Sysselsättningskrav vid kommunal upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt vid markanvisning

Sysselsättningskrav vid kommunal upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt vid markanvisning INVENTERING AV LEGALA ASPEKTER, NATIONELLA ERFARENHETER OCH KOMMUNALA BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT I GÖTEBORGSREGIONEN

Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har inom ramen för projektet På rätt plats genomfört en inventering av erfarenheter och legala aspekter av sysselsättningskrav vid kommunal upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt vid markanvisning. I denna rapport sammanställs slutsatserna av inventeringen med exempel från Mölndal, Ale, Kungälv, Göteborg, Örebro och Malmö. Det finns stor potential i att använda upphandling och markanvisning som strategiska verktyg för social hållbarhet, men tillskillnad från upphandling finns det få dokumenterade exempel inom kommunal markanvisning. Det går emellertid att dra nytta av existerande metoder för upphandling vid markanvisning. Inventeringen kan summeras i ett antal möjligheter och utmaningar med att ställa sysselsättningskrav. I rådande byggtakt har företag inom samhällsbyggnadsbranschen ett stort antal uppdrag att välja mellan. Det är svårt för kommuner att få in anbud i upphandlingar eller vid anvisning av mark. Kommuner har av den anledningen olika strategier att ta till för att ställa sysselsättningskrav som är attraktiva för entreprenörer. En annan viktig aspekt är att säkerställa att ställda krav uppfylls samt att de leder till önskade effekter. Flertalet upphandlande aktörer uttrycker att uppföljning är en viktig del av att ställa sysselsättningskrav på ett seriöst och riktigt sätt. Framförallt pekar slutsatserna från inventeringen av sysselsättningskrav på att en av de främsta utmaningarna med att ställa sysselsättningskrav är den rådande kompetensbristen inom samhällsbyggnadssektorn. Det är svårt att matcha leverantörernas rekryteringsbehov med kompetensen hos personer som står långt från arbetsmarknaden. Kompetensmatchningsmodellen som GR har utvecklat och prövat erbjuder ett arbetssätt för kommuner och privata företag att nå nyanlända samhällsbyggare med efterfrågad kompetens och skulle i framtiden kunna användas i detta syfte. 1

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Inventering av kompetensbehov... 5 3. Sysselsättningskrav vid upphandling... 6 3.1 Erfarenheter av sysselsättningskrav vid upphandling... 7 3.1.1 Örebro kommun... 7 3.1.2 Malmö stad... 8 3.1.3 Göteborgs stad... 9 3.1.4 Mölndals Stad... 11 3.1.5 Ale kommun... 11 3.1.6 Kungälvs kommun... 12 4. Sysselsättningskrav vid markanvisning... 13 4.1 Erfarenheter av sysselsättningskrav vid markanvisning... 13 4.1.1 Malmö stad... 13 4.1.2 Göteborgs stad... 14 4.1.3 Mölndals stad... 15 4.1.4 Kungälvs kommun... 15 5. Möjligheter och utmaningar... 16 Policy och riktlinjer... 16 Tydliga krav under hög byggtakt... 16 Matcha leverantörernas behov med efterfrågad kompetens genom dialog... 16 Samverkan mellan berörda aktörer... 17 Uppföljning av kravställande... 18 6. GR erbjuder en kompetensmatchningsmodell... 19 7. Referenser... 21 2

Inledning Göteborgsregionen är en region i kraftig expansion. Business Region Göteborg (BRG) har analyserat värdet av de närmsta 20 årens planerade byggprojekt och beräknat att investeringsvolymen kommer att uppgå till 1000 miljarder. Enligt Sveriges byggindustrier (2016) kommer produktionen av nya bostäder fortsätta att vara den främsta anledningen till att bygginvesteringarna ökar i Sverige de närmsta åren. Samtidigt konstaterar såväl kommuner som privata arbetsgivare att det råder akut kompetensbrist inom bygg- och anläggningssektorn. BRG:s (2016) konjunkturrapport visar att kompetensbristen är ett stort och reellt hot mot den regionala tillväxten. I Sverige finns en stor outnyttjad potential bland personer som står långt från arbetsmarknaden. Inträdesprocessen för etablering på den svenska arbetsmarknaden är långsam för personer med utländsk härkomst vilket medför att det kan ta flera år för nyanlända personer att få ett jobb. Matchningsprocessen och den första kontakten med en arbetsgivare är en viktig faktor som påverkar arbetsmarknadsutfallet både på en individ- och samhällsnivå (Forslund et al. 2017). Detta, i kombination med den höga byggtakten och kompetensbristen inom samhällsbyggnadssektorn, har fungerat som drivkraft för att inkludera sysselsättningskrav i upphandlingar av bygg- och anläggningsprojekt. Studier tyder på att sociala upphandlingar spelar en allt större roll med ett växande antal kommuner som tillämpar sysselsättningskrav med varierande metoder (Petersen & Kadefors, kommande). Sysselsättningskrav kan även ställas vid markanvisning. I en tidigare kartläggningsrapport av sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad beskriver i stort sett alla samhällsbyggnadschefer i Göteborgsregionen social hänsyn vid markanvisning som ett intressant verktyg för att skapa social hållbarhet (Bäcklin, 2017). Enligt Upphandlingsmyndigheten (2017a) finns det utmaningar kopplat till upphandling som verktyg för kompetensförsörjning. Upphandlande kommuner och myndigheter uppger att begränsade ekonomiska resurser och bristande kunskap står i vägen för att kunna genomföra upphandlingar med sociala hänsyn. Det finns också en osäkerhet kring möjligheterna att prioritera olika minoritetsgrupper i samband med upphandling. Mot bakgrund av detta har en inventering av erfarenheter och legala aspekter av sysselsättningskrav vid kommunal upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt vid markanvisning genomförts. I denna rapport kommer ett urval av välkända nationella exempel beskrivas tillsammans med lärdomar från kommunernas arbete i Göteborgsregionen. Inventeringen genomfördes inom ramen för projektet På rätt plats som drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i samarbete med Arbetsförmedlingen, Validering Väst, Integrationscentrum i Göteborgs Stad, Athena Integration, Jobbsprånget och Campus Mölndal. Projektet medfinansierades av Länsstyrelsen Västra Götaland och medverkande arbetsgivare. Rapporten består av en sammanställning av dokumenterade exempel, informationsmaterial och lagtexter. Materialet har vid behov kompletterats av intervjuer med tjänstepersoner. Sammanlagt genomfördes 10 intervjuer med informanter via telefon eller på plats. Därtill har 3

GR:s nätverk för samhällsbyggnadschefer kartlagt kompetensbehovet inom ett antal kommuner i Göteborgsregionen. Resultatet från kartläggningen redovisas i nästkommande kapitel. Rapporten är respektive 4

Inventering av kompetensbehov Samhällsbyggnadscheferna i Göteborgsregionen genomförde under 2016 och 2017 en kartläggning av kompetensbehovet i åtta kommuner inom en rad yrkesgrupper i de kommunala samhällsbyggnads- och tekniska förvaltningarna. Resultatet redogör för nuvarande kompetensbehov i antal tjänster och beräknat kompetensbehov om fem år. Göteborgs Stad är inte en av de åtta kommunerna i kartläggningen. Kommunen vittnar emellertid om en rådande kompetensbrist som inbegriper hela samhällsbyggnadssektorn. Kartläggningens resultat visar att rekryteringsbehovet i de åtta kommunerna uppskattas till 45 tjänster fördelade över nästan samtliga yrkesgrupper. Dessutom förväntas rekryteringsbehovet öka under de närmsta åren. Om fem år beräknar samhällsbyggnadscheferna att kompetensbehovet kommer stiga till ytterligare 90 tjänster. Det innebär sammanlagt 135 nya tjänster inom fem år i de berörda förvaltningarna som idag har en personalstyrka på ca 300 personer. Det är framförallt inom bygglov, projektledning, ingenjörsyrken och mark och exploatering (MEX) där kompetensbristen är som störst räknat i antal tjänster. 35 30 25 20 15 10 5 0 Sammanställning av kompetensbehov i åtta kommuner i Göteborgsregionen Idag Tillkommande behov inom 5 år Källa: Ale, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Öckerö 5

Sysselsättningskrav vid upphandling Sysselsättningskrav innebär att den upphandlade leverantören förbinder sig att under utförande av kontraktet anställa eller erbjuda praktik åt ett visst antal personer som på olika sätt står långt från arbetsmarknaden. Sysselsättningskrav inbegrips i det vidare begreppet social hänsyn och är en av flera insatser som kan ingå i en socialt ansvarsfull upphandling. I praktiken ser kraven och villkoren som kategoriseras som social hänsyn olika ut från kommun till kommun och myndighet till myndighet, och många olika modeller testas. Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv (KOM, 2010). Upphandlande kommuner uppmuntras att ställa sysselsättningsfrämjande krav vid upphandling i den så kallade bör-regeln i Lagen om offentlig upphandling (LOU) 4 kap 3 : 3 En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. (LOU 2016:1145) Vid årsskiftet 2016-2017 började nya upphandlingslagar gälla i Sverige. Såväl de tidigare som de nya upphandlingslagarna ger möjlighet att genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder i form av särskilda kontraktsvillkor som antagna leverantörer förbinder sig att utföra under kontraktsperioden (17 kap 1 LOU): 1 En upphandlande myndighet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras... (LOU 2016:1145) I flera avseenden klargörs utrymmet för att ställa krav på sociala hänsyn i nya LOU. Exempelvis har möjligheten för delade kontrakt öppnats upp, vilket innebär att en del av upphandlingen kan vara social. Enligt de nya reglerna får en upphandlande myndighet möjlighet att reservera deltagandet i upphandlingsförfaranden (Upphandlingsmyndigheten, 2017b). Sysselsättningskrav vid kommunal upphandling kan ställas på ett antal olika sätt. Särskilda kontraktsvillkor är ett alternativ som rör uppdragets utförande med krav som ska vara uppfyllda under kontraktstiden. Det kan röra sig om skarpa skall-krav eller krav på att föra en dialog. Sysselsättningskrav kan också användas som utvärderingskriterium för att ge anbudsgivare incitament att inkludera sociala åtaganden i upphandlingen. Extra poäng ges då vid utvärdering av anbuden (Örebro Universitet, 2014). En annan aspekt som skiljer sysselsättningskrav åt är anställningsformer. Kravställande kan inbegripa praktikplatser, lärlingsplatser, visstids- och tillsvidareanställningar. Upphandlingsmyndigheten (2017a) uppmuntrar upphandlande aktörer att anpassa kraven efter förutsättningarna i den enskilda upphandlingen. I nästkommande stycken kommer ett urval av upphandlingar exemplifiera olika tillvägagångssätt. Exemplen är tagna från kommuner i Göteborgsregionen och från andra delar av Sverige. Se bilaga I för en sammanställning av de olika exemplen. 6

Erfarenheter av sysselsättningskrav vid upphandling Örebro kommun Ett av Sveriges mest omtalade exempel där sysselsättningskrav har ställts vid upphandling av byggprojekt är renoveringen av miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro. Vivalla är ett område med hög arbetslöshet bland de boende. 2012 ställde det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder (ÖBO) sociala krav på entreprenören för att hjälpa långtidsarbetslösa i Vivalla ut på arbetsmarknaden. Skanska vann upphandlingen och arbetsmarknadssatsningen utvecklades gemensamt av Skanska, ÖBO och Arbetsförmedlingen och fick namnet Boendebyggarna. När upphandlingen för Vivalla genomfördes var sociala krav i byggupphandlingar nytt i Sverige och arbetssättet har sedan dess fått spridning. Ett flertal andra kommuner har tillämpat sysselsättningskrav inspirerade av Vivalla (Bennewitz, 2016a). ÖBO:s upphandling var ett partneringavtal 1 där förfrågningsunderlaget ställde skall-krav på att inkomna anbud skulle redogöra för hur man som entreprenör skapar förutsättningar för att ta emot arbetslösa i projektet (ÖBO, 2012:17). Det innebar att anbudsgivare fick i uppdrag att själv formulera sysselsättningskrav. Avtalstiden uppgick till 4 år och ett samarbetsavtal upprättades med Skanska och dess underleverantörer. Skanskas anbud fick högst betyg på ett antal parametrar, men hade inte lägst pris. Alltså var inte priset avgörande för vem som skulle få uppdraget (Ghadban et al. 2015). Bilden nedan beskriver modellen som fick namnet Boendebyggare. Källa: Nilsson & Lundmark, 2016 1 Partnering innebär ett avtal där flera byggprojekt ingår i samma upphandling där en och samma leverantör utför uppdraget istället för att respektive projekt upphandlas separat. 7

Konceptet Boendebyggare innebär att leverantören förbinder sig att anställa arbetslösa personer från ett specifikt område (Balkfors et al. 2015). I partneringavtalet från 2012 framgår att mellan 50 till 80 Vivallabor skulle få möjlighet till utbildning och praktik under projekttiden. Den lokala Arbetsförmedlingen hjälpte till att matcha potentiella praktikanter med projektet och stod för ersättning under praktiktiden, som var upp till 3 månader för individer under 25 år och upp till 6 månader över 25 år. Praktikplatser förlades på Skanska och dess underleverantörer med krav att varje projektpartner tog emot minst en praktikant. Skanska utvecklade även ett särskilt utbildningsprogram för handledare som ansvarade för praktikanter (Ghadban et al. 2015). När projektet nått halvtid hösten 2015 hade 50 personer fått praktik inom ramen för Boendebyggarna. Av dem hade 14 personer gått vidare och blivit anställda hos Skanska eller hos någon av Skanskas underentreprenörer. Ytterligare nio personer hade fått anställning någon annanstans (Bennewitz, 2016b). Malmö stad Malmö stad initierade samtal med en rad aktörer knutna till stadens miljonprogramsområden i projektet Bygga om dialogen med början 2012 och som finansierades av Delegationen för Hållbara städer. En prioriterad grupp för dialogen var privata och kommunala fastighetsägare (Stenquist, 2014). Målet för Malmö stad var att testa nya produkter och tjänster, genomföra en energieffektivisering och stötta fastighetsägare att bygga om och nytt utan att hyresgäster tvingas flytta på grund av ökande boendekostnader. Dialogen resulterade i att det privata bostadsbolaget Trianon i Lindängen började använda sig av sysselsättningskrav gentemot sina leverantörer och underleverantörer vid ett renoveringsarbete för energieffektivisering i bolagets fastigheter mellan åren 2013-2016 (Balkfors et al. 2015; Hauksson et al. 2015). Lindängen är ett socioekonomiskt utsatt område med låga utbildningsnivåer, låg inkomst och hög arbetslöshet bland hyresgästerna. Trianon åtog sig att inom ramen för renoveringsarbetet på Lindängen skapa fyra lokalt rekryterade arbetstillfällen. Detta blev även starten för ett samarbete mellan ett antal olika aktörer. I samband med projektet skrevs en avsiktsförklaring som betonade samverkan mellan Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Trianon för att skapa lokalt rekryterade arbetstillfällen i projektet. Samarbetet inbegrep även WSP, energibolag etc. (Stenquist. 2014). Att arbeta med rekrytering utifrån vissa adresser krävde utveckling av nya arbetsrutiner och förändring av en rad invanda arbetsmetoder. Arbetsförmedlingen hjälpte till att ta fram kandidater och fick samordna sig internt genom att samla arbetssökande på den lokala förmedlingen i Lindängen. Bilden nedan beskriver rekryteringsprocessen. 8

Källa: Stenquist, 2014 Göteborgs stad Samtliga kommunala förvaltningar och bolag inom Göteborgs stad ska sedan 2014 ställa krav på social hänsyn i minst 50% av alla tjänsteupphandlingar. Kommunens metod för att ställa sysselsättningskrav vid upphandling, Göteborgsmodellen, testades i ett pilotprojekt som pågick under 2013-2015. 49 anställningar/lärlingsanställningar genomfördes under projekttiden (Svensson, 2015). Kommunen fick därefter i uppdrag att arbeta efter denna modell för att skapa anställningsmöjligheter för tre grupper som står långt från arbetsmarknaden: utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning. En stödfunktion finns etablerad på Göteborgs Stad Inköp och upphandling för detta arbete. Göteborgsmodellen sprids nu till GR:s medlemskommuner genom projektet Social hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap (IOP) där arbetsmarknadsenheter och upphandlingsenheter medverkar. Syftet är att öka kunskapen bland kommunerna och visa hur en tänkbar arbetsprocess kan se ut för de mindre kommunerna (GR, 2017). Modellen används mestadels inom byggprojekt och framförallt av de kommunala bostadsbolagen (Petersen & Kadefors, kommande). De upphandlingar som bedöms lämpliga för sysselsättningskrav avgränsas till de vars utförandeperiod sträcker sig längre än fyra månader och där gränssnittet en rekrytering per tio anställda kan uppfyllas. (Göteborgs stad, 2017a). Bilden nedan beskriver de tre processer som innefattas i modellen. 9

Källa: Göteborgs stad, 2017 I Göteborgsmodellen prioriteras krav som leder till allmänna visstidsanställningar framför praktikplatser. Vilket alternativ som är mest lämpligt beror emellertid på hur skarpt kravet eller det särskilda kontraktsvillkoret ska vara och på vilken typ av tjänster som upphandlingen avser. Göteborgsmodellen innehåller fyra alternativ som erbjuder olika typer av kravställande. Det första alternativet är krav på att leverantören ska kunna redogöra för hur de arbetar med social hänsyn inom sin verksamhet i anbudet. Alternativ två är krav på framtida diskussioner och används som särskilt kontraktsvillkor. Göteborgs Stad kommer då under avtalsperioden kontinuerligt att följa utvecklingen av leverantörens arbete med social hänsyn i sin verksamhet. Alternativet binder inte leverantören till något åtagande förutom att föra en dialog med kommunens stödfunktion. Det tredje alternativet ställer krav på anställning och används som särskilt kontraktsvillkor. Leverantören ska under avtalsperioden tillhandahålla ett visst antal allmänna visstidsanställningar (AVA) som i första hand är relaterade till genomförandet av det aktuella avtalet. Kommunens stödfunktion håller i rekryteringsprocessen tillsammans med socialsekreterare vid stadens arbetsmarknadsverksamheter som identifierar, rustar och utbildar personer inom målgruppen. Det fjärde alternativet ställer krav på att ta emot lärlingar som särskilt kontraktsvillkor. Rekrytering av lärling sker utifrån de registrerade arbetslösa personer Arbetsförmedlingen Bygg förfogar över (Göteborgs stad, 2017a). 10

Mölndals Stad Mölndals stads (2017) policy och riktlinjer för upphandling beskriver upphandling som styrmedel avseende sociala krav. Vid större tjänstekontrakt och entreprenader bör det särskilt utredas om det är möjligt och lämpligt att ställa krav som innebär att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning. Kommunen har, med inspiration från Göteborgsmodellen, ställt sysselsättningskrav som särskilt kontraktsvillkor vid upphandling av partneringavtal för sju byggprojekt under en period på fem år, mellan 2016-2020. I förfrågningsunderlaget ombads anbudsgivare presentera förslag på hur kravet på social hänsyn skulle uppfyllas. Erfarenheterna från Mölndal vittnar om att partnering gör det möjligt att få till stånd ett ömsesidigt lärande där smarta lösningar utvecklas och går vidare in i nästkommande projekt. Skanska vann upphandlingen och då företagets anbud antogs accepterades förslaget om möjligheten till praktikplatser. Målgruppen är utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning, som är beroende av försörjningsstöd. Skanska har erfarenhet av sysselsättningskrav i upphandling och har varit drivande genom att föra in egna arbetssätt och metoder in i samverkan. Arbetsformer har etablerats för en löpande dialog och nära samarbete mellan beställare och leverantör. Avstämningsmöten hålls med Mölndals Stads socialtjänst, arbetsmarknadsenhet och lokalförsörjningsavdelning tillsammans med Skanska. Mölndals Stads upphandlingsenhet deltar även med syfte att följa upp sysselsättningskraven. Det finns även en önskan om att följa upp deltagare efter avslutad praktik eller AVA och Lokalförsörjningsavdelningen ser över formerna för detta. Urval och rekrytering sker via socialtjänstens handläggare som identifierar de personer med försörjningsstöd som kan vara aktuella och som har intresse för att arbeta i byggbranschen. Personerna går vidare till intervju hos Skanska. Vid erbjuden praktik tydliggörs ansvar och roller. Praktikant och handledare tar del av introduktionsprogram och utbildningsmaterial som utformats av Skanska. Hittills har arbetet resulterat i en praktik på tre månader. Arbetsförmedlingen kopplades in när personen inte längre beviljades försörjningsstöd och hen fick därmed praktisera genom Arbetsförmedlingen istället. Arbetsförmedlingen kommer involveras mer i rekryteringen framöver. Erfarenheterna från Mölndals stad visar på goda effekter även för individer som inte blev aktuella för praktik hos Skanska. Ale kommun Ale kommuns upphandlingspolicy (2015) anger att kommunen ska beakta social hänsyn i sina upphandlingar. Ale har haft en handfull bygg- och anläggningsprojekt som har tillämpat sysselsättningskrav de senaste åren genom att premiera anbud där leverantörer anställer personer som står långt från arbetsmarknaden för genomförande av den upphandlade tjänsten. Arbetssättet innebär att entreprenörer vid upphandling av bygg- och anläggningsprojekt har möjlighet att informera om att de inom det aktuella projektet på något vis kommer erbjuda 11

anställning eller praktik för en person som står långt från arbetsmarknaden. Det är alltså inte ställt som ett krav i upphandlingen utan bygger på frivillighet. De entreprenörer som informerar om detta i anbud premieras med extra poäng vid utvärderingen och får därmed en konkurrensfördel gentemot andra anbudsgivare. Kommunen samordnar inte matchningsprocessen. Rekryteringen av personer som står långt från arbetsmarknaden genomförs av leverantörerna själva som då har möjlighet att bestämma om anställning eller praktik. Responsen från leverantörerna har varit positiv. Kungälvs kommun Kungälv (2015) har utformat en social översiktsplan med prioriterade insatser för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Översiktsplanen anger att all kommunal upphandling ska inkludera en dimension av social hållbarhet för att bryta utanförskap i stigmatiserande områden. Kungälv är i startgroparna gällande sysselsättningskrav vid upphandling och har inlett utformningen av krav, både vad gäller praktikplatser. En direktupphandling har nyligen utförts där krav på praktikplats har ställts. 12

Sysselsättningskrav vid markanvisning Markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande. Plan- och bygglagen (PBL) inrymmer bestämmelser om sociala aspekter i planeringen av den fysiska miljön i enlighet med följande text: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. (1 kap. 1 PBL 2010:900) En lag om kommunala markanvisningar infördes 2014 som innebär att kommuner ska anta vägledande riktlinjer för sina markanvisningar och exploateringsavtal (SFS, 2014:899). Det är följaktligen möjligt för kommuner att inkludera sociala åtaganden i en markanvisningspolicy och flera kommuner i Göteborgsregionen inkluderar sociala aspekter så som Mölndal (2015), Lilla Edet (2008) och Stenungsund (2012). Exempelvis skriver Göteborgs Stad följande i sin policy från 2014: Byggherrens förmåga och vilja till socialt ansvarstagande är av stor betydelse. Som villkor för markanvisning ska fastighetsnämnden kunna kräva att byggherren upplåter specialbostäder för olika kategorier samt lokaler för barn- och äldreomsorg (Göteborgs Stad, 2014). Det kommunala markägandet är ett centralt och viktigt verktyg i samhällsbyggandet. Genom en kommuns markanvisningar kan krav och kriterier ställas som går längre än vad som är möjligt med plan- och bygglagen. I Bäcklins (2017) kartläggning av sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad i Göteborgs- och Boråsregionen lyfts markanvisning fram som kommunernas främsta verktyg för att skapa socialt hållbart bostadsbyggande. Det finns därmed en stor potential i att ställa sysselsättningskrav vid markanvisning för att driva fram sociala åtgärder, men tillskillnad från upphandling finns det få dokumenterade exempel. Det går emellertid att dra nytta av existerande metoder för upphandling vid markanvisning, vilket exempel från Göteborgs stad visar i nästkommande stycke. Erfarenheter av sysselsättningskrav vid markanvisning Malmö stad 2016 startade fastighetskontoret i Malmö stad två bostadsprojekt, Rosengård och Västra hamnen, med sociala klausuler och åtagande för markanvisningar. Insatserna riktar sig främst till barn och unga samt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målsättningen är att motverka utanförskap och främja sysselsättning. Exempel på aktiviteter som väntas bli aktuella i Rosengård är praktikplatser och anställningar. Arbetet bygger på markanvisningsavtal där kommunen samverkar med byggföretagen för att hitta gemensamma förutsättningar. Arbetet beskrivs som ett långsiktigt steg kring sociala hållbarhetsfrågor (Malmö stad, 2016). 13

Fastighetskontoret har tidigare erfarenhet av att ställa sysselsättningskrav i liknande sammanhang, men då vid tomträtt 2. Kommunens samarbete med det privata bostadsbolaget Trianon som nämndes i tidigare kapitel utvecklades vidare och sysselsättningskrav ställdes vid nybyggnation av ett bostadshus. Kommunen äger marken och har kunnat främja sysselsättningskrav genom att ge bostadsbolaget sänkt tomträttsavgäld i 10 år mot utbyte av att Trianon lever upp till sina åtaganden om att erbjuda 10 jobb per år under fyra år. Trianons krav på leverantörerna i upphandlingen av byggprojektet var att 25% av arbetskraften hämtades från arbetslösa hyresgäster i området, så kallade boendebyggare. Det innebar att huvudleverantören PEAB skulle anställa 10 personer under projektets fyra år samt att alla underleverantörer ska anställa 1-2 personer vardera. För varje missat lokalt jobb åläggs leverantören ett vite på 100 000 SEK (Balkfors et al. 2015; Hauksson et al. 2015). År 2015 hade ca 20 tidigare arbetslösa hyresgäster rekryterats från bostadsområdet Lindängen. Rekryteringarna utgjordes av tillsvidareanställningar, tidsbegränsade anställningar samt praktikplatser på både Trianon och hos underleverantörer. I de allra flesta fall erbjöds anställningsstöd från Arbetsförmedlingen (Hauksson et al. 2015; Stenquist, 2014). Göteborgs stad I Göteborgs Stad ställs krav vid markanvisningar som även har bäring på social hållbarhet och sociala åtaganden. Bland annat innebär det att fastighetsnämnden kan kräva att byggherren upplåter specialbostäder för olika kategorier samt lokaler för barn- och äldreomsorg. Nämnden kan också ställa krav på att byggherren upplåter lägenheter till hushåll med särskilda behov. Detta kan ske antingen genom den avsedda nyproduktionen eller i byggherrens övriga befintliga bostadsbestånd. Det kan också handla om urvalskriterier som medför att medborgare engageras på olika sätt i närområdet eller att sociala projekt i övrigt skapas i området. I vissa projekt ställs också krav på den tilltänkta byggherren för att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är, ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att arbetstillfällen skapas och att lärlingar och praktikanter tas emot av exploatörerna. Arbetstillfället kan skapas under markanvisningstiden och/eller under uppbyggnad av markanvisat projekt. Göteborgs stads fastighetskontor har tillämpat sysselsättningskrav vid markanvisning utifrån Göteborgsmodellen som beskrivs i föregående kapitel. År 2015 utfördes två markanvisningar på detta vis för bostäder som ingår i Jubileumssatsningen. Det innebär att det är möjligt att använda samma modell för upphandlingar och markanvisningar (Göteborgs stad, 2015). Det finns även exempel på markanvisningar där sociala krav har ställts som urvalskriterium. Vid markanvisning för bostäder vid Tolereds gård genomfördes bedömningen under jämförelseförfarandet utifrån aktörernas sociala åtaganden. Det vinnande anbudet planerar att 2 En tomträtt ger en aktör rätt att använda en specifik fastighet som ägs av kommunen. För detta betalar aktören som tomträttsinnehavare en årlig tomträttsavgift (avgäld) till kommunen (Göteborgs Stad, 2017). 14

utveckla ett koncept för självbyggeriinsatser där de boende får chansen att påverka sina bostäder och området med professionell handledning från företaget. Detta ska göras i samarbete med kontaktperson bosatt i närområdet som är involverad i flera integrations- och samhällsutvecklingsprojekt. Företaget planerar även att erbjuda praktikplatser i lämpliga delar av byggprocessen (Göteborgs stad, 2016). Mölndals stad Det kommunala bolaget Mölndala Fastighets AB (2013) har bildat ett konsortium där ett antal byggherrar medverkar. Företagen har tilldelats byggrätter för att tillsammans planera, utveckla och exploatera Forsåkerområdet i centrala Mölndal. Intresset att medverka i utvecklingen av Forsåker var stort med ett flertal intresseanmälningar. Anmälningarna värderades utifrån en rad urvalskriterier. Ett av kriterierna var hur företagen arbetar med hållbarhet i stadsutveckling. Ett konsortialavtal har tecknats som reglerar hur utvecklingsarbetet ska organiseras och finansieras, och detaljplaneprocessen har tagit vid. Nya avtal kommer att tecknas när detaljplan är klar med möjlighet att utveckla parternas sociala åtagande. Mölndala behåller ca 20 % av byggrätterna själva och där finns potential för tomträttsavtal med sociala krav. Kungälvs kommun I kommunens sociala översiktsplan som nämns i tidigare kapitel finns inte bara riktlinjer för upphandling utan även för exploatering av mark. Vid nyproduktion, förtätning eller ändrade upplåtelseformer av bostäder ska det finnas ett tydligt socialt ansvarstagande. I samband med markexploatering ställer Kungälvs kommun krav på engagemang i sociala hållbarhetsfrågor (Kungälv, 2015). I verksamhetsplan för social hållbarhet 2017-2019 står det att inledd dialog med bostadsbolag och markexploatörer ska intensifieras. Prioriterat är att formalisera synergier mellan portföljerna tillväxt och social hållbarhet (Kungälv, 2017). 15

Möjligheter och utmaningar Inventeringen av erfarenheter av att ställa sysselsättningskrav i upphandling och vid markanvisning kan summeras i ett antal möjligheter och utmaningar. I detta kapitel följer en sammanställning av de mest framträdande tendenserna. Policy och riktlinjer För kommuner erbjuder sysselsättningskrav en möjlighet att använda upphandling och markanvisning som strategiska verktyg för social hållbarhet. Kravställandet underlättas av att det finns en politiskt antagna policy och riktlinjer som tydligt förmedlar att social hänsyn och sysselsättningskrav ska användas, samt när och hur det ska tillämpas (Tillväxtverket, 2015). I flertalet av de kommuner i Göteborgsregionen som nämns i föregående kapitel finns policy och riktlinjer för social hänsyn att utgå från i arbetet. Tydliga krav under hög byggtakt I rådande byggtakt har byggföretagen ett stort antal uppdrag att välja mellan. Det innebär en utmaning att få in anbud i upphandlingar eller vid anvisning av mark. Kommuner har av den anledningen olika strategier att ta till för att ställa sysselsättningskrav som är attraktiva för entreprenörer. I Malmö och Örebro användes argument som lyfter fram marknadsmässiga fördelar av sociala insatser. Därtill genomfördes beräkningar av vad en arbetslös person kostar samhället med syfte att illustrera den samhällsekonomiska vinsten (Balkfors et al. 2015). Sedan 2011 ställs lagstadgade krav på kommunala allmännyttiga bostadsbolag att driva sin verksamhet på affärsmässiga villkor. Allmännyttan verkar alltså på samma finansiella villkor som privata fastighetsägare. Sysselsättningskrav som social investering är därmed ett viktigt argument för att driva igenom dessa åtgärder(regeringen, 2010). Ett annat tillvägagångssätt är att formulera tydliga villkor i underlagsdokumenten för en transparent och förutsägbar upphandling. Det har visat sig vara av stor betydelse för anbudsgivare att i förväg veta hur processen kring rekrytering och matchning kommer att gå till eller hur handledningen av praktikanter kommer skötas under tjänstens utförande (Upphandlingsmyndigheten, 2017a). Matcha leverantörernas behov med efterfrågad kompetens Kompetensbristen inom samhällsbyggnadssektorn har resulterat i en osäkerhet kring möjligheten att uppfylla ställda sysselsättningskrav. Upphandlande aktörer vittnar om att det är en utmaning att hitta kompetens som matchar leverantörernas behov. I rådande högkonjunktur med låg arbetslöshet får målgruppen för sysselsättningskrav arbete på andra sätt. Dessutom går personer av olika anledningar in och ut ur försörjningsstöd, vilket medför en utmaning vid 16

rekrytering och genomförande av praktik för målgruppen. Upphandlingar tar tid medan målgruppens behov av arbete är här och nu. För Mölndals stad har det resulterat i att Skanska har efterfrågat en rad kompetenser som kommunen inte har haft möjlighet att matcha. Mölndal har sökt lösningar och håller därför på att ta fram samarbetsformer med Arbetsförmedlingen vid matchning och rekrytering. Dialogkrav har visat sig vara ett framgångsrikt alternativ i relation till skarpa skall-krav för att matcha arbetsgivares kompetensbehov med målgruppen. För Göteborgs stad har dialogformen dessutom gett bonuseffekter där företag i slutändan har erbjudit fler platser än vad gränssnittet för sysselsättningskraven ställer (1 anställning per 10 anställda). En lyckad taktik har varit att efter färdig upphandling förlägga dialogmöten med leverantören ute på företaget. Det ger en annan ingång till mötet jämfört med att bjuda in till kommunens egna lokaler. Upphandlingsmyndigheten (2017a) belyser just vikten av dialog eller andra former av informations- eller erfarenhetsutbyte med leverantörer inför en upphandling. Det ger bättre förutsättningarna för att genomföra en upphandling som accepteras av leverantörerna och som kan nå uppsatta mål. Malmö stad (2016) valde att inte ställa villkor i markanvisningen utan sociala åtaganden utvecklades på frivillig basis genom dialog med byggföretagen. De avtal som sedan tecknades inkluderade sociala klausuler genom vilka kommunen och privata byggföretagen samverkar kring sociala frågor. Tillvägagångssättet bygger på att företagen visar engagemang och vilja för att lyckas, vilket kommunen i detta fall möttes av. Samverkan mellan berörda aktörer För att lyckas vid kravställande är det viktigt att samverka med en rad olika aktörer. Utvärderingen av pilotprojektet för Göteborgs stads modell visar att samarbete med berörda branscher och fackorganisationer, samt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har varit en framgångsfaktor. Samverkan mellan olika förvaltningar och verksamheter inom kommunens egna organisation pekas också ut som viktig. Utvärderingen lyfte betydelsen av att en stödfunktion finns för att kommunikation och samverkan mellan beställare och leverantörer ska fungera (Svensson, 2015). I exemplet med ÖBO pekas det nära samarbetet med Arbetsförmedlingen ut tillsammans med dialogen med både facket och entreprenören före start som avgörande för att undvika missuppfattningar och strid (Tillväxtverket, 2014). För Mölndals stad har partneringavtalet med Skanska präglats av engagerat samarbete och seriöst mottagande av praktikanter från leverantörens sida. Man har utgått från gemensamma målsättningar med koppling till politiska beslut. Skanska har varit drivande i processen där en framgång har varit att tidigt tydliggöra roller och ansvar i de olika stegen av kravställningens uppfyllelse. Hade ett mindre företag varit leverantör hade kommunen möjligen fått ta större ansvar för processen. 17

Uppföljning av kravställande Flertalet upphandlande aktörer uttrycker att uppföljning är en viktig del av att ställa sysselsättningskrav på ett seriöst och riktigt sätt. Detta för att säkerställa att ställda krav uppfylls samt att de leder till önskade effekter. Samtidigt visar Petersen och Kadefors (kommande) studie att bristen på utvärderingsmetoder innebär svårigheter i att faktiskt genomföra en kvalitetssäkrad uppföljning och utvärdering vid kravställande. Inom Göteborgs Stad är det upphandlande enheter som ansvarar för att se till att kraven följs. Exempelvis stämmer Familjebostäder som kommunalt bostadsbolag och beställare av upphandlingen kontinuerligt under byggtiden. I detta arbete är det viktigt att leverantörerna lämnar uppgifter på en kontaktperson som involveras i uppföljningen. Dessutom följer Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen upp individen. Vid markanvisning medför de långa tidsperspektiven tills uppfyllelse av kravbild att uppföljningen av satta sysselsättningskraven blir en utmaning. Det finns även en osäkerhet kring vilka sanktionsmöjligheter markägaren har att tillgå efter att marken har tilldelats en exploatör som väljer eller inte har möjlighet att uppfylla ställda sysselsättningskrav. 18

GR:s kompetensmatchningsmodell Inventeringen av sysselsättningskrav vid kommunal upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt vid markanvisning redogör för ett flertal exempel på metoder och tillvägagångssätt i Göteborgsregionen och i andra delar av Sverige. Kommunernas erfarenheter har sammanställts för att peka på möjligheter och utmaningar med att tillämpa sysselsättningskrav. Erfarenheterna vittnar om att en av de främsta utmaningarna med att ställa sysselsättningskrav är den rådande kompetensbristen inom samhällsbyggnadssektorn. Det är svårt att matcha företagens rekryteringsbehov med kompetensen hos målgruppen. GR har tagit fram en kompetensmatchningsmodell som kan möta ovanstående utmaning. Modellen matchar arbetsgivare med nyanlända samhällsbyggare och har testats och vidareutvecklats i projekten Regionalt snabbspår för VA-ingenjörer och På rätt plats. Det finns en stor outnyttjad potential bland nyanlända som redan är utbildade och har yrkeserfarenhet från sitt hemland. Modellen erbjuder ett arbetssätt för kommuner och privata företag att nå nyanländ kompetens inom samhällsbyggnadssektorn. Kartläggningen av kompetensbehovet idag och om fem år som genomfördes av samhällsbyggnadscheferna i GR visar att bristen finns i hela kedjan. GR:s kompetensmatchningsmodell utgår från arbetsgivares rekryteringsbehov och har hittills riktat sig till yrken som kräver högskolekompetens. Det innebär att en tillämpning av modellen i matchnings- och rekryteringsprocessen vid kravställande öppnar upp för möjligheten att tillgodose leverantörens behov av exempelvis byggingenjörer eller arkitekter. Med utgångspunkt i kompetensförsörjning av branschen kan alltså ett flertal yrkesgrupper omfattas av sysselsättningskrav. Kompetensmatchningsmodellen består av ett antal aktiviteter som stegvis leder till att arbetsplatser med rekryteringsbehov och nyanlända med relevant kompetens identifieras och matchas ihop. Därefter organiseras praktik med handledarstöd på den aktuella arbetsplatsen. Parallellt med praktiken ges det utrymme som möjliggör fortsatta språkstudier för praktikanterna. Modellen tillgodoser ett flertal av de utmaningar vid kravställande som identifieras i denna rapport. Förutom att erbjuda nya sätt att matcha arbetsgivares behov med nyanländas kompetens ingår arbetssätt för kontinuerlig uppföljning. Modellen bygger på dialog och samarbete med involverade aktörer så som Arbetsförmedlingen, kommunala och privata arbetsgivare samt branschorganisationer. Modellens steg är: 1. Identifiera arbetsgivare och handledare 2. Uppdragsbeskrivning 3. Marknadsföring 4. Rekrytering och matchning 5. Praktikprogram 6. Uppföljning 19

Arbete pågår nu för att vidareutveckla kompetensmatchningsmodellen för att bättre möta kompetensbehovet inom samhällsbyggnadssektorn. För mer information om Kompetensmatchningsmodellen, besök www.grkom.se/kompetensmatchningsmodellen 20

Referenser Ale Kommun (2015) Upphandlingspolicy för Ale kommun. Balkfors, A. Grander, M. & Stenquist, B (2015) Hållbara renoveringar med Malmö som exempel i Lind, H. & Mjörnell, K. (red) Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering. Borås: Responstryck Bennewitz, Elin(2016a) Sociala krav blir vanligare inom bygg. Byggindustrin. Hämtad 2017-06- 28: http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/sociala-krav-blir-vanligare-inom-bygg-23355 Bennewitz, Elin (2016b) Lönsamt att ställa sociala krav vid upphandling. Byggindustrin. Hämtad 2017-07-03 http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/lonsamt-att-stalla-sociala-krav-vidupphandling-23354 Boverket (2015) Lagändringar, ikraftträdande 1 och 2 januari 2015. Hämtad 2017-05-20: http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/nyheter-pbl-kunskapsbanken/andringar-ipbl-ikrafttradande-1-och-2-januari-2015/ Business Region Göteborg (2016) Investeringskartläggning Göteborgsregionen fram till 2035. Hämtad 2017-07-04: file:///c:/users/maw/downloads/investeringskartla%cc%88ggning%20go%cc%88teborgsre gionen%20160308.pdf Bäcklin, Oskar (2017) Kartläggning av sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad i Göteborgs- och Boråsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund Europeiska kommissionen (KOM) (2010) Socialt ansvarsfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling. Belgien: Europeiska Unionen Forslund, Liljeberg & Åslund (2017) IFAU RAPPORT 2017:14 Ghadban, R. Wedin Hansson, L. & Mawlayi, F (2015) En byggentreprenörs erfarenhet av renovering med social hållbarhet Exemplet Vivalla i Lind, H. & Mjörnell, K. (red) Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering. Borås: Responstryck Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) (2017) Social hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap. Hämtad 2017-08-09: https://www.grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/socialvalfardarbetsmarknad/arbetsmar knad/aktuelltarbete/socialhansynvidupphandlingochideburetoffentligtpartnerskap.4.36bda01c 1524f61adbfd5e80.html Göteborgs stad (2014) Anvisning av mark för bostäder och verksamheter. Fastighetskontoret: Göteborgs stad 21

Göteborgs Stad (2015) Fastighetskontoret testar upphandlingsmodell för social hänsyn i markanvisningar. Hämtad 2017-07-05: http://socialhansyn.se/fastighetskontoret-testarupphandlingsmodell-for-social-hansyn-i-markanvisningar/ Göteborgs stad (2016) Markanvisning för bostäder vid Tolereds gård, etapp II. Tjänsteutlåtande fastighetskontoret. Göteborgs stad (2017a) Social hänsyn. Hämtad 2017-02-20: http://socialhansyn.se Göteborgs stad (2017b) Tomträtt. Hämtad 2017-07-05: http://goteborg.se/wps/portal/start/bostader-och-boendemiljo/bostader-och- lokaler/tomtratt/!ut/p/z1/hy7bcojagisfxuv-v7rp2m0vfhyyhgl7cy1tfdsvdwuhp8- OQdHchvmGGRBQgRjrR6dq2-mx7hd_FtGFBhv0Mrv8uKQIk9OLE2P2zAvIij_AWKJ8Yc4QgaiawbirgNBwigGISY0Cldx4rP4Pc_HJmQKhJE3aaQhd7O8 aq2d5rwhhjrninja9zlm0snvjvbpfqopekaheu5lyv_htmpa/dz/d5/l2dbisevz0fbis9nqseh/ Hama Ali, Mohammed (2013) Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Examensarbete från Juristprogrammet, Göteborgs Universitet. Hauksson, C. Johnsson, L. Sandén, B. & Bosaeus, M. (2015) Social hållbarhet kräver samverkan. Exempel från miljonprogramsområden i Malmö, Eskilstuna och Landskrona i Lind, H. & Mjörnell, K. (red) Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering. Borås: Responstryck Kungälvs kommun (2015) Social översiktsplan (steg 1, 2 och 3). Kungälvs kommun (2017) Verksamhetsplan social hållbarhet 2017-2019. Lilla Edet (2008) Policy för anvisning av mark och bostäder. Mölndala Fastighets AB (2013) Konsortiet för utveckling av Forsåkersområdet klart. Hämtad 2017-05-28: http://molndala.com/images/pdf/info%202013-05-02%20konsortium.pdf Mölndals stad (2015) Markanvisningspolicy riktlinjer för markanvisning och genomförandeavtal. Malmö stad (2016) Avtal med byggföretag stärker social hållbarhet. Hämtad 2017-07-05: http://malmo.se/kommun--politik/socialt-hallbart-malmo/nyheter-om-socialhallbarhet/2016-05-26-avtal-med-byggforetag-starker-social-hallbarhet.html Mölndals stad (2017) Ny policy och riktlinjer för upphandling. Sammanträdesprotokoll, kommunstyrelsens arbetsutskott. Nilsson, Ingvar & Nilsson Lundmark, Eva (2016) Mer än bara hus - En socioekonomisk analys av det sociala investeringsarbetet i Vivalla. Petersen, Daniella & Kadefors, Anna (kommande) Employment requirements in Swedish construction procurement institutional perspectives. 22

Regeringen (2010) Regeringens proposition 2009/10:185. Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler. SFS (2010:900) Plan- och bygglag. SFS (2014:899) Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. SFS (2016:1145) Lag om offentlig upphandling. Stenungsund (2012) Markpolicy och markanvisningspolicy. Stenquist, Bjarne (2014) Bygga om dialogen Slutrapport. Miljöförvaltningen, Malmö stad Svensson, G (2015) Social hänsyn i offentlig upphandling. Pilotprojekt Göteborgs Stad. Sveriges byggindustrier (2016) Ny konjunkturbedömning från Sveriges Byggindustrier: Bostadsbyggandet mot nya höjder. Hämtad 2017-07-04: https://www.sverigesbyggindustrier.se/ny-konjunkturbedomning-fran-sveriges-byg 6369 Tillväxtverket (2015) Upphandlingsguide. Att använda sociala hänsyn i offentlig upphandling nuläge och exempel på tillämpning. Stockholm: Tillväxtverket Upphandlingsmyndigheten (2017a) Social integration. Hämtad 2017-02-20: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/socialt-ansvarsfull-upphandling/socialintegration/ Upphandlingsmyndigheten (2017b) Social hänsyn. Hämtad 2017-02-20: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/ny-lagstiftning/nya-lagarna---enoverblick/nya-lagen-om-offentlig-upphandling-nya-lou/sociala-hansyn/ Örebrobostäder (ÖBO) (2012) Hållbarhetsredovisning. Örebro Universitet (2014) BoendeByggarna - Kartläggning av en social upphandling för framgångsrik introduktion på arbetsmarknaden. Delegationen för hållbara städer, Regionförbundet Örebro, Örebro kommun, ÖBO: Örebro. 23

BILAGA 1 Metoder för att ställa sysselsättningskrav vid upphandling Kommun Typ av krav Villkor Målgrupp Beställare Leverantör Rekryteringsprocessens parter Örebro Skall-krav på att inkomna anbud redogör för arbetsmarknadssatsning. Utgjorde sedan ett utvärderingskriterium. 50 80 praktikplatser i kombination med utbildning under 4 år (avtalstiden) Boendebyggare arbetslösa boende i Vivalla. Örebrobostäder (ÖBO) Skanska och underleverantörer Arbetsförmedlingen, Örebro kommun (försäkringskassan) Malmö Skall-krav anställningar 1. 4 arbetstillfällen (anställning och praktik) 2. 10 jobb per år under fyra år. 25% boendebyggare. Vite på 100 000 SEK för varje missat lokalt jobb. Arbetslösa boende i Lindängen Trianon 1. Näsets allservice, Capella bygg, EP-service, Skanska, Eon. Även anställningar inom Trianons förvaltning. 2. PEAB och underleverantörer Avsiktsförklaring med Malmö stad (inom ramen för Bygga om dialogen), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Göteborg Krav på dialog, skall-krav anställningar, skall-krav lärlingar Utförandeperiod minst 4 månader, 1 rekrytering per 10 anställda. Vite om minst 10 000 SEK per person och vecka till dess att kraven uppfylls. Personer som står långt från arbetsmarknaden (utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning) Samtliga kommunala förvaltningar och bolag, mestadels kommunala bostadsbolagen. Används mestadels inom byggprojekt Göteborgs stad (upphandling och inköp, arbetsmarknadsverksamheter), Arbetsförmedlingen Mölndal Skall-krav visstidsanställningar och praktikplatser Ett riktmärke för kommunens kommande beskrivning av arbetssätt är minst en plats i uppdrag som kräver 2-10 anställda, och därefter ytterligare minst en plats per ytterligare 10 anställda. I nuvarande partneringavtal med Skanska är det minst en praktikplats per byggprojekt. Ale Utvärderingskriterium Anbud som redogör att leverantören avser erbjuda anställning eller praktik inom upphandlat projekt premieras med extra poäng vid utvärdering. Personer som står långt från arbetsmarknaden (utrikes födda, unga och personer med funktionsnedsättning) Personer som står långt från arbetsmarknaden. Mölndals stad, lokalförsörjningsavdelningen Ale kommun Skanska och underleverantörer Mölndals stads socialtjänst (enheten för försörjningsstöd samt arbetsmarknadsenheten) och stadsledningsförvaltning (lokalförsörjningsavdelningen). Former för samverkan med Arbetsförmedlingen håller på att tas fram. Leverantören ansvarar för rekryteringsprocessen. 24