Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV
Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av ensilage Röd klöver Slutsatser
Protein är viktigt Dyraste huvudkomponent av foder Ökar produktionen Ökar miljöutsläpp Ammoniak till atmosfären Nitrat till grundvatten Globalt minskning av regnskogar Inte etiskt att använda hög kvalitet protein (t.ex. soja) med låg effektivitet till mjölkkorna Protein värdering är svårt
Effekten av protein foder på mjölkavkastning (kg per kg extra protein) Kg milk / kg increase in CP intake 4.00 3.73 3.41 3.00 2.00 1.00 ** ** Milk yield 2.90 2.09 0.00 CM TCM SBM SFM Obehandlad Rybs/rapsmjöl Obehandlad Rybs/rapsmjöl Sojamjöl Soja/fiskmjöl
Effekten av protein foder på proteinavkastning (kg per kg extra protein) Protein g / kg increase in CP intake 160 ** ** Milk Protein Yield 136 133 125 120 80 40 98 0 CM TCM SBM SFM Obehandlad Rybs/rapsmjöl Obehandlad Rybs/rapsmjöl Sojamjöl Soja/fiskmjöl
Jämförelse av raps/ryps med soja Raps = Expro behandlad Rybs = Öpex behandlad Gidlund et al 2015
Jämförelse av raps/ryps med soja Raps = Expro behandlad Rybs = Öpex behandlad
Produktion vs. AAT-värde 250 218 AAT g/kg TS (NorFor fodertabell) 10,0 9,0 8,0 9,2 8,8 AAT = 110 7,9 200 150 100 50 184 148 126 101 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,8 1,2 2,1 3,8 6,2 0 Sojamjöl Expro Rapsmjöl Rapsexpeller Korn 0,0 Sojamjöl Expro Rapsmjöl Rapsexpeller Protein Korn 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 AAT = 115 8,7 8,2 6,9 5,8 4,2 3,1 1,3 1,8 Sojamjöl Expro Rapsmjöl Rapsexpeller Protein Korn 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 AAT = 120 8,3 7,6 4,2 2,4 1,7 7,7 5,8 2,3 Sojamjöl Expro Rapsmjöl Rapsexpeller Protein Korn
Ekonomisk optimum Optimum uppnås när extra inkomster = extra kostnader 0.8 *mjölkpriset (priset av protein foder priset av spannmål) 0 Korna äter mer ensilage Värde av extra kväve- och fosforförluster som gödsel Inverkan på fertilitet
Grovfoderprotein Kan vi påverka proteinvärdet of grovfoder så att mängden av proteinfoder kan minskas? Grovfoder kvalitet har en stor påverkan på mjölkavkastning, men är det något som beror bara på högre proteinvärdet T.ex. tidigare skörden -> bättre smältbarhet -> högre konsumtion och avkastning, men inget speciellt från högre protein Protein tillskott har samma påverkan med tidigt ock sent skördad vall
Strategier att förbättra proteinvärdet av grovfoder Öka protein koncentration med N gödsling Konserverings metod (hö / ensilage) Teoretiskt: Mer mikrobiella protein från hö (inte jäsningssyror (mjölk- ock ättiksyra) mer energi för vom bakterier) Mindre protein löslighet mer onedbrytbar protein i vommen Ensileringsteknik (tillsatsmedel, förtorkning) som påverkar energi till vom bakterier och/eller protein löslighet Röd klöver (PPO) eller grovfoder som innehåller tannin
Effekt av N gödsling (50 eller 100 kg N/ha) och proteinfoder på mjölk- ock proteinavkastning Ensilage CP 120 and 150 g/kg TS Control = Inget protein tillskott WGM = vetegluten mjöl RSE = Rybsexpeller (Öpex) Shingfield et al. 2000
Effekt av råprotein koncentration i grovfoder på mjölkprotein respons (g protein per kg extra råprotein från tillskott) Data från protein tillskott studier: Mjölkprotein respons = Extra mjölkprotein / Extra protein konsumtion från protein tillskott
Slutsatser av grovfoder protein (Ngödsling) Effekten av protein foder beror inte på råprotein koncentration i grovfoder ( N-gödsling, skördetid, klöver Ökad N-gödsling påverkade inte på mängden av protein in tunntarmen extra protein förlorad som ammoniak från (Vanhatalo & Toivonen, 1993) Ökad N-gödsling (50 vs. 100 kg/ha; 120 vs. 150 g RP/kg TS): ingen effekt på avkastning Men bra responsens till ryps expeller Låg råprotein (125) ock mjölk urea med Kontrol Optimering av N-gödsling enligt mängden av skörde or miljö regleringar inget extra värdeav högre proteinhalten.
Hö vs. ensilage Ensilering ökar lösligt protein, lösligt protein genomsnitt 50 70% of total N Lösligt ren protein, peptider, aminosyrorm ammoniak Ökad löslighet av RP högre nedbrytning i vommen och mindre onedbrytbar protein (nylon påse metod) Socker i vallen: jäsning till mjölksyra + flyktiga fettsyror i silo mindre energi till vom mikrober mindre mikrobiella protein I moderna fodervärdering system AAT är lägre för ensilage än för hö när skördad samtidigt från samma åkern, men vad berättar korna???
Relation mellan NEL and AAT in ensilage och hö enligt NorFor Foder Tabell 18 17 y = -0.7927x + 20.627 R 2 = 0.38 AAT/NEL (g/mj) 16 15 14 13 Silage Hay y = -1.1285x + 19.569 R 2 = 0.54 12 11 10 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 NEL (MJ/kg DM)
Mängden av nitrogen (protein = 6.25 * N) i tunntarmen med ensilage (myrsyra) och hö skördad samtidigt. Foderstaten innehöll 25, 50 eller 75% koncentrat av TS. 160 140 120 100 80 60 40 Microbial Feed + End Total 20 0 S-25 S-50 S-75 H-25 H-50 H-75 Jaakkola & Huhtanen 1993
Effekt av hö och ensilage (utan tillsats, inokulerat, myrsyra) på mjölkproduktion (Shingfield et al. 2001) Item Unit Hay Un- treated Silage LAB Formic acid DMI kg day -1 19.2 19.4 20.0 20.3 Milk kg day -1 25.8 26.4 27.0 27.1 ECM kg day -1 27.5 28.6 28.7 29.9 Fat g kg -1 44.7 46.7 45.2 47.9 Protein g kg -1 34.6 33.4 33.6 34.6 Protein yield g day -1 885 876 899 929 Hö skördad en vecka senare pga. dåliga vädret Högre avkastning med ensilage, särskilt med myrsyra Bättre smältbarhet av ensilage - högre konsumtion Inget extra från lägre protein lösligheten av hö
Kvaliteten av ensilage Graden och typ av jäsningen i silo påverkar protein värdet: Mer jäsning mindre energi till vom bakterier mindre mikrobiella protein med Jäsning påverkar löslighet: dåligt jäsning = ökad protein löslighet Formaldehyder baserad ensileringsmedel används 1970-80 talet Mer protein till tunntarmen Ingen (eller negativ) effekt på avkastningen Ofta lägre smältbarhet
Effekt av myrsyran som ensileringsmedel på kvaliteten av ensilage ock protein metabolism i vommen (g N/dag) 140 120 Total syror Mjölksyra Socker 140 120 100 100 80 60 40 WSC LA TA NH3 80 60 40 Microbial Feed Total 20 20 0 0 2 4 6 Jaakkola et al. 2006 Ammoniak 0 0 2 4 6
Röd klöver PPO systemet is röd klöver minskar proteolys både is silo ock i vommen Hög utnyttjande av röd klöver protein in vommen: låg nedbrytbarhet + bättre effektiviteten av mikrobiella protein syntes Men inte ökad produktion över det som kommer från högre konsumtion - varför Lägre smältbarhet av protein i tunntarmen In our recent study responses to supplementary protein marginally less with RC than grass
Effekt av substitutionen av gräs ensilage med röd klöver ensilage på protein i tunntarmen of avkastningen av mjölkprotein NAN Flow (g/d) Protein Yield (g/d) 600 y = 0.635x + 147 550 R 2 = 0.895 500 450 Dewhurst et al. (2003) 400 Vanhatalo et al. (2006) 350 350 400 450 500 550 600 650 700 N intake (g/d) 900 850 800 y = 0.062x + 810.4 750 R 2 = 0.0187 Dewhurst et al. (2003) 700 Vanhatalo et al. (2006) 650 Högre protein konsumtion från klöver ökade effektivt protein flöde till MEN ingen påverkan på proteinavkastningen Energi konsumtion bättre relaterad till proteinavkastningen än protein flöde 600 350 400 450 500 550 600 NAN Flow (g/d)
Effekt av röd klöver (30 or 70% av grovfoder) och rybsexpeller on mjölk- ock protein avkastning (Gidlund et al., 2017) Mjölk (kg/dag) Protein (g/dag) 31 1050 1037 30,5 30 29,5 29,2 30,1 29,6 29,5 1000 1016 989 1019 1012 993 29 28 950 27 27,3 27 900 918 901 26 25 142/158 156/173 173/191 188/204 850 142/158 156/173 173/191 188/204 RK30 RK70 RK30 RK70
Energi kör bussen or drar vagnen Koefficient (A) Std av (B) B/A Konstant -277 Konsentrat AAT kg/dag 549 Grovfoder TS kg/dag 32.5 1.53 49.7 Smältbarhet g/kg 0.42 40.9 17.4 Råprotein g/kg TS 0.27 22.4 6.0 Ammoniak g/kg N -0.14 21.5-3.1 Meta-analys from grovfoderstudier (545 foderstater, 109 försök) Energi faktorer (konsumtion, smältbarhet mycket viktigare än proteinhalten Faktorer relaterad till nedbrytbarheten (löslighet, syror, NDF, TS) inte viktiga
Slutsatser Inte mycket bevis att nedbrytbarhet av protein är viktigt or vi kan inte analysera det korrekt (nylon påse) Mikrobiella protein mycket viktigare än i vommen onedbrytbar protein (grovfoder AAT = a * Energy) Löslighet är inte så viktigt Bra protein värde: Hög smältbarhet = hög TS konsumtion hög energi konsumtion = mycket mikrobiella protein Bra ensileringskvalitet = hög konsumtion + bra för vom mikrober Proteinhalten som ger tillräckligt vom nedbrytbar nitrogen, men inte för mycket Klöver: minskar N-gödsling ock ökar konsumtion, men igen speciell protein värde