BIM MANUAL Styrdokument för BIM-Projekt

BIM MANUAL Styrdokument för BIM-Projekt Nytta, definitioner, beräkningar, design, analyser, förvaltning mm. Version 2.0, 2017-01-05

Innehåll 1. Förord... 4 2. Begrepp och definitioner... 5 3. Introduktion... 9 4. BIM-teknik, för vem och varför?... 9 5. Riktlinjer för BIM-modellering... 10 5.1. Mjukvara... 10 5.2. Modellversioner... 10 5.3. Koordinater och enheter... 11 5.4. Detaljering... 11 5.5. Byggnadsobjekt... 11 5.6. Byggnadens våningsplan... 11 5.7. BIM-specifikation och samordning... 12 5.8. Publicering... 12 5.9. Modeller med olika syften... 13 5.10. Kvalitetssäkring... 13 5.11. Filhantering... 14 6. BIM-projektet... 14 6.1. Projektledning... 14 6.2. Produktbestämning i tidigt skede... 16 6.3. BIP-koder... 18 6.4. Projekteringsfaser... 19 7. Arkitektdesign... 21 7.1. Situationsmodell (site plan)... 21 7.2. Arkitektmodell... 21 7.2.1. Generella rekommendationer... 21 7.2.2. Designalternativ (designmodell)... 22 7.2.3. Tidig design (projekteringsmodell)... 23 7.2.4. Detaljerad design (produktionsmodell)... 23 7.2.5. Byggnadsobjekt arkitekt... 24 7.2.6. Utrymmesobjektet... 27 8. MEP - design och analyser... 28 8.1. Modellering... 28 2

8.2. Objekt... 29 8.2.1. Beräkningar och analyser... 29 8.2.2. Relationsmodell... 30 9. Konstruktion... 31 9.1. Modellering... 31 9.2. Konstruktionsobjekt... 32 9.3. Beräkningar och analyser... 32 10. Visualisering... 33 10.1. Några saker att tänka på vid visualisering med BIM... 34 10.2. 3D i realtid... 35 11. Kvalitetsarbete... 36 11.1. Kollisionskontroller... 36 11.2. Solibri Model Checker... 37 11.3. BCF Ett sätt att kommunicera... 38 11.4. Informationsleveranser... 40 12. Mängdning och beräkningar... 41 12.1. Mängdning... 41 12.2. 5D... 43 13. Energi- och Miljöberäkningar... 44 13.1. EcoDesigner Star... 44 13.2. Anavitor Klimat- och miljöberäkningar... 46 Kalkylsystem... 48 Mängdförteckningar... 48 3D-modeller... 49 14. BIM för förvaltning... 50 14.1. Praktiskt exempel... 50 14.2. Dokumenthantering... 51 14.3. Arkivering... 52 Bilaga 1 Checklista för informationssamordning... 53 3

1. Förord Begreppet BIM (Building Information Modelling) förekommer mycket frekvent i bygg- och fastighetsbranschen och riktlinjer för att dra nytta av BIM-tekniken diskuteras på hög nivå. EU direktivet, som har den officiella benämningen Direktivet om offentlig upphandling i Europeiska Unionen (EUPPD), rekommenderar användning av elektroniska verktyg såsom Building Information Modelling, för offentliga byggentreprenadkontrakt och upphandlingar. Detta dokument är framtaget för att beskriva konceptet BIM, förklara nyttan för olika roller inom bygg- och fastighet samt ge exempel på praktiska tillämpningar. Initiativet till denna text är taget av Graphisoft som har sett behovet av en mer generell manual än de mer tekniskt ingående som redan finns. Avsikten är att den som läser dokumentet inte behöver ha några djupa kunskaper inom BIMeller CAD-teknik för att förstå de olika kapitlen. Dokumentet ska vara neutralt vägledande vid skapandet och användandet av digital byggnadsinformation på ett övergripande plan. Texten kan med fördel användas för att ta fram mer fördjupande CAD/BIM-bilagor som kompletterar organisationens anvisningar inom t ex fastighetsinformation eller projektering. Referenspublikationer: ArchiCAD IFC Guide Bygghandlingar 90, del 8 COBIM Common BIM requirements 2012 Fastighetslexikon 2008 Bim Alliance Arkiveringsrekommendationer Tillämpningsanvisning: BIM Alliance Referensapplikationer: Anavitor Miljö ArchiCAD Artlantis BIMx Revit Solibri Model Checker Tekla Structures Vico Office Författare: Jan-Mikael Kristiansson, www.informationsbyggarna.se 4

2. Begrepp och definitioner arkiv arkivhandling arkivritning BCF BIM BIM-krav BIP-koder CAD CAD-fil CAD-lager dokument dokumentation dokumentbeskrivning dokumentklass editera fi2xml Ett arkiv är ett bestånd av arkivhandlingar som har tillkommit hos en arkivbildare som följd av dennes verksamhet. En arkivhandling är ett dokument som är avsett att förvaras i arkiv. En arkivritning är en ritning som är avsedd att förvaras i arkiv (t.ex. hos byggnadsnämnd, myndighet, byggherre eller förvaltare) och som visar utförandet av en byggnad eller anläggning vid en viss tidpunkt. Arkivritningar skiljer sig från relationsritningar genom att den arkiverande parten ställer vissa krav på arkivritningars arkivbeständighet. BCF är en förkortning av BIM Collaboration File. Det är ett xml-baserat filformat som gör det möjligt att kommunicera kommentarer mellan olika BIM-system, via det neutrala formatet IFC. Building Information Modelling som avser processer för att hantera information i hela eller delar av en byggnadsmodells livscykel. Krav på vad en BIM-modell ska innehålla under olika skeden i en byggnads livscykel. Building Information Properties är egenskaper med gemensamma beteckningar på byggdelar för att ge ett effektivare informationsflöde mellan projektörer, byggare, installatörer, drift och förvaltning. CAD är en förkortning för Computer Aided Design, vilket i byggsammanhang bör översättas med datorstödd projektering. CAD-filer är datafiler som har skapats med CAD-program. CAD-filer innehåller grafik som presenteras på den slutliga ritningen, men även data för egenskaper hos byggnaden som inte visas som grafik. Exempel på CAD-filer är ritningsfiler, modellfiler, ritningsdefinitionsfiler, plottfiler och komplementfiler. CAD-lager används i CAD-system för strukturering av grafiska element och information. Lager kan ges namn eller nummer. Lagernamnen utformas ofta för att kunna sortera och gruppera lager efter olika begrepp eller kriterier. Lager kan också kallas skikt eller nivåer. Den huvudsakliga användningen för lager är att styra presentation på ritningar eller på bildskärmen. Ett dokument är en sammanställning av information som behandlas som en enhet och som är beständigt lagrad på ett medium. I juridiska sammanhang används ofta ordet handling för dokument. Dokumentorienterad information är en ren efterbildning av det manuella sättet att framställa dokument såsom rapporter, ritningar eller förteckningar. Varje datafil innehåller texter, siffror och grafik så som de direkt kan avbildas på papper i bestämd storlek. Ett dokument är en avgränsad mängd information som är tillgänglig som en enhet med eller utan tekniska hjälpmedel och lagrad med en teknik som medger att man återkommer till samma information vid upprepade tillfällen. Detta sker traditionellt genom att informationen fästs på ett underlag av papper eller plast (brev, ritning, bok, grammofonskiva etc.), alltså på en informationsbärare. Att med hjälp av en server på Internet göra ett dokument tillgängligt innebär att dokumentet blir publicerat, fast dokumentet självt inte kan hanteras i fixerad form. När man skriver ut eller laddar ner ett sådant dokument innebär det att man skapar en kopia eller presentation av dokumentet, i den form det var just då och så som ens egen utrustning klarar att återge det. Eftersom dokumenten på Internet och andra dokument i maskinläsbar form är lättare att ändra och flytta och dessutom inte kan relateras till något bestämt exemplar i ett visst bibliotek har termen informationsresurs, elektronisk resurs eller enbart resurs blivit accepterad som samlande beteckning för ett dokument eller en informationstjänst som gjorts tillgänglig i maskinläsbar form. Om man katalogiserar dokument skapar man information om individer som själva består av information. Som begrepp för sådan överordning används förledet meta-, och information är lika med data. En katalogpost som avser en informationsresurs kan då kallas metadata. Dokumentation utgörs av en samling dokument för ett visst syfte. Med dokumentbeskrivning avses en kort beskrivning i klartext av dokumentets innehåll. En dokumentklass är en klass i ett klassifikationssystem som används för att gruppera och sortera dokument. Förändra, uppdatera eller revidera information, t ex i en modell. Fi2xml är ett för fastighetsbranschen gemensamt gränssnitt som nyttjar xml-tekniken. 5

filformat förvaltningshandling gallringsplan gallringsfrist information GUID informationsleverans Informationsmängd Det gemensamma språket gränssnittet som gör det möjligt att läsa information från olika databaser heter Fi2xml. XML (extensible Markup Language) är en uppsättning standarder för att utbyta och publicera information på ett strukturerat sätt. Den information som ligger i visst informationssystem, t.ex. CAD-system, tekniska system, ekonomi, administration, omvandlas alltså med informationsplattformen till XML-språk och gör informationen läsbar i övriga system. Med filformat avses den interna struktur som datafiler hyser. En förvaltningshandling är ett dokument som utnyttjas i produktanvändningen. Analogt med att bygghandlingarna tillsammans utgör en fullständig redovisning av hur ett byggprojekt ska genomföras, utgör förvaltningshandlingarna de handlingar som tillsammans behövs för att genomföra förvaltningen av en byggnad eller anläggning. Till skillnad från bygghandlingarna ska förvaltningshandlingarna användas för många delprocesser med väsentligen olika mål och förutsättningar. Några exempel på delmängder av förvaltningshandlingarna är: brandskyddsredovisning, att användas vid insats, utrymning, släckning, energiredovisning, för planering och drift av värme och kyla med mera, area- och verksamhetsredovisning, för uthyrning och disposition av lokaler, underhållsplaner, för planering och genomförande av underhållsarbeten, säkerhetsredovisning, för fastighetsägarens och hyresgästens hantering av larm, lås, passage, skydd mot olycksfall, miljöredovisning, för att långsiktigt hantera miljöbelastning vid drift, ombyggnader och rivning. Sambandet mellan bygghandlingar, relationshandlingar och förvaltningshandlingar: (1) Information från byggherren används som underlag och förutsättningar för projektering. (2) Informationsmängder från projektering resulterar i bygghandling. (3) Informationsmängder från byggande delar av bygghandlingarna resulterar i relationshandlingar som en uppdatering av information från projektering till det byggda och fortsatt som dokumentation av förändringar av det byggda. (4) Utvald information från relationshandlingen kompletteras sedan med förvaltningens information. Att förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar. Det vill säga alla åtgärder som innebär: - Informationsförlust - Förlust av möjliga informationssammanställningar - Förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa informationens äkthet Om handlingar eller dokument som inte är allmänna förstörs, kallas detta att rensa. Vid rensning krävs inget beslut för åtgärden. Avser den tid som ska löpa från det att handlingen producerades till dess handlingen ska gallras. Information är en generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid kommunikation i olika former. Globally Unique Identifier är en globalt unik identifierare som används i datorprogram. En informationsleverans innebär utväxling av ett antal informationsmängder med bestämt innehåll. Med informationsleveranser (förkortas leveranser när ingen risk finns för missförstånd) menas inte bara de överlämningar som traditionellt sker mellan olika skeden i byggande samt mellan byggande och förvaltning, utan i lika hög grad den utväxling av information som sker mellan olika parter och olika processer inom varje skede. Målet är att informationen, oberoende av hur delar av processen är organiserade, i oförvanskad form ska kunna följa byggnadsverket under hela dess livscykel. Det önskade innehållet i en leverans kan beskrivas i en leveransspecifikation och den genomförda leveransen dokumenteras i ett leveransmeddelande. En informationsmängd är information som kan levereras/utväxlas och lagras som en avgränsad datamängd/datafil. Informationsmängden kan bestå av ett dokument, en modell eller avgränsade delar därav. En leverans innebär utväxling av ett antal informationsmängder med bestämt innehåll. Leveransen kan indelas i olika leveranspaket. Med leveranser menas inte bara de överlämningar som traditionellt sker mellan olika skeden i byggande samt mellan byggande och förvaltning, utan i lika hög grad den utväxling av information som sker mellan olika parter och olika processer inom varje skede. Målet är att informationen, oberoende av hur delar av processen är organiserade, i oförvanskad form ska kunna följa byggnadsverket under hela dess livscykel. Det önskade innehållet i en leverans beskrivs i en leveransspecifikation. 6

Informationssamordnare IFC konvertering (av data) En person som har det övergripande ansvaret för att informationen som skapas I ett byggprojekt, följer de krav som ställs i projektet. IFC är en förkortning för Industry Foundation Classes, en standard för att utbyta information inom husbyggnadsprojekt. Den omfattas av en strukturerad begreppsmodell. En konvertering av data är ett byte från ett filformat till ett annat eller från en teknisk plattform till en annan. metadata Data som beskriver dokument och deras hantering [IEC 82045-1, 2001]. modell modellering modellfil modellorienterad information Model View Definition neutralt format objekt Ett försök till avbildning av verkligheten. Inom bygg- och fastighetsbranschen är det oftast en grafisk avbildning av en byggnad. Modellering är en process i syfte att skapa en modell. En modellfil innehåller en avbildning av byggnaden och normalt även information som är direkt lägesanknuten till denna, såsom systemlinjer, måttsättning och ändringsmarkeringar. Flera modellfiler med olika innehåll kan tillsammans bilda en modell, t.ex. stomme från konstruktör, stomkompletteringar etc. från arkitekt samt ventilationssystem från VVS-projektör. Modellorienterad information innebär att man samlat avbildar t.ex. det aktuella byggnadsverket. Om modellen delas så görs detta med utgångspunkt från byggnadsverkets indelning istället för presentationen i ritningar och andra dokument. Indelningen kan baseras på olika funktioner och system, såsom stomme och installationer, likaväl som på geometriska avgränsningar, såsom byggnader eller våningsplan. Avbildningen (modellen) kan bestå av CAD-filer som innehåller grafiskt orienterad information, men också av beskrivningar i text och siffror. Vyer av modellerna presenteras i sin tur på papper eller bildskärm i form av dokument. I hantering av modellorienterad information har man alltså fortfarande behovet att presentera modellen på ett enkelt och entydigt sätt för olika ändamål. En vy innebär för det första att man väljer ut innehåll ur modellen för det aktuella ändamålet. För det andra väljer man presentationssätt för den utvalda informationen. Den kan till exempel presenteras som en text eller en förteckning i tabellform, eller i grafisk form som en plan, en fasad eller ett perspektiv. Att presentera informationen som ett dokument innebär också ett mått av kvalitetssäkring. I och med urvalet ger man användaren tillräcklig information för det avsedda ändamålet, och denna information är då den enda som ska användas. Det kan t.ex. beröra måttsättning: därmed har man angivit vilka mått som ska vara styrande, allt annat är underordnat. Dokumentet kan också utsättas för en kvalitetsgranskning som ofta är svår att utföra i en komplex modell. I den samlade dokumentationen för ett byggnadsverk i samband med förvaltning eller ett byggprojekt förekommer oftast både modeller och dokument. Modeller som enbart innehåller en viss typ av information, t.ex. ett tekniskt system, brukar kallas för aspektmodeller. Olika aspektmodeller sammanställs med varandra för att visa byggnaden i sin helhet med dess stomme, stomkompletteringar, utrymmen, installationer och omgivande mark. Dokument refererar till varandra för att ge åtkomst till den samlade redovisningen. Även referenser utanför den aktuella dokumentationen är vanliga, t.ex. till föreskrifter, standarder, typlösningar eller produktinformation. En IFC View Definition, eller en Model View Definition, definierar en delmängd av IFC schemat som behövs för att tillfredställa ett eller flera krav på informationsutbyte inom bygg- och förvaltning. Den metod som används för att definiera sådana krav är Information Delivery Manual, IDM (även ISO 29.481). Ett överföringsformat för digital information som inte är plattformsberoende. Ett objekt är en identifierbar konkret eller abstrakt enhet. I allt fler sammanhang används termen objekt. För gemene man har information och händelser, så gott som alltid, betraktats som objekt utan att man har speciellt har betonat just det. Vi talar i allmänhet om verkliga ting och deras egenskaper. En svårighet uppkommer när vi använder datorer för att avbilda (representera) de existerande eller blivande tingen i en parallellvärld. För att hantera denna parallellitet skiljer vi på objekt i verkligheten och i datorn. Med objekt i datorn avses här information som representerar verkliga företeelser i det färdiga byggnadsverket och i de processer som hanterar byggande och förvaltning. I första hand tänker man på fysiska objekt med en utsträckning i rummet som väggar, utrymmen och armaturer. För att hantera dem inom ett företag och projekt behöver man också processanknutna objekt som beskriver aktiviteter, kopplade till exempel till kalkyler eller organisationer. En vanlig objektklassificering för fysiska objekt finner man i BSAB-systemets byggdelstabell, där objektklasser som väggar, pelare, balkar med mera finns definierade. En alternativ klassificering av samma objekt erbjuder BSAB-systemets produktionsresultattabell. Där byggdelstabellen ser objekten i en funktionsorienterad vy använder produktionsresultattabellen en vy utifrån produktionsmetod och material. 7

objektmodell originalhandling Utrymmen är en speciell typ av objekt som omfattar rum och andra utrymmen inom och kring ett byggnadsverk. Klassificering av utrymmen finner man i BSAB-systemets utrymmestabell. Varje objekt kan klassificeras efter de olika tabellerna. Det är möjligt för samma objekt att ha flera klassificeringar efter olika tabeller. Objektmodeller beskriver den studerade verkligheten som objekt och sambandet mellan dessa. Exempel på objektmodeller i bygg- och fastighetssammanhang är s.k. bygginformationsmodeller (BIM), som beskriver byggnaden och dess delar under dess livscykel. På samma sätt finns det för andra typer av produkter motsvarande modeller. En originalhandling är ett dokument som, oavsett framställning och antal exemplar, genom underskrift, påskrift, stämpling eller på annat sätt av utgivaren givits egenskap av handling med rättslig verkan. Om inte annat uttryckligen överenskommits betyder det fortfarande dokument på papper eller annat utskriftsmedium. Original framställs genom utskrift av en eller flera filer av en bestämd version. När datorer används skrivs ett nytt original ut vid varje godkänd ändring i de filer som ligger till grund för dokumentet. Datafiler kan betraktas som original om parter genom avtal har överenskommit om det. I alla händelser måste ett original vara entydigt vad gäller innehåll och presentation. Det kravet uppfylls bäst av publiceringsfiler, gärna autentiserade genom digitala signaturer. originalformat Det ursprungliga formatet som en digital datafil skapades i. plattformsberoende format publicera produktmodell rastergrafik proprietära format Ett format vars innehåll endast kan användas i ett särskilt program, vilket oftast är i det program som informationen skapades. Överföra information och göra den synligt för andra. En produktmodell utgörs av en samling objekt, som i byggfallet beskriver byggnadsverket. Till objekten i produktmodellen kan olika slags information knytas, bland annat med hjälp av så kallade attribut. För att modellen skall bli sammanhängande har också objekten relationer till varandra. Rastergrafik utgörs av punktformad grafik, dvs. bilden byggs upp av punkter istället för av linjer. Också texter byggs upp av punkter istället för att representeras av tecken. Format som inte grundar sig på publicerade standarder, som kontrolleras av enskilda företag och som ofta inte får användas fritt. Se likheter med originalformat ovan. ritning ritningsdefinitionsfil ritningsfil systematisk migrering transformering vektorgrafik vidareanvändning version öppna format En ritning är ett färdigt dokument som redovisas på papper eller i förekommande fall på bildskärm och som beskriver ett eller flera fysiska objekt i huvudsakligen grafisk, skalenlig och symbolisk form. En ritningsdefinitionsfil innehåller den information som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med övrig grafik som hör till ritningen. Denna grafik kan antingen vara lagrad direkt i ritningsdefinitionsfilen eller kopplas med hjälp av referenser, på samma sätt som modellfiler. En ritningsdefinitionsfil kan alltså referera till ett antal andra filer, vilka kombineras till en ritning vid utskriftstillfället eller betraktning på skärmen. Det finns olika tekniska lösningar för ritningsdefinitionsfilen; den kan t ex antingen vara en CAD-fil eller databas som innehåller referenserna, eller ett program eller ett makro som utför kopplingen. En ritningsfil är en fil som direkt motsvarar den utskrivna ritningen i en bestämd version. Ritningsfilen kan utgöra en frusen representation av modellfiler och andra filer som kopplats ihop med hjälp av ritningsdefinitionsfilen. Ritningsfilen påverkas efter frysningen inte av förändringar i modellen. I modellorienterad användning sparas ritningsfiler för att kunna exakt reproducera ett original, även sedan modellfiler förändrats. Vid renodlat dokument-/ritningsorienterad CADanvändning arbetar man direkt i ritningsfilen, varifrån ritningar skrivs ut. Att med särskilda rutiner och vid bestämda tidpunkter genomföra en konvertering av information från ett dataformat till ett annat. Det kan även innebära att ny information eller egenskaper tillförs den befintliga informationen. Att omvandla information för att t ex kunna nyttja den i olika datasystem. Grafik bestående av geometriska entiteter, såsom punkter, linjer, cirklar och dylikt. Att vidareanvända information i förvaltningen, t ex vid editering. En specifik form eller variation av information. Ett format där källkoden är tillgänglig för alla. Alternativt är dess uppbyggnad väl dokumenterad och ger användaren insyn i hur formatet fungerar så att användaren kan skapa en egen implementation. 8

3. Introduktion Beroende på vem man frågar och vilket perspektiv personen har, går det att få lite olika förklaringar på begreppet BIM. Det är därför viktigt att bestämma vilken definition som gäller i detta dokument. Enligt Fastighetslexikon 2008, är definitionen Building Information Modeling som avser processer för att hantera information i hela eller delar av en byggnadsmodells livscykel. Om en byggnads hela livscykel avses, innefattar det alla skeden från planeringsstadiet över till förvaltning och slutligen byggnadens destruktion. I denna livscykel hinner det ske otaliga händelser där utbyte av information är centralt. Inledningsvis är det nödvändigt att förklara för vem BIM-tekniken är ett bra verktyg och när i byggnadens livscykel tekniken ger affärsnytta. En CAD-tekniker ser omedelbart fördelar med att konstruera och designa en byggnad med ett BIM-verktyg. Både för att det går snabbare att rita och för att informationen som skapas kan användas för att skapa andra dokument, t ex bygghandlingar på ett rationellt sätt. För en beslutsfattare måste det finnas tydliga incitament för att våga satsa på ny teknik. I nästa kapitel beskrivs dessa fördelar innan dokumentet vidare förklarar hur BIM bör användas vid olika händelser i en byggnads livscykel. 4. BIM-teknik, för vem och varför? BIM är inte ett nödvändigt verktyg för att uppföra en byggnad. Däremot skapar BIM-konceptet många möjligheter. Dessa bidrar i sin tur till en mer rationell projektering och förvaltning. Nedan listas några fördelar inom olika områden som ger affärsnytta. Energianalyser, genom att jämföra olika lösningar i simuleringsprogram kan en förvaltare redan i planeringsskedet göra ett klokare val. En effektivare projektering för alla parter. Revideringar utförs snabbare och utförda ändringar uppdaterar all dokumentation som är knuten till modellerna. Kostnadsanalyser före byggnation, BIM möjliggör att jämförelser går snabbare samtidigt som det medför en mer exakt uppskattning av kostnader. Visualisering i designfasen kan ta fördel av visualisering i BIM-verktyget. Det går snabbt att förändra och se resultatet som enkelt kan presenteras. En förvaltare som bygger sin verksamhet på uthyrning kan få kontroll över alla utrymmen på ett mer exakt sätt. Ytor med relaterad information kan exporteras till fastighetssystemet. Kvalitetskontroll, under projekteringen kan BIM-verktyg användas för att utföra diverse kontroller. Ett exempel är kollisionskontroller m.h.a 3D-tekniken, men även olika byggnadsdelars egenskaper kan kontrolleras. Miljöberäkningar kan göras både under designskedet och när kalkylen för projektet är utförd. Hur mycket koldioxidpåverkan som en byggnad genererar är viktig information i miljökonsekvensanalyser. En jämförelse redan under designskedet kan bli beslutsunderlag för vilken konstruktionslösning som väljs. Byggandet kan enklare planeras så att produktionen sker så effektivt och säkert som möjligt. Informationsöverföring mellan olika system blir enklare. 9

BIM-tekniken är således i högsta grad ett verktyg även för beslutsfattare. Alla exempel ovan genererar en besparing på ett eller annat sätt. De mest tydliga är tid, pengar, energi och miljö. Dessa är de främsta incitamenten för att satsa på BIM. Svaret på frågan Vem har nytta av BIM?, kan besvaras: alla som på något sätt arbetar med en byggnads information. Projektören rationaliserar design och konstruktionsprocesser, förvaltaren drar nytta av information för energiarbete, planering av städ, märksystem och löpande underhåll etc. Miljöarbetet får ett verktyg som hjälper till att planera och konstruera miljömässigt hållbara byggnader. Chefer i olika positioner får bättre underlag för beslut. Utöver detta kommer en BIMmodell av en byggnad även att spara pengar vid ombyggnader eftersom förändringar är lättare att utföra i en objektorienterad modell. 5. Riktlinjer för BIM-modellering BIM associeras ofta med begreppet 3D. Det är förvisso en egenskap, men bara en bland många. Den främsta skillnaden mellan traditionellt ritande och BIM-modellering är att den senare är modelloch objektorienterad. Förutom att objekten i modellen kan visas i tre dimensioner, har de parameterstyrda egenskaper. En dörr eller ett fönster har parameterstyrda mått för längd, bredd, karmdjup osv. Vidare kan användaren applicera egenskaper som brand- och ljudklass eller materialegenskaper med mera. Vilka egenskaper som byggnadsobjekten har, bestäms i det aktuella projektet. För att kunna dra nytta av informationen i en BIM-modell krävs det givetvis att den skapas på rätt sätt. Den finska samarbetspublikationen COBIM fastslår vissa minimikrav som måste uppfyllas. Dessa sammanfattas med vissa kompletteringar nedan. 5.1. Mjukvara En av grundpelarna i konceptet BIM, är att information ska kunna utbytas mellan olika parter. Det är därför viktigt att de mjukvaror som används stödjer ett format som alla deltagare kan läsa. Ett minimumkrav bör vara att alla applikationer som används under projekteringen, ska kunna exportera och importera formatet enligt det certifierade formatet IFC 2x3. IFC som förklaras i avsnitt 2 Begrepp och definitioner, är ett neutralt format som kan hantera BIM-modeller med objektinformation. Användaren behöver inte införskaffa ett CAD-system för att tillgodogöra sig informationen och detta leder till att fler projektmedlemmar kan nyttja BIM-tekniken. Alla discipliner i ett BIM-projekt ska kunna tillhandahålla en korrekt IFC-modell. Undantag kan göras i projekt där särskilda programvaror behöver användas. Oavsett vilka program som används, ska versioner och informationsutbytet dokumenteras. Informationsutbytet i ett projekt ska alltid föregås av ett test. Detta innebär att alla discipliner gör testmodeller som kontrolleras av informationssamordnaren. Det görs både en teknisk kontroll och en kontroll gentemot beställarens kravdokumentation. 5.2. Modellversioner Alla modeller som skapas under projekteringen bör versionshanteras, antingen genom databashantering eller enklare genom olika filnamn. De bör även kunna exporteras till IFC-formatet och modellernas originalformat behålls eftersom all editering görs här. Det är upp till beställaren att bestämma vilka format som ska levereras i projektets olika skeden. För t ex bygghandlingar kan det räcka med att ritningar publiceras till PDF/A, då dessa dokument främst är till för uppförandet av byggnaden och för att entreprenören ska kunna tyda hur byggnaden ska se ut. För 10

relationshandlingar bör beställaren kräva att både originalformaten och IFC-modellerna levereras. Detta för att säkerställa informationen för framtiden. Generellt då modeller levereras, bör dessa komprimeras. Särskilt IFC-modeller får en betydligt mindre filstorlek, vilket underlättar distribution och lagring. 5.3. Koordinater och enheter Traditionellt sett ritas all grafik i koordinatsystemets positiva kvadrant och relativt nära origo. Det finns idag inte längre några tekniska svårigheter att rita med negativa koordinater, men detta bör ändå undvikas då missförstånd lättare kan ske genom den mänskliga faktorn. Att grafiken bör placeras relativt nära origo (0,0) är fortfarande aktuellt då många designverktyg får problem då grafik placeras för långt från nollpunkten. Därför bör det undvikas att placera byggnader efter kommunalt eller statligt koordinatsystem, då risken finns att grafikens dimensioner förvanskas med ökande avstånd från origo. Vanligtvis är det arkitekten som väljer koordinater för projektet. Här bestäms byggnadens position i förhållande till en given X- och Y-koordinat. De övriga disciplinerna följer detta val vid sin projektering. 5.4. Detaljering Grundregeln för att bestämma detaljeringsnivå i en BIM-modells olika skeden, är ändamålsenlighet. Alltså, en detaljering ska inte vara högre än ändamålet det tjänar. Det är inte en regel att ju mer detaljerad en modell är i början av projektet, desto enklare är den att hantera i senare skede. Det är oftast precis tvärtom. Att minimera informationen till vad som behövs i ett specifikt skede är ett bra sätt att även minimera detaljeringen. Däremot är det absolut nödvändigt att eftersträva en exakthet om det tjänar ett visst syfte. Ett exempel kan vara väggkopplingar i en arkitektmodell. Dessa måste vara korrekta även i ett tidigt skede om modellen ska användas för ytberäkningar eller isoleringsanalyser. Även det minsta glapp mellan väggar kan totalt förstöra en simulering. Detaljeringsgraden ska bestämmas i varje projekt och överenskommelsen måste följas av alla parter i projektet. 5.5. Byggnadsobjekt Byggnadsobjekten i en BIM-modell bör modelleras med det avsedda verktyget. Detta för att förenkla informationsutbyte mellan olika parter. Som exempel ska ett bjälklag som tolkas vid en IFCexport, även tolkas som ett bjälklag när det importeras i ett mottagande system. Om det inte går att modellera ett specifikt byggnadsobjekt med korrekt verktyg, kan en alternativ metod användas. I så fall ska detta dokumenteras i projektet. Exempel på sådana situationer kan vara att räcken ritas med väggverktyget eller att innertak ritas med bjälklagsverktyget. I båda fall ska objekten kopplas till korrekt motsvarighet i IFC (räcket till IFC Element Type = railing och innertaket till IFC Element Type = ceiling). Alla byggnadsobjekt bör ha ett unikt globalt ID, ett så kallat GUID. Detta unika ID bör även behållas då objekten editeras. 5.6. Byggnadens våningsplan En BIM-modell ska delas upp i olika våningar. Byggnadsobjekten tillhör en specifik våning. Hur byggnaden delas in i våningar bestäms av projektgruppen. Om det inte finns någon projektgrupp när projektet startas, bör arkitektens indelning av våningar vara utgångspunkt för andra discipliner. Det finns flera skäl för att dela upp en byggnad per våning. Olika typer av analyser och areamätning sker vanligtvis per våning. Arbetet på byggarbetsplatsen använder ofta ritningar per våning och även förvaltningen arbetar med denna indelning. 11

Med detta är det inte sagt att modellen ska delas upp i olika datafiler per våning. Tvärtom bör projektet eftersträva att hålla samman hela byggnaden i en datafil. Vid överlämnandet av BIMmodellen till beställaren, levereras en modellfil per disciplin i originalformatet och en i det neutrala IFC-formatet. För projektörer finns några viktiga saker att tänka på gällande våningar: Ha bara med de våningar som ska vara en del av byggnaden. Våningar ska inte användas som skissyta eller som tillfällig lagringsplats för alternativa lösningar. Undvik negativa höjder. Starta i Z-koordinat 0. Använd våningar som andra discipliner har i sina modeller. Kontrollera alla höjder mot andra discipliners modeller innan utväxling av information sker. Terräng placeras på den våning som passar bäst, exempelvis källarvåning eller på den våning där huvudingången ligger. Ta reda på hur andra discipliners applikationer hanterar våningar. 5.7. BIM-specifikation och samordning En BIM-modell bör ha ett dokument som beskriver innehållet i modellen, för vilket syfte den är skapad och detaljeringsnivå den håller. Detta görs av alla discipliner i projektet. Beskrivningen bör även innehålla information om vilken mjukvara den är skapad i samt vilka versioner som är publicerade. Denna BIM-specifikation eller modellbeskrivning publiceras samtidigt som modellen och ska uppdateras om det sker några förändringar i modellen. En Informationssamordnare ska utses i varje projekt. Detta görs antingen av projektledaren eller i projektgruppen gemensamt. Arbetet innebär att koordinera de olika disciplinernas modeller och rapportera eventuella problem till projektledningen. En Informationssamordnare ska informera om vilka regler och anvisningar som bör beaktas i ett BIM-projekt. Eftersom uppgifterna ofta är av en teknisk karaktär, måste Informationssamordnaren ha djupa kunskaper om BIM-modellering och de mjukvaror som används i projektet. 5.8. Publicering Från projektstart till leverans, finns ett antal publiceringstillfällen och vid traditionell projektering publiceras dokument vid olika skeden som t ex för bygghandlingar och relationshandlingar. Vid projektering med BIM-modeller utbyter de olika parterna information mer frekvent. Det är därför viktigt att fastslå tätare publiceringsdatum för modeller än för dokument, så att fördelarna med BIM inte går förlorad. Ett exempel kan vara möjligheten att göra kollisionskontroller eller analyser under tiden som modellen förändras. För att uppnå så bra resultat som möjligt, bör tillräckligt med resurser läggas avseende kvalitetskontroll innan varje publiceringstillfälle. Publicering sker enligt följande steg: Modeller publiceras för ett visst syfte och görs så enligt projektets tidplan. Innan en modell publiceras ska den och BIM-specifikationen förberedas. En kvalitetskontroll görs innan publicering. Alla objekt som finns i modellen ska ha en konsekvent struktur. Modellen publiceras till en projektserver/projektplats. 12

5.9. Modeller med olika syften Nedanstående kommer från FI2 Tillämpningsanvisningar version 2014 kapitel 3 och visar hur olika modeller har olika användningsområden. Metodiken bygger på att en designmodell eller basmodell, som har en bestämd detaljeringsnivå, skapas i projektets början. Denna modell kompletteras sedan med information beroende på användning. Exempelvis har en produktionsmodell (bygghandlingsmodell) en högre detaljering och ett informationsinnehåll som är till för uppförandet av byggnaden, medan en förvaltningsmodell har en lägre detaljering och delvis annat informationsinnehåll. De olika modellerna ovan, designmodell, projekteringsmodell, produktionsmodell och förvaltningsmodell är egentligen en och samma modell. De är publicerade med olika detaljeringsgrad och olika information visas med hjälp av BIM-verktygens möjlighet att tända och släcka t ex byggnadsobjekt. 5.10. Kvalitetssäkring Varje part i ett projekt är ansvarig för sin egen kvalitetssäkring. Det ska finnas rutiner för hur projekteringsmodellen hanteras och detta övervakas av en Informationssamordnare. En projektmodell är under mer eller mindre ständig förändring. Därför är det acceptabelt att vissa avvikelser finns. Dessa ska dock vara inom ramen för vad som är normalt då en modell genomgår en skapande process. Det bör finnas både en handbok från beställaren som talar om vad och hur information ska levereras och en projekteringsmanual/bim-manual som är specifik för projektet. 13

Vid senare skede då modellen levereras till beställaren, kontrolleras den betydligt mer noggrant och detta behandlas i kapitel 11 kvalitetsarbete. 5.11. Filhantering Varje beställare bör ha en anvisning för hantering av digitala dokument. I dessa anvisningar står vilka regler och krav som projektörerna och andra som använder eller skapar information i projektet måste följa. Det är en stor fördel om branschen kan komma överens om en gemensam grund för anvisningar. BIM Alliance har tagit fram en gemensam tillämpningsanvisning för branschen. Den har en inlaga som är gemensam för alla anvisningar och bilagor som är specifika för en organisation eller samarbete. Här redovisas även namngivning av filer som är en återkommande frågeställning i projekt. För en mer ingående redovisning av filnamngivning, läs kapitel 3.11 i BH90 del 8 och FFI Tillämpningsanvisning. En fråga om filnamn kan tyckas vara banal eller inte höra hemma i en BIM-handbok, men varje byggprojekt genererar en stor mängd dokument och ritningar. Att dessa skapas från ett BIM-system gör det inte mindre viktigt med god struktur på filnamn. Därför är det ofta en återkommande fråga i projekten. Strukturen ovan ger flera fördelar som att dubbletter i filnamn undviks och att de som läser filnamnen vet vad filerna innehåller. Förklaring av filnamn ovan: A-40-P-0200-2201 Arkitektmodell, sammansatt grafik, planmodell, våning 2, objekt 2201 V-57B-1-0210-2201 Ventilation allmän, planritning, våning 2 del 10, objekt 2201 P-M1-P-0210-2201 Projektgemensam, modulnät, planer, våning 2 del 10, objekt 2201 BE-PR-20070218-2201-Brandskydd Byggentreprenör, protokoll, datum, objekt, brandskydd 6. BIM-projektet 6.1. Projektledning Det är viktigt att projektledaren för ett byggprojekt överlåter BIM-frågor till Informationssamordnaren. Denne ska ha de tekniska kunskaper som krävs för att styra och 14

kontrollera informationen i rätt riktning. Det uppkommer alltid frågeställningar av teknisk karaktär som kräver erfarenhet på området. Projektledaren ansvarar fortfarande för tidplan, budget, planering, sammankallande till byggmöten, uppföljning etc. precis som i traditionella projekt. De olika skeden som ett projekt genomgår förblir i stort sett desamma oberoende av ny teknik. Det är inte tekniken som styr projekten, utan behovet av information. Nya tekniska hjälpmedel och metodik som BIM, finns för att förenkla arbetet och förbättra resultaten i projekten. I detta kapitel följer en del övergripande råd för hur BIM-modeller kan användas i olika skeden i ett byggprojekt. Lite förenklat kan byggnadsinformationen delas in i tre delar. Information som krävs för att planera, information som krävs för att bygga och information som behövs i förvaltningsskedet. Informationssamordnaren behöver ha en bra överblick av vilka krav som ställs på informationen. Oftast har beställaren, som förmodligen både planerar och förvaltar, en manual för vilken information som efterfrågas och vilken nivå den ska vara på. Projektledaren bestämmer tillsammans med informationssamordnaren hur projektinformation ska kommuniceras i projektet. Det bestäms hur leveranser sker, med vilken frekvens nya versioner av modeller skapas och hur löpande informationsutbyte sker. Vanligast är att en webbaserad projektplats används för filutbyte och att vardaglig kommunikation utöver projektmöten, sker via epost eller någon inbyggd meddelandefunktion på projektplatsen. Projektörerna har sina egna manualer och interna rutiner för hur projekteringen ska gå till. Informationssamordnaren behöver kontrollera innehållet i beställarens och projektörernas anvisningar så att de inte innehåller motsägelser. I de fall de gör det ska Informationssamordnaren lösa eventuella konflikter i rutinerna. Nedanstående bild beskriver översiktligt organisationen i projektet. 6.1.1 Projektorganisationen Det går att dela in informationssamordnarens uppgift i otaliga mindre steg om alla eventuella frågor ska belysas. Bilaga 1 redovisar ett exempel på en checklista för informationssamordning från en av Sveriges största förvaltare. Sammanfattningsvis ska informationssamordnaren: 15

Ha kunskap om beställarens anvisningar. Ha kunskap om projektörernas rutiner. Informera samtliga projektmedlemmar om anvisningar och rutiner. Hålla regelbundna möten där checklista för informationssamordning redovisas redan på första mötet. Se bilaga 1. Upprätta en lista på mjukvaror som används i projektet. Svara på frågor gällande anvisningar. Ansvara för att alla tekniska svårigheter och problem får en lösning. Ansvara för samgranskning och kvalitetskontroller Ansvara för att dataöverföring och eventuell konvertering mellan filformat fungerar. Ansvara för att bygghandlingar levereras enligt anvisningar. Ansvara för att relationshandlingar levereras enligt anvisningar. 6.2. Produktbestämning i tidigt skede Under det första stadiet vid planering av en byggnation finns det ofta ingen grafisk digital modell att tillgå. Det finns däremot mycket annan information som utredningar, utrymmesbehov och dokumentation som beskriver målet med byggnationen. En BIM-modell är uppbyggd av olika typer av objekt. Det objekt som kanske är det mest fundamentala är utrymmesobjektet som här likställs med begreppet Rum. Det är oftast med utrymmen och rum som planeringen börjar och därför kommer detta avsnitt att behandla dess information. En rumsfunktionsbeskrivning kan med fördel bli den första informationen som skapas i BIMmodellen och är då en del av BIM-kraven. Kraven på rumsfunktion kan också kompletteras med beskrivning av aktiviteter, areor, volymer eller annan information som är av vikt för verksamheten. Förslagsvis redovisas rumsfunktionerna i ett tabellformat så att olika lösningar enkelt kan jämföras. Följande information är exempel på information som kan ingå i kraven: RumsGUID Rumsnummer Rumsbenämning Rumsarea enligt Svensk Standard (NTA, BRA och BTA) Rumsfunktion enligt standard Krav på luftförhållanden, ljussättning, ljud, bärande delar, säkerhet Krav på vatten och avlopp, elektriska system, utrustning, komponenter och ytskikt Så gott som alla objekt i en byggnad är på ett eller annat sätt sammanlänkade till ett rum. Även verksamheter som t ex ekonomi, städ eller underhåll är starkt kopplade till rum. Därför är RumsGUID och rumsfunktion viktiga egenskaper som ska hanteras. RumsGUID genereras automatiskt i BIMprogramvaran och är helt unikt. Detta id är komplext och främst till för kommunikation mellan datasystem. Därför är även Rumsnummer viktigt så att människor kan hantera och kommunicera på ett enklare sätt. Vanligtvis skrivs rumsnummer med Våningsplan löpnummer, t ex enligt 16

lantmäteriets standard där ett rum på entrévåning kan bli 10101, där 10 avser våning och 101 ett löpande nummer. Rumsfunktion beskriver vilken funktion som rummet är avsett för. Här finns välstrukturerade system som t ex BSAB-systemet. Kraven varierar beroende på byggnadens funktion och organisationens behov. Det är även så att kraven kan förändras under senare skeden. De olika kraven bör versionshanteras. Eftersom det från början inte finns en grafisk modell att tillgå, kan ett sätt vara att importera rumsfunktionsbeskrivning från annat system. Till detta krävs ett standardiserat format som fi2xml som är en branschstandard. Med hjälp av importfunktioner byggs motsvarande utrymmen upp i BIMmodellen och påförs de egenskaper som användaren har valt att importera. Resultatet blir en BIMmodell med utrymmen där användaren kan förändra och exportera utrymmen för vidare bearbetning i mottagande system. Både import och export sker med hjälp av det neutrala formatet fi2xml. Fördelarna med detta förfarande är en snabb kommunikation mellan planerare och projektör samt att modellen kan vidareanvändas i senare skeden. I produktbestämningen ingår även en omfattande planering för utformning och tekniska egenskaper. Man talar om verksamhetsspecifika krav och byggnadsspecifika krav. En god planering här, ger vinster i nästkommande steg. Om produktbestämningen tar cirka tre år och produktframtagningen (projektering och byggande) tar fem år, så pågår produktanvändningen under en betydligt längre period (30 60 år eller mer). Att då kunna använda BIM-teknikens fördelar så tidigt som möjligt, ger en effektivare byggprocess med mindre fel och en bättre produkt. I detta tidiga skede är det Informationssamordnarens uppgift att specificera den information som ska användas i BIM-modeller samt att koordinera arbetet med modellerna. Detta innefattar att se till att alla berörda parter har tillgång till informationen. 17

6.3. BIP-koder För att kunna kommunicera objektinformation på ett strukturerat sätt, behövs en gemensam plats på byggnadsobjekten. Ett sådant initiativ kallas BIP-koder och fungerar så att projektet bestämmer vilka egenskaper på objekten som är viktiga att kommunicera. Därefter för projektörerna in dessa egenskaper och de blir möjliga att exportera eller importera till andra datasystem. Ett exempel på hur det kan se ut visas nedan. Tabell 6.3.1 BIP-koder BIP-koder är alltså en typ av så kallade property sets eller en sammanställning av egenskaper. En gemensam hållare för information som delas t ex av olika projektörsdiscipliner eller mellan projekt och vidare till förvaltning. Property sets har alltid funnits i objektmodellering, men de har benämnts på olika sätt mellan projekt och applikationer. På www.bipkoder.se finns mer att läsa om initiativet och här finns även beskrivningar för hur användare ska gå till väga för att använda BIP-koder. 18

6.4. Projekteringsfaser Projekteringen innebär att designa och planera olika lösningar för att uppnå de mål och egenskaper som är satta i produktbestämningen. Den omfattar alla discipliner inom bygg såsom t ex Arkitekt, El, Konstruktion, Mark, Ventilation, Rör och Brand. För en BIM-modell kan projekteringsskedet delas upp i tre designfaser, designalternativ, tidig design och detaljerad design. BIM-modellen behöver olika typer av information beroende på i vilken fas projekteringen befinner sig i. Tabellen nedan åskådliggör detta översiktligt. Kategori Designalternativ - Designmodell Övergripande Ett gränssnitt mellan modellering och beslutsprocess behövs för att jämförelse mellan olika alternativ ska kunna göras. Befintlig bebyggelse Arkitektmodell (A) Konstruktionsmodell (K) Installationsmodeller (E, VE, VS) En modell över befintlig bebyggelse och terräng behövs så att beslutsfattare kan ta ställning till olika alternativ. I detta tidiga skede behöver modellen innehålla utrymmen, byggnadens totala volym och design exteriört. Hur mycket information som finns i modellen varierar mellan olika projekt. Bör innehålla preliminära konstruktionsobjekt samt eventuellt detaljerade objekt på typlösningar. Bör innehålla huvudsystem, installationsdragningar som kräver stort utrymme samt reservationer för större teknikutrymmen. Tidig design - Projekteringsmodell Alternativ har valts och nu ska designens lösningar granskas och godkännas. BIM-modeller fylls på med information och ska finnas tillgängliga för informationsutbyte mellan samtliga discipliner. I denna fas ska arkitektmodellen innehålla alla byggdelar såsom väggar, dörrar, fönster, pelare, balkar, trappor etc. Modellen ska dessutom vara i sådant skick att bygglovsritningar kan genereras från den. En IFC-fil ska tillhandahållas. Objekten i modellen ska ha korrekta dimensioner och konstruktören ska redovisa vilka andra discipliner som påverkas av konstruktionen. En IFC-fil ska tillhandahållas. Installationsprojektörer ska redovisa vilka utrymmeskrav som installationerna kräver och hur detta påverkar andra discipliner. Detaljerad design Produktionsmodell Beställaren ska godkänna olika designlösningar innan kontraktsskrivning. Modellerna innehåller samma information som i tidig design, men med en högre detaljeringsgrad. Modellerna som tas fram här ska kunna användas i konstruktionsfasen. Arkitektmodellen ska innehålla de byggdelar som ska konstrueras. Modellen behöver inte vara måttsatt, men det är att föredra. Ett krav är dock att objekten dimensioneras med korrekta mått. Mängdning direkt ur modellen ska vara möjlig. I denna fas ska konstruktionsmodellen och objekten däri, överensstämma med arkitektmodellen. Alla objekt ska ha korrekta dimensioner. Det ska vara möjligt att mängda från modellen. Modellen och alla installationsobjekt ska överensstämma med arkitektmodellen. Det ska vara möjligt att mängda från modellen. 19

Kategori Designalternativ - Designmodell Ekonomi Energisimulering Miljöpåverkan Visualisering Informationssamordnare Tabell 6.4.1 Projekteringsfaser En tidig kostnadskalkyl görs med utgångspunkt från areaoch volyminformation samt med hänsyn tagen till utrymmes olika funktioner. En simulering görs med utgångspunkt från area- och volyminformation samt med hänsyn tagen till utrymmes olika funktioner. En jämförelse mellan olika alternativ kan göras avseende t ex koldioxidbelastning. Detta förutsätter att modellen innehåller generiska objekt för samtliga byggnadsdelar. En BIM-modell används med fördel och kan ofta behöva kompletteras med en högre detaljeringsgrad. En presentation av byggnadens integrering med befintlig miljö, solstudier och materialbeskaffenhet bidrar till beslutsprocessen. Inventerar behov av modeller. Ansvarar för att modeller kompabilitetstestas. Kontrollerar BIM-kraven Genomför checklista för informationssamordning Tidig design - Projekteringsmodell Tidigare kostnadskalkyl ska nu kunna kompletteras med preliminära byggdelars egenskaper. I denna fas ska en preliminär mängdning av objekt vara möjlig. Tidigare simuleringar ska nu kunna kompletteras med byggnadsdelar som påverkar energivärden. Detta är främst objekt i fasad såsom väggar, fönster och glaspartier. Mer noggranna beräkningar kan nu göras, då det i många fall har gjorts mer exakta val för byggnadsdelar och material. I takt med att BIMmodellerna fylls på med mer information, ökar också möjligheterna till visualisering. Kraven varierar i olika projekt efter vilket behov som finns. Ansvarar för samgranskning av modeller. Ansvarar för kompabilitetstester Kontrollerar att alla discipliner följer BIMkraven. Detaljerad design Produktionsmodell BIM-baserade kostnadsanalyser ska vara möjliga i alla discipliner. Av tekniska skäl är det svårt att få med alla kostnader, men det som går att redovisa i modellen ska finnas med. I denna fas ska det vara möjligt att generera slutliga simuleringar som redovisar kostnadsberäkningar under byggnadens livscykel. Byggnadsdelar och material har noggrant definierats. Beräkningar i detta skede ska ge en noggrann bild av byggnadens miljöpåverkan. I denna fas finns det goda förutsättningar att få en så realistisk visualisering som möjligt eftersom modellen innehåller rätt information. Av tekniska skäl kan det dock vara nödvändigt att släcka ner viss information så att modellen blir lättare att hantera. Ansvarar för samgranskning och kollisionskontroller av modeller. Ansvarar för kompabilitetstester Kontrollerar att alla discipliner följer BIMkraven. Efter projekteringsstadiet ska alla BIM-modeller i projektet uppdateras till relationsstatus. Det vill säga, de ska spegla hur byggnadsverket blev. Detta innebär att alla förändringar under projekteringen ska föras in och modellerna ska även verifieras på plats mot verkligheten. Detta för att förvaltningsfasen börjar där underhåll- och reparationsarbeten är beroende av att modellerna är korrekta. Det är projektledarens ansvar att detta blir gjort och Informationssamordnarens uppgift att lösa tekniska frågor. 20

7. Arkitektdesign Arkitektmodellen förekommer i alla faser i ett BIM-projekt. Det är arkitektmodellen som alla andra discipliner behöver utföra avstämningar emot eftersom den är grunden för alla modeller. Det är därför extra viktigt att arkitektmodellen är exakt i alla skeden och korrekt uppdaterad. 7.1. Situationsmodell (site plan) Det faller ofta inom arkitektens uppdrag att skapa en situationsmodell. Här inventeras det befintliga området kring den tänkta byggnadsplatsen. Olika inmätningar görs och förs in i modellen för att sedan användas genom projekteringen. Även egenskaper som är av juridisk betydelse kan behöva infogas i modellen, såsom servitut eller kabeldragningar mellan fastigheter. Det är viktigt att modellera kringliggande vägar och byggnader i området så att modellen speglar verkligheten så långt det är möjligt. Situationsmodellen ligger till grund för olika designalternativ som i sin tur ligger till grund för tidig design och vidare till detaljerad design. Därför bör det redan här göras avstämningar gentemot en BIM-specifikation: Geografiska avgränsningar i modellen Metoder för uppmätning Måttnoggrannhet Koordinatsystem Lagerhantering (om det används) Objekt som ingår i modellen Standard för filnamn (BH90) Standard för byggdelar (BSAB) Vilka mjukvaror som används Undantag eller övriga data 7.2. Arkitektmodell 7.2.1. Generella rekommendationer I detta avsnitt ges några rekommendationer för uppförandet av arkitektmodellen. Det inledande arbetet med arkitektmodellen ligger ofta nära arbetet med situationsmodellen, men för byggnadens del behöver en inventering göras avseende: Befintligt underlag o Analoga eller skannade ritningar o Eventuellt CAD-underlag o Bilder och foton Mätningar av byggnadsplatsen Geotekniska undersökningar Om det redan finns en BIM- eller CAD-modell behöver denna kontrolleras avseende grafik och hur informationen kan användas i projektet. Modellen kan vara skapad i annan programvara än den som är tänkt att användas i det nya projektet. Vissa konverteringar och tester utförs. Övergripande för alla discipliner gäller att en byggnad = en modell. Vidare är det arkitektmodellen som bestämmer vilka våningsnivåer som gäller för projektet. Det är därför viktigt att dessa fastslås så tidigt som möjligt så att de andra disciplinerna kan börja med projekteringen. 21

Den första nivån börjar vid nedersta kanten på grundkonstruktionen, t ex en bottenplatta. Det är att föredra att denna Z-koordinat förhåller sig korrekt till ett i projektet överenskommet koordinatsystem. De näst följande våningarna definieras genom en punkt på ovansidan av bjälklagen. Bjälklagen modelleras således nedåt. Det är en stark rekommendation att vara sparsam med mängden objekt som placeras i en BIMmodell. Ju fler objekt modellen innehåller, desto större är risken att något går fel vid t ex en export till en IFC-modell. Som ett exempel är det en bra idé att inte tynga ner en BIM-modell med för mycket lös inredning. Arkitekten bör vara medveten om att byggnaden kan komma att behöva redigeras och i värsta fall till och med ritas om helt under projektets gång. Kontinuerliga projekteringsmöten där BIM diskuteras minimerar risken för detta. Det är Informationssamordnarens uppgift att kalla till dessa möten. En viktig fråga att diskutera, som i och för sig fanns innan BIM-teknikens intågande, är ansvarsområdet mellan arkitekt och konstruktör. Konstruktören ansvarar givetvis för dimensionering av de bärande objekten, men det kan ibland finnas en gråzon där gränsen inte är helt självklar. Vissa objekt kan alltså antingen hamna under arkitektens eller konstruktörens ansvar. Det går inte att ge en generell lista på objekt för alla projekt, det viktigaste är att en överenskommelse görs och att alla inblandade känner till den. 7.2.2. Designalternativ (designmodell) I detta tidiga skede behöver modellen innehålla areor, byggnadens totala volym och design exteriört. Hur mycket information som finns i modellen varierar mellan olika projekt. Tanken är att olika förslag ska kunna vägas mot varandra med hänsyn till krav som bestämdes i planeringsskedet. Eftersträva att rita endast de objekt som krävs för att göra de analyser som krävs. Exempelvis behöver inte inre väggar ritas, men det kan vara en fördel i vissa programvaror då utrymmesberäkningar använder väggar för att presentera Svensk Standard på areor. Rumsfunktion är en viktig del och rekommendationen är att börja modellera utrymmesobjekt. Utrymmen tilldelas form och egenskaper som i sin tur kan delas upp i olika zoner om så önskas. En modell som är sparsam på byggnadsobjekt är enklare att redigera. Om det ska utföras energianalyser, är det dock nödvändigt att modellera fönster och glaspartier och då är glasens storlek viktigare än den slutliga formen på fönstren. Om tidiga miljöberäkningar ska göras behöver alla byggnadsobjekt vara modellerade, se kapitel 13 Miljö- och energiberäkningar. Sammanfattningsvis ska arkitektens designmodell kunna användas till: Arbetet med rumsfunktion Preliminär mängdning Preliminära beräkningar såsom energi- och miljöberäkningar Visualisering Sammanställning av areor och volymer 22

7.2.3. Tidig design (projekteringsmodell) I detta skede ska huvuddelen av byggnadens design vara fastlagd. Det kan dock finnas delar som av olika skäl fortfarande innehåller alternativa lösningar. Förutom utrymmesobjekt ska övriga byggnadsobjekt modelleras, ha korrekta huvudmått och rätt placering. En BIM-modell i detta skede ska överensstämma så väl med det tänkta resultatet, att bygglovshandlingar kan produceras. Övriga discipliner ska kunna använda modellen för att projektera exempelvis konstruktion och installationer såsom ventilation och rör. Oavsett vilka programvaror som används ska arkitekten även tillhandahålla en korrekt IFC-modell. Ibland är mycket av innehållet detsamma som i produktionsmodellen i detaljerad design. Det finns dock några undantag som inte behöver definieras. - Exakta installationsmått för t ex dörrar och fönster. - Ytskikt och material på t ex väggar eller golv - Mängdning bör vara möjlig, men det är inget krav på exakt innehåll. - Åtkomst till serviceutrymmen av typen luckor. - Typ och hängning på dörrar och fönster. Däremot bör egenskaper som brandklass kunna identifieras, så att det i ett tidigare skede går att projektera med hänsyn till brand. 7.2.4. Detaljerad design (produktionsmodell) I denna fas råder högre krav på detaljering. Arkitektmodellen ska innehålla de byggdelar som ska konstrueras. Ett krav är att alla objekt dimensioneras med korrekta mått. Mängdning direkt ur modellen ska vara möjlig. Detta innebär att modellen inte får innehålla temporära objekt som använts för t ex tester av olika slag. Modellen ska då den exporteras till andra discipliner, passa in i överenskommet koordinatsystem. Övriga regler för vanliga arkitektobjekt: Väggar Ska vara korrekt avdelade per våning. Ytter- och innerväggar ska särskiljas. Väggkomponenter (material) ska vara definierade. Ska vara korrekt kopplade så att utrymmen kan mätas korrekt med automatik. Dörrar och fönster Rekommendationen är att med dörr- och fönstermått avses hålet i väggarna, alltså dörr/fönster + drevmån. Montering/hängning ska redovisas. Ska vara utrymmesavskiljande Egenskaper som t ex brand- och ljudklass ska definieras. Material ska vara definierat. Bjälklag Material/komponenter ska vara definierade. Lutningar ska definieras exakt. Mötande bjälklag får inte överlappa varandra. Tak Samma punkter som för bjälklag ovan. Balkar och pelare Generellt är det konstruktionsmodellen som innehåller de exakta egenskaperna för dessa objekttyper. Av arkitektmodellen ska förväntas att: o Inga objekt överlappar varandra. o Objekten har korrekta yttre mått. 23

o Korrekt höjd mellan våningar. o Har i övrigt korrekt form. o Har rätt material. Trappor Ska vara noggrant beräknad, så att trappan fungerar mellan våningar. Eftersom objektet är komplext, kan inte alla system hantera alla former. En noggrann kontroll med bland annat trappformeln ska göras. Material ska definieras. Ska möta bjälklag utan att överlappa. Räcken ska definieras om det finns. Inredning Behöver inte redovisas. Eftersom objekten tenderar att bli många och komplexa, ska det finnas möjlighet att exkludera dem från en eventuell IFCexport. Detta för att undvika att tynga ner modellen. Samtliga objekt med dess egenskaper ska kunna exporteras till IFC-formatet och samtliga objekt ska ha ett ObjektID samt ett GUID. 7.2.5. Byggnadsobjekt arkitekt Arkitektmodellen innehåller ett antal objekt/byggnadsdelar beroende på i vilken fas projektet befinner sig i. Om tabellen i avsnitt 6.3 talar om detaljering i olika projekteringsfaser, talar nedanstående tabell om vilka objekt som minst bör finnas med. Det är inte så att alla byggnadsobjekt finns representerade i alla projekt. Vilka byggnadsobjekt som ska modelleras är därför en självständig fråga i varje enskilt projekt. Tabellen presenterar exempel på objekt som är aktuella för arkitektmodellen. Första kolumnen visar vilket byggnadsobjekt det gäller med tillhörande BSAB-kod, andra kolumnen visar exempel på egenskaper som kan vara intressanta. Tredje och fjärde kolumnen visar hållare för neutrala format såsom fi2xml för överföring av information och IFC för hantering av grafik och andra egenskaper i ett neutralt format. Det går att dela in byggnadsobjekten i ytterligare undergrupper och dessutom ge rekommendationer på vilken nivå objekten ska redovisas. Det blir dock mycket komplext och samtidigt svårt att få en översiktlig bild. COBIM 1.0 serie 3 Architectural Design presenterar en mer detaljerad matris för den som vill fördjupa sig ytterligare i objektens presentationer i olika modelleringsfaser. BSAB-kod och byggnadsobjekt Egenskaper Fi2 def. IFC-tag definition Vägg (generell) fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 27.C - Stomytterväggar Stomyttervägg fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 27.B - Stominnerväggar Stominnervägg fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 24

BSAB-kod och byggnadsobjekt Egenskaper Fi2 def. IFC-tag definition 42.B - Ytterklimatskärmar i yttervägg Ytterklimatskärm fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 42.C - Innerklimatskärmar i yttervägg Innerklimatskärm fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 43.CB - Innerväggar (ej stominnerväggar) Innervägg fi2element IfcWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Area 42.D - Öppningskompletteringar i yttervägg Fönster fi2element IfcWindow ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Öppningsbart Utrymningsväg 42.D - Öppningskompletteringar i yttervägg Ytterdörr fi2element IfcDoor ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Stängningsanordning Utrymmesväg 43.CC - Öppningskompletteringar i innervägg Innerdörr fi2element IfcDoor ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Stängningsanordning Utrymmesväg 42.D - Öppningskompletteringar i yttervägg Ytterglasparti fi2element IfcCurtainWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Utrymmesväg 43.CC - Öppningskompletteringar i innerrvägg Innerglasparti fi2element IfcCurtainWall ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class Utrymmesväg 45.BE - Entrétrappor Yttertrappa fi2element IfcStair ID fi2element_ids Handikappanpassning 45.CB - Invändiga trappor Innertrappa fi2element IfcStair ID fi2element_ids Handikappanpassning 46.B Inredningar Fast inredning fi2element IfcFurnishingElement ID fi2element_ids 25

BSAB-kod och byggnadsobjekt Egenskaper Fi2 def. IFC-tag definition U-2 - Utrymmen för inomhusaktiviteter Utrymme inomhus fi2space IfcSpace ID fi2space_ids Rumsnamn fi2space_name Rumsarea (NTA) fi2space_area Rumsfunktion fi2space_class 27.F - Stombjälklag Bjälklag fi2element IfcSlab ID fi2element_ids Brandklass fi2element_class Ljudklass fi2element_class 15.A - Sammansatta grundkonstruktioner Grund fi2element IfcFooting ID fi2element_ids 41.C - Ytterklimatskärmar i yttertak och ytterbjälklag Yttertak fi2element IfcRoof ID fi2element_ids 44.D - Ytskikt på innertak Innertak fi2element IfcCovering ID fi2element_ids 71 - Hissystem Hissar fi2element IfcTransportElement ID fi2element_ids Egenskaperna i tabellen ovan kan anpassas efter vilka behov som finns. Dels är behoven olika i olika skeden och dels är de olika för vem som ska använda informationen. I exemplet ovan finner vi egenskaper som kanske mest är till nytta för en förvaltare. Egenskaper som ID, brandklass och ljudklass kan användas i byggnadens tekniska förvaltning. Ett vanligt exempel på där egenskaper på ett objekt blir viktigt, är för utrymmen. Att veta vilken fastighet, byggnad och våningsplan som ett utrymme befinner sig på, är till stor nytta. Egenskaper som areor, rumsnamn, rumsfunktion etc. kan kopplas vidare till fastighetssystem direkt från BIMmodellen och ger på så sätt ett mervärde. För kalkylatorn som vill veta hur många fönster av en viss typ som ska köpas in, är det intressant med korrekta id så att objekten går att mängda. Det är alltså behoven som bestämmer vilka egenskaper som ska definieras på varje objekt. 26

7.2.6. Utrymmesobjektet Olika programvaror hanterar utrymmesobjekten på olika sätt. Några är mer eller mindre automatiska i funktionen att även tillhandahålla olika areatyper som NTA, BRA och BTA enligt Svensk Standard. Andra program har en manuell hantering av dessa areatyper. Ett gemensamt krav är att utrymmen ska kunna exporteras till det neutrala formatet IFC. Utrymmen får inte överlappa varandra. Utrymmen som löper över flera våningar ska hanteras som separata utrymmen på varje plan och ha en gemensam del i rumsdata så att användaren kan känna igen att de hör ihop. Rekommendationen är även att alla utrymmen har ett minimum av följande egenskaper registrerade. Dessa bör sammanställas till en gemensam plats genom BIP-koder, se avsnitt 6.3. Fastighet Byggnad Våning Oftast en sifferkod som fastighetsägaren tillhandahåller. En byggnadskod enligt särskild struktur. System kan variera. En vanligt förekommande metodik är att den första beträdbara våningen benämns 01. Ett alternativ kan vara lantmäteriets rekommendationer. Rumsnummer Enligt överenskommen standard, t ex tresiffrig 001. Rumsnamn Rumsfunktion NTA BRA BTA Kontor, Expedition etc. Kan med fördel utgå från rumsfunktion. Utrymmets huvudsakliga användning, Standard enligt BSAB Nettoarea enligt Svensk Standard. Bruksarea enligt Svensk Standard. Bruttoarea enligt Svensk Standard. BIM-systemet håller reda på vilka utrymmen som är skapade med hjälp av unika id, sk GUID. Dessa är komplexa i sin sammansättning och inte särskilt lämpliga för en människa att hantera. Därför behöver rumsnumret vara det id som är unikt för utrymmet i byggnaden. Under det tidiga designskedet kan utrymmen flyttas runt och då blir ordning på rumsnummer viktigt. Rekommendationen är att inte byta ut utrymmen, utan att så långt det är möjligt uppdatera befintliga. Rumsfunktionen är inte bara till för att de som planerar verksamheten ska veta att byggnaden uppfyller uppsatta krav, utan kan vara till stor nytta vid olika kostnadsberäkningar eller simuleringar. De olika standarareorna är viktiga för beräkningar i driften och vid uthyrning. BIM-system använder väggar och andra byggnadsobjekt för att definiera gränser. Även volymen definieras eftersom programmen känner av höjd på väggar. Om väggar eller gränser flyttas, uppdateras även utrymmets storlek. Dock är det endast ett fåtal program som kan hantera areorna bruksarea (BRA) och bruttoarea (BTA) med automatik. De behöver annars en separat manuell hantering. 27

8. MEP - design och analyser Den engelska akronymen MEP står för Mechanical, Electrical and Plumbing. Inom svensk projektering innebär dessa ventilation, el och rörsystem eller det mer vanligt förekommande samlingsbegreppet installationer. Eftersom syftet med detta dokument är att beskriva BIM-tekniken på en generell nivå, görs inga ingående beskrivningar för enskilda komponenter. MEP-modellerna består precis som arkitektmodellerna av faserna design, projektering och produktion. Installationssystem är komplexa och det är inte alltid bäst metod att direkt börja modellera och bestämma egenskaper i en BIM-modell. Ett textdokument i form av en BIM-specifikation ger mer utrymme till eftertanke och möjlighet att beskriva egenskaper och rumsliga mål innan BIM-modellen skapas. Exempel på sådana egenskaper är: Temperaturegenskaper Relativ fuktighet Luftflöden Tryck Ljusstyrka Ljusmetod Säkerhet Energi (hela fastigheten) Miljö (hela fastigheten) 8.1. Modellering Modellering sker nästan uteslutande med arkitektmodellen som grund. Beroende på vilket system som används, infogas eller länkas arkitektmodellen så att dess grafik utgör en referens för installationerna. De vanligaste CAD- och BIM-systemen på den svenska marknaden är MagiCAD, AutoCAD MEP och Revit MEP. MagiCAD har AutoCAD som grundsystem, men finns även till Revit. En vanlig missuppfattning är att en BIM-modell måste bestå av byggnadens alla plan i en och samma fil. Det är en stor fördel då analyser och beräkningar utförs och ger en tydlighet visuellt, men det är inget krav. Historiskt sett är en byggnad ofta uppdelad i flera filer, där en fil endast innehåller en våning. Dessutom kan ett projekt använda sig av olika system för projektering. Detta är en av många frågor som en Informationssamordnare behöver förhålla sig till. Det är Informationssamordnarens uppgift att se till att all modellering sker med hänsyn tagen till andra discipliners modeller. Samkör indelningen av våningar med alla discipliner. Inga temporära eller egna påhittade våningar får användas. Kontrollera alla höjder mot andra discipliners modeller innan utväxling av information sker. Samgranskning ska ske regelbundet. Kollisionskontroller ska ske regelbundet Olika system ska ha en egen modell, dvs. en för ventilation, rör, sprinkler, kraft, belysning osv. Kollisionskontroller är en av de viktigaste punkterna för att undvika fel vid byggandet. BIMmodellernas möjlighet att visa grafiken i tre dimensioner gör att eventuella kollisioner kan justeras 28

innan de händer på byggarbetsplatsen. Kontrollerna kräver en del mötestid, men kostar lite i jämförelse med att montera ner, rita om och montera kolliderande installationer på plats. 8.2. Objekt Vilka objekt som används varierar naturligtvis mellan projekt och även på vilka krav beställaren har på informationen. Tabellen nedan visar några installationsobjekt som kan vara intressanta i ett normalt husbyggnadsprojekt på installationssidan: Disciplin BSAB-kod Namn IFC Tag Definition E 61/2 - Kanalisationssystem - Kabelstegar, Kabelstege IfcFlowSegment kabelrännor E 61/1 - Kanalisation - Kanaler Kanalisation IfcFlowSegment E 63.B - Eldistributionsnät Elcentral IfcDistributionControlElement E 63.F - Belysningssystem och ljussystem Armatur IfcFlowTerminal VE 57.B - Allmänventilationssystem Kanal IfcFlowSegment VE 57.B - Allmänventilationssystem Don IfcFlowTerminal VE 57.B - Allmänventilationssystem Spjäll IfcFlowController VE 57.B - Allmänventilationssystem Ljuddämpare IfcFlowTreatmentDevice VS 52 - Försörjningssystem för flytande eller gasformigt medium Rörstråk IfcFlowSegment Av naturliga skäl är det svårt att modellera varje kabeldragning inom el samt att ge dem egenskaper av olika slag. El-dragningar kan därför behöva sammanfogas till större enheter som kanalisationer. Komplexiteten gör det svårt att visa enskilda kabeldragningar i 3D och de flesta BIMsystemen har inte stöd för det. Ledningar till t ex belysning modelleras därför oftast fortfarande med 2D-grafik. 8.2.1. Beräkningar och analyser Beroende på vilken fas projektet befinner sig i och beroende på vem som använder modellen, behövs olika objektegenskaper. Inom BIM-sfären kallas dessa oftast för property sets. Dessa finns för alla discipliner och de behöver definieras så att alla som använder modellerna förstår vad de betyder. Ett minimum är att alla objekt är systematiserade enligt BSAB-kod, har ett ID samt ett GUID (Globally Unique Identifier) Under projekteringen och uppförandet av byggnaden kan det förutom grafiska och storleksmässiga egenskaper, vara nyttigt med property sets som t ex luftflöde per kvadratmeter, tryck, temperatur eller egenskaper för belysning. Tillsammans kan dessa egenskaper ge en bild av hur väl de rumsliga målen uppfylls för byggnaden. Det går exempelvis att utföra analyser för hur väl ventilationen uppnår de mål som är satta för den tänkta verksamheten. 29

8.2.1.1 Exempel på en ljudberäkning av luftdon i MagiCAD. Objektegenskaperna ger möjligheter att utföra analyser och beräkningar. För projektören innebär detta att man enklare får reda på vilken typ av installationsobjekt som är lämpligast på rätt plats i byggnaden. Vidare går det relativt enkelt att skapa listor för mängdning och därmed underlätta kostnadsberäkningar. 8.2.2. Relationsmodell Ett problem presenterar sig ofta då installationsmodeller ska uppdateras till relation, alltså justeras så att objekten stämmer överens med vilka installationer som monterades i byggnaden. Det är vanligt att projektören i sitt redskap, har mycket specifika komponenter. Modellen kan alltså innehålla leverantörsspecifika objekt, men under bygget valde kanske entreprenören en annan produkt. Det är då viktigt att en kontroll gör så att installationerna matchar de produktdata som de projekterades för. En rekommendation är att använda mer generella generiska objekt som anger egenskaper som behövs, men är fria från leverantörsspecifika. Detta är att föredra över tiden då modellen lever vidare som förvaltningsmodell. 30

9. Konstruktion Konstruktion är en disciplin som ligger mycket nära Arkitekt. Ibland kan det vara svårt att veta var gränsdragningen går i ett projekt. Vilka objekt definierar arkitekten i modellerna och vilka objekt är konstruktörens ansvar? Det är viktigt att tidigt i projektet bestämma vem som ansvarar för vad. Både för att modellerna blir korrekt skapade och att eventuella framtida ekonomiska eller juridiska diskussioner blir tydliga. Konstruktionsmodeller genomgår samma faser som övriga discipliner där detaljeringen ökar ju längre projektet fortskrider, se Tabell 6.4.1 Projekteringsfaser i kapitel 6. 9.1. Modellering Konstruktionsmodellen bygger på arkitektmodellen och de ramar som har satts upp för byggnaden där. Det är dock konstruktörens viktiga uppgift att se till att byggnaden håller och att objekt dimensioneras rätt. Modellering för konstruktion sker fortfarande i stor utsträckning endast i 2D. Det innebär oftast att de objekt som ritas inte är parameterstyrda. Egenskaper kan alltså inte förändras genom att användaren anger olika värden i egenskaperna. Grafiken består av 2D-linjer som ligger i särskilda lager, har speciella färger och linjetyper. Anledningen till att konstruktion ligger lite efter t ex arkitekt inom BIM generellt sett, borde vara att konstruktionsobjekten ofta är mycket komplexa. Det finns dock undantag och programvaror får bättre stöd för att rita konstruktionsobjekt. Ett sådant program är BIM-systemet Tekla Structure. Systemet har stöd för avancerad objektteknologi och erbjuder även möjlighet att utföra olika hållfasthetsberäkningar och analyser inom stål, trä och prefabricerade element. Även 3D-modellering av armering är möjlig. Systemet har exportfunktioner för IFC-formatet och det finns möjlighet att dokumentera allt som modelleras för t ex mängdberäkningar. 9.1.1 Exempel på en konstruktionsmodell med armering i Tekla Structure. 31

På marknaden finns även objektorienterande program med mindre komplexitet, som t ex Revit Structure. Oavsett vilket program som används, finns det stora fördelar med att modellera konstruktion med BIM-teknik. I traditionell 2D-CAD behöver ändringar utföras på varje enskild detalj. En byggnad innehåller många detaljritningar, men istället för att revidera exempelvis en bjälklagsdetalj på 50 ritningar så görs detta på ett enda ställe. Alltså i princip samma fördel som för alla andra discipliner. Ändringarna slår igenom på alla detaljer och konstruktören har sparat mycket tid. Följden blir att ritningar och dokumentation uppdateras mer rationellt och enhetligt. Inlärningskurvan för att kunna hantera ett fullvärdigt BIM-system inom konstruktion är initialt relativt hög. Dock bör denna ansträngning återbetala sig då kunskapen och rutinerna är inarbetade. 9.2. Konstruktionsobjekt Konstruktion och arkitekt delar vissa objekt som t ex bjälklag, bärande väggar, håltagningar, balkar, pelare och tak. De ritas dock till viss del för olika syften och därför skiljer sig detaljering och redovisningen både grafiskt och innehållsmässigt. Det är en fördel om bärande delar kan utbytas mellan arkitekt och konstruktion. Detta görs med fördel via det neutrala formatet IFC. På detta sätt uppdateras arkitektmodellen med rätt innehåll och man kommunicerar mellan projektörer. Följden blir att misstag kan undvikas redan under projekteringen och visst dubbelarbete i projektet undviks. Nedan visas en objektlista för konstruktion. Disciplin BSAB-kod Namn IFC Tag Definition K 15.SE Pålplintar och pålplattor Pålar K 15.SG Grundplattor, hela Grundplattor IfcFooting K 27.F - Stombjälklag Stombjälklag IfcSlab K 27.D - Pelarstommar Pelare IfcColumn K 27.E - Balkstommar Balkar IfcBeam K 27.C - Stomytterväggar Stomytterväggar IfcWall K 27.B - Stominnerväggar Stominnerväggar IfcWall K 27.HC Balkongstommar i husstomme Balkong K 41.C Ytterklimatskärm i yttertak och ytterbjälklag Tak IfcRoof K 43.DE Öppningskompletteringar i bjälklag Öppningskomplettering 9.3. Beräkningar och analyser Det finns ett antal beräknings- och analysprogram på marknaden. Ett bra BIM-system för konstruktion ska på något sätt erbjuda dessa funktioner eller implementering av externa applikationer. Fördelen är att konstruktören kan utföra sina beräkningar samtidigt som designen pågår, analyserna görs i samma system och i samma modell. Detta leder till ett effektivare arbetsflöde med snabbare beslut. Systemet bör erbjuda visuella hjälpmedel så att konstruktören snabbt kan se stressade konstruktionsdelar och områden som behöver extra översyn. En stor del av konstruktörens traditionella arbete förutom att skapa ritningar, är att även skapa dokumentation för beräkningar. Detta kan ett bra BIM-system generera med automatik och då får konstruktören mer tid över till att hitta bra konstruktionslösningar. 32

10. Visualisering Många förknippar BIM med 3D och fina fotorealistiska bilder och visst är det också ett mervärde med BIM-teknik. Att arkitekten kan presentera byggnadsobjektet för kunden, har alltid varit viktigt. Att kunna göra det så realistiskt som möjligt kan många gånger vara en stor fördel och idag är det vanligt att beställare efterfrågar denna typ av visualisering. En stor fördel med visualisering m.h.a en BIM-modell är att ändringar och justeringar går relativt snabbt att genomföra. Att snabbt kunna jämföra olika material och ljussättningar eller att förändra objekts geometrier, gör arbetet mer effektivt. Byggnadsobjekten i BIM-modellen, kan som vi har läst i tidigare kapitel, påföras en mängd olika egenskaper för olika syften. Vid visualisering är det egenskaper som ljussättning och materialegenskaper som står i centrum. I de flesta BIM-program finns det en stor uppsättning av förinställda material avseende mönster, färg, ljusreflektion, transparens med mera. En så kallad renderingsmotor räknar ut hur ljuset påverkar de olika materialen, utför kantutjämning i geometrier, beräknar skuggor och presenterar färger på ett realistiskt sätt. Resultaten är nuförtiden synnerligen realistiska och med rätt verktyg och rätt kompetens går det inte skilja datorgenererade bilder från foton. Det har med åren blivit mycket enklare att skapa fotorealism då flera program har förinställda funktioner för detta. BIM-programmen har olika lösningar att erbjuda. De flesta har någon form av visualiseringsverktyg och några har byggt in möjligheten att även skapa fotorealistiska bilder. Nedan visas ett exempel från ArchiCAD, där man har använt renderingsapplikationen Artlantis för att skapa en bild. 10.0.1 Interiör rendering, Patrick Bernhard 33

10.1. Några saker att tänka på vid visualisering med BIM En bra modellering Objekten i en modell som ska visualiseras behöver vara korrekt modellerade. Eftersom bilder ska skapas behöver de också vara estetiskt tilltalande. Rekommendationen är därför att mycket tid spenderas på detta och att den scen som ska visualiseras är noga genomarbetad. Var sparsam med antalet objekt Modellera endast de objekt som behövs för den aktuella bilden. Det finns ingen anledning att ha kvar objekt i visualiseringsmodellen som aldrig kommer att visas. Tvärtom kommer detta göra modellen trög att arbeta med. Skapa fina texturer Materialen som placeras på objekt som dörrar, fönster eller inredning, måste återge korrekta egenskaper. Inställningar för t ex reflektion och färger är avgörande för realismen. Välj lämpliga vyer Detta är visserligen inte specifikt för visualisering med hjälp av BIM, men viktigt att beakta. Vad vill jag förmedla med bilderna? Gör jag ett småhusområde för barnfamiljer eller är målgruppen en helt annan? Hur kommer betraktaren av bilden att uppfatta den och hur vill du att den ska uppfattas? Undvik onaturliga vinklar med kameran. Ljussättning Försök att hitta en så naturlig ljussättning som möjligt. Spendera mycket tid på att analysera modellen, objekten och omgivningen. Beakta byggnadens position så att den är placerad rätt med tanke på väderstreck. Om solstudie skapas, behöver även sommartid/vintertid beaktas för rätt inställningar på solen. Rendering Tänk på att vissa inställningar kanske bara ökar renderingstiden utan att bidra med ökad kvalité. Hitta en bra balans. Om filmer ska skapas, var förberedd på att det kommer ta mycket lång tid om målet är fotorealism. Efterbearbetning Efterbearbetning är nödvändigt vid fotorealistisk visualisering. Detta för att CAD- eller modelleringsverktyget inte erbjuder funktionerna, eller så tar det för lång tid att använda dem. Vissa typer av objekt som t ex träd, buskar och människor, är bättre att infoga i ett bildbehandlingsprogram som t ex Photoshop. Detta dels för att sådana objekt tar mycket lång tid för datorn att beräkna och dels för att det är mer realistiskt med verkliga bilder. 34

10.1.1 Exterior image, Nicolas Rivera 10.2. 3D i realtid Traditionellt är de vanligaste metoderna för att presentera ett byggnadsobjekt, att visa bilder och filmer. BIMx är ett verktyg i ArchiCAD som visar modellen i realtid. Användaren kan med hjälp av mus och tangentbord, gå runt i modellen och titta på olika byggnadsdelar. De som har provat att spela så kallade FPS-spel på en PC känner igen sig då navigeringen sker på samma sätt för att ta sig runt i modellen. Applikationen erbjuder möjligheter att skifta detaljeringsnivå på omgivningen och det går även att mäta och visa olika egenskaper på objekt. Användaren behöver inte själv ha tillgång till ett BIMverktyg, vilket är en fördel när arkitekten behöver visa modellen. Att på detta sätt i realtid kunna interagera med kunden genom modellen, ger kunden mer kunskap om byggnaden och arkitekten får direkt feedback på sina idéer. Denna typ av verktyg kommer i framtiden att användas alltmer. 35

11. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet i ett byggnadsprojekt innefattar många fler aktiviteter än vad som kan kontrolleras med hjälp av BIM-tekniken. Här fokuseras dock på vad byggnadsinformationsmodellen kan bidra med i sammanhanget. Projektörernas modeller ska kontrolleras och överföring av information mellan system behöver kvalitetssäkras. Detta innebär att både originalformat och neutrala format (t ex IFC), ska kontrolleras. Eftersom dokumentation som ritningar och mängdförteckningar genereras från modellerna, blir en korrekt modell värdefull på flera sätt. 11.1. Kollisionskontroller Avvikelser behöver hittas och justeras, gärna så tidigt som möjligt. En typ av kontroll som ofta diskuteras är kollisionskontrollen. Tack vare att grafiken finns beskriven med 3D, kan alla inblandade projektörer se var eventuella kollisioner kan ske. Det finns exempel från verkligheten där stora pengar har sparats då kollisioner upptäcktes och kunde justeras innan de hände på byggarbetsplatsen. Idag är det vanligt att vid större byggen ha utrustning på bygget så att alla som behöver har tillgång till 3D-modellen. Den blir ett värdefullt komplement till traditionella ritningar och avvikelser upptäcks innan de växer till problem. Några anledningar till att alla byggprojekt bör modelleras med objekt och genomgå kollisionskontroller är: Tidsbesparingar Designen kontrolleras tidigt i projektet så att mindre tid ägnas åt avancerade ändringar i efterhand. Kostnadsbesparingar Förhindra upprepade ändringar under byggnationen och undvik tilläggsarbeten. Miljöaspekten Var säker på att endast nödvändiga byggmaterial används - både i konstruktion och underhåll. 11.1.1 Exempel på en kollisionskontroll i Solibri Model Checker. 36

Kollisionskontrollen innebär att modeller från olika discipliner behöver sammanfogas i en och samma vy. Då är det viktigt att projektörerna har gjort en egenkontroll innan. Exempelvis kontrollerar konstruktören att modellen stämmer överens med arkitektmodellen. Installationsprojektörerna kontrollerar att de egna systemen inte kolliderar med varandra. Därefter exporteras respektive modell till IFC-filer. Här ska de objekt ingå som har överenskommits i projektet. Det är viktigt att de riktlinjer och rekommendationer som redovisats tidigare i denna dokumentation följs. Nästa steg är att sammanfoga de modeller som ska kontrolleras. Detta görs i en programvara som kan hantera flera BIM-modeller och som har funktioner för att upptäcka eventuella kollisioner, exempel på sådana programvaror är Solibri och Navisworks. Designgruppen/projektörerna går igenom grafiken och noterar eventuella kollisioner. Avvikelser kan inte justeras inuti kontrollverktyget utan behöver göras i originalformatet. Att inte hitta ett fel, gör inte kontrollanten ansvarig. Ansvaret för ett fel i modellen ligger alltid hos den som orsakat det. 11.2. Solibri Model Checker Solibri Model Checker är en programvara för att utföra diverse kontroller av en BIM-modell. Parter som kan ha nytta av denna typ av verktyg är: Fastighetsägare som kan kontrollera modellen gentemot de krav som finns i planeringsstadiet, t ex rumsfunktion. Projektörer som genom diverse kontroller kan leverera modeller av ännu högre kvalité. Byggnadsentreprenören får uppdaterade mängder och kostnadsanalyser. Förvaltningen får bättre kontroll på sina byggnader i det dagliga arbetet. Förutom funktioner för kollisionskontroller kan en mängd kontroller göras avseende informationen I modellen. I korthet går det till så att användaren definierar ett antal regler som innehåller det som ska kontrolleras. Exempelvis kan det vara av intresse att kontrollera byggnadsdelars dimensioner såsom väggar, dörrar och fönsters mått eller höjden på vissa pelare. Andra egenskaper kan vara brand- och ljudklass på dörrar och att objekt generellt innehåller den information som behövs i olika skeden. Att manuellt utföra liknande kontroller är mycket svårt och den mänskliga faktorn riskerar att bli ett problem. Automatiska kontroller minimerar misstag och det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad som går att kontrollera när det gäller informationen i modellen. Avvikelser markeras visuellt i programmet och det går även att få fram rapporter. Vidare går det att utföra smarta kontroller. Programmet har möjlighet att analysera relationer mellan olika objekt och till exempel avgöra om vissa byggnadsobjekt saknas i modellen. Exempelvis är det logiskt att förutsätta att en pelare står på ett bärande element och att de ska möta och stödja ett element ovanför. Om detta inte verkar vara fallet, kan alltså användaren få en notifikation om detta för att senare kunna rätta till problemet. Ytterligare ett sätt att kommunicera eventuella problem i modellerna, är att genom BCF-filer utbyta kommentarer. Se kap 11.3 nedan. 37

11.2.1 Pelare som avviker från logiska konstruktionsregler. Presentationsbild från Solibri Model Checker. Eftersom utrymmen är ett viktigt objekt finns det en mängd egenskaper som kan vara av intresse att kontrollera. En enkel regel kan till exempel rapportera om det finns några utrymmen som saknar rumsnummer, rumsnamn eller rumsfunktion. 11.3. BCF Ett sätt att kommunicera BCF (BIM Collaboration Format) är ett sätt att kommunicera kommenterar mellan olika BIMsystem. Detta kan göras via det neutrala formatet IFC, eller direkt mellan BIM-systemen. Tekniken gör det möjligt att direkt i modellen, kunna ta del av frågeställningar och problem som behöver lösas. I princip går det till så att en projektdeltagare hittar ett problem i modellen och beskriver det med text och lämplig grafisk bild på problemet. Därefter sparas kommentarerna i en BCF-fil och skickas till den ansvariga parten. BCF-filen importeras sedan i det mottagande systemet där projektören kan välja att åtgärda problemet. Efter att en eventuell justering har gjorts, skriver projektören en kommentar om åtgärden och uppdaterar BFC-filen. På detta sätt kan projektörer sinsemellan och tillsammans med BIM-samordnare få ett mer effektivt och snabbare flöde i sitt kvalitetsarbete. Det är även en stor fördel att det informationsbärande formatet ligger utanför BIM-systemet, då fler projektmedlemmar kan ta del av arbetssättet i andra applikationer. 38

11.3.1 Exempel inuti Solibri på en kommentar där ett bjälklag behöver justeras framför hiss. 11.3.2 Exempel på BCF-kommunikation inuti ArchiCAD. 39

11.4. Informationsleveranser Att kunna definiera leveranser och kontrollera att de innehåller rätt information är viktigt. Bim Alliance Sweden har genom ett samarbetsprojekt, tagit fram rutiner för hur detta kan gå till. I korthet går konceptet ut på att ställa krav på innehållet i leveranserna och en överenskommelse mellan leverantör och beställare görs. Detta görs med hjälp av leveransspecifikationer och föreningen tillhandahåller mallar för detta. Leveransen genomförs sedan och består av olika informationsmängder som t ex textdokument, meddelanden, modeller och ritningar. Leveransen dokumenteras i ett leveransmeddelande. För att kunna verifiera leveransen behöver en kontroll göras. Detta görs med hjälp av ett kontrollverktyg. Med hjälp av det neutrala formatet fi2xml kan komplexa leveranser kontrolleras maskinellt, vilket är en stor fördel. En utförligare beskrivning av konceptet och mallar finns att ta del av på på BIM Alliance hemsida http://www.bimalliance.se. 11.4.1 Exempel på en leveransspecifikation. 40

12. Mängdning och beräkningar 12.1. Mängdning En stor fördel med att använda BIM-tekniken är att de objekt som ritas, relativt enkelt går att sammanställa i mängdförteckningar. En mängdning i ett BIM-verktyg blir avsevärt effektivare och det ökar även användningen av datan för beslutfattande. Exempelvis går det mycket tidigt i projektet att ta fram olika kostnadsuppskattningar. Viktigt att tänka på: Ge alla objekt med samma egenskaper en gemensam identifikation. T.ex. alla fönster med måtten 1010x1310 får ID F10x13. Förutom ID, är det bra om objekt grupperas på typ, exempelvis dörrar, fönster osv. en beskrivning bör också finnas med för varje objekt. Oftast finns detta definierat i förinställda mallar i BIM-systemet. Rita aldrig tillfällig grafik i modellen. Om det av någon anledning ändå gjorts, se till att ta bort denna grafik innan en mängdförteckning skapas. Experimentmodeller hör inte hemma här. Försök så gott det går att hålla samma detaljnivå på objekten som modelleras. Mängdning från modellen fungerar bäst när objekt skapas med det verktyg de är avsedda för, t ex att en vägg skapas med väggverktyget. Innan mängdning sker, se till att alla ingående parametrar finns, t.ex. längd, bredd, höjd, area, volym och kostnad. Vad som tas fram kan variera mellan projekt. Om mängdning görs i flera discipliner, bestäm gränsdragningar så att en typ av objekt endast räknas en gång. Bestäm om byggnaden ska delas upp i mindre BIM-modeller och var gränserna går. Om det inte gjorts i ett tidigare skede. Våningar ska vara väl definierade och stämma med övriga discipliner gällande lokalisering. Tomma våningar får inte förekomma. En modellbaserad mängdning är inget som endast sker en gång. Redan på planeringsstadiet då rumsfunktionsprogram tas fram, kan modellen fyllas på med utrymmesobjekt. Dessa kan förändras och olika idéer utbyts medan nya mängdningar sker kontinuerligt. Vidare genom designfasen utförs mängdningar i respektive disciplin. Därefter ska mängderna kvalitetssäkras innan slutlig rapport levereras. 41

12.1.1 Exempel på mängdning i ArchiCAD. En BIM-baserad mängdberäkning löser dock inte alla frågor. Det behövs fortfarande personer som kan kontrollera och validera informationen. Man vill vara säker på att hela byggnaden har täckts in och att källmaterial stämmer. Dessutom behöver alternativa lösningar tas fram som ska analyseras professionellt. 42

12.2. 5D Tidigare kapitel har förklarat nyttan med BIM mestadels för projektörer och beslutsfattare. När 3D-modeller kan kompletteras med tidsplanering och kostnadskalkyler, tillkommer två ytterligare dimensioner som brukar benämnas 5D. Denna 5D-modell kan analyseras. Ett verktyg som är framtaget speciellt för detta är Vico Office. Systemet använder BIM-modellen som kan vara skapad i något av de stora systemen och beklär modellen med tid från en tidplan och kostnader från en kalkyl. 12.2.1 Bild på gränssnittet i Vico Office Kalkylatorns roll är central för ett 5D-projekt. Kalkylatorn ansvarar för att recept på byggdelar är korrekta och att de mängdas på rätt sätt. Det är även viktigt att hålla god ordning med en struktur där t ex byggdelar har lämpliga namn och ID. Kalkylatorn förser dessutom recepten med enhetstider och behöver då kommunicera med leverantörer. Rekommendationen är att ett kalkylverktyg används så tidigt som möjligt för att skapa strukturen för projektet. Planeraren ansvarar för hur produktionen är tänkt att fortlöpa. Detta innebär att informera alla inblandade och att uppdatera tidplanen. Planeraren bör kunna tillföra erfarenhetsvärden för olika enhetstider samt ansvara för eventuella etappindelningar. Ett viktigt verktyg är tidplaneringsverktyget som bör kunna kommunicera med 5D-systemet. Projektören är den som förser projektet med en korrekt BIM-modell och kommunicerar med kalkylatorn. En produktionsmodell upprättas som innehåller den information som kalkylatorn och planeraren har specificerat. För att 5D-projektet ska fungera behöver egenskaper under kapitel 12.1 Mängdning vara uppfyllda. VICO har även möjlighet att mängda utifrån grafisk representation i 2D. 43

13. Energi- och Miljöberäkningar I detta avsnitt behandlas miljö- och energiaspekter. Klimathot och begränsade resurser kommer innehålla vår tids största utmaningar och att veta mer om energisystems utformning, energianvändning, energieffektivisering och förnybar energi, blir alltmer viktigt. Ett byggprojekt förbrukar stora mängder energi och har förhållandevis stor miljöpåverkan. Att kunna redovisa konsekvenser av en byggnation är därför viktigt. Det är då en fördel att kunna utföra beräkningar av olika slag. Regler och krav utgör en positiv inverkan på energiförbrukningen och på miljön, men det kan även ge konkurrensfördelar för den som kan beräkna på ett tillförlitligt sätt. Nedan visas några exempel på program som har möjlighet att utföra beräkningar i BIM-modeller i realtid. 13.1. EcoDesigner Star De flesta beslut som tas rörande en byggnads energiutformning, tas i ett tidigt skede. GRAPHISOFT EcoDesigner Star ger arkitekten möjlighet att utvärdera olika alternativ av designen baserat på energiförbrukning, carbon footprint och energibalans per månad. Nedan visas ett exempel på en byggnad där en analys utförs. I verktygen till höger finns bland annat de olika s.k. klimatzoner som byggnaden består av. I detta exempel har byggnaden en speciell verksamhet som ger ovanligt många tempererade zoner. Zonerna är en samling utrymmen som delar samma installationssystem. Bild 13.1.1 Thermal blocks Beroende på hur byggnaden ska användas och hur verksamheten ser ut, görs inställningar för parametrar som påverkar energiförbrukningen, t ex temperatur. Det går då att bestämma vilken temperatur som ska råda vid en speciell tidpunkt. Exempelvis behöver temperaturen vara högre under arbetstid än då byggnaden är tom. På detta sätt anpassas energiförbrukningen efter verksamheten och besparing görs. 44

Bild 13.1.2 Dygnstemperaturer Specifika beräkningar kan utföras på detaljnivå, vilket ger möjlighet att hitta svaga punkter i konstruktionen där energivärden riskerar att vara sämre. Bild 13.1.3 Detaljberäkning För att få en bättre överblick finns det möjlighet att ta fram rapporter av olika slag. Dessa ger en tydlig ögonblicksbild över byggnadens energiförbrukning. 45

Bild 13.1.4 Energirapport Det finns flera program på marknaden som klarar av att göra energianalyser. Styrkan med ett BIM-kopplat system är att det finns möjlighet att göra beräkningarna i tidiga skeden. Arkitekten kan alltså förändra byggnadens material, rumsbildning och utformning och samtidigt se hur energivärden förändras. Ett krav för att detta ska vara möjligt och intressant, är att beräkningarna går snabbt och en medelstor beräkning tar cirka fem minuter. Beräkningarna ersätter inte det arbete som energiingenjörer utför inte minst på befintliga byggnader, utan är ett hjälpmedel för arkitekten i ett tidigt designskede. 13.2. Anavitor Klimat- och miljöberäkningar Precis som för energiberäkningar finns flera metoder och program på marknaden. Vanligt är t ex att olika typer av miljöberäkningar görs med hjälp av funktioner inuti programmet Excel. Denna manual behandlar dock arbetsmetoder som använder BIM-teknik i dess egentliga definition. Programmet Anavitor ger möjlighet att sammanställa alla resurser under ett byggnadsverks livslängd och med kännedom om deras miljödata beräknas den totala miljöbelastningen för inbyggnad, underhåll, drift och rivning. Anavitor kan hämta resurser från en kalkyl eller en BIM-modell och placera dem i livscykeln samt läsa in miljödata och beräkna miljöpåverkan. Detta med kunskap om projektet men utan djupare kunskap om miljöberäkningar. Som tillförlitlig källa för materialens olika egenskaper, ligger IVL - Svenska miljöinstitutets miljödatabas. Bild 13.2.1 Anavitor översikt 46

Med den information som redan finns tillgänglig i projektet erhålls ett tillförlitligt värde för miljöberäkningen. Välj själv att visa klimatpåverkan eller andra påverkanskategorier. Beräkningen är enkel och bygger på att innehållet från den BIM-modell eller kalkyl som finns för ett byggobjekt importeras, innehållet struktureras och kompletteras. Därefter beräknas objektet i flera steg och där det sista steget hämtar miljödata från IVL-miljödatabas. Resultatet av beräkningen visas i paneler i applikationen och kan tas ut i rapportform. Läs in ditt projekt från en kalkyl eller från ditt CAD-system Sammanställ och beräkna projektet Presentera ditt resultat på det sätt som passar ditt syfte Kvalitetssäkert Bild 13.2.2 Anavitor princip Anavitor hanterar olika typer av beräkningsunderlag. Generellt kan sägas att ju senare i processen ett underlag tas ut, desto mer detaljerat är det och ger därför ett mer tillförlitligt resultat. 47

Kalkylsystem Kalkyler, produktionskalkyler eller anbudskalkyler tas fram för att säkerställa ett byggprojekts ekonomi. Dessa underlag bygger på ritningar och beskrivningar som är framtagna i projektets projektering. Här finns detaljerade uppgifter om mängden av material, hur mycket extra som går åt (spill). Allt är prissatt och i projektet så litar man på dokumentet. Det som skiljer material från kalkylsystemen med material från modeller och mängder är att varje resurs är prissatt så att underlaget för en LCC (Livscykelkostnad) finns med. En nackdel är att kalkylen kommer in i ett sent skede av projektet där det är för sent att påverka utformningen av byggprojektet. De flesta kalkylsystem i Sverige har ett export-format som kallas sbxml och det använder Anavitor för att importera underlaget från kalkylen till Anavitor. Kalkylsystem som stöder sbxml är MAP, BidCon, SPIK, Sektionsfakta m.fl. Bild 13.2.3 Kalkyl Mängdförteckningar Mängdförteckningar tillhandahålls av olika byggkonsulter och kan liknas vid kalkyler som inte är prissatta. Mängdförteckningar produceras i kalkylsystemen eller i speciella mängdavtagningsverktyg som ibland kan producera sbxml-filer. Exempel på detta är de mängdförteckningar som tas fram av Mängda. Mängdförteckningen har samma nackdelar som kalkylen men saknar fördelen med prissättningen. Bild 13.2.4 Mängdförteckning 48

3D-modeller Bild 13.2.5 3D-modell 3D-modeller tas fram i CAD-system som hantera 3D. En förutsättning för att Anavitor skall kunna beräkna objekt som kommer från en 3D-modell är att CAD-systemet kan exportera modellen till IFCformat. Anavitor läser sedan av IFC-formatet och strukturerar beräkningsunderlaget. Den riktiga fördelen med 3D ligger i att detta material tas fram mycket tidigt i projekteringen och då har man möjlighet att påverka utformningen i projektet. Man kan "enkelt" ta fram olika lösningsförslag och visa hur de skiljer sig åt m.h.t. miljöbelastningen och då främst klimatpåverkan. Nackdelen med 3D-modellen är främst att den inte innehåller kostnader, att den inte tar hänsyn till det som konsumeras på byggarbetsplatsen samt att den oftast kräver handpåläggning vid inläsningen. 49