Integrationsstrategi för Kalmar län

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen i Kalmar läns förslag till integrationsstrategi för Kalmar län. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna Integrationsstrategi för Kalmar län. Bakgrund Länsstyrelsen har fått ett utökat uppdrag från regeringen när det gäller integration av nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsen ska främja regional samverkan mellan kommunerna, myndigheter, företag och organisationer och har mot den bakgrunden åtagit sig att vara sammankallande funktion i det regionala strategiska arbetet. Länsstyrelsen översände i slutet av 2012 ett förslag till integrationsstrategi. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Det övergripande målet är att öka andelen utrikes födda i Kalmar län. Kommunstyrelsens arbetsutskott yttrade sig över förslaget den 19 februari 2013, 22. Länsstyrelsen har efter smärre justeringar efter remissrundan översänt integrationsstrategin för antagande. Kerstin Björklund områdesansvarig strateg social hållbarhet Bilaga: Förslag till integrationsstrategi för Kalmar län Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

2 Integrationsstrategi för Kalmar län ett regionalt program Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:01) Vision Kalmar läns integrationsvision är att gemensamt skapa förutsättningar för ett län med ett inkluderande mottagande, där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Integration ska ses som en ömsesidig process och är beroende av den växelverkan som sker mellan individ och samhälle. Bakgrund Det har i Kalmar län tidigare funnits en regional överenskommelse om integration av nyanlända invandrare. Den reviderades senast 2007 och sedan dess har flera förändringar skett. En ny reform för etablering av nyanlända trädde i kraft den 1 december Flera aktörer har fått ändrade roller och nya aktörer har tillkommit. Länsstyrelsen har fått utökade uppdrag från regeringen när det gäller integration av nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsen ska bland annat främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Tillika ska länsstyrelsen följa upp organiseringen och genomförandet av insatser för nyanlända på regional och lokal nivå samt samordna uppdragen mellan nyanlända och ensamkommande barn. Ovanstående uppdrag ligger till grund för Länsstyrelsens sammankallande funktion i ett regionalt strategiskt arbete. Kalmar läns befolkning består idag av ca nio procent utrikes födda, vilket kan jämföras med ca 15 procent för riket som helhet. Samtliga av länets kommuner har överenskommelse om att ta emot nyanlända och de flesta av länets kommuner har dessutom överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Drygt hälften av de som kommer till länet är barn, antingen ensamkommande eller barn till nyanlända. I Kalmar län råder det obalans i befolkningsstrukturerna med en alltmer åldrande befolkning, unga som flyttar (flickor i högre utsträckning än pojkar), samt en låg andel utrikes födda i befolkningen. Länet har också under en längre tid visat en trend med vikande befolkning. Utan invandring av utrikes födda skulle siffrorna vara ännu svagare. OECD 1 beskriver flera utmaningar 1 OECD

3 för regionen och menar att länet behöver underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens, öka antalet kvinnor i den privata sektorn, skapa fler kunskapsintensiva företag och stärka kopplingen till universitetet för att utveckla regionen och öka inflyttningen. Vidare belyses vikten av att ta tillvara på barn och unga som en resurs för regionens framtid. Syfte Genom samverkan kan vi gemensamt se till att Kalmar län blir ett föregångslän, där utrikes födda ges samma möjligheter som inrikes födda, och därmed väljer att bosätta sig och stanna kvar i länet. För att uppnå detta krävs att attityder förändras och att mångfald synliggörs som en viktig del av regionens utveckling. Integrationsstrategin ska vara lösningsorienterad och präglas av ett regionalt synsätt som innebär att varje nytillkommen länsinvånare betraktas som en resurs. I mars 2012 antog Regionförbundets styrelse en regional utvecklingsstrategi, RUSen 2, efter överläggningar och dialoger med Länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Landstinget och länets kommuner. Integrationsstrategin och den regionala utvecklingsstrategin kompletterar varandra och sammanför regionens integrations- och utvecklingsmål. Målgrupp - Nyanlända kvinnor och män som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn. - Ensamkommande flickor och pojkar. - Individer med uppehållstillstånd för studier, arbete, anknytning etc. - Samtliga samverkansparter i integrationsstrategin. - Länets invånare. Då målgruppen innefattar båda vuxna och barn utgår det gemensamma arbetet både från FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Samverkansparter Samverkansparter i Kalmar län är: ALMI företagspartner, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Hushållningssällskapet, Kommunerna, Landstinget, Lantbrukarnas riksförbund, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Regionförbundet, Skatteverket, Svenskt näringsliv och Polismyndigheten. Fler samverkansparter är välkomna att ansluta sig över tid. Integrationsstrategin ska även öppna upp för möjligheter att i specifika frågor samverka med angränsande län. 2 RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län , 2

4 Mål Det övergripandet målet är att öka andelen utrikes födda i Kalmar län. Målet mäts genom följande indikator och fördelas på kön: - Andel utrikes födda totalt i länet. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2011: totalt 9,2 procent utrikes födda, utrikes födda kvinnor 9,4 procent och utrikesfödda män 8,9 procent.) Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom att följa upp grad av sysselsättning och språkkunskap samt belysa vikten av hälsa, tillgång till bostad och social sammanhållning ges en god bild av möjlighet till integration i samhället Delmål sysselsättning Öka andelen utrikes födda i sysselsättning i Kalmar län. Utbildning ger individer möjligheter till social interaktion och öppnar dörrar för att komma in i yrkeslivet. I den mån skolan och utbildningsinstitutionerna präglas av mångfald erbjuder de en arena för förståelse och samverkan. Arbetslivet har avgörande betydelse för integration och utfallet där påverkar kvalitativ delaktighet inom andra samhällsområden. Delmål sysselsättning mäts, inom åldern år, genom följande indikatorer och fördelas på kön: - Andel utrikes födda i sysselsättning i länet. Fördelat på förvärvsarbetande och företagare. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart: 2010: 51,8 procent av kvinnorna förvärvsarbetade varav 8,6 procent var företagare. För männen var motsvarande siffror 59,7 procent förvärvsarbetande varav 13,3 procent företagare). - Andel utrikes födda i länet som har deltagit i arbetsmarknadsprogram. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2011: 3,6 procent av de utrikes födda kvinnorna och 4,4 procent av de utrikes födda männen har någon gång under året deltagit i arbetsmarknadsprogram). - Andel utrikes födda i länet som studerar. (Statistik inhämtas från SCB. Mätstart 2010: 15,4 procent av länets utrikes födda kvinnor och 10,9 procent av länets utrikes födda män var registrerade som studerande i olika skolformer. En del av dessa individer är även förvärvsarbetande). Delmål språkkunskap Öka kunskaperna i svenska språket för länets utrikes födda. Språkfärdighet påverkar individens möjlighet till arbete, delaktighet och engagemang i samhället. Språkkunskap mäts genom följande indikatorer: - Andel personer i länet godkända i svenska för invandrare (sfi). (Statistik inhämtas från SCB och fördelas på kön. Mätstart 2010: 54,3 procent av kvinnorna och 48,4 procent av männen som under perioden avslutat sfi var godkända.) - Andel personer i länet som uppnått målen i de nationella slutproven för kurs B, C och D på svenska för invandrare. (Statistik inhämtas från Skolverket. Mätstart 2010: kurs B med 65 procent, kurs C med 64 procent och kurs D med 73 procent som har uppnått målen.) - Andel elever i länet i åk 9 med minst betyget godkänt i svenska som andraspråk. (Statistik inhämtas från Skolverket. Mätstart läsåret 2010/11: 60,7 procent av eleverna i länet har uppnått målen.) 3

5 Fokusområden Hälsa En god hälsa skapar bättre förutsättningar för etablering i det nya samhället. Flera studier visar att nyanlända flyktingar har högre fysisk- och psykisk ohälsa än inrikes födda. Detta kan bero på ett antal faktorer, men även på den stress som individen har utsatts för och även krav på prestationer i det nya landet. En särskilt utsatt grupp är barn, både barn i familjer där föräldrarna mår dåligt och ensamkommande barn. Bostad Boendeintegration kan relateras både till en balanserad etnisk mångfald i bostadsområden och till individens tillgång till boende efter sina behov och förutsättningar. Möjligheten till egen bostad är en grundläggande faktor för en långsiktig och hållbar etablering i det nya samhället. Det krävs att utrikes födda får tillgång till bostadsmarknaden på samma villkor som inrikes födda för att minimera utsatta områden och känslor av utanförskap. Social sammanhållning Ett samhälle som förmår att eliminera diskriminering och rasism kommer ha mycket större möjligheter att lyckas med integration. Integration gäller alla som bor i ett samhälle och social sammanhållning innefattar både individens tillgång till sociala nätverk och relationer, så väl som samhällets öppenhet för minoriteter. Uppföljning Integrationsstrategin följs upp och revideras kontinuerligt. För att driva integrationsarbetet framåt i länet är det av stor vikt att alla samverkansparter efterlever sina uppdrag, att målen följs upp och att integrationsaspekten får spridning i ytterligare sammanhang. Länsstyrelsen ansvarar för att årligen ställa samman data för att följa upp indikatorerna. Data fördelas i möjligaste mån på kön, för att synliggöra eventuella skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. 4

6 Organisation För att integrationsstrategin ska vara en drivkraft för respektive aktör och vara väl förankrad i den ordinarie verksamheten finns en organisation kopplad till det strategiska arbetet som följer och förenar utvecklingen i verksamheterna med strategidokumentet. Organisationen består av tre led enligt modellen nedan. Fokusgrupper Arbete inom specifik sakfråga, rapporterar till arbetsgruppen Utsedda personer från arbetsgruppen och andra sakkunniga Arbetsgrupp Integration Strategiskt arbete, förankring, ger förslag till förändring åt rådet Nyckelpersoner inom resp. organisation Integrationsråd Beslutar och reviderar integrationsstrategin Består av ytterts ansvariga i respektive organisation Referensgrupp Bidrar med tankar och idéer Verksamhetsnätverk Informerar om ordinarie verksamhet Integrationsrådet består av de ytterst ansvariga i respektive organisation i länet. Integrationsrådet fattar beslut om och reviderar integrationsstrategin utifrån förslag från arbetsgruppen. Följer arbetet och sprider information i den egna organisationen. Integrationsrådet träffas en till två gånger per år där Landshövdingen sammankallar. Arbetsgruppen består av nyckelpersoner i respektive organisation som har en övergripande funktion gällande uppdrag och verksamhet. Arbetsgruppen arbetar strategiskt och kommer med förslag till förändringar inför integrationsrådet. Arbetsgruppen ansvarar för förankring på lokal nivå samt följer det strategiska arbetet i förhållande till de ordinarie verksamheterna. Arbetsgruppen träffas två till tre gånger per år och Länsstyrelsen sammankallar. Fokusgrupper bildas efter behov och formateras efter olika sakområden och bestå dels av personer från arbetsgruppen, dels av andra sakkunniga. Fokusgrupperna rapporterar sitt arbete till arbetsgruppen. Utsedd person/organisation sammankallar och leder arbetet i den specifika sakfrågan. 5

7 Referensgrupp används och sammansätts utifrån behov och fokusområde. Referensgruppen kan exempelvis bestå av ideella föreningar, invandrarföreningar, kultur -, ungdoms- eller kvinnoorganisationer. Sammankallas av arbetsgrupp eller respektive myndighet/aktör. Verksamhetsnätverk består av idag redan existerande nätverk och ger information till arbetsgruppen angående den ordinarie verksamheten. Verksamhetsnätverken träffas efter behov. Respektive myndighet/aktör sammankallar. 6