Ekonomisk utveckling och fysisk planering Lars Pettersson 2017-09-29
EKONOMISK TILLVÄXT Neoklassiska tillväxtteorins: Y: total produktion K: realkapital L: arbetskraft A: teknologins nivå Y = Y Y(Y, Y) Produktionsfaktorer
VAD BESTÄMMER TILLVÄXTEN OM VI SER TILL EKVATIONEN? En tillväxt i produktionsfaktorerna innebär en tillväxt i den totala produktionen (BNP) Arbetskraft, eller humankapital, kan delas in i olika typer (lång vs kort utbildning mm) Teknologins nivå bestämmer den totala produktionen
MED ANDRA ORD En tillväxt i befolkning innebär normalt ekonomisk tillväxt. En ökning i utbildningsnivån innebär ekonomisk tillväxt. Investeringar i realkapital innebär ekonomisk tillväxt. En ökning av den teknologiska nivån, exempelvis genom innovation eller institutionella förhållanden innebär ekonomisk tillväxt.
ENDOGEN (INIFRÅNKOMMANDE) TILLVÄXT Lyfter fram att tillväxt främst drivs av krafter som finns i ekonomin, inte externa förhållanden. Investeringar som görs i humankapital, innovation och utveckling av kunskap/kompetens är drivkrafter för ekonomisk tillväxt. Teorin poängterar också betydelsen av positiva externaliteter och överspillningseffekter som är betydelsefulla i en kunskapsbaserad ekonomi.
HUMANKAPITALETS SÄRSKILDA ROLL Tillväxtbidrag 2001 2010 uppdelat på olika produktionsfaktorer 0,24 0,24 0,05 Kapital L_låg H_hög TFP Nästan 50 procent av den ekonomiska tillväxten i svenska företag kan härledas till ökningen av andelen arbetskraft med lång utbildning. 0,47 Analys baserad på företagsdata.
Vakansgrad VILKA MER BYTANDE BEGRÄNSNINGAR FINNS I DAG FÖR TILLVÄXTEN? Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats successivt. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 1988Q3 1987Q3 1989Q3 Beveridgekurvan 2016Q3 2015Q3 2014Q3 2011Q3 2012Q3 1986Q3 1990Q3 1985Q3 2002Q3 2013Q3 1984Q3 2007Q3 2008Q3 2000Q3 2010Q3 1981Q3 2001Q32006Q3 1999Q3 1982Q3 1983Q3 2003Q3 2004Q3 2005Q3 1998Q3 1997Q3 1991Q3 2009Q31995Q31996Q3 1994Q3 1992Q3 1993Q3 1 3 5 7 9 11 13 Arbetslöshet Vakansgraden, dvs. tjänster som inte tillsätts (och arbetslöshet)! Kan planering ha en betydelse för vakansgraden? Bostadsmarknaden, attraktivitet, pendlingsmöjlighetet,
2010-2013 FÖRÄNDRING BNP PER ARBETARE (DAGBEFOLKNING) Hur klarar kommuner att möta kriser? 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,4-0,2-0,1 0 0,2 0,4 0,6 0,8-0,2-0,3-0,4 2005-2008 Åren före krisen 2009 jämförs med återhämtningen åren 2010-13 Vad ser vi? -Att många kommuner hade tillväxt före krisen och många kommuner återhämtade sig med tillväxt efter krisen. -78 kommuner (27%) har negativ tillväxt 2010-2013. Av dessa hade 8 kommuner negativ tillväxt även 2005-208.
Andel befolkning med lång utbildning 2010 VILKEN ROLL HAR UTBILDNINGSNIVÅ SPELAT FÖR KOMMUNER UNDER ÅTERHÄMTNINGEN 2010-2013? 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 Det finns en generell positiv samvariation mellan andel befolkning med lång utbildning och förmåga att återhämta sig efter krisen bland Sveriges kommuner. 0-0,3-0,25-0,2-0,15-0,1-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,1 0,05 Tillväxt i BRP 2010-2013 i relation till tillväxt i BRP 2005-2008 Samtidigt finns det skillnader mellan kommuner som också beror av andra faktorer, exempelvis industristruktur, geografiska förutsättningar, tillgänglighet, mm.
PÅ VILKET SÄTT SPELAR PLANERING EN ROLL FÖR TILLVÄXT? Att påverka arbetskraftens benägenhet att flytta till en plats. Att utveckla tillgänglighet som innebär förstoring (integration) av marknader och därmed också matchningseffektivitet. Att medverka till att höja den samlade nivån för teknologin. Att utveckla marknadsplatser som är beroende av möten mellan köpare och säljare
MER Att utveckla mötesplatser som kan stimulera kunskapsöverspillning och innovation (inklusive samarbete för innovation). Att planera så att friktion (tidsavstånd) minimeras för att nå arbetsområden, handelsområden och bostadsområden. Att utveckla förutsättningar för skola och utbildning. Rekreationsområden, platser för kultur, evenemang/upplevelser, nöjen! Utgå från den starka noderna och stråken (stationer, arbetsplatser, mötesintensiva verksamheter).
TÄNK STRÅK/KORRIDORER Figur 2.1 Bandregion med tre noder Figur 2.2 Komplex region med tre noder Figur 2.3 Bandregion med fyra noder Länkar i bandregion Y 1 Figur 2.4 Komplex region med fyra noder Länkar i en komplex region Y(Y 1) 2
Figur 2.5 Götalandsbanans bandregion: Nätverk med nav och ekrar (eng. Hubs and spokes network) Fördelar -Få länkar -Förutsättningar för effektiv användning av exempelvis transportkapacitet -Skalfördelar i naven -Ekrar kan vara enkla Begränsningar -Centraliserad org., konsekvenser kan bli stora om stark länk eller nav får problem -Krav på kvalitet och kapacitet i starka noder/länkar -Förutsätter vertikalt integrerade aktiviteter
EXEMPEL PÅ PRAKTISKA PERSPEKTIV Förtätning och storlek på en stadsregion bestämmer marknadsförutsättningar. Kollektivtrafiken och transportinfrastrukturkapitalet bestämmer restider och tillgänglighet, vilket i sin tur bestämmer förutsättningar för arbetspendling, resor till utbildning mm. Den rumsliga strukturen av diversitet (mångfald) samvarierar med lönebetalningsförmåga och ekonomisk tillväxt per capita. -Vad är ett normalt gångavstånd i staden, eller normalt cykelavstånd? Skiljer sig dessa åt mellan olika tätorter, olika grupper av befolkningen?
EN ENKEL REKOMMENDATION Utveckla livs-boendeförhållanden som attraherar befolkning med lång utbildning. Utveckla förhållanden som kan bidra till att långsiktigt höja den teknologiska nivån (kunskapsöverspillning, samarbeten för innovation). Investeringar för att förbättra tillgängligheten (integrera och förstora marknader, ökad täthet). Koppla samman den regionala tätortsstrukturen. Rätt infrastruktur i rätt sammanhang, utgå från olika städers/tätorters funktion i utbytet med varandra, optimera resursernas användning. Arbeta aktivt med stads- och regionsvision!