FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

Relevanta dokument
Palliativ symtomlindring

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Effektiv behandling av smärta

Palliativ behandling bröstcancer

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Symtomlindring. Palliativa rådet

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Barn och läkemedel - palliativ läkemedelsbehandling

Symtomlindring vid döendetd

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Smärtläkemedel gamla och nya

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

-med fokus på opioider

Smärta. Palliativa rådet

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativ vård Professor Peter Strang

WHO:s smärttrappa gäller än:

God palliativ vård state of the art

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Peter Strang, professor, överläkare

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

När det gör ont innehåll

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Smärta och obehag. pkc.sll.se

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Oro, ångest och depression

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Avancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

Postoperativ smärtbehandling hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Riktlinjer för smärtbehandling hos barn akut och postoperativ smärta.

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Att vara närstående vid livets slut

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Palliativ vård vid olika diagnoser

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Smärta palliativa aspekter

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren


Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Smärta hos barn med cancer + lite om behandling. Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Sundsvall

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering

Äldre och läkemedel LATHUND

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Riktlinjer för vård i livets slut

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER

ANELÄK Barn och akut smärta

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Transkript:

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice

Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva Likheter och skillnader mellan barn och vuxna Likheter och skillnader mellan vård av tillfälligt sjuka barn jmf med barn i palliativvård. Likheter och skillnader mellan några olika palliativa diagnoser Hur man kan tänka i ett palliativt förlopp i olika skeden/faser genom ett patientfall 2

Total smärta/lidande Fysisk - smärta, lufthunger, trött Psykisk - oro, ångest, nedstämd Socialt - skiljas från, förluster Existensiellt dödsångest, TEAM 3

Palliativ symtomlindring TILLIT Vara ärlig Att inte lova något jag inte kan hålla Att våga vara kvar Viktigt att i möjligaste mån inkludera barnet 4

Symtom Smärta Ångest Andning/Cirkulation Nutrition Trötthet/ Fatigue Illamående Elimination (Obstipation /miktion) Hud/Trycksår/Ögon/Klåda 5

Symtomlindring Clown och vårdhund Distraktion Bild, musik och lekterapi Sjukgymnastik 6 there s an app for that

Farmakologisk behandling -administrationsvägar 7 Peroralt/gastrostomi/nasogastrisk sond Rektalt Buccalt Nasalt Inhalation Kutant Intravenöst /PCA-pump Subcutant Intratekalt Intramuskulärt

Barn med neurologiska sjukdomar/symtom saknar verbal kommunikation, har nedsatt kognitiv förmåga har flerfunktionshinder tex EP, spasticitet/dystoni, förstoppning Alla neurologiska symtom kan förvärras på grund av obehag, infektioner, förstoppning, störd sömn och medicinbiverkningar Ofta komplex smärtsituation Måste väga lindring mot sedering OM VI TROR DET SKULLE GÖRA ONT SÅ GÖR DET TROLIGEN ONT

Smärtskattning ALPS 1 ALPS 2 Ansiktskala VAS Nyfödd - 1 mån 1 mån - 3 år Från ca 3 år Från ca 6 år BOSS Barn utan verbal kommunikation och/eller omfattande funktionshinder, 0-20 år 9

Vad orsakar smärtan? Nociceptiv smärta Fysisk smärta Vävnadssmärta. Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver. Ffa sk µ-receptorn Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. Visceral smärta 10 Existentiell smärta

Neurogen smärta Gabapentin (antiepileptika), 30-45 mg/kg/dygn delat på 3 dos/dag, intrappas Mindre biverkningar på barn äv vuxna Pregabalin (Lyrica) - till äldre barn? Amitriptylin (tricyklisk antidepressiva) 1 dos till natten 11

Neurogen smärta Klonidin (Catapresan) α 2 -adrenoreceptor agonist Per os tabletter/mixtur Rektalt -Injektionslösning/mixtur Intravenös injektion Kontinuerlig intravenös infusion med bolusdoser Plåster? 12 Både smärt, spasticitet och oroslindrande Påverkar ej andningen Biverkan trötthet/hypotension/huvudvärk? Dos initialt 1-3 mikrogram/kg x3-4, kan höjas

Icke-farmakologisk smärtlindring Massage/beröring Värme Distraktion/avledning Musik Samtal 13

Livsuppehållande behandling Dokument för livsuppehållande behandling Behandlingsbegränsningar kan vara ett hjälpmedel att nå målet med vården 14

End of life Care Plan 15 Viktigt att prata om vad vi ska göra för att lindra mer än att prata om det vi inte ska göra. Vi dokumenterar i aktivitetsplan i Take Care

Nutrition Äta bör man annars dör man Dropp eller inte dropp? Mycket skrivet om iv vätska i slutskedet Rekommenderas inte Önskekost mat om man önskar Mat/vätska i gastrostomi/sond eller inte? - När slutar man? 16 Mat efter välbehag och lindring

Munvård Den sista tiden när det viktigt att fukta munnen för att minska eventuell törst Bra uppgift att ge föräldrar, fukta munhålan regelbundet ca var 20 minut eller när barnet önskar 17

WHO Icke - opioider Paracetamol (Alvedon) febernedsättande och smärtlindrande NSAID (Ipren/Brufen) Antipyretisk och antiinflamatorisk effekt peroral/gastrostomi, Rektalt, Intravenöst 18

Regelbunden eller vid behov? Viktigt att tänka på hos barn som kan ha: svårt att beskriva eller definiera smärta. Bli trodda? Våga berätta? Kan inte förmedla mer än då smärtan är mycket stark tex små barn, svårt neurologiskt sjuka barn 19

Svaga opioider steg 2 Kodein rekommenderas inte till barn! Svårt med vilken effekt den ger - beror på om man metboliserar kodein till morfin eller ej och hur snabbt Svårt att titrera, avråds från i svenska smärt PM Tramadol vi använder inte Tramadol mycket svag effekt på u-receptorn Möjligen effekt på neurogensmärta Biverkningar GE EN STARK OPIOID ISTÄLLET! 20

α 2 -adrenoreceptor agonist Klonidin (Catapresan) Ett alternativt steg 2 för barn?? Per os tabletter/mixtur Rektalt -Injektionslösning/mixtur Intravenös injektion Kontinuerlig intravenös infusion med bolusdoser Plåster? Både smärt, spasticitet och oroslindrande Påverkar ej andningen Biverkan trötthet/hypotension/huvudvärk? Dos initialt 1-3 mikrogram/kg x3-4, kan höjas 21

Stark Opioid WHO t ex MORFIN Per oral /gastrostomi minst x4-6/dygn 0-6 mån 0.075 0.15 mg/kg/dos 6-12 mån 0.15-0.2 mg/kg/dos 1-5 år 0.2-0.3 mg/kg/dos 5-16 år 0.3-0.4 mg/kg/dos Dygnsdos morfin intravenöst X 3 = dygnsdos peroralt 22

Transdermalt fentanyl-plåster Om möjligt hitta en lindrande dos po/iv först och överför sedan till Transdermal beredning sedan 1995 (Durogesic R ) Fentanyl i etanolgel reservoar Fentanyl Hexal R Fentanyl i matrix Durogesic R, Durogesic - Kan delas i mindre bitar för mindre barn, dock dyrare Preparaten är bioekvivalenta Byte rekommenderas efter 72 timmar överväg byte efter 48 timmar hos barn 23

Opioider Injektioner - intravenöst/subcutant (ex insuflon) Kontinuerlig intravenös infusion/ PCA pump med bolusdoser 1/10-1/6 av dygnsdosen, Om regelbunden opioidbehandling insättes alltid Naloxon per os 2-12 mikrogram/kg x4 profylaktiskt för att motverka obstipation 24

När opioid inte hjälper eller biverkningar? Överväg byta opioid opioidrotation Vid höga doser kan sk µ-receptorer (för morfin) bli mättade Byt/tillägg av läkemedel som blockera NMDA receptorer ( ex ketamin, metadon) tänk även neurogen smärta? 25

Metadon NMDA -blockad Ofta kombination av metadon och annan opioid ( obs- Metadon enligt FASS kontraindicierat till barn) 26 Ketamin Kontinuerlig infusion utan bolusdoser i låg dos. För hög dos kan ge hallucinationer, Höjer blodtrycket Om ej infart kan ges oralt (beskt) alt ges nasalt

Ångest - omvårdnad Integrativa metoder ex Avleda finns många olika metoder som tex guided imagery Stå ut våga vara kvar som personal Sjukgymnastik Samtal 27

Andnöd - omvårdnad Försök se orsaken till andnöden Ändra läge i sängen Fläkt Komma ur sängen om orken finns Musik kan ge delvis avslappning Frisk luft Närhet, tröst, lugn och ro runt patienten Beröring, taktil massage 28

Andnöd - läkemedel Morfin (opioider) förstahandsval vid andnöd Tillägg av bensodiazepin som tex Midazolam Om mycket slem Inhalation med bronkvidgande? Minska antal inhalationer? iv inj Robinul alt inj vätska i gastrostomi Antikolinergika ex Scopodermplåster 29 Syrgas?

Ångest - läkemedel Klonidin Bensodiazepiner Midazolam buccalt/oralt/rektalt/ sc / iv och infusion en relativt kortverkande bensodiazepin Diazepam peroralt/rektalt/iv 30

Palliativ sedering Vilka mediciner? Vilket djup på sedering? Bensodiazepiner ex midazolam Propofol generell anestesi Opioider ska ej användas ensamt Glöm ej fortsätta smärtlindra 31

Palliativ sedering Palliativ sedering är inte eutanesi Patienten bedömmes som snart döende Omöjligt att behandla symtomen Målet är symtomlindring Informerat samtycke innan sedering Multiprofessionellt-team samråder innan. 32 Etiska riktlinjer för palliativ sedering i livets slutskede, Svenska läkaresällskapet 24 augusti 2010