Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2017 2018 Norrbottens län
Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2017 2018 Norrbottens län Calle Bredberg, Scandinav Monica Lejon Monica Lejon Region Norrbotten 971 89 Luleå Telefon: 0920-711 76 regionnorrbotten@norrbotten.se www.norrbotten.se
Innehållsförteckning Inledning 1 Nulägesanalys 2 Befolkningsstruktur och befolkningsmängd 2 Utbildning 2 Arbetsmarknad 3 Företagande 4 Insatser inom de särskilt betydelsefulla områdena i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 6 Regionala behov och prioriteringar 14 Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i kompetensförsörjning och på könssegregerade arbetsplatser 14 Regionala behov 14 Syfte 14 Mätbara/meningsfulla mål 2018 14 Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i företagande och innovation 15 Regionala behov 15 Syfte 15 Mätbara/meningsfulla mål 2018 15 Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i regionala strategier, program och planer 16 Regionala behov 16 Syfte 16 Mätbara/meningsfulla mål 2018 16 Handlingsplanens prioriterade aktiviteter 17 Bilaga 1 23 Nätverk och partnerskap som direkt berörs av Region Norrbottens arbete med jämställd regional tillväxt 23 Regionalt Forum 23 Tillväxtberedningen 23 Näringslivets aktörer 24 Regionala kompetensförsörjningsrådet 25
Inledning Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar regional tillväxt, bland annat genom ett bättre resursutnyttjande, stärkt innovationsförmåga och ökad attraktivitet för regionen. Regionalt utvecklingsansvarig aktör Region Norrbotten (tidigare Länsstyrelsen) har av regeringen via Tillväxtverket fått i uppdrag att stärka arbetet att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Arbetet ska resultera i ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet är ett perspektiv som genomsyrar samtliga steg i arbetsprocessen. Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 är vägledande för det regionala utvecklingsarbetet fram till 2020. Strategin är inriktad på att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Strategin ska bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. 1 Regeringen avser att fortsätta att följa upp det arbete som aktörer med regionalt utvecklingsansvar bedriver för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i samtliga verksamheter och program inom det regionala tillväxtarbetet. 1 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020. Näringsdepartementet, N2015.31, kap 1 och s. 8. 1
Nulägesanalys Befolkningsstruktur och befolkningsmängd Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra länder, Finland och Norge, och ingår i Barentsregionen som är en europeisk samarbetsregion med sex miljoner invånare. I Norrbotten ingår Sápmi som sträcker sig över de nordliga delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Norrbotten har likt övriga Sverige en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med olika sexuell läggning och med eller utan funktionsnedsättning. Norrbotten är även ett län med flera nationella minoriteter och minoritetsspråk. Samerna, Europas urbefolkning, utgör med sitt kultur- och näringsliv en viktig del i Norrbottens historia och utveckling. 2 I Norrbottens 14 kommuner bor 249 733 invånare varav 127 435 män och 122 298 kvinnor. Det utgör 2,6 procent av Sveriges totala befolkning. De flesta av norrbottningarna, ungefär 70 procent, bor i kustområdet. Cirka 10 procent av Norrbottens befolkning är utrikesfödda. Orter i Tornedalen som gränsar till Finland har högst andel av befolkningen som är utrikesfödda, i övriga kommuner är andelen mellan 5-11 procent. 3 I den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) är målet att minst 8 000 personer ska flytta till länet varje år. För att attrahera fler till länet och öka norrbottningarnas livskvalitet är arbetet med attraktiva boendemiljöer, jämställdhet och mångfald viktigt. 4 Norrbotten har en jämförelsevis hög andel äldre samtidigt som det finns ett underskott av yngre människor. Denna åldersstruktur är särskilt tydlig i inlandskommunerna. Länet har en högre andel män än kvinnor av den totala befolkningen och skillnaderna är som högst i åldrarna 20-29 år där andelen yngre män är betydligt högre än andelen yngre kvinnor. Ett viktigt tillskott till länets befolkningsutveckling är den tillströmning av människor som kommer från andra länder. Norrbotten har under en lång tid haft ett invandringsöverskott. Under 2015 var inflyttningen till länet cirka 7 500 personer varav invandringen utgjorde cirka 2 800 personer och inrikes inflyttningen cirka 4 700 personer. Tio av fjorton kommuner i länet hade 2015 ett inflyttningsöverskott. Av totalt inflyttade var 47 % kvinnor. Utbildning Tillgången till välutbildad arbetskraft med rätt kompetens är viktigt för länets fortsatta tillväxt. Strukturen på Norrbottens arbetsmarknad har bidragit till att länet under en lång tid haft en relativt lågutbildad arbetskraft där övergångstalen från gymnasie- till universitetsutbildning har varit relativt låga. 2 Definition i nuläges- och behovsanalysen för människor med olika bakgrund 3 SCB, Befolkningsstatistik 2015 4 Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 2
Under läsåret 2014/15 gick 8152 elever i gymnasieskolan i Norrbotten. Av dessa elever var 55 procent pojkar och 45 procent flickor. Nästan hälften, 48 procent av eleverna hade högutbildade föräldrar och 13 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. 5 Gymnasievalen i Norrbotten är i hög grad könsbundna, vilket visar sig i att flickor och pojkar väljer olika gymnasieutbildningar på gymnasiet. Endast ett fåtal av gymnasieprogrammen har en jämn fördelning bland eleverna. Framförallt de yrkesförberedande programmen utmärker sig som starkt könssegregerade, där antingen flickor eller pojkar är dominerande och det underrepresenterade könet utgör mindre än 20 procent av eleverna. 6 Arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsintensiv, en viktig förutsättning för Norrbotten att kunna bibehålla eller öka sin attraktivitet och konkurrenskraft är att det finns tillgång till utbildad arbetskraft. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning stiger kontinuerligt i länet. Ungefär en fjärdedel av befolkningen i åldrarna 16-64 år i länet hade 2015 minst treårig eftergymnasial utbildning, varav 23 procent kvinnor och 12 procent män. På högskoleutbildningar i Norrbotten så utgjorde höstterminen 2014 kvinnor 59 procent av alla studerande och män 41 procent. 7 Flest antal yngre män (25-44 år) med eftergymnasial utbildning återfinns i kommuner som har universitet (Luleå) eller gruvindustri (Gällivare, Kiruna) samtidigt som högutbildade kvinnor finns på universitetsorter (Luleå och Piteå) men även i Kiruna. Av de som tog examen från Luleå tekniska universitetet 2011/2012 (1210 personer) bodde 510 av dessa kvar i länet 2013. 8 De flesta kommuner i länet har få unga med högre utbildning, vilket ofta beror på avstånd till universitet och begränsade möjligheter till arbete inom sitt yrkesområde efter avslutad universitetsutbildning. I samtliga kommuner är det en större andel kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning. 9 I några av länets kommuner finns det dominerande näringar som sysselsätter en stor del av befolkningen och som även ger effekter på utbildningsnivån. Unga kvinnor och män i Malmfältskommunerna har exempelvis under en lång tid haft lätt att få välbetalda arbeten inom gruvindustrin utan eftergymnasial utbildning och många väljer därför att skjuta upp eventuella universitetsstudier. Arbetsmarknad Norrbotten står inför en omfattande generationsväxling. Mer än en tredjedel av den sysselsatta arbetskraften i länet förväntas gå i pension till och med år 2025, samtidigt som den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Länets arbetsmarknad är tydligt könsuppdelad, vilket försvårar kompetensmatchning och kompetensförsörjning i länet, eftersom arbetsgivare då nyrekryterar från en begränsad del av befolkningen. 10 5 Skolverkets statistik 2016-05-23, http://siris.skolverket.se/reports/ 6 JämLYS av arbetsmarknaden och studieval i Norrbotten, 2016, Länsstyrelsen Norrbotten. 7 JämLYS av arbetsmarknad och studieval i Norrbotten, 2016, Länsstyrelsen Norrbotten. 8 Norrbottens roll i samhällsekonomin 9 SCB, uppgifter om utbildningsnivå 2015. 10 JämLYS av arbetsmarknad och studieval i Norrbotten 3
Under 2014 hade 80 procent av männen och 79 procent av kvinnorna sysselsättning i länet. Byggverksamhet är den bransch där störst andel unga män (20-24 år) i länet är sysselsatta. I övriga åldersgrupper bland män är tillverkning och utvinning den största branschen. Vård och omsorg är den bransch som sysselsätter största andelen kvinnor i samtliga åldersgrupper förutom i åldersgruppen 35-44 år där utbildning är den största branschen. 11 Flera av länets kommuner har en betydande andel av de förvärvsarbetande koncentrerade inom en eller ett fåtal näringsgrenar såsom gruvindustrin, handeln och företagstjänster. Tydligast är betydelsen av gruvindustrin i Gällivare och Kiruna där 29 respektive 24 procent av samtliga förvärvsarbetande i kommunen är sysselsatta. I dessa kommuner är en högre andel män än kvinnor sysselsatta vilket beror på att gruvindustrin som stor arbetsplats fortfarande sysselsätter en större andel män än kvinnor. På liknande sätt är 18 procent av de förvärvsarbetande anställda inom handeln i Haparanda och företagstjänster i Arjeplog. I Haparanda har en högre andel kvinnor än män sysselsättning vilket troligen beror på dominansen av handeln som arbetsgivare som sysselsätter flest kvinnor. Företagstjänster har den mest jämna könsfördelningen vilket bidrar till att sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män är lika i Arjeplog. 12 Bland utrikesfödda finns den högsta sysselsättningen i Kiruna, Gällivare och Pajala. Den lägsta sysselsättningen bland utlandsfödda finns i Älvsbyn, Arvidsjaur, Haparanda och Boden. 13 Bodens kommun har under flera år haft det största mottagandet av utrikesfödda personer i länet. Norrbotten hade 2015 en arbetslöshet på cirka 7,5 procent. Män har en något högre arbetslöshet än kvinnor i länet. Skillnader i arbetslöshet kan även ses utifrån utbildningsnivå, då personer med endast förgymnasial utbildning är överrepresenterade bland arbetslösa. Grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden (utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, personer i åldrarna 55-64 år samt personer med högst förgymnasial utbildning) utgör den största delen av det totala antalet inskrivna arbetslösa. 14 Företagande I Norrbotten bedriver knappt 6 procent av den arbetsföra befolkningen företag. Kvinnor driver företag i lägre utsträckning än män, 29 procent av företagarna i länet är kvinnor och 71 procent män. 15 Länets företagare följer en liknande åldersfördelning som riksgenomsnittet. Majoriteten av företagarna i Norrbotten är verksamma inom jordbruk, skogsbruk och fiske, vilket kan förklaras med att många äger skogsmark som är registrerade som ett företag. Där återfinns de flesta av länets företagande kvinnor (23 %) och män (29 %) i länet. Den näst största branschen för kvinnor är personliga och kulturella tjänster där nära en femtedel (19 %) av de företagande kvinnorna återfinns. Det kan jämföras med 3,5 procent av de företagande männen. Övriga stora branscher bland företagande kvinnor är Företagstjänster (12,5%) och Handel(10,8%) som är stora branscher även bland företagande män. Den näst största branschen bland företagande män är Byggindustri (17%), en bransch som samlar blott en procent av de kvinnor som driver företag. 11 SCB samt raps-ris, förvärvsarbetande per bransch som andel av befolkningen per åldersgrupper, 2013 12 Rapport Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv 13 raps-ris, förvärvsintensitet -förvärvsarbetande som andel (%) av kommunens befolkning i åldersgruppen 20-64 år, 2014 14 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015, Norrbottens län, Prognos för arbetsmarknaden 2016. 15 www.ekonomifakta.se 4
Det är även relativt sett vanligare att män driver företag inom Tillverkning och utvinning medan kvinnor i högre grad driver företag inom Vård och omsorg även om den branschen samlar endast fyra procent av kvinnorna. Dessa skillnader speglar strukturen på arbetsmarknaden och förutsättningarna för företagande i olika branscher. 16 En klar majoritet av länets företag är mycket små, oavsett om de drivs av kvinnor eller män, även om kvinnor i större utsträckning än män driver mindre företag. Drygt 90 procent av företag som drivs av kvinnor har 0-4 anställda medan motsvarande andel bland män är ca 81 procent. Företag som drivs av män är i större utsträckning aktiebolag: ca 43 procent, jämfört med 24 procent av företagen som drivs av kvinnor. 17 Under 2014 startades 1398 nya företag, varav 31 procent startades av kvinnor och 69 procent av män. Nästan hälften av de nystartade företagen i länet startades av personer i åldern 31-50 år följt av de som är över 50 år. 18 Flest nya företag per 1000 invånare 2014 startades i Jokkmokk, Överkalix och Övertorneå. Lägst antal nya företag startades i Pajala, Boden och Kalix. 19 Nyföretagande kvinnor startar ofta företag inom handel och tjänsteservice medan män ofta väljer branscher som bygg- och anläggningsindustri, tillverkningsindustri och tekniskt inriktad konsultverksamhet. 20 Kvinnor och män tenderar att starta företag i branscher i vilka de tidigare varit sysselsatta, vilket skapar ett könsuppdelat företagande. Att kvinnor har en snävare branschvidd i sitt företagande än män kan försvåra deras övergång från förvärvsarbetande till företagande, vilket förstärks av begränsade möjligheter att driva företag i den kvinnodominerade offentliga sektorns verksamhetsområden. Intresset för nyföretagande har ökat i länet, delvis på grund av rationaliseringar av regionens basindustrier som medför minskat behov av arbetskraft, men också på ett generellt ökat intresse för entreprenörskap, bland särskilt yngre människor. 21 16 Företag som drivs av kvinnor - Kartläggning och analys 17 Företag som drivs av kvinnor, Kartläggning och analys 18 Nystartade företag 2014, Tillväxtanalys 19 Nystartade företag 2014, Tillväxtanalys 20 Nyföretagande i norr, Luleå tekniska universitet 21 Nyföretagande i norr, Luleå tekniska universitet 5
Insatser inom de särskilt betydelsefulla områdena i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Sveriges nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 innehåller fyra särskilt betydelsefulla områden i relation till Norrbottens processer för jämställd regional tillväxt. Nedan beskrivs genomförda insatser och behov ur ett norrbottniskt perspektiv. Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. Den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) är det övergripande strategidokumentet för Norrbottens hållbara tillväxt och ligger i linje med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Strategin har tagits fram i ett brett samarbete där representanter för kommuner, landstinget, universitetet, Sametinget, myndigheter, organisationer och enskilda har medverkat. 22 Strategin är aktuell för revidering och det finns behov av att jämställdhetsintegrera arbetsprocesser och styrdokument. I länets mer områdesspecifika planer, program och strategier konkretiseras de utgångspunkter som beskrivs i RUS. Exempel på detta är innovationsstrategin, strategin för kulturella och kreativa näringar, datacenterstrategin, regionalt serviceprogram, länstransportplan, klimat- och energistrategin, digitala agendan m.fl. I samband med framtagandet av andra program och strategier som exempelvis Norrbottens innovationsstrategi och regionens lärandeplan, finns behov av att jämställdhetsintegrera arbetet med ett intersektionellt perspektiv. De fokusområden som anses vara strategiskt viktiga för Norrbottens tillväxt är Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin, Test- och övningsverksamhet, Energi och miljöteknik/cleantech, Digitala tjänstenäringar, Kulturella och kreativa näringar och Skärningspunkter mellan fokusområden (metod) 23. De branscher som fokusområdena avser är till största delen mansdominerade vilket innebär att mansdominerade yrken och branscher generellt värderas och prioriteras högre än kvinnodominerade och könsbalanserade yrken och branscher i relation till tillväxt, företagande och innovation. Något som är ett uttryck för segregerande och hierarkiska genusmönster. 24 Det finns därför behov av att analysera konsekvenserna av prioriterade fokusområden så att regionala beslut fattas på lika villkor för kvinnor och män med olika bakgrund och ålder. Länsstyrelsen i Norrbotten ledde framtagandet av den tidigare regionala innovationsstrategin för Norrbottens län för perioden 2013-2020 som syftar till att skapa ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Norrbotten. En genusanalys har gjorts för att öka lärandet om 22 Bilaga Nätverk och partnerskap 23 Innovationsstrategi för Norrbottens län 2013-2020 24 Genusanalys av Handlingsplan jämställd regional tillväxt 6
det horisontella kriteriet jämställdhet i det regionala innovationsarbetet, med målet att identifiera och analysera genusmönster och jämställdhetspotentialer i strategin. Analysen visar hur innovationsstrategin innehåller såväl möjliggörande som hindrande faktorer för genusmönstrens skapande, upprätthållande och förändring på innovationsområdet 25. De möjliggörande faktorerna handlar om en strävan efter öppna inkluderande innovationsprocesser, en bred definition av begreppet innovation och en betoning på innovationspotentialen i skärningspunkter mellan olika verksamhetsområden. De hindrande faktorerna kan urskiljas i en samtidig fokusering på smart specialisering, teknikutveckling och de privata aktörernas roll i länets innovationsutveckling, där offentliga och ideella aktörer och nytänkande sociala lösningar exkluderas. I arbetet med framtagandet av en ny regional innovationsstrategi (RIS) som leds av Region Norrbotten finns behov av att jämställdhetsintegrera strategin som arbetsprocess och styrdokument. Utifrån regeringsuppdraget om att ta fram en Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016 har arbetet med jämställdhetsintegrering hos regionalt utvecklingsansvarig aktör prioriterats ytterligare. Samtliga enheter på Länsstyrelsen i Norrbotten har genomgått en utbildning i två steg där teori har varvats med praktiskt jämställdhetsarbete under åren 2014-2016. Samtliga chefer vid Länsstyrelsen har utbildats med fokus på jämställdhet kopplat till styrning och ledning. Kommunchefer och regionråd inom Region Norrbotten har genomgått jämställdhetsutbildningar. Det finns behov av fortsatta utbildningsinsatser i genus och jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv riktat till det regionala strategi- och programarbetet och det fysiska planarbetet. Från och med 2014 har Länsstyrelsen i Norrbotten vidareutvecklat arbetet med en plattform för jämställdhet i länet. Länsstyrelsen har sett över Jämställdhetsdelegationens sammansättning och utsett nya ledamöter inklusive representanter från ledningsgruppen för den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR, där delegationen kan fungera som ett samverkansnätverk för jämställd tillväxt i länet. Inom regeringsuppdraget Kompetensplattform Norrbotten arbetar Jämställdhetsdelegationen bland annat med att jämställdhetsintegrera arbetet med kompetensförsörjning på regional nivå. Arbetet tar sin utgångspunkt i Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbottens län 2014-2016 och Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 och innefattar bland annat informationssatsningar om ungas studie- och yrkesval. Länsstyrelsen har på uppdrag av det tidigare Regionala partnerskapet och i samverkan med länets tillväxtaktörer 26 tagit fram en Handlingsplan för integration och tillväxt i Norrbotten, för en samordnad kraftsamling kring integration och tillväxt. Handlingsplanens aktiviteter fokuserar på integration ur ett tillväxtperspektiv. Arbetet med att genomföra de planerade aktiviteterna är påbörjade och det finns behov av att följa upp på vilket sätt insatserna riktade till nyanlända och asylsökande når kvinnor och män. Samtliga 14 kommuner i Norrbotten har undertecknat CEMR, Council of European Municipalities and Regions, även kallat den Europeiska jämställdhetsdeklarationen. Inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunala och landstingsknutna verksamheter har en politisk ledningsgrupp för jämställdhet tillsatts med kommunpolitiker och landstingspolitiker med syfte att styra och 25 Genusanalys av Norrbottens regionala innovationsstrategi 26 Bilaga;Nätverk och partnerskap 7
följa upp arbetet med jämställdhet. Arbetet med att följa upp hur CEMR konkret kan bidra till en ökad jämställdhet i kommunernas tillväxtarbete har påbörjats med en kartläggning av kommunernas behov av jämställdhetsinsatser. Behov finns av att följa upp hur arbetet med CEMR kopplat till lokalt tillväxtarbete utvecklas i länet och konkretisera jämställdhetsinsatser med ett intersektionellt perspektiv. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Det finns regionala skillnader i Norrbotten mellan kvinnor och män vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande och verksamhetsområden, vilket kan ses som ett uttryck för regionens segregerade genusmönster där kvinnor och män utbildar sig inom olika områden, arbetar inom olika yrken, branscher och sektorer samt driver företag inom olika branscher. Även hierarkiska genusmönster kan urskiljas genom att män i länet oftare har heltidsanställning än kvinnor, att män i genomsnitt har 5-20 procent högre lön än kvinnor, att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män och att män är i majoritet bland chefer, högre tjänstemän och högre politiker i länet. 27 En del i det regionala utvecklingsarbetet är att ge stöd till företag och utvecklingsprojekt i regionen. Syftet med stöden är att stimulera regionens näringsliv att bidra till en socialt miljömässigt och ekonomiskt hållbar tillväxt med ökad sysselsättning. I rapporten Hit gick pengarna har Länsstyrelsen redogjort för fördelningen av projektbidrag och företagsstöd under 2015. 92 procent av regionala projektmedel beviljades inom de prioriterade områdena Företagande och entreprenörskap, FoU och innovationer och Gränsöverskridande samarbete. Projekten har omfattat insatser för att bland annat stödja nyföretagarverksamheten, besöksnäringen, datacenter, säkra tillgången till riskkapital och förbättra förutsättningarna för export 28. Företagen inom besöksnäring (jämn könsfördelning), tillverkningsindustri (mansdominerad näring) och biltestverksamhet(mansdominerad näring) har under 2015 beviljats 86 procent av de regionala företagsstöden. Flest företag som fått stöd finns inom tillverkningsindustrin, följt av företag inom besöksnäringen. Biltestföretagen är få till antalet men har stora kapitalbehov vilket gör dem till de största stödmottagarna beloppsmässigt. Den uppskattade framtida sysselsättningsökningen i de företag som beviljats stöd under året är 330 nya arbetstillfällen där 42 procent förväntas tillfalla kvinnor och 58 procent förväntas tillfalla män. Inom tillverkningsindustrin förväntas flest män anställas. Inom besöksnäring och kulturella och kreativa näringar förväntas flest kvinnor anställas. För biltestverksamheten och företagstjänster beräknas fördelningen bli jämn 29. Nya förordningar för de regionala företagsstöden öppnar upp och möjliggör för fler branscher och företag att tilldelas stöd och arbetet med att tolka det nya regelverket och klargöra hur stöden kan användas pågår. Det finns behov av fler insatser med koppling till de nya förordningarna samt 27 Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt 2012-2014 28 Hit gick pengarna 2015, Länsstyrelsen 29 Hit gick pengarna 2015, Länsstyrelsen 8
uppföljning av förändringarnas effekter på stöd till olika branscher och företagande kvinnor och män med olika bakgrund. Ett flertal insatser har genomförts för att stärka jämställdhetsperspektivet i de utvecklingsprojekt som tidigare beviljades medel av Länsstyrelsen och numera Region Norrbotten. Projektägarna har i varierande grad lyckats svara upp mot de ökade kraven och därför finns behov av att erbjuda ett processtöd till projektägare i jämställdhetsintegrering vid riggning av projekt och genomförande av projekt. Det finns även behov av en förbättrad uppföljning av projekten och ett ökat lärande med synliggörande av goda exempel. Genom att finansiärer kontinuerligt följer upp projektaktiviteter kan aktörer och finansiärer lära mer om i vilken utsträckning insatser når kvinnor/män/utrikesfödda och olika branscher/utvecklingsskeden för att i nästa steg kunna anpassa ny finansiering och informationsinsatser. Förstudien Det företagsfrämjande systemet i Norrbotten och kvinnors företag och Rapporten Företag som drivs av kvinnor en kartläggning och analys togs fram inom ramen för det nationella programmet Främja kvinnors företagande. Förstudien visar att det i Norrbotten finns ett heltäckande företagsfrämjande system men att de flesta aktörer riktar sina tjänster mot alla typer av företagare vilket resulterar i att insatserna blir mer av generell karaktär 30. Det kan drabba de företag som drivs av kvinnor. Rapporten Företag som drivs av kvinnor bidrar till att öka kunskapen om de branscher där kvinnor driver företag. Studien visar bland annat att kvinnor som driver företag i Norrbotten och som vill växa framförallt ser behov av att utveckla nya varor och tjänster, hitta nya försäljningskanaler, bedriva intern kompetensutveckling och att öka sin marknadsföring 31. Det finns behov av kompetensutveckling för stödsystemets aktörer gällande förutsättningar för företagande och innovation i många olika branscher och former i det företagsfrämjande systemet inklusive offentliga och privata tjänstenäringar, kreativa och kulturella näringar, tjänsteinnovationer och sociala innovationer, mm. På det sättet kan fler kvinnor och män inom olika branscher med olika bakgrund och ålder från olika delar av länet nås. Rapporten JämLYS av arbetsmarknad och studieval i Norrbotten 2016 är en rapport som Jämställdhetsdelegationen tagit fram som kunskapsunderlag till en informationssatsning kallad Gå din egen väg!. Analysen beskriver övergripande hur arbetsmarknaden ser ut utifrån ett jämställdhetsperspektiv i Norrbotten och hur länets unga gör könsbundna studieval. Begrepp som makt och intersektionalitet genomsyrar rapporten då utgångspunkten är att fler faktorer än kön och genus påverkar människors förutsättningar. Informationssatsningen syftar till att uppmärksamma, ifrågasätta och bryta könsstereotypa studie- och yrkesval i Norrbotten. Det finns behov av att fortsätta arbetet med informationsoch kunskapsinsatser i jämställdhet och genus riktat till utbildningssystemet, länets könssegregerade arbetsplatser samt till länets unga. En JämLYS över skogssektorn i Norrbotten har tagits fram på uppdrag av Jämställdhetsdelegationen och Skogsriket i Norrbotten 32. Analysen fokuserar på vilka utmaningar och möjligheter som finns för en jämställd skogssektor och ger konkreta förslag på hur jämställdhet kan användas som ett utvecklingsverktyg 33. Skogsrikets aktörer från näringsliv och samhälle samarbetar med Luleå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet för att kartlägga och sprida arbetssätt för jämställdhet 30 Det företagsfrämjande systemet i Norrbotten och kvinnors företag 31 Företag som drivs av kvinnor, Kartläggning och analys 32 Bilaga; Nätverk och partnerskap 33 JämLYS av skogssektorn i Norrbotten 9
och mångfald i regionens skogsrelaterade verksamheter, inom ramen för regionalfondsprojekt som medfinansieras av Region Norrbotten. Det finns behov av att främja implementering av föreslagna åtgärder för en jämställd skogssektor och konkretisera jämställdhetsinsatser i könssegregerade näringar med koppling till länets basnäringar. I rapporten Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv som tagits fram av Luleå tekniska universitet på uppdrag av Länsstyrelsen framgår att många av länets arbetsplatser är obalanserade vad gäller könsfördelning. I hela 60 procent av företagen som deltagit i studien är mindre än en femtedel anställda från underrepresenterat kön. 34 Denna obalans gör också avtryck i organisationer där det tydligt framgår att kvinnor är underrepresenterade på chefspositioner, i ledningsgrupper och även i viss mån i styrelser. Studien omfattar länets större företag och det finns därför behov av att analysera tillväxtförutsättningarna för de mindre företagen som numerärt dominerar Norrbottens näringsliv. I rapporten 41 000 anställningar till och med 2025 som tagits fram av Luleå tekniska universitet på uppdrag av Länsstyrelsen ges en bild av rekryteringsbehovet i länet till och med 2025. Där framgår att det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå i yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal där kvinnor dominerar och som konkurrerar om arbetskraften med högavlönade mansdominerade näringar. 35 Rapporten är aktuell för uppdatering och det finns behov av att analysera både arbetsmarknad och motsvarande utbildningsutbud för kvinnor och män med olika bakgrund och ålder. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande. Regeringsuppdraget Handlingsplan för jämställd tillväxt i Norrbotten 2012-2014 togs fram som en del av genomförandet av RUS. Det skedde i dialog med länets tillväxtaktörer 36 och med finansiärer inom företagsstöd, projektstöd, Interreg-program, Landsbygdsprogram och sakkunnig i jämställdhet, vilket bidrog till en delaktighet och ett ansvarstagande för aktiviteter och för handlingsplanens genomförande. Det informella arbetssättet med öppen dialog har även lagt en stabil grund för det fortsatta arbetet med en jämställd regional tillväxt. Utifrån de utmaningar som framkom i handlingsplanens nulägesanalys berördes länets attraktionskraft för kvinnor, den låga utbildningsnivån bland män, de könssegregerade utbildningsvalen, den könssegregerade arbetsmarknaden och det könssegregerade företagandet, föreslogs följande åtgärder: 1) Stödja kvinnors entreprenörskap, innovationer och företagande, 2) Förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 3) Stimulera initiativ till ökad jämställdhet i näringslivet, 4) Stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser, 5) Verka för att bryta könsbundna val av utbildning. 37 Luleå tekniska universitet har på uppdrag av länsstyrelsen genomfört en genusvetenskaplig analys av länets handlingsplan för jämställd regional tillväxt i syfte att kunna urskilja vilka insatser som har 34 Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv, Luleå tekniska universitet 35 41 000 anställningar till och med 2025, Luleå tekniska universitet 36 Bilaga, Nätverk och partnerskap 37 Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 10
störst potential att förändra regionens genusmönster. Analysens övergripande slutsats är att de aktiviteter som är viktigast är de som lyckats adressera såväl segregerande och hierarkiska genusmönster samt kombinera riktade insatser till underrepresenterade eller missgynnade grupper med strukturella insatser i styrdokument, arbetssätt och resursfördelning. 38 I början av 2014 utlyste Länsstyrelsen i Norrbotten medel till pilotprojekt inom ramen för handlingsplanen. Utlysningen riktades till länets företag, företagsfrämjande organisationer, kommuner och myndigheter med utgångspunkt i länets könssegregerade arbetsplatser. De pilotprojekt som finansierades skulle forma och tillämpa arbetsmodeller för att bidra till en förändring av länets genusmönster på arbetsplatser inom privat och offentlig sektor, inom det företagsfrämjande systemet och inom utbildningssystemet men där pilotprojekt inom det sistnämnda området uteblev. Utlysningen resulterade i sex pilotprojekt som 1) genomförde utbildningsinsatser och processledning inom genus och jämställdhet riktade till Arbetsförmedlingens handläggare, 2) bidrog till ökad kunskap om genus och jämställdhet på mansdominerade respektive 3) kvinnodominerade arbetsplatser, 4) utvecklade och praktiserade en modell för att konkretisera jämställdhetsarbetet för ökad lönsamhet i företag, 5) utarbetade en metod och praktiserade ett arbetssätt för en könsbalanserad generationsväxling i Norrbottens näringsliv, 6) utarbetade en modell för jämställdhet i affärsnätverk. I den genusanalys som gjordes av projekten inom utlysningen framkom användbara arbetssätt för att framtida insatser ska utformas så att de möjliggör kunskaps- och medvetandehöjande insatser, insatser där deltagarna reflekterar kring sina egna tankar och handlingar och där jämställdhetsperspektivet kopplas till organisationernas kärnverksamheter. Behov finns av att vidareutveckla pilotsatsningen riktade till länets arbetsplatser och det företagsfrämjande systemet och att pilotprojekten även ska omfatta utbildningssystemet. Det nationella programmet Främja kvinnors företagande som avslutades 2014 finansierade insatser till kvinnor som planerade att starta företag, växa med sitt företag eller utveckla nya innovationer. 16 projekt beviljades medel under åren 2011-2014 som bestod av insatser riktade till samiska företagare i Norrbotten och Västerbotten inom framförallt samisk design, företagare i Tornedalen omfattande tre kommuner som gränsar till Finland, projekt inom gröna näringar omfattande hela länet, projekt riktade till turistföretag, projekt riktade till kulturella och kreativa näringar med ökad kompetens inom ny teknik och ledarskap och projekt riktade till företag som önskar driva företag i samverkan. Projekten finansierades av Tillväxtverket och Länsstyrelsen och erbjöd företagarkvinnor coachning, rådgivning, utbildningsinsatser, mentorskap och affärsutvecklande nätverksaktiviteter. Det har resulterat i att företagen har hittat nya marknader, nya produkter och tjänster, erhållit en ökad omsättning, gått från deltid till heltid eller anställt personal. En speciell konsultcheck kallad Tillväxtcheck utprovades med finansiering från programmet Främja kvinnors företagande för att hitta nya former av företagsstöd med målsättning att nå fler företagande kvinnor. Med tillväxtcheckens upplägg möjliggjordes ansökningar från företag med en lokal marknad men som inte bedömdes påverka den lokala konkurrensen. Tillväxtchecken hanterades av de personer som handlägger de ordinarie företagsstöden och information gavs om Tillväxtchecken i samband med 38 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Luleå tekniska universitet 11
informationstillfällen om de ordinarie företagsstöden. På det sättet fick fler företagande kvinnor information om ordinarie stödformer och de lokala företagarnätverken öppnade därigenom upp för fler. En utvärdering av Tillväxtchecken har presenterats för Tillväxtverket och Näringsdepartementet som inspel till de nya förordningarna för företagsstöd. Det finns behov av att utreda möjligheten att använda nya finansieringsformer i de nya förordningarna om Företagsstöd. På uppdrag av Näringsdepartementet har Almi Företagspartner mellan 2011-2014 drivit satsningen ik, investera i invandrarkvinnor. Satsningen har blivit en allt större del av Almis regionala verksamhet och har bidragit till en ökad kunskap om målgruppens behov och därmed en större möjlighet att tillgodose dem. Här finns behov av att sprida kunskap om insatserna för ett ökat lärande i det företagsfrämjande systemet för att fler invandrarkvinnor ska starta företag. Pilotprojektet Finansiering i norr på lika villkor med finansiering från Tillväxtverkets utlysning Öppna upp och medfinansiering från Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten och Region Västerbotten, riktar sig till projektsökande organisationer, näringslivsansvariga hos länens kommuner och företag som söker företagsstöd. Pilotprojektet syftar till att kvinnor och män ska få del av projektmedel och företagsstöd på lika villkor i Norrbotten och Västerbotten. Målsättningen är en spridbar modell för jämställdhetsintegrering av projekt och företagsstödssökande företag. Behov finns av att vidareutveckla resultatet av pilotprojektet till att bli ett långsiktigt användbart stöd till projektägare för jämställdhetsintegrering av projekt. Region Norrbotten finansierar ett flertal projekt som integrerar jämställdhetsperspektivet i projektens målsättning och aktiviteter. Kompetensutveckling för samiska företagare och företag inom industrin, matchning av nyanlända akademikers kompetenser mot arbetslivet och utbildningsinsatser inom folkhögskolorna för personer som står utanför arbetsmarknaden. Projekten gör särskilda insatser för att nå kvinnor i mansdominerade näringar och män i kvinnodominerade näringar samt kompetensutveckling och övergångar till arbete för exempelvis utrikesfödda och samiska kvinnor. Det finns behov av att fortsätta främja liknande satsningar. Regionalt utvecklingsansvarig aktör ska som finansiär ställa krav på jämställdhetsintegrerade projekt med ett intersektionellt perspektiv och är beroende av att länets projektägare förverkligar det som prioriteras i strategier och program. De regionala projektmedlen ska ses som ett verktyg att genomföra prioriteringar i länet där projektägarnas kunskap och drivkraft är avgörande för att prioriteringarna ska bli genomförda. Behov finns av att uppföljningen av projektverksamheten utvecklas med ett ökat lärande om jämställdhetsintegrerade projekt med ett intersektionellt perspektiv. Genom finansiering av pilotprojekt kan begränsade insatser testas för att uppnå jämställdhetsintegrerade arbetsplatser och stödsystem som i nästa steg kan växlas upp till större satsningar och implementeras i ordinarie verksamhet. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014-2020. I samverkan med Tillväxtverket, ESF-rådet, Regionalt utvecklingsansvariga i Norrbotten och Västerbotten har utbildningsinsatser genomförts inom jämställdhetsintegrering riktade till handläggare av projektstöd. Utbildningen har anpassats efter arbetet med handläggning av utvecklingsprojekt och 12
genomförts i samarbete mellan sakkunniga vid Länsstyrelsen i Västerbotten och Norrbotten. Utbildningsinsatsen har resulterat i att handläggare har möjlighet att ställa högre krav på att projekten ska vara jämställdhetsintegrerade. Vidare har de indikatorer som används i Region Norrbottens ansökningsblankett av projektstöd omarbetats där alla indikatorer som innehåller personer/individer redovisas fördelat på kvinnor och män. Vid Region Norrbottens handläggning av projekt inom Strukturfonderna sker en samberedning där flera handläggare är inblandade i beredning av samma projektansökningar. Det gör att kvaliteten på handläggningen ökar och de handläggare som har större kunskap i jämställdhetsintegrering kan bidra till kravställandet gentemot projektägaren och samtidigt vara ett bollplank vid utformandet av jämställdhetsintegrerade projekt. Tillväxtverkets handläggare och regionalt utvecklingsansvarig handläggare möter ofta upp projektägaren gemensamt för att kunna vara tydlig kring vilka krav som ställs på jämställdhetsintegrerade projekt från finansiärernas sida. Med den delfinansiering av regionalfondsprojekt som regionalt utvecklingsansvarig hanterar, tillsammans med de yttranden som ska lämnas till Strukturfondspartnerskapet kan påverkan ske av en prioritering av jämställdhetsintegrerade projekt. Det finns behov av att fortsätta arbetet med en samsyn kring vilka krav som kan ställas på projektägare för att projekt ska anses vara jämställdhetsintegrerade och ett fokus på lärande och synliggörande av goda exempel behövs. Detta arbete behöver även synkroniseras med fler finansiärer såsom kommuner, för att kraven ska vara så likartade som möjligt och att lärandet sprids i hela stödsystemet. 13
Regionala behov och prioriteringar Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i kompetensförsörjning och på könssegregerade arbetsplatser Regionala behov För att möta Norrbottens framtida utmaningar inom kompetensförsörjnings krävs förutom jämställda attraktiva arbetsplatser, att all kompetens som finns att tillgå i regionen tillvaratas och att könsstereotyper kopplat till studie- och yrkesval motverkas och bryts. Ett intersektionellt perspektiv leder till en större mångfald och jämställdhet i arbetslivet genom att fler som vill studera och arbeta får möjligheter till det. För att uppnå en mer jämställd arbetsmarknad och mer jämställda studieval krävs det att aktörer via bred samverkan aktivt arbetar för att motverka begränsande attityder och fördomar om den kompetens och erfarenhet som olika grupper av människor har. Syfte Att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande vad gäller kompetensförsörjning och arbetsplatser. Att inom ramen för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och regional projektverksamhet verka för att bryta könssegregerade studie- och yrkesval samt bidra till att fler grupper inkluderas på arbetsmarknaden. Arbetet ska bidra till att länets arbetsplatser blir mer jämställda och attraktiva för både kvinnor och män med olika bakgrund och ålder. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet 2018 är att länets utbildningssystem och arbetsmarknad har fått ökad kunskap om hur de kan arbeta för att nå mer jämställda branscher och främja en normkritisk kompetensförsörjning i hela länet. Antalet projektfinansierade tillväxtinsatser som arbetar med jämställdhet och mångfald i syfte att inkludera fler personer utanför arbetsmarknaden har ökat. Antalet projektfinansierade insatser som syftar till att stärka konkurrenskraften för företag genom kompetenshöjande insatser inom jämställdhet och mångfald har ökat. Ökad aktiv kunskap i utbildningssystemet och på könssegregerade arbetsplatser om vilka insatser som krävs för att nå jämställda, jämlika och attraktiva arbetsplatser för både kvinnor och män. Ökad kompetens i jämställdhet hos studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare i syfte att bryta könsbundna utbildnings- och studieval. 14
Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i företagande och innovation Regionala behov Det finns behov av att testa nya finansieringsformer och följa upp effekterna av de nya förordningarna för företagsstöd. Projektägarna har i varierande grad lyckats svara upp mot de ökade kraven på jämställdhetsintegrerade projekt och därför finns behov av att erbjuda ett processtöd i jämställdhetsintegrering vid riggning och genomförande av projekt. Det finns behov av kompetensutveckling för stödsystemets aktörer om företagande och innovation i olika sektorer, branscher och former. Fler kunskapsunderlag behöver tas fram i samarbete med Luleå tekniska universitet om t.ex. tillväxtförutsättningar för Norrbottens mikroföretag. Det finns behov av att utprova nya modeller för jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv i företags- och innovationsfrämjande verksamheter. För att främja löpande innovationsutveckling i små och medelstora företag är det betydelsefullt att både kvinnor och män med olika bakgrund och ålder får stöd som företagare i form av utökat nätverk, kompetens, kapital och innovativ varu- och tjänsteutveckling. Syfte Att det företagsfrämjande systemet och innovationsstödssystemet ska gynna både kvinnor och män med olika bakgrund och ålder för en hållbar tillväxt i länet. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet 2018 är att aktörer i det företagsfrämjandet systemet och innovationsstödssystemet agerar konkret utifrån en större kunskap i genus, jämställdhet, intersektionalitet och dess betydelse för lokal och regional tillväxt. Andelen projektfinansierade skärningspunkter mellan branscher med olika könssammansättning har ökat. Utprövade modeller för jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv i företagsoch innovationsfrämjande verksamheter. Ökad aktiv kunskap bland stödsystemets aktörer om företagande och innovation i olika sektorer, branscher och former. Etablerat processtöd i jämställdhetsintegrering vid riggning och genomförande av projekt. Fler kunskapsunderlag framtagna i samarbete med Luleå tekniska universitet. 15
Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i regionala strategier, program och planer Regionala behov Regionens regionala utvecklingsstrategi, (RUS) och regionens regionala innovationsstrategi (RIS) är aktuell för revidering men även andra planer och strategier ska tas fram under perioden. Det finns ett fortsatt behov av att jämställdhet och intersektionalitet integreras i arbetsprocesser, strategier, planer och policys för att öppna upp det regionala tillväxtarbetet ytterligare och bidra till en hållbar regional utveckling för både kvinnor och män med olika bakgrund och ålder. Den regionala utvecklingsstrategin och den regionala utvecklingsstrategin är tillsammans med andra regionala program och strategier en viktig utgångspunkt för arbetet med en hållbar framtid och tillväxt i Norrbotten och arbetet med att stärka de regionala innovationsmiljöerna. Syfte Att ge beslutsfattare, politiker och tjänstemän i Norrbotten förutsättningar att fatta beslut och implementera åtgärder som bidrar till en jämställd och hållbar utveckling i länet. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Målet 2018 är att regionen har antagit flera centrala styrdokument där både arbetsprocess och styrdokument är jämställdhetsintegrerade med ett intersektionellt perspektiv. Regionen har integrerat ett genusperspektiv med intersektionalitet i centrala styrdokument som regional utvecklingsstrategi, regional innovationsstrategi och policys för projektstöd och företagsstöd. Mål, strategier och prioriteringar föregås av konsekvensanalyser där potentiella effekter utifrån kön, ålder och bakgrund analyseras i ljuset av tidigare kunskaper och erfarenheter. Ökad aktiv kunskap i jämställdhet och intersektionalitet bland beslutsfattare, politiker och tjänstemän inom det regionala tillväxtarbetet i Norrbotten. 16
Handlingsplanens prioriterade aktiviteter Jämställt arbetsliv Prioriterat område Prioriteringens namn Prioriteringens syfte Prioriteringens mål 2018 Målgrupper Aktiviteter 2016-2018 Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande; öka utrikes födda kvinnors sysselsättning och företagande; jämställd fördelning av projektstöd och företagsstöd; minskad könssegregering på arbetsmarknaden Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i kompetensförsörjning och på könssegregerade arbetsplatser Att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande vad gäller kompetensförsörjning och arbetsplatser Ökad kunskap bland arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare i jämställd vägledning med ett intersektionellt perspektiv. Ökad kunskap i jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv på könssegregerade arbetsplatser. Ökat intresse bland unga kvinnor och män med olika bakgrund att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval. Arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, könssegregerade arbetsplatser inom offentlig och privat sektor, elever med olika bakgrund inom utbildningssektorn. Genomförande av workshops, temadagar för ökad kunskap i jämställd vägledning med ett intersektionellt perspektiv för arbetsförmedlare respektive studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsprocesserna genomförs i samarbete med Arbetsförmedlingen, kommuner och Länsstyrelsen. Insatser riktade till könssegregerade arbetsplatser för ökad jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv. Genomförande av medskapande aktiviteter riktade till unga med olika bakgrund och ålder med syfte att öka intresset för otraditionella utbildnings- och yrkesval Paketering av metoder och kommunicering av erfarenheter och resultat från respektive aktivitet 17
Genomförande inklusive samarbetsaktörer Förväntade resultat och effekter Uppföljning och utvärdering Kommunikation av resultatet Arbetet omfattas av omvärldsbevakning genom att ta del av andra regioners kunskap och erfarenheter av jämställdhetsintegrering av ett intersektionellt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Inom Jämställt arbetsliv består samverkansparterna av Luleå tekniska universitet, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Norrbottens kommuner. Insatser riktade till könssegregerade arbetsplatser genomförs för att uppnå mer jämställda arbetsplatser i näringsliv och offentlig sektor Upphandling av utförare görs för genomförande av medskapande aktiviteter riktade till unga med olika bakgrund i olika delar av länet. Upphandling görs av designtjänster för paketering av metoder, erfarenheter, resultat, uppföljning och utvärdering Ökad kunskap och förmåga hos arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare i jämställd vägledning med ett intersektionellt perspektiv. Ökad kunskap och förmåga hos arbetsledare och medarbetare i jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv på könssegregerade arbetsplatser Ökad kunskap och insikt bland elever med olika bakgrund och ålder i jämställdhet och intersektionalitet för otraditionella utbildnings- och yrkesval. Tillgängliggjorda konkreta verktyg och metoder för att minska könsbundna utbildnings- och yrkesval och underlätta för jämställda arbetsplatser med ett intersektionellt perspektiv Enkäter och intervjuer används för att följa upp och utvärdera insatsernas måluppfyllelse, resultat och effekter. Uppföljningen och utvärderingen av insatserna inom Jämställt arbetsliv kopplas till Norrbottens lärandeplan En spridning av resultat och metoder sker för ett ökat lärande. Kunskapsbaserad reflektion sker i samarbete med Luleå tekniska universitet Löpande resultatspridning genom regionalt utvecklingsansvarig aktör, Tillväxtverkets och samverkansparters etablerade kommunikationskanaler Paketering av metoder, erfarenheter och resultat sker med hjälp av professionell designkompetens för ökad användbarhet bland målgrupperna Genomförande av regionala lärkonferenser och spridningsseminarier. 18