PLATELIA TM CHLAMYDIA IgG TMB 62767 DETEKTION AV HUMANA IgG-ANTIKROPPPAR MOT CHLAMYDIA I HUMANT SERUM GENOM IMMUNOLOGISK ENZYMANALYS IVD
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1- KLINISK BETYDELSE................................91 2- TESTPRINCIP.....................................91 3- PRODUKTINFORMATION............................92 4- VARNINGAR OCH FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER.............93 5- PROV..........................................95 6- TESTFÖRFARANDE.................................95 6.1. NÖDVÄNDIGT MEN EJ BIFOGAT MATERIAL...........................95 6.2. REAGENSREKONSTITUERING.....................................96 6.3. FÖRVARING AV ÖPPNADE OCH/ELLER REKONSTITUERADE REAGENSER.......96 6.4. FÖRFARANDE................................................97 7- BERÄKNING OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN..........99 7.1. KVALITETSKONTROLL...........................................99 7.2. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDE (CO)................................99 7.3. UTVÄRDERING AV RESULTATEN....................................99 8- TESTETS BEGRÄNSNINGAR.........................100 9- TESTRESULTAT....................................100 9.1. TESTRESULTAT MED PLATELIA CHLAMYDIA IgG TMB (62767).............100 9.2. TESTRESULTAT MED PLATELIA CHLAMYDIA IgG OPD (62766).............100 10- TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLL...................102 11- REFERENSER.....................................102 96
1- KLINISK BETYDELSE Chlamydia trachomatis, den vanligast förekommande arten vid sexuellt överförbara sjukdomar, är farlig på grund av de komplikationer den orsakar: sterilitet, utomkvedshavandeskap, konjunktivit och pneumonit hos nyfödda barn. Chlamydia psittaci, inte vanligt förekommande bland människor, orsakar pneumonit och endokardit. Chlamydia pneumoniae, mycket vanligt förekommande, orsakar luftvägsinfektioner. IgG mot chlamydia uppnår alltid höga nivåer vid luftvägsinfektioner (C. trachomatis, C. psittaci), vid sexuellt överförbara sjukdomar i kronisk fas (C. trachomatis) samt vid återinfektion. En signifikant ökning av antikroppsnivån mellan två serumprover som tagits med ett intervall på tre veckor på en patient och testats parallellt, tyder på en aktiv infektion. PLATELIA CHLAMYDIA IgG TMB är ett testkit för in vitro-diagnostiskt bruk för detektion av humant IgG-serum riktat mot chlamydia (C. trachomatis, C. psittaci, C. pneumoniae). Testkitet är avsett att underlätta vid bestämningen av immunstatus vid användning med ett enstaka serumprov, eller vid bestämningen av en nyligen förvärvad infektion vid användning med parade sera. 2- PRINCIP Testet är en immunologisk enzymanalys med fast fas: indirect ELISA - teknik. Chlamydia trachomatis-antigener (L2-serotyp) fixeras på botten av brunnen. En peroxidasmärkt monoklonal antikropp som är specifik för humana gammakedjor (IgG) används som konjugat. Steg 1: Kontroll- och testsera späds till 1/21 och tillsätts därefter i mikroplattans brunnar. Under inkuberingen, 1 timme ± 5 minuter vid 37 C ± 1 C, binder anti-chlamydia IgG-antikropparna till Chlamydia-antigenen på mikroplattans brunnar. IgG som är icke-specifikt till chlamydia-antigenerna samt övriga serumproteiner elimineras genom upprepad tvättning i slutet av inkuberingsperioden. Steg 2: Konjugatet (peroxidasmärkt monoklonal antikropp som är specifik för humana gammakedjor) fördelas i mikroplattans brunnar. Under den andra inkuberingen, 1 timme ± 5 minuter vid 37 C ± 1 C, binder den märkta antikroppen till det IgG-serum som har reagerat med chlamydia-antigenerna. Det obundna konjugatet elimineras genom upprepad tvättning i slutet av inkuberingsperioden. 97
Steg 3: Förekomsten av immunkomplex (Chlamydia-Ag, serum-anti-chlamydia-igg, anti-lgg-konjugat) påvisas genom tillsats av substrat i varje brunn. Steg 4: Efter 30 minuters ± 5 minuters inkubering i rumstemperatur (+18 30 C) avbryts den enzymatiska reaktionen genom en 1N svavelsyralösning. Den optiska densiteten vid 450/620 nm står i proportion till mängden antichlamydia-igg som påträffats i de testade proverna. Avläsning över ett gränsvärde möjliggör detektion och mätning av kvantiteten av Chlamydia-IgGantikroppar i provet. Utvärderingen av testet vid användning med parade sera är till hjälp vid bestämningen av nyligen förvärvad infektion. 3- PRODUKTINFORMATION Information om förvaringsvillkor och utgångsdatum finns på etiketten som medföljer kitet. Märkning Reagenser Innehåll R1 Microplate Mikroplatta : 12 remsor med vardera 8 brunnar, belagda med inaktiverade Chlamydia trachomatis-antigener (L2-serotyp) 1 R2 R3 R4a Concentrated Washing Solution Negative Control Koncentrerad tvättlösning (10x): TRIS-NaCl-buffert (ph 7,4), 1 % Tween 20. Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal. Negativ kontroll: Humanserum negativt för Chlamydia-antikroppar och icke-reaktivt för hepatit B ytantigen (HBs Ag), antikroppar mot hepatitis C-virus (HCV) samt antikroppar mot humant immunbristvirus (HIV1+2). Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal. Cut-off control Gränsvärdeskontroll: Humanserum positivt för Chlamydia-IgG-antikroppar och icke-reaktivt för anti-hiv1+2-antikroppar, HBs-antigen samt anti- HCV-antikroppar. Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal. 1 x 100 ml 1 x 1 ml 1 x 1 ml 98
Märkning Reagenser Innehåll R4b Positive Control Positiv kontroll: Humanserum positivt för Chlamydia-IgG-antikroppar och icke-reaktivt för anti-hiv1- och anti-hiv2-antikroppar, HBsantigen samt anti-hcv-antikroppar. Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal. 1 x 1 ml R6 Konjugat Koncentrerat konjugat (100x): Murin antihuman monoklonal antikropp mot humana gammakedjor kopplade till peroxidas R7 Diluent Prov- och konjugatutspädningsmedel (färdigt att använda): TRIS NaCI-buffert (ph 7,6), BSA, Tween (0,1 %) och fenolrött. Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal 1 x 0,4 ml 1 x 80 ml R8 R9 TMB Substrate Buffer Kromogen: TMB Solution Substratbuffert (färdig att använda): 0,05 M (ph 5,6) citronsyra och natriumcitrat, 0,03 % väteperoxid Konserveringsmedel: 0,01 % thimerosal Kromogen: Tetrametylbensidinlösning (TMB) 1 x 60 ml 1 x 5 ml R10 Stopping Solution Stopplösning (färdig att använda): 1 x 28 ml 1N svavelsyra. Självhäftande folie 4 4- FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER Resultatens kvalitet är beroende av att god laboratoriesed (GLP) tillämpas: Använd inte reagenser efter utgångsdatumet. Blanda inte reagenser från olika partier inom en bestämd analysomgång. Obs! Du kan använda andra partier än de som ingår i testet om samma parti används inom en viss testkörning: tvättlösning (R2, märknings-id: 10x blåfärgad), substratbuffert (R8, märknings-id: TMB buf. blåfärgad), kromogen (R9, märknings-id: TMB sol. grönfärgad) och stopplösning (R10 märknings-id: 1N rödfärgad). Dessa reagenser kan användas tillsammans med vissa av våra andra produkter. Kontakta vår avdelning för teknisk service om du vill ha mer information. Låt alla reagenser anta rumstemperatur under ca 30 minuter före användning. Rekonstituera och späd noggrant reagenserna och undvik all kontaminering. 99
Utför inte testet i närvaro av reaktiva ångor (syraångor, alkaliska ångor, aldehydångor) eller damm som skulle kunna ändra konjugatets enzymatiska aktivitet. Använd glasvaror som noggrant har diskats och sköljts med avjoniserat vatten, eller ännu hellre engångsmaterial. Den enzymatiska reaktionen är mycket känslig för metalljoner. Därför får ingen metall komma i kontakt med de olika konjugat- eller substratlösningarna. Den utspädda kromogenlösningen (substratbuffert och kromogen) måste vara färglös. En spontan färgändring till blått några minuter efter rekonstituering indikerar att reagenset är dåligt. Bered nytt kromogensubstrat och ersätt det oanvändbara reagenset. Bered denna lösning i ett rent engångstråg av plast eller i en glasbehållare som först har förtvättats med 1N HCl och därefter sköljts noggrant med destillerat vatten och torkats. Förvara lösningen i mörker. Använd en ny pipettspets för varje prov. Tvättningen av mikroplattan är ett kritiskt steg. Följ det rekommenderade antalet tvättcykler och se till att alla brunnar är helt fyllda och därefter helt tömda. Felaktig tvättning kan leda till felaktiga resultat. Se till att mikroplattan inte hinner torka efter tvättproceduren och innan reagenset har hällts i. Använd aldrig samma behållare för fördelning av konjugat- och framkallningslösning. Kontrollera precisionen för pipetterna och annan utrustning samt att de fungerar korrekt. Ändra inte testförfarandet. HÄLSO- OCH SÄKERHETSANVISNINGAR Använd engångshandskar vid reagenshantering. Alla reagenser i testet är avsedda för in vitro-diagnostik. Pipettera inte med munnen. Material av humant ursprung som använts vid beredning av reagenserna har testats och befunnits icke-reaktivt för hepatit B ytantigen (HBsAg), antikroppar mot hepatit C-virus (anti-hcv) och antikroppar mot humant immunbristvirus (anti-hiv1 och anti-hiv2). Eftersom ingen testmetod med säkerhet kan garantera frånvaron av smittsamma ämnen, ska reagenser av humant ursprung och patientprover hanteras som potentiellt smittsamma. 100
Betrakta allt material, däribland tvättlösningen, som kommer i direkt kontakt med prover och reagenser av humant ursprung som potentiellt smittsamt. Undvik att spilla. Vid spill av syra måste den neutraliseras med natriumbikarbonat och därefter renas med blekmedel, med en koncentration på 12 som spätts ut 1/10, och torkas upp med absorberande papper. Materialet som används för rengöring måste kastas i en behållare för smittfarligt avfall. Prover, reagenser av humant ursprung, liksom smittfarligt material och smittfarliga produkter får endast kastas efter att sanering har skett. - Blötlägg i 30 minuter i utblandat klorblekmedel; 1 del blekmedel (15 % natriumhypoklorit) med 10 delar flytande lösning eller vatten. - Sterilisera i autoklav vid 121 C i 2 timmar. Ställ inte in lösningar som innehåller natriumhypoklorit i autoklaven. Undvik all hud- och slemhinnekontakt med substratbuffert, kromogen och tvättlösning. Ett informationsblad om materialsäkerhet kan erhållas på begäran. Chlamydia-antigenerna har inaktiverats med CHAPS-SDS-behandling. 5- PROV 1. Den rekommenderade provtypen är serum insamlat i torra rör. 2. Iaktta följande rekommendationer vid hantering, bearbetning och förvaring av serumprover. - Iaktta normala försiktighetsåtgärder vid insamling av serumprover. - Låt proverna koagulera fullständigt före centrifugering. - Rören ska alltid vara förslutna. - Separera serumet efter centrifugering och förvara det i ett tätt förslutet förvaringsrör. - Proverna kan förvaras vid +2-8 C om screeningen sker inom 24 timmar. Om analysen inte kommer att slutföras inom 24 timmar, eller om proverna ska skickas iväg, ska proverna frysas vid -20 C eller kallare. - Tina helst proverna endast en gång. Prover som har varit frysta ska blandas ordentligt efter upptining innan testet utförs. 3. Interferenser som beror på höga halter albumin, lipids, hemoglobin eller bilirubin är inte kända. 4. Värm inte proverna. 101
6- TESTFÖRFARANDE 6.1 - NÖDVÄNDIGT MEN EJ BIFOGAT MATERIAL Destillerat eller avjoniserat vatten. Natriumhypoklorit (blekmedel) och natriumbikarbonat. Absorberande papper. Engångshandskar av gummi. Skyddsglasögon. Engångsrör. Automatiska/halvautomatiska pipetter, justerbara eller fasta för volymerna 10-1000 µl samt 1, 2 och 10 ml. Mätcylindrar med volymerna 25, 50, 100 och 1 000 ml. Vortexmixer. Manuell, halvautomatisk eller automatisk tvättanordning för mikroplattor*. Vattenbad eller motsvarande inkubator för mikroplattor, inställd via termostat på 37 ± 1 C. Behållare för smittat avfall. Avläsare för mikroplattor med 450 nm- och 620 nm-filter*. * Efterfråga gärna mer information om den utrustning som vår tekniska avdelning rekommenderar. 6.2. REKONSTITUERING AV REAGENSER R2: Späd 100 ml R2 i 900 ml destillerat eller avjoniserat vatten för att få en tvättlösning (spädd R2). R6: Bered konjugatarbetslösning (spädd R6) till en mikroplatta genom att späda 0,25 ml konjugatkoncentrat med 25 ml utspädningsmedel (R7) (dela volymerna med tio för en remsa). R8 + R9: Späd kromogenen (R9) 1:11 i substratbufferten (R8) (t. ex. 1 ml reagens R9 + 10 ml reagens R8). Homogenisera. 6.3. FÖRVARING AV ÖPPNADE OCH/ELLER REKONSTITUERADE REAGENSER R1 : När den vakuumförslutna påsen har öppnats är remsorna hållbara i 1 månad vid förvaring i +2 8 C i den tätt förslutna påsen (kontrollera om den innehåller torkmedel). R2 : Efter spädning kan tvättlösningen (R2) förvaras i 2 veckor vid +2 8 C. När den koncentrerade tvättlösningen har öppnats är den hållbar fram till 102
utgångsdatumet på etiketten, under förutsättning att lösningen förvaras vid +2 25 C och inte utsätts för kontaminering. R6 : Efter spädning i R7 är reagenset stabilt i upp till 8 timmar i rumstemperatur (+18 30 C) och i upp till 24 timmar vid 4 C. R9: När lösningen väl är utspädd är den hållbar i upp till 6 timmar om den förvaras i mörker vid rumstemperatur (+18 30 C). R3, R4a, R4b, R7, R8 och R10 : När reagenserna har öppnats är de stabila till utgångsdatumet på etiketten om de förvaras vid +2 8 C utan att utsättas för kontaminering. 6.4. METOD Följ anvisningarna noga. Använd kontrollserum på mikroplattorna för varje test. Låt alla reagenser anta rumstemperatur (+18 30 C) innan de används. 1. Förbered ett diagram liknande det nedan för identifiering av kontrolloch testsera i mikroplattan. 2. Bered tvättlösningen (utspädd R2) (se avsnitt 6.2). 3. Ta ut brickan och remsorna (R1) ur skyddsförpackningen. 4. Rengör mikroplattans remsor en gång med tvättlösningen (utspädd R2). Vänd mikroplattan upp och ned och slå med lätta slag mot det absorberande papperet för att ta bort resterande vätska. 5. Späd kontroller och prover 1:21 med provutspädningsmedel (R7) direkt i mikrotestplattan eller i separata provrör: a) Spädning i plattan: Pipettera 200 µi provutspädningsmedel (R7) i varje brunn. Brunn A1 10 µi negativt kontrollserum (R3) Brunn B1, C1 10 µi positivt serum standard I (R4a) Brunn D1 10 µi positivt serum standard II (R4b) Prov: Pipettera 10 µl av varje prov i brunnarna med start från E1. Det är viktigt att undvika icke-specifik proteinbindning genom att iaktta följande steg: pipettera först 200 µi provutspädningsmedel (R7) i brunnen, tillsätt därefter 10 µi prov eller kontroll och blanda 5 till 7 gånger. b) Förspädning i rör: Förspäd kontroller och prover 1:21 (t.ex. 25 µi serum + 500 µi provutspädningsmedel). Blanda väl. Pipettera förspädda sera enligt följande schema: Brunn A1 200 µl spädd negativ kontroll (R3) Brunn B1, C1 200 µi spädd gränsvärdeskontroll (R4a) 103
Brunn D1 200 µi spädd positiv serumkontroll (R4b) Prov: Pipettera 200 µl av varje prov i brunnarna med start från E1. 6. Gränsvärdeskontrollen (R4a) analyseras med dubbelprover. Identifieringsdiagram för två remsor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A R3 P5 B R4a P6 C R4a P7 D R4b P8 E P1 P9 F P2 P10 G P3 P11 H P4 P12 7. Täck mikroplattan med självhäftande folie. Tryck till ordentligt på plattan för att garantera en tät förslutning. Inkubera mikroplattan vid 37 C ± 1 C i en torr inkubator i 1 timme ± 5 minuter. 8.Bered konjugatarbetslösning (spädd R6) innan den första inkuberingstiden går ut. Till en mikroplatta späds 0,25 ml konjugat (R6) med 25 ml utspädningsmedel (R7). Blanda väl. 9. Efter den första inkuberingen ska alla brunnar tömmas och mikroplattan tvättas tre gånger. 10.Tillsätt 200 µi konjugatarbetslösning (spädd R6) i varje brunn. Täck över mikroplattan med självhäftande folie. 11.Inkubera mikroplattan vid 37 C ± 1 C i 1 timme ± 5 minuter. 12.Bered substrat-/kromogenlösning (R8 + R9). 13.Efter den andra inkuberingen ska alla brunnar tömmas och mikroplattan tvättas fyra gånger. 14.Skydda mikroplattan från starkt ljus och tillsätt 200 µl substrat- /kromogenlösning (R8 + R9) i varje brunn. 15.Inkubera mikroplattan i mörker i rumstemperatur (18 30 C) i 30 ± 5 minuter. 16.Tillsätt 100 µi stopplösning (R10) i varje brunn. Använd samma ordningsföljd och fördelning som för substratlösningen. 17.Torka ur brunnarnas botten. 104
18.Läs av den optiska densiteten (OD) för varje brunn på mikroplattan med hjälp av en spektrofotometer med 450/620 nm-filter. Mikroplattorna måste läsas av inom 30 minuter efter att reaktionen stoppats. 19.Innan resultatet rapporteras ska överensstämmelsen kontrolleras mellan avläsningen och fördelningsmönstret. 7- BERÄKNING OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN 7.1 - Validering av analysen Använd kontrollserum på mikroplattorna för varje test. Följande kriterier måste uppfyllas för att validera testförfarandet: O.D.-värden: - OD R3 < 0.175 - OD R4a > 0.175 - OD R4b > 0.500 Kvoter: - OD R4a/OD R3 > 1.3 - OD R4b/OD R4a > 2 Om kvalitetskontrollkriterierna inte är uppfyllda ska testet göras om. 7.2 - Beräkning av gränsvärdet (CO) Motsvarar medelvärden för OD för gränsvärdesserumet (CO = medelvärdet för R4a O.D.) 7.3 UTVÄRDERING AV RESULTATEN Optisk densitet för provet Semi-kvantitativa resultat Anti-Chlamyda IgG Utvärdering IgG OD s < CO x 0,8 Negativt serum Frånvaro av tidigare exponering för Chlamydiae CO x O,8 OD s < CO Osäkert serum Motsvarande resultat ska bekräftas 15 20 dagar efter den första kontrollen. OD s CO Positivt serum Tidigare exponering för Chlamydiae genom infektion: långvarig immunitet Resultat ska bekräftas 15 20 dagar efter den första kontrollen. 105
8- TESTETS BEGRÄNSNINGAR Diagnos av nyligen förvärvad infektion kan endast fastställas utifrån en kombination av kliniska observationer och serologiska data. Resultatet av ett enstaka serumprov är inte ett tillräckligt bevis för diagnos av en nyligen förvärvad infektion. Vid tecken på infektion och om resultaten ligger nära gränsvärdet, rekommenderas att testa ett annat serumprov från samma patient som tagits med ett intervall på 15 20 dagar och testats under samma analys. 9- TESTRESULTAT 9.1 TESTRESULTAT MED PLATELIA CHLAMYDIA IgG TMB (62767) 9.1.1 - PRECISION Reproducerbarhet inom testet För att utvärdera reproducerbarheten inom testet testades 3 positiva prover och 1 negativt prov 30 gånger under samma analys. Kvoten (S/CO) av provets optiska densitet (OD) baserat på medelvärdet för den optiska densiteten för gränsvärdeskontrollen (R4a) angavs för varje prov. Kvotmedelvärden, standardavvikelser (σ) och variationskoefficienter (%CV) för varje prov visas nedan. N=30 Negativt prov Positivt prov 1 Positivt prov 2 Positivt prov 3 Kvot (S/CO) Medelvärde 0,43 1,45 2,65 4,96 σ 0,05 0,11 0,19 0,32 % CV 11,79% 7,51% 7,16% 6,41% 106 Reproducerbarhet mellan test För att utvärdera reproducerbarheten mellan test testades de 4 proverna (3 positiva och 1 negativt) med dubbelprover, 2 gånger per dag under 20 dagar. Kvoten (S/CO) för provets optiska densitet (OD) baserat på den optiska densiteten för gränsvärdeskontrollen (R4a) angavs för varje prov. Kvotmedelvärden, standardavvikelser (σ) och variationskoefficienter (%CV) för varje prov visas nedan.
Negativt prov Positivt prov 1 Positivt prov 2 Positivt prov 3 Kvot (S/CO) Medelvärde 0,32 1,07 2,17 4,32 σ 0,03 0,13 0,37 0,67 % CV 9,10% 12,62% 17,21% 15,53% Variationskoefficienterna som erhölls med positiva sera var mindre än 8 % för studier inom test och mindre än 17,5 % för studier mellan test. 9.1.2 KORRELATIONSSTUDIE En jämförande studie gjordes mellan Platelia Chlamydia IgG TMB (62767) och Platelia Chlamydia IgG OPD (62766) Korrelationsstudien utfördes på 184 prover från blodgivare (negativa och positiva). Resultaten vid det första försöket är enligt följande: Platelia TM Chlamydia IgG (62766) Platelia TM Chlamydia IgG TMB (62767) Negativa Tveksamma Positiva Totalt Negativa 99 2* 1* 102 Tveksamma 6* 7 3* 16 Positiva 1* 0 65 66 Totalt 106 9 69 184 Efter kontroll av båda testerna fanns ett avvikande prov: ett prov befanns vara positivt för OPD och osäkert för TMB. Överensstämmelsen mellan de två testen är: (172/173) x 100 = 99,4 %. Resultaten bekräftar att ändringarna som gjorts av det här kitet inte påverkade resultaten som erhållits med testet Platelia Chlamydia IgG OPD (62766) och som presenteras nedan. 107
9.2 -TESTRESULTAT MED PLATELIA CHLAMYDIA IgG OPD (62766) 9.2.1 KÄNSLIGHET OCH SPECIFICITET Testresultaten för PLATELIA CHLAMYDIA IgG (62766) utvärderades på två olika platser med hjälp av immunofluorescensteknik och EIA-tekniker, med marknadsförda test som jämförande teknik. Specificitet Totalt 212 prover har testats på plats. Specificiteten för PLATELIA CHLAMYDIA IgG var 207/212 = 97,6 %. Känslighet 196 dokumenterade prover från patienter positiva för C. pneumoniae eller C. trachomatis testades. Känsligheten för PLATELIA CHLAMYDIA IgG var för den här populationen 192/196 = 97,9 %. 9.2.2 KORSREAKTIVITET 120 prover positiva för CMV, HSV, Mycoplasma pneumoniae, Candida Albicans och prover positiva för reumafaktorer, autoantikroppar och heterofila antikroppar testades med PLATELIA CHLAMYDIA IgG (62766). Prover som befanns vara positiva med PLATELIA CHLAMYDIA IgG kontrollerades med ett annat kommersiellt EIA-test. Avvikande prover kontrollerades med ett tredje EIA-test. Av 120 prover var 48 negativa och 64 positiva. Avseende överensstämmelse med de två övriga teknikerna befanns 8 prover vara avvikande. Efter kontroll av de avvikande proverna med hjälp av ett tredje EIA-test uppvisar PLATELIA CHLAMYDIA IgG inte någon potentiell interferens med de infektiösa markörer som testats. 10- TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLL 108 Alla reagenser tillverkas och bereds i enlighet med vårt kvalitetssystem, från mottagandet av råmaterial till den slutliga marknadsföringen av produkten. Varje parti genomgår en kvalitetskontroll och släpps endast ut på marknaden om det överensstämmer med fördefinierade acceptanskriterier. Handlingar som beskriver produktion och kontroll av varje enskilt parti sparas hos Bio-Rad.
11- REFERENCES 1. ANSORG, R., R. VAN DEN BOOM, and P. M. RATH. 1997. Detection of Aspergillus galactomannan antigen in foods and antibiotics. Mycoses 40 : p. 353-7. 2. ASCIOGLU, S., J. H. REX, B. DE PAUW, J. E. BENNETT, J. BILLE, F. CROKAERT, D. W. DENNING, J. P. DONNELLY, J. E. EDWARDS, Z. ERJAVEC, D. FIERE, O. LORTHOLARY, J. MAERTENS, J. F. MEIS, T. F. PATTERSON, J. RITTER, D. SELLESLAG, P. M. SHAH, D. A. STEVENS, and T. J. WALSH. 2002. Defining opportunistic invasive fungal infections in immunocompromised patients with cancer and hematopoietic stem cell transplants: an international consensus. Clin.Infect.Dis. 34 : p. 7-14. 3. BLIJLEVENS, N. M., J. P. DONNELLY, J. F. MEIS, P. E. VERWEIJ, and B. E. DE PAUW. 2002. Aspergillus galactomannan antigen levels in allogeneic haematopoietic stem cell transplant recipients given total parenteral nutrition. Transpl.Infect.Dis. 4 : p. 64-65. 4. BRETAGNE, S., A. MARMORAT-KHUONG, M. KUENTZ, J. P. LATGE, E. BART-DELABESSE, and C. CORDONNIER. 1997. Serum Aspergillus galactomannan antigen testing by sandwich ELISA: practical use in neutropenic patients. J Infect 35 : p. 7-15. 5.CHAMBON-PAUTAS, C., J. M. COSTA, M. T. CHAUMETTE, C. CORDONNIER, and S. BRETAGNE. 2001. Galactomannan and polymerase chain reaction for the diagnosis of primary digestive aspergillosis in a patient with acute myeloid leukaemia. J Infect. 43 : p. 213-214. 6. DENNING, D. W. 1998. Invasive aspergillosis. Clin Infect.Dis. 26 : p. 781-803. 7. DUPONT, B., M. RICHARDSON, P. E. VERWEIJ, and J. F. G. M. MEIS. 2000. Invasive aspergillosis. Medical Mycology 38 : p. 215-224. 8.ERJAVEC, Z. and P. E. VERWEIJ. 2002. Recent progress in the diagnosis of fungal infections in the immunocompromised host. Drug Resist.Updat. 5:3-10. 9. GANGNEUX, J. P., D. LAVARDE, S. BRETAGNE, C. GUIGUEN, and V. GANDEMER. 2002. Transient Aspergillus antigenaemia: think of milk. Lancet 359 : p. 1251. 29
10.HERBRECHT, R., V. LETSCHER-BRU, C. OPREA, B. LIOURE, J. WALLER, F. CAMPOS, O. VILLARD, K. L. LIU, S. NATARAJAN-AME, P. LUTZ, P. DUFOUR, J. P. BERGERAT, and E. CANDOLFI. 2002. Aspergillus galactomannan detection in the diagnosis of invasive aspergillosis in cancer patients. J Clin.Oncol. 20 : p. 1898-1906. 11.KAMI, M., Y. KANDA, S. OGAWA, S. MORI, Y. TANAKA, H. HONDA, S. CHIBA, K. MITANI, Y. YAZAKI, and H. HIRAI. 1999. Frequent falsepositive results of Aspergillus latex agglutination test: transient Aspergillus antigenemia during neutropenia. Cancer 86 :274-81. 12.KLONT, R. R., J. F. MEIS, and P. E. VERWEIJ. 2001. Critical assessment of issues in the diagnosis of invasive aspergillosis. Clin Microbiol Infect. 7 Suppl 2 : p. 32-37. 13.LATGE, J. P. Aspergillus fumigatus and aspergillosis. Clin Microbiol Rev. 12[2], 310-50. 1999. Ref Type: Generic 14.LETSCHER-BRU, V., A. CAVALIER, E. PERNOT-MARINO, H. KOENIG, D. EYER, J. WALLER, and E. CANDOLFI. 1998. Recherche d'antigène galactomannane aspergillaire circulant par Platelia Aspergillus : antigénémies positives persistantes en l'absence d'infection. J Med Mycol 8 : p. 112-113. 15.MAERTENS, J., J. VAN ELDERE, J. VERHAEGEN, E. VERBEKEN, J. VERSCHAKELEN, and M. BOOGAERTS. 2002. Use of circulating galactomannan screening for early diagnosis of invasive aspergillosis in allogeneic stem cell transplant recipients. J.Infect.Dis. 186 : p. 1297-1306. 16.MAERTENS, J., J. VERHAEGEN, K. LAGROU, J. VAN ELDERE, and M. BOOGAERTS. 2001. Screening for circulating galactomannan as a noninvasive diagnostic tool for invasive aspergillosis in prolonged neutropenic patients and stem cell transplantation recipients: a prospective validation. Blood 97 : p. 1604-1610. 17.MARTINO, R. and M. SUBIRA. 2002. Invasive fungal infections in hematology: new trends. Ann.Hematol. 81 : p. 233-243. 18.RIMEK, D., T. ZIMMERMANN, M. HARTMANN, C. PRARIYACHATIGUL, and R. KAPPE. 1999. Disseminated Penicillium marneffei infection in an HIV-positive female from Thailand in Germany. Mycoses 42 : p. 25-8. 30
19.ROHRLICH, P., J. SARFATI, P. MARIANI, M. DUVAL, A. CAROL, C. SAINT-MARTIN, E. BINGEN, J. P. LATGE, and E. VILMER. 1996. Prospective sandwich enzyme-linked immunosorbent assay for serum galactomannan: early predictive value and clinical use in invasive aspergillosis. Pediatr.Infect.Dis.J 15 : p. 232-237. 20.SIEMANN, M., M. KOCH-DORFLER, and M. GAUDE. 1998. Falsepositive results in premature infants with the Platelia Aspergillus sandwich enzyme-linked immunosorbent assay. Mycoses 41 : p. 373-7. 21.STYNEN, D., A. GORIS, J. SARFATI, and J. P. LATGE. 1995. A new sensitive sandwich enzyme-linked immunosorbent assay to detect galactofuran in patients with invasive aspergillosis. J.Clin.Microbiol. 33 : p. 497-500. 22.SULAHIAN, A., F. BOUTBOUL, P. RIBAUD, T. LEBLANC, C. LACROIX, and F. DEROUIN. 2001. Value of antigen detection using an enzyme immunoassay in the diagnosis and prediction of invasive aspergillosis in two adult and pediatric hematology units during a 4-year prospective study. Cancer 91 : p. 311-318. 23.SWANINK, C. M., J. F. MEIS, A. J. RIJS, J. P. DONNELLY, and P. E. VERWEIJ. 1997. Specificity of a sandwich enzyme-linked immunosorbent assay for detecting Aspergillus galactomannan. J Clin.Microbiol. 35 : p. 257-260. 31
Bio-Rad 0459 3, boulevard Raymond Poincaré 92430 Marnes-la-Coquette France Tel. : +33 (0) 1 47 95 60 00 05/2006 Fax.: +33 (0) 1 47 41 91 33 code: 881001