Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert
Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?
Bostadsbrist i svensk dagspress 1903-1962 Källa: http://tidningar.kb.se/
Forts. bostadsbrist 1963-2012 Källa: http://tidningar.kb.se/
Den upplevda bostadsbristen kommer och går med viss periodicitet men! Källa: http://tidningar.kb.se/ Artiklar om att det råder stor bostadsbrist återkommer regelbundet i svensk dagspress, men inte i den omfattning som kan observeras mellan 2013-2016.
Upplevd bostadsbrist och ökat flyktingmottagande Enbart Bostadsbrist Arkivanalys gjord 2017-01-12
Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 -talet Bostadsbyggandet 1950-2016 Källa: SCB
Källa: Migrationsverket, Boverkets bearbetning Andel kommunmottagna nyanlända i förhållande till kommunbefolkningen
Källa: Migrationsverket, Boverkets bearbetning
Källa: SCB, Boverkets bearbetning
Källa: SCB, Boverkets bearbetning
Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Ny lag från 1 mars 2016 som innebär att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Antas ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner. Antas förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Fördelningsnyckeln tar hänsyn till kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.
Behöver inte vara riktiga bostäder Tanken är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda nyanlända som omfattas av anvisning permanenta bostäder. För att inte begränsa den flexibilitet som är nödvändig och för att kommunerna ska kunna fullgöra sin skyldighet i mottagandet är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av boende som avses.
Information finns på Migrationsverkets hemsida http://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/pressrum/fokusomraden/bosattningslagen/fragoroch-svar-om-bosattningslagen.html
Kommunernas bostadslösningar 2016 Många kommuner klarade inte av att skaffa fram bostäder åt kommunanvisade nyanlända. Man tvingades därför ta till temporära lösningar. 2017 har regeringen beslutat att 30 600 nyanlända ska omfattas av anvisningar till kommunerna.
Olika lösningar Typ av åtgärd Ansvarig aktör Lägenheter i ordinarie bostadsbestånd Tillfälliga bygglov Anpassa lediga lokaler Återföra Migrationsverkets lägenheter/ boenden Se över förmedlingsvillkoren. Sänka Fastighetsägarna kraven på blivande hyresgäster Öka utbudet av tillfälliga bostäder: moduler/ Attefallhus, paviljonger, villavagnar etc. Öka utbudet genom att bygga om lediga lokaler till tempoära boendelösningar ABO-lägenheter "lämnas" tillbaka för att användas som genomgångsboenden för nyanlända D.Samhälle enkät Ej fråga Kommunen 36% Kommunen 43% Migrationsverket Ej fråga Ägardirektiv till allmännyttan Kvotsystem riktat mot nyanlända Kommunen Ej fråga Avtal med privata hyresvärdar Förturer i bostadsköerna Öka antalet sociala hyreskontrakt Köpa bostadsrätter Hyra rum/bostad via privatpersoner Vandrarhem, hotell gymnastiksalar etc. Omfördelning av befintliga lägenheter Omfördelning av befintliga lägenheter Omfördelning av bostäder mellan behovsgrupper Omfördelning av bostäder på ägarmarknaden Bättre utnyttjande av bostadsbeståndet Öka utbudet av tak-över-huvudetplatser Kommunen 63% Kommunen/bostadsbolagen Kommunen 49% Ej fråga Kommunen 18% Kommunen 74% Kommunen 29%
Det långsiktiga problemet De bostäder som behövs kommer inte att uppföras om inte de nya bostäderna också kan efterfrågas till aktuella pris- och hyresnivåer. Finns inte efterfrågan till rådande marknadspriser kommer bostadsbyggandet inte till stånd. Traditionell skaffar vi bostäder i Sverige via: arbetsgivaren, vänner och bekanta, genom byten, genom köp av bostadsrätter eller villor, eller genom att köpa kontrakt på den svarta (eller grå) marknaden. Detta system missgynnar de svagaste på bostadsmarknaden
Miniminivå Problematisering: Varför byggs det inte för de med lägst betalningsförmåga? Kvalitetsklass, C= BBR C B A Målgrupp: Kommersiella Lokaler, finanskvarter Bostadsrätter i bra lägen Andra lokaler Bostadsrätter Offentliga lokaler Vinstmarginaler Hyresrätter med högt bruksvärde Hyresrätter med lägre bruksvärde, SABO:s Kombohus Hyresstöd Annan betalar? Hög betalningsförmåga, offentliga medel Social housing i andra länder Anläggningsboende som under kort tid kan medges avsteg från BBR Särskilda skäl, akuta behov eller nödlösningar
Problematisering: endast en liten del av flyttkedjorna är tillgänglig för svaga grupper Lägenheter i succesion Ägda lägenheter (Villor) Bostadsrätter Privata fastighetsägares hyresrätter Attraktiva hyresrätter inom allmännyttan Bostäder som inte är tillgängliga för svaga grupper Tillgängliga för svaga grupper
Strategiska frågor som behöver besvaras - Hur planerar man för en (socialt) hållbar stadsutveckling med fokus på inträdet på bostadsmarknaden? - Vilket stöd behöver kommunerna i arbetet med bostadsförsörjning? - Hur ska riktlinjerna för bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända invandrare utformas långsiktigt? - Hur kan stödet för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända invandrare användas för att t ex underlätta inträdet på bostadsmarknaden? - Hur kan det statliga investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och bostäder för studerande användas för att öka utbudet av bostäder?
Bostäder som kan efterfrågas av hushåll med låga inkomster Till skillnad från Sverige har många länder en särskild sektor på bostadsmarknaden som vänder sig direkt till resurssvaga hushåll. En social sektor på bostadsmarknaden syftar generellt sett till att tillgodose behovet av bostäder för hushåll som har svårt att få en bostad på marknadens villkor. Medan den svenska allmännyttan bygger på principen om bostäder för alla, utan avgränsning med avseende på inkomst. Begreppet Social housing är starkt negativt laddat i Sverige.
Andra länders sociala bostadslösningar har vissa utmärkande drag Det som oftast kännetecknar den sociala sektorn är att bostäderna: är offentligt subventionerade, i syfte att hålla nere boendekostnaderna, någon form av inkomsttak tillämpas i nästan alla länder, fördelas enligt särskilda regler, ofta till hushåll med begränsade inkomster och förvaltas av aktörer med ett allmännyttigt syfte. Det är ett kategoriboende även om kategorierna kan vara flera, och det är ett sätt att fördela bostäder till dessa grupper. Källa: Den sociala bostadssektorn i Europa. Boverket 2016. Se även Ett socialt blandat boende i Göteborg. Göteborgs Stad. 2012
Tankeexperiment: en social sektor skulle snarare minska än öka segregationen Byggnadsår = Bostäder med reducerad hyra, och inkomsttak = Bostadsområden som domineras av fattiga familjer
Om vi inte ska ha social housing vad ska vi i så fall ha istället?.. för att säkerställa att även hushåll med låga inkomster ska kunna hitta bostäder som de har råd med och som passar deras behov, och samtidigt inte behöva vara hänvisade till det bostadsområden vars bostäder de mer resursstarka hushållen väljer bort, och där boendekvalitén är som sämst Bostadsstyrelsen 1950: Frågan om behovet av bostäder för speciella kategorier av bostadssökande... vilka icke representerar en i öppna marknaden köpkraftiga efterfrågan bör behandlas i annat sammanhang. Bostadsminister Peter Eriksson 2016: Ska dom som är fattigast bo i de centrala och mest attraktiva lägena? Det vore ju jättetrevligt men jag tror inte att det är ett alternativ vi har ingen modell som klarar det idag (Poddcasten Snåret#31, Svensk Byggtjänst, 2016-12-20) 2017-01-25 Sida 24
Tack för er uppmärksamhet