Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Ängens förskola maj 2017-aug 2018 1
Verksamhet som omfattas av planen Vallmons, Smörblommans och Prästkragens avdelning. Ansvarig för planen Förskolechef och Ängens personal Förskolans vision Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen. På Ängens förskola utsä s inga barn eller vuxna för någon form av kränkande behandling på grund av kön, etnisk llhörighet, religion, funk onshinder, sexuell läggning, könsiden tet eller ålder. Alla som jobbar och verkar inom Ängens förskola stoppar all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Alla barn på Ängens förskola känner sig trygga i förskolans miljö. Alla barn känner a de har lika värde. Alla barn har samma rä gheter. Alla barn har rika möjligheter a bli s mulerade och få utvecklas i en trygg och lärorik miljö. Planen gäller: 2017-05-14 ll 2018-08-01 Barnens delaktighet Genom intervjuer i samband med utvecklingssamtalen. Sker under mars. Genom trygghetsvandringar, utomhus och inomhus. De yngre barnen observeras u från frågeställningarna. Genomförs under mars. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom a besvara den kommunövergripande enkäten en gång/vartannat år. Speciellt vik ga är de frågor som rör området trivsel, likabehandling, mobbning o liknande. U från resultatet görs förbä ringsåtgärder. Likabehandlingsplanen görs llgänglig för vårdnadshavarna via TYRA-appen. Planen finns utskriven och presenteras på avdelningarnas anslagstavlor. Läggs också ut på hemsidan. På höstens föräldramöte nämns planen och den diskuteras på höstens föräldrarådsmöte.. 2
Personalens delaktighet Genom observa oner och dokumenta on som leder ll förändring och förbä ring. Genom kon nuerliga samtal i verksamheten om värdegrundsfrågor och likabehandling. Genom a Ängens arbetsgrupp, med representanter från alla avdelningarna, deltar i upprä ande, utvärdering och revidering av planen. Genom a delta i arbetet med av Likabehandlingsplanen. Genom a, som en återkommande punkt, ta upp frågor om likabehandlingsarbetet på MIA -mötena. Förankring av planen Planen presenteras och diskuteras på MIA-möten och föräldramöten. Föräldrarådet går igenom planen, på höstens och vårens möten. Nya vårdnadshavare informeras vid inskolning. I barngruppen sker e kon nuerligt värdegrundsarbete. Alla vårdnadshavare får planen llgänglig via TYRA-appen. Planen finns också llgänglig i pappersform på varje avdelning. Planen finns även utlagd på hemsidan. 1 Utvärdering Hur har fjolårets plan utvärderats? Planen och de dokumenterade llfällen av kränkningar och de insatser/ åtgärder som genomförts ses över av personalen på avdelningens planering under innevarande år. Det rapporteras ll förskolans Arbetsgrupp för likabehandling. Gruppen bearbetar alla avdelningarnas respons. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Ängens personal. Arbetsgruppen för likabehandling. Vårdnadshavare, representerade via föräldrarådets möte under hösten. Barnens synpunkter kommer fram vid intervjuer och trygghetsvandringar. Resultat av utvärdering av fjolårets plan och nya mål 1 Möte i arbetslag 3
Enligt förra planen sa es följande främjande mål upp Vallmons mål: Barnen använder Stopphanden vid behov. Insats: Använda Kompisböckerna och Vem-böckerna regelbundet. Läsning och samtal u från böckerna. Vid situa oner aktualisera böckernas innehåll med barnen. Fokus på a få barnen ll a förstå varför man säger förlåt. Lära ut och träna metoden om Stopphanden. Utvärdering: Majoriteten av barnen kan och vågar säga ifrån, säga stopp. Vi upplever a några, o ast de yngre barnen behöver stöd från oss pedagoger eller en kompis för a våga säga stopp. Språket är avgörande för hur trygga barnen är i a säga ifrån. Bra språk gör a det är lä are för barnen a kunna säga ll/ifrån. Vi tycker a kompisböckerna är mer riktat ll de äldre barnen. Vi hade önskat material riktat mot de yngre barnen, som går a arbeta med på e konkret sä. A använda böcker i arbetet med värdegrunden, blev en teore sk insats. Barnen visade i samlingarna stor kunskap om hur man är en bra kompis och vad de ska göra om en kompis är ledsen. Det vi såg var a de hade svårt för a omsä a de a i prak ken. Smörblommans mål: Barnen vet vad det innebär a vara en bra kompis. Barnen tränar på a vara bra kompisar. Insats: Använda Kompisböckerna regelbundet. Samtal om innehållet, fokus på hur man är en bra kompis. Vi tränar llsammans. Utvärdering: Målet har delvis uppnå s men behöver fortgå då de yngre barnen for arande prövar vad som är okej och inte okej. I början användes kompisböckerna regelbundet, men pga. byte av barngrupp och arbetslag så har barngruppen behövt mer omsorg och stöd i annat, såsom trygghet, språk och sociala lekar. Målet har istället dels uppnå s genom dagliga diskussioner med barnen. Vi har inte se något behov av a testa nya kompisrela oner. Barnen har hi at/testat de a själva. Vi fortsä er a utmana/stödja barnen a leka med varandra. Prästkragens mål: Barnen vet vad det innebär a vara en bra kompis. Barnen har tränat på a vara bra kompisar. Insats: I den dagliga verksamheten tränar vi, genom samtal och lekar. Vi använder materialet 4
Kompisböckerna. Kompisböckerna består av Samarbeta, Prata om det, Lyssna och kom överens, Säg förlåt, Dela med dig, Säg Stopp, Sprid glädje, Visa dina känslor, Lugna ner dig och Vänta på din tur. Vi läser en bok i veckan och llsammans diskuterar vi olika llvägagångssä och kommer med förslag på lösningar. Vi använder också ak vitetskortet med dramaövningar, sång, musik, rim o ramsor, skapande och lek. Under Tema kroppen, arbetar vi under några veckor med Glad eller Ledsen- hur känns det? Här jobbar vi med känslor som finns och hur känns det i kroppen när de kommer. Vi tränar på a använda Stopphanden. Utvärdering: Genom a läsa Kompisböckerna, använda kompiskort och veckans kompis, har vi pedagoger har se, a barnen blivit mer hjälpsamma mot varandra. Barnen kommer ll oss pedagoger och ber om hjälp eller uppmärksammar oss om något har inträffat. Enligt förra planen sa es följande förebyggande mål upp Vallmon Mål : Vid utelek är barnen trygga i sin lek och får rika möjligheter a träna socialt samspel. Åtgärd: Personalen cirkulerar runt kullarna och har uppsikt över barnen på avstånd. Vid behov kan personal rycka in och stödja barnens samspel. Utvärdering: Vi tycker a det har fungerat bra. Vi känner gruppen så pass bra a vi vet vilka konstella oner vi behöver vara uppmärksamma på och vilka barn som behöver stöd i den sociala leken med andra. Smörblomman Mål: Barnen är kompisar med varandra och använder e posi vt språk sinsemellan. Åtgärd: Vi använder Kompisböckerna kon nuerligt. Personalen utmanar och stödjer barnen i a testa nya kompisrela oner. Utvärdering: Vi har se a barnen har blivit mer hjälpsamma gentemot varandra. Det är få som pratar fult eller kommentera varandra. Barnen har blivit en bra kompisgrupp men de testar for arande. Om det skulle vara något så tar vi tag i och löser det direkt. Vi har inte se något behov av a testa nya kompisrela oner. Barnen har hi at/testat de a själva. Prästkragen Mål: Prästkragens barn löser konflikter på e konstruk vt sä, utan a använda fula ord, våld etc. Åtgärd: Personalen är nära och närvarande i barnens ak viteter. Personalen arbetar metodiskt med a träna barnen i konstruk v konfliktlösning (se också det främjande arbetet). Prästkragen samtalar med barnen om betydelserna av ord, a man kan bli sårad 5
etc. Tränar barnen a beskriva känslor och välja andra ord. Informerar föräldrar angående arbetet kring a utvidga barnens ordförråd. Utvärdering: Vi har se en stor förändring hos barnen som har blivit mera hjälpsamma mot varandra. De har även utvecklats posi vt vad gäller a visa hänsyn ll andra i deras omgivning. Det har blivit färre fula ord och den tuffa a tyden har börjat avta. Så här ska årets plan utvärderas Slututvärdering på stängningsdagen i juni 2018 Delutvärdering på stängningsdagen i december 2017 Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och pedagoger Främjande insatser Ett främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Hur kan förskolan på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn verkligen har lika rättigheter och möjligheter i praktiken och inte bara i teorin? Arbetet utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna och riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsiden tet eller könsu ryck, etnisk llhörighet, religion eller annan trosuppfa ning, funk onsnedsä ning, llgänglighet, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Vallmons mål B arnen ges möjlighet a i verksamheten få träna och utveckla sin sociala förmåga genom leken. Smörblommans mål Barnen använder stopp-handen. 6
Prästkragens mål Barnen vet hur det är a vara en bra kompis. Insatser Vallmons insatser Pedagogerna arbetar prak skt med värdegrunden llsammans med barnen. Pedagogerna är lyhörda för när de behöver göra insatser för a stödja och främja barnen i den pågående leken. De främjar samarbete och samlek och de stödjer barnen e er deras behov. Ansvarig på Vallmon: Pedagogerna på avdelningen Datum när det ska vara klart: Ht 18 Smörblommans insatser Dagliga diskussioner, pedagogerna stödjer barnen samt läser Vem- böckerna. Pedagogerna hjälper barnen a använda Stopp-handen. Ansvarig på Smörblomman: Alla pedagogerna Datum när det ska vara klart: Ht 18 Prästkragens insatser Barnen tränar på a vara en bra kompis med alla. Ansvarig på Prästkragen: alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Ht 18 Kartläggning För att ta reda på vilka behov som finns i verksamheten och få goda förutsättningar för ett meningsfullt likabehandlingsarbete bör någon form av behovsinventering eller kartläggning ingå som en del i den årliga processen. Kartläggningsmetoder Observa oner, intervjuer och trygghetsvandringar. Områden som berörs i kartläggningen. Kränkande behandling, kön, könsiden tet eller könsu ryck, etnisk llhörighet, religion eller annan trosuppfa ning, funk onsnedsä ning, llgänglighet, sexuell läggning och ålder. 7
Delaktighet Barnen har involverats i kartläggningen genom trygghetsvandringar, dagliga samtal och intervjuer inför utvecklingssamtalen. Personalen har involverats i kartläggningen genom förskolans Arbetsgrupp för likabehandlingsarbete, samtal under planeringsmöten, på MIA-möten och genom ak viteter för a kartlägga nuläget. Resultat och analys. Vallmon Vår kartläggning visar att I vissa situa oner finns större risker för a kränkningar, avvisningar etc. uppstår. Det krävs a en pedagog finns nära för a kunna förebygga och förhindra de a. Smörblomman Vår kartläggning visade att Vi har se a barnen testar och vill bestämma över andra mot deras vilja. Prästkragen Vår kartläggning visade att Det förekommer, då och då, en mindre trevlig a tyd mot andra i barngruppen. Förebyggande åtgärder Utbildningsanordnaren har ett ansvar att förebygga och förhindra att barn utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning och sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Åtgärderna utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Vallmon, mål och åtgärder Mål: Barnen har möjligheter a i verksamheten träna och utveckla sina sociala förmågor genom leken. 8
Åtgärder: Pedagogerna ska ta llvara på de situa oner/konflikter som uppstår i leken och arbeta direkt med dessa. Samt återkoppla ll händelsen vid behov i t.ex. en samling. Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden: Avvärjande av de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Motivera åtgärd : Värdegrundsarbetet behöver arbetas med prak skt och utvecklas i de direkta händelserna som sker i leken. På så sä kan barnens posi va handlingar förstärkas sam digt som de nega va handlingarna bearbetas direkt. Vi vill förvalta här och nu i värdegrundsarbetet. Vi ser a det prak ska och direkta arbetet med värdegrunden ger bä re resultat än det teore ska arbetet. Ansvarig: Alla pedagoger Klart: ht 18 Uppföljning: Regelbundna samtal mellan barn och personal. Smörblomman, mål och åtgärder Mål: Barnen vågar u rycka sin vilja samt vet hur man är en bra kompis. Åtgärder: Vi använder Vem-böckerna kon nuerligt i den dagliga verksamheten samt stödjer barnen i a våga säga ifrån och utmanar barnen ll a testa nya kompisrela oner. Samt a vi sä er ord på barnens upplevelser och hjälper dem a tolka kompisarnas känslor. Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden: Avvärjande av de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Motivera åtgärd: Genom närvarande pedagoger som är lyhörda på vad som händer mellan barnen och finns på behörigt avstånd. Barnen visar intresse för böckerna/handlingen samt a barnen känner igen sig i situa onerna från sin egen vardag, t.ex. dela med sig och säga förlåt, vilket gör a barnen får träning/stö ning ll socialt samspel. Och a det finns underlag för samtalsfrågor. Ansvarig : Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: ht. 18 Uppföljning: Genom regelbundna samtal mellan barn-pedagog och pedagog-pedagog samt observa oner i barngruppen där pedagogerna är närvarande och lyhörda. Prästkragen, mål och åtgärder Mål: Barnen vet hur det är a vara en bra kompis. Åtgärd: Vi kommer a använda oss av värdegrunds materialet Kompisböcker och kompiskort. Samarbetsövningar och språkövningar från Bornholmsmodellen. Vi kommer a ha Veckans kompis där två barn a ha ansvarsuppdrag under en vecka. 9
Vi pedagoger uppmärksammar och berä ar för barnen när dom är en bra kompis. Diskrimineringsområden som berörs av åtgärden Avvärjande av de risker och situa oner som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Motivera åtgärd : Kompisböcker och kompiskort. E konkret och tydligt material för barnen a bli intresserade av, där deras sociala kompetens tränas och utvecklas genom lek och samarbetsövningar. Veckans kompis används för a höja varje barns status och delak ghet. Varje barn får känna på känslan a vara den som står i centrum samt ha e lite extra ansvar under veckan. Allt u från vad varje enskilt barn förväntas klara av. Bornholmsmodellens sagor och språklekar hjälper ll a förtydliga ord, språkbruk och stärker på så sä barnen i si språk, i sin kommunika on och i si samarbete med andra. Ansvarig: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Ht 18 Uppföljning : Närvarande pedagoger som lyssnar in barnens förhållningssä mot varandra, rollspel från pedagoger som handlar om situa oner som har uppstå i verksamheten och diskutera senare med barnen om det som hände i rollspelet. Följdfrågor ll barnen, skriva ner svaren och göra samma igen längre fram på terminen för a kunna se om de har utvecklats i si beteende a vara en bra kompis. Uppmuntra och ge posi v förstärkning ll barnen i situa oner som är bra. Rutiner för akuta åtgärder För att personalen ska kunna agera så fort de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier bör förskolan ha en plan för hur eventuella trakasserier ska hanteras. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Policy Alla som jobbar och verkar inom Ängens förskola stoppar all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. 10
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal som får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier har ansvar a reagera och agera i direkt anslutning ll den aktuella händelsen. När barn eller vårdnadshavare upplever a en kränkning har ske, a barnet själv är utsa eller en kompis, tas kontakt med någon av vår personal. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och personal kan vända sig ll dem som arbetar på Ängen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personalen gör en bedömning av situa onen. Om personalen bedömer a det är en kränkning se processkartan. Åtgärder vid akuta situationer. Bilaga 2 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Om det inträffar, ska förskolechef eller bitr. förskolechef omgående informeras. Förskolechef utreder omgående ärendet och vidtar eventuella åtgärder och ansvarar för a dokumentera. Rutiner för uppföljning se Åtgärder vid akuta situationer. Bilaga 2 Rutiner för dokumentation se Åtgärder vid akuta situationer. Bilaga 2 Ansvarsförhållande Förskolechefen är y erst ansvarig för det åtgärdande arbetet. Avdelningens personal ansvarar för a genomföra de åtgärder som är beslutade, samt a observera och dokumentera fortlöpande för a se om det leder ll förbä ring eller om annan åtgärd behöver göras. Bilaga 1 Diskrimineringsgrunder (hämtat från Förebygga diskriminering och kränkande behandling DO diskriminerings ombudsman, BEO barn och elevombudet, Skolinspektionen) E barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För a det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas e samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i 11
diskrimineringslagen och vilar på FN-konven onen om de mänskliga rä gheterna och barnkonven onen samt EG-direk ven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är kön könsiden tet eller könsu ryck etnisk llhörighet religion eller annan trosuppfa ning funk onsnedsä ning sexuell läggning ålder bristande llgänglighet Definition av diskrimineringsgrunderna Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar e barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk llhörighet, religion eller annan trosuppfa ning, funk onshinder, sexuell läggning, könsöverskridande iden tet eller u ryck, bristande llgänglighet eller ålder. Diskriminering kan ll exempel ske genom förskolans regler eller ru ner. E barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funk onshinder med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas a e barn behandlas sämre än andra barn. E exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön ll en förskola med mo veringen a det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom a behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan llämpar en bestämmelse eller e förfaringssä som verkar vara neutralt, men som i prak ken missgynnar e barn på grund av kön, etnisk llhörighet, religion eller annan trosuppfa ning, funk onshinder, sexuell läggning, könsöverskridande iden tet eller u ryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som ll exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland llrä avisa e barn för a skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad llrä avisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 12
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är a det handlar om e uppträdande som kränker e barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (u rysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Trakasserier är uppträdande som kränker e barns värdighet och som har samband med kön Trakasserier som har samband med kön kan vara u rysning, förlöjliganden och skämt kopplade ll e barns köns llhörighet. Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan dock vara svårt a iden fiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situa oner där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. etnisk tillhörighet Med etnisk llhörighet menas a någon llhör en grupp personer med samma na onella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk llhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska llhörigheter. Var och en har rä a definiera sin egen llhörighet. religion eller annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefa ar uppfa ningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, ll exempel buddism och ateism. De anses ha e naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn ll förskolan förvissade om a barnen inte blir ensidigt påverkade ll förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig a se ll barnets bästa och alla barn har rä ll kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rä a uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan a respektera alla dessa rä gheter. funktionshinder Funk onshinder är varak ga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funk onsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstå senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funk onsförmågan måste bestå över en längre d. 13
Graden av funk onshinder har däremot ingen betydelse. Exempel på funk onshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situa oner är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funk onshinder som ll exempel AD/HD eller Aspergers syndrom. sexuell läggning homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Förskolan har e särskilt ansvar a förmedla samhällets gemensamma värdegrund ll barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rä en ll likabehandling oavse sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfa ning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller e samhälle som ger u ryck för en starkt nega v syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rä gheter. könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden könsöverskridande iden tet eller u ryck omfa ar de flesta transpersoner. Transpersoner är e paraplybegrepp som används om människor som på olika sä bryter mot samhällets normer kring könsiden tet och könsu ryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan ll exempel vara transves ter, intersexuella (personer som fö s med oklar köns llhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de tradi onella könsiden teterna). För a omfa as av diskrimineringsskyddet måste den könsöverskridande iden teten eller u rycket uppfa as av andra, men det krävs inte a den som diskriminerar känner ll begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande iden tet eller u ryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. ålder Det är llåtet a särbehandla i förskolan på grund av ålder om särbehandlingen gäller llämpning av en bestämmelse som rör ålder. En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skollagen eller någon förordning som rör förskolan. särbehandlingen har e berä gat sy e och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. bristande tillgänglighet Bristande llgänglighet innebär a en person med funk onsnedsä ning missgynnas därför a man inte gjort skäliga llgänglighetsåtgärder för a personen ska komma i en jämförbar situa on med personer utan funk onsnedsä ning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms u från bland annat lagens krav på llgänglighet samt prak ska och ekonomiska förutsä ningar. 14
Kränkande behandling är uppträdande som kränker e barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara a retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller a rycka någon i håret. 15