}}}}}}}}}}}} 3

Utan lapp för ena ögat Det är svårt att bedöma avstånd om man måste sparka boll med lapp för ena ögat. Med två friska ögon ser vi inte dubbelt utan tredimensionellt! Det här liknar situationen för det flerspråkiga barnet. Att få använda sina båda språk ger fler dimensioner och fördjupade möjligheter att utveckla kunskap. Men flerspråkiga barn har det inte alltid så lätt i den svenska skolan. Även om många klarar sig väl, finns andra som inte når kunskapsmålen. Det finns flera samverkande orsaker till detta. En är att undervisningen i och på modersmål har minskat i alla skolformer under de senaste 10 15 åren. I många kommuner upphörde modersmålsstödet i förskolan helt. Dessa nerdragningar byggde inte på pedagogiska avväganden, inom förskolan visste man av erfarenhet att tidiga insatser för språk- och identitetsstöd är särskilt viktiga i de lägre åldrarna. Men kommunerna behövde spara pengar. Flertalet kommuner har schemalagt större delen av skolans modersmålsundervisning till sen eftermiddag. Detta bidrar till att färre elever väljer att läsa sitt modersmål. När modersmålsundervisningen sker då andra lärare och elever har gått för dagen, går skolan miste om den flerkulturella kompetens som modersmålslärarna har. Detta medför i sin tur, att kunskapen om de flerkulturella elevernas situation minskar och de svenskspråkiga lärarna har sämre förutsättningar att möta dessa elevers behov. Nerdragningarna under denna period bland elevhälsans personal kuratorer, skolsköterskor, psykologer drabbade särskilt hårt de elever som varit utsatta för trauman eller som lever med den otrygghet det innebär att inte veta om man ska få stanna i Sverige. På många håll har dessa elever inte kunnat få det stöd som de behöver för att kunna gå vidare i sin kunskapsutveckling. 4

Skolan ska bli bättre Regeringen har beslutat att satsa extra resurser för att hjälpa kommuner och skolor att bli bättre på att möta de flerspråkiga elevernas skilda behov. Alla elever har rätt till likvärdiga förutsättningar för att nå kunskapsmålen i grundskolan och att fullfölja studier i gymnasieskolan. Myndigheten för skolutveckling har på regeringens uppdrag utarbetat en plan för hur dessa pengar ska användas för olika stödinsatser: R Rektorer och andra beslutsfattare erbjuds utbildning i frågor som rör flerspråkighet, förhållningssätt vid kulturmöten och samverkan mellan skola och hem. R Svenskspråkiga lärare som undervisar flerspråkiga elever i olika ämnen får utbildning för att bli bättre på att undervisa elever som har svenska som sitt andra språk. R Modersmålslärare erbjuds utbildning för att bli bättre på att ge studiehandledning i olika ämnen och så att de kan undervisa på modersmål eller svenska i olika ämnen. R Kommunerna får ekonomiskt stöd för att anställa extra resurspersoner på skolor med stora behov av mer personal. R Kommunerna får stöd för att utveckla metoder för att bli bättre på att ta tillvara föräldrarnas erfarenheter och för att öka deras möjligheter att stödja sina barn i deras identitets- och kunskapsutveckling. R Kommunerna får stöd för att utveckla undervisningen för de elever som kommer till Sverige under de senare åren i grundskolan eller under gymnasieåren. R Flerspråkiga elever ska uppmuntras så att de kan och vill fortsätta sina studier efter gymnasieskolan. Merparten av de pengar som regeringen har avsatt för dessa insatser fördelas av myndigheten till de drygt 30 kommuner där avståndet mellan skolans mål och verkligheten är som längst. Hur dessa pengar används avgör kommunerna i dialog med myndigheten. Utbildning för modersmålslärare, insatser för att stärka föräldrasamverkan, utveckling av undervisningen för sent anlända elever och satsningen för att öka de flerspråkiga elevernas intresse för studier på högskolan omfattar alla kommuner. På de följande sidorna presenteras närmare motiven för dessa insatser. 5

På vilket språk hjälper jag mitt barn bäst? Vem har lurat den här mamman att tala svenska med sitt barn, trots att hennes språkkunskaper i svenska är begränsade till enstaka ord? Hon vill ju så väl men det som händer är att barnets språkutveckling försenas. Barnet lär sig färre ord och vet inte hur man bildar meningar. Detta försvårar allvarligt barnets fortsatta kunskapsutveckling. Föräldrar som undrar vilket språk de ska tala med sitt barn, vad de ska göra om det finns olika språk i familjen, om barnet ska ha modersmålsstöd i förskolan, om det ska delta i modersmålsundervisning i skolan och hur de kan stödja barnets språkutveckling i svenska hittar svar på sina frågor i häftet Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer. Materialet finns på svenska + 16 andra språk och bygger på erfarenheter från ett stort antal flerspråkiga familjer. Det har utarbetats av Språkforskningsinstitutet i Rinkeby och är utgivet i samarbete med Myndigheten från skolutveckling. 6

Förskolan och de flerspråkiga barnen I förskolans läroplan som ligger till grund för verksamheten står, Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. En del bibliotek har barnböcker och ljudinspelningar även på andra språk än svenska som man kan låna hem. Myndigheten håller på att undersöka vilka material som lämpar sig särskilt väl för flerspråkig verksamhet i förskolan och högläsning i hemmen. Information om sådana material kommer under hösten 2006 att finnas på Myndigheten för skolutvecklings webbplats Tema Modersmål (www.modersmal.net) Språk- och identitetsutvecklingen går hand i hand. Alla barn har glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer. Flickan som har sina rötter även i en annan kultur än den svenska känner stolthet när hon får höra en berättelse från sitt ursprungsland, som också de andra barnen tycker är spännande. Och sedan får hon ta med sig boken hem och familjen kan lyssna på berättelsen som finns inspelad på hennes modersmål! 7

Flera språk i förskolan ger fler möjligheter Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan är ett kommentarmaterial från Myndigheten för skolutveckling. Här redovisas tankar kring hur förskolan ska bemöta de flerspråkiga barnen och stödja deras olika språk. Språket lyfter bedömning av barns språkutveckling Det kan vara svårt att avgöra hur mycket svenska ett flerspråkigt barn kan. Barn har lätt att ta till sig uttal, och detta kan medföra att föräldrar och lärare överskattar barnets språkkunskaper. Barnet pratar utan brytning, men är barnets språk verkligen lika utvecklat som hos de jämnåriga som har svenska som modersmål? Ett annat barn pratar väldigt lite. Hemma tror föräldrarna att det beror på att barnet inte kan sitt modersmål så bra, men de antar att det talar bra svenska. I förskolan tror personalen det motsatta att barnet inte kan svenska, men att det i stället är bra på sitt modersmål. Det finns metoder för att ta reda på var i språkutvecklingsprocessen ett flerspråkigt barn befinner sig. Med stöd av diagnosmaterialet Språket lyfter, Diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål för åren före skolår 6, kan sådana bedömningar göras parallellt på svenska och barnets modersmål. 8

Far- och morföräldrar kan ha en aktiv roll Språk är mer än ord och grammatiska regler. Det omfattar även tankar, värderingar, sätt att se på världen och inhämta sådan kunskap som förmedlas via språket. Hur barnen möter ny kunskap under sina tidiga år påverkar deras lärande och får stora konsekvenser för dem när de kommer till skolan. Morfars stolthet är hans koloniträdgård. Han har lärt Mina namnen på alla trädgårdsredskapen och hur man gräver, planterar och vattnar för att det ska växa. Av morfar har Mina också lärt sig att det tar tid innan de första nya bladen spricker upp ur jorden. De pratar om att man måste ha tålamod och inte ge upp. Att växa tar tid! 9

Berätta en saga! Berätta den en gång till! Barn tycker om att lyssna till berättelser. Många barn tycker särskilt mycket om att lyssna på berättelser om dem själva, om när de var riktigt små. Andra viktiga berättelser handlar om när mamma och pappa var barn och vad de då gjorde. Hur de lekte och vad de gjorde för bus. Att få samtala en stund i lugn och ro och själv berätta kan vara ett bra sätt för barnet att bearbeta det som hänt under dagen. Barn som får lyssna till mor- och farföräldrarnas berättelser och sagor från deras barndom är lyckligt lottade. Att få del av den muntliga traditionen i familjen är betydelsefullt för barnets identitetsutveckling. Barn gillar också att vuxna läser för dem. Det råder stor brist på böcker på olika språk i Sverige även om en del bibliotek försöker köpa in sådana. Ibland fungerar läsningen på modersmål ändå, genom att den vuxna snabböversätter texten medan man tillsammans tittar på bilderna i en svenskspråkig bok. Men barn kan vara väldigt noga med att sagan ska vara likadan varje gång, dag efter dag. Då gäller det att komma ihåg vad man har sagt! Mammas berättelser är spännande och farliga. Men de slutar alltid lyckligt! 10

Goda kunskaper i svenska som andraspråk Många flerspråkiga elever har goda kunskaper i svenska, för en del är det deras starkaste språk. Andra kommer i kontakt med det svenska språket först i förskolan eller skolan. Erfarenheter från skolan i Sverige visar att det brukar ta 1 2 år för nyanlända elever att nå en sådan nivå i svenska så att de kan kommunicera med kamrater och i någon utsträckning följa med i undervisningen. Det brukar ta 5 6 år innan man kan svenska lika bra som de elever som har svenska som sitt modersmål. Undantag finns. Högmotiverade elever med goda kunskaper i sitt modersmål och kanske även andra språk lär sig svenska snabbare. Elever som kommer från krigsområden eller som varit utsatta för andra traumatiska händelser kan periodvis ha extra svårt att lära sig något nytt. Goda kunskaper i svenska är en nyckel till skolframgång i Sverige. För att kunna studera vidare på ett nationellt program i gymnasieskolan behöver eleven uppnå minst betyget Godkänt för skolår 9 antingen i svenska eller svenska som andraspråk. Ett bra sätt att förbättra sina svenskkunskaper är att läsa böcker. Bibliotekarien ger gärna råd om böcker som motsvarar barnens och elevernas intressen. Nationellt centrum för svenska som andraspråk och sfi Nationellt centrum arbetar på uppdrag av regeringen. Ansvarsområdet omfattar verksamhet från förskola till svenska för vuxna invandrare, sfi. Några viktiga områden är: R Sprida kunskap om den inlärningsprocess som det innebär att lära sig ett andraspråk R Stödja språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Nationellt centrum anordnar seminarier och konferenser, ger ut böcker och svarar för personliga kontakter. Mer information finns på deras hemsida www.lhs.se/sfi 11

Målmedveten modersmålsundervisning Riksdagen har beslutat att alla elever som har ett annat modersmål än svenska ska kunna studera sitt modersmål i grund- och gymnasieskolan. Här följer Sverige FN:s Barnkonvention, Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden (Artikel 29). Ämnet är frivilligt och eleverna ska ha grundläggande kunskaper i språket. Kommunerna är skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning enligt de villkor som regleras i grundskole- och gymnasieförordningen. Det finns nationella kursplaner och betygen i modersmål har samma meritvärde när eleven söker till gymnasium och högskola som betygen i andra ämnen. Varför ska man läsa modersmål i skolan? R Kunskaper i modersmål och om ursprungskulturer ger förutsättningar för att utveckla en positiv flerkulturell identitet som innebär delaktighet både i det mångkulturella samhälle där eleven bor och i ursprungskulturen. R Språkkunskaper är nyckeln till kommunikation. Modersmålet möjliggör nära kontakter inom familjen och med släkt som bor i andra länder. I en alltmer internationaliserad värld är kunskaper i flera språk en resurs både för den enskilda och för Sverige. Undervisningen syftar till att hjälpa eleven att uppnå en språkfärdighet i modersmålet som gör det möjligt att använda det även som vuxen vid fortsatta studier och i yrkesliv i Sverige eller i andra länder. R Språk är verktyg för kunskapsutveckling. Om eleven får använda sina olika språk i skolan, får eleven ökade möjligheter att skaffa sig nya kunskaper i olika ämnen. Internationella biblioteket Internationella biblioteket i Stockholm har cirka 200 000 böcker på mer än 100 språk. Här finns även DVD- och videofilmer från olika länder och cd-skivor med musik från hela världen. Besök deras webbplats på arabiska, engelska, kinesiska, persiska, ryska, spanska och svenska. Har du lånekort på Stockholms stadsbibliotek kan du själv låna böcker på Internationella Biblioteket som ligger nära Odenplan. Bor du på annan plats kan du beställa böcker därifrån genom biblioteket på din hemort. www.internationellabiblioteket.se 12

Tema Modersmål www.modersmal.net Internet innebär radikalt förbättrade förutsättningar för att utveckla språkkunskaper. På myndighetens webbplats Tema Modersmål arbetar nära 100 lärare i 30-talet språk med att hitta länkar med texter, bilder och ljud som barnen och eleverna kan använda för sin språkutveckling. För flera av dessa språk finns även interaktiva möjligheter för kontakter mellan lärare, elever och föräldrar. 13

Nyanlända elever vill läsa engelska * Engelska är ett så kallat kärnämne i den svenska skolan. Detta innebär att eleven måste ha minst betyget godkänt i engelska skolår 9 för att kunna studera vidare på ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna börjar läsa engelska skolår 1 eller 2. Vid internationella jämförelser ligger svenska elever i topp när det gäller färdigheter i engelska bland de elever som inte har engelska som sitt modersmål. De elever som kommer till skolan i Sverige senare kan ha med sig kunskaper i engelska. Somliga har det som modersmål, andra har haft det som skolspråk eller lärt sig en del på informell väg, medan ytterligare andra inte alls har kommit i kontakt med engelska. De allra flesta nyanlända elever är motiverade att lära sig engelska. Detta gäller särskilt ungdomar som är osäkra på om de kommer att få stanna i Sverige. Engelska är ett obligatoriskt ämne som även de elever som inte har varit med från starten har rätt att läsa. De flesta eleverna har kapacitet att börja med svenska och engelska parallellt. Ibland kan det till och med vara så att språken stöttar varandra, t.ex. att eleven känner igen svenskans grammatiska strukturer från engelskan, eller att ord på svenska liknar engelska ord. Om skolan trots allt bedömer att det skulle vara bäst för eleven att avvakta med engelskan ska detta beslutas i samråd med föräldrarna. Eleven och föräldrarna måste då ha klart för sig hur ett sådant bortval kommer att påverka elevens möjligheter att fortsätta på gymnasiet. Nya möjligheter 2006 2007 R Myndigheten för skolutveckling ger under 2006 2007 ekonomiskt stimulansbidrag till skolor som erbjuder ämnesundervisning på modersmål samtidigt som dessa lärare får möjlighet att komplettera sin utbildning för att kunna undervisa i olika ämnen på modersmål. R De flesta flerspråkiga eleverna kommer även fortsättningsvis få merparten av undervisningen i olika ämnen på svenska. Därför satsar myndigheten också på att stimulera kommunerna att erbjuda sina svenskspråkiga ämneslärare kompetensutveckling. Målet är att dessa ska utveckla sin undervisning så att den bättre svarar mot de förutsättningar som de elever har som har svenska som sitt andra språk. * Har jag som är en svensk tusenfoting bara hundra fötter på engelska? 14

Bygga vidare på det eleven kan i matematik Ett annat kärnämne är matematik. Många nyanlända elever har goda kunskaper i matematik, men särskilt för dem som kommer till svensk skola under senare delen av grundskolan och i gymnasieskolan kommer det att dröja flera år innan de har sådana svenskkunskaper, att de förstår texterna i matematikläroböckerna och kan redogöra på svenska hur de löser sina matematikuppgifter. Idag får de flesta nyanlända elever vänta med matematiken så länge de undervisas i förberedelseklass eller på gymnasieskolans introduktionskurser för invandrarelever (IVIK). Ibland tilldelas de enkla (barnsliga!) sifferuppgifter som inte kräver språkkunskaper i svenska. Andra elever sitter med på svenskspråkiga matematiklektioner utan att kunna ta till sig undervisningen. Det är inte ovanligt att dessa elever känner sig missförstådda och i värsta fall tappar de intresset även för att lära sig svenska. För dessa elever är det avgjort en fördel om de kan få fortsätta att utveckla sina kunskaper i matematik på sitt modersmål eller tidigare undervisningsspråk parallellt med att de lär sig svenska. Det finns inga formella hinder mot undervisning på annat språk än svenska och betygen från sådan undervisning har samma giltighet som de från den svenskspråkiga undervisningen. 15

Hur går det för mitt barn? Kan vi hjälpas åt? Hur gick det? Föräldrasamtal i förskolan Förskolan inbjuder föräldrar till samtal om barnets utveckling, hur barnet fungerar tillsammans med kamrater och hur långt det har hunnit i sin språk- och kunskapsutveckling. Föräldrar har rätt att få information om hur förskolan arbetar med att stödja det flerspråkiga barnets dubbla identitets- och språkutveckling. Förskolepersonalen kan beskriva hur familjen kan stödja språkutvecklingen i hemmet. Utvecklingssamtal i grundskolan Skolan ska varje termin kalla elever och föräldrar till utvecklingssamtal. Syftet med dessa samtal är: R att eleven och föräldrarna ska få information om eleven lär sig det den ska, vad som är lätt och svårt. Samtalet ska även behandla elevens övriga skolsituation, hur eleven fungerar tillsammans med kamrater och vuxna och i olika grupper. R att skolan ta vara på föräldrarna erfarenheter och möjligheter att bidra till sina barns kunskapsutveckling. Ett aktivt deltagande från föräldrarnas sida gör det möjligt för dem att ställa krav på nödvändiga insatser från skolans sida. R att lärare, elev och föräldrar ska komma överens om vad eleven ska lära sig och träna på till nästa tillfälle och vilka insatser som är aktuella från skolans sida. Man kan komma överens om på vilket sätt hemmet kan bidra i arbetet. Individuella utvecklingsplaner (IUP) I samband med utvecklingssamtalen ska läraren tillsammans med eleven och föräldrarna skriva ned en individuell utvecklingsplan, IUP. R En IUP ska innehålla ett begränsat antal inlärningsmål som eleven kan uppnå till nästa utvecklingssamtal, då man kommer överens om en ny IUP. R En IUP för de yngre barnen tar främst fasta på de grundläggande färdigheterna som att läsa, skriva och räkna. Med stigande ålder kommer fokus att ligga på kunskapsutvecklingen i olika ämnen. Genom dessa utvecklingsplaner följer skolan och hemmen kontinuerligt upp varje elevs kunskapsutveckling. Avsikten med de insatser som man kommer överens om är att fler elever ska nå kunskapsmålen i skolan. Mer information finns i Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen. Rätt till tolk Om läraren inte kan göra sig förstådd på svenska, ska skolan se till att det finns tolk vid dessa samtal. Eleven ska aldrig användas som tolk vid skolans kontakter med hemmen. 16

Betyg och skriftligt omdöme I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan finns riktlinjer för hur läraren ska sätta betyg. Det finns nationellt utarbetade kriterier för vilka kunskaper som krävs för att eleven ska få ett visst betyg. För betyg i grundskolan ska användas beteckningarna: R Godkänd (G) En elev som inte når målen för olika ämnen i grundskolan har rätt att få ett skriftligt omdöme om kunskapsutvecklingen i det eller de aktuella ämnena. Av detta omdöme ska också framgå vilka stödåtgärder som skolan vidtagit. R I gymnasieskolan används även betyget Icke godkänd (IG) R Väl godkänd (VG) R Mycket väl godkänd (MVG) 17

Länkar och litteratur Länkar på Myndigheten för skolutvecklings hemsida www.skolutveckling.se MÅNGFALD OCH LIKVÄRDIGHET Under denna rubrik finns bland annat följande webbplatser: Nyanlända En resurs för skolor och andra som arbetar med nyanlända barn och ungdomar. Idéskola för mångfald Ett nätverk av förskolor och skolor som vill utveckla idéer om hur man kan arbeta framgångsrikt med mångfaldsfrågor. Regeringsuppdrag Länk bl.a. till Myndighetens Mångfaldsplan 2006 2007 Bättre resultat och minskade skillnader planering för mångfaldsarbetet. Utvecklingsdialoger Innehåller t.ex. lista med de 30-tal kommuner som får del av det riktade stödet i form av dialoger under 2006 2007. Lexin lexikon online (albanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, grekiska, kroatiska, serbiska, spanska, turkiska samt Svenska ord, med inspelat uttal) Lexin Bild innehåller cirka 1 700 substantiv (med bild, text och ljud på svenska, översättning till flera språk pågår) Lexin Film innehåller 370 verb (kort filmsekvens med svenskt ljud) KUNSKAP OCH BEDÖMNING Under denna rubrik finns bland annat följande webbplatser: Bedömning och betyg Individuella utvecklingsplaner Läs och skriv Matematik, naturvetenskap och teknik Skolbibliotek Språk Tema Modersmål En resurs för alla som arbetar inom barnomsorg och skola. Omfattar: språkrum för cirka 30 språk, basfakta om undervisningen, nyheter, debatt, länkar till forskningsrapporter, inbjudningar till kurser och konferenser m.m. Även länkar till: 18

BÖCKER OCH BROSCHYRER Dessa rapporter och broschyrer kan läsas, laddas ner eller köpas via www.skolutveckling.se/publikationer Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer (28 sidor). Finns på svenska+ albanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, nordkurdiska, romani arli och lovara, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, tigrinska, thailändska och turkiska. Här får föräldrar svar på sina frågor om hur de ska förhålla sig till språken i den egna familjen och hur de kan stödja sina barns språk- och kunskapsutveckling. Komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan, 2004 (Litet format, 60 sidor). Syftet med detta material är att bidra till ökad kunskap om hur små barns flerspråkighet kan stödjas och stimuleras. Vid sidan av eller mitt i? 2005 (70 sidor) Ett material för kommuner och skolor som identifierar faktorer för framgångsrikt arbete med sent anlända elever och lyfter fram frågeställningar att fundera vidare kring i den egna verksamheten. MATERIAL FRÅN SKOLVERKET Materialen kan läsas, laddas ner från eller köpas via www.skolverket.se KURSPLANER OCH BETYGSKRITERIER I GRUND- OCH GYMNASIESKOLAN Flera språk fler möjligheter, 2002 (304 sidor). På uppdrag från regeringen kartlade Skolverket modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning. Denna rapport innehåller även bilagorna: Attityder till modersmålsundervisning och integration, Översikt över svensk forskning om modersmålsundervisning, Tre decenniers modersmål om modersmålsstödet i förskolan 1970 2000. Flera språk fler möjligheter, 2003 (16 sidor). Kortversion av ovanstående rapport. Finns även på engelska. Språket lyfter lärarhandledning, 2002 (27 sidor). Diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål före skolår 6. Språket lyfter observationsschema, 2002 (3 sidor). Kan användas oberoende av språk. Allmänna råd och kommentarer Den Individuella utvecklingsplanen, 2005. Skolverkets råd och kommentarer för arbetet med att upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever.

Sverige behöver flerspråkiga personer Rösta på! Flera språk ger fler möjligheter! Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem.