Riktlinjer för fotografering och filmning inom förskolan och den pedagogiska omsorgen. samt syftet med. Pedagogisk dokumentation inom förskolan

1 Riktlinjer för fotografering och filmning inom förskolan och den pedagogiska omsorgen samt syftet med Pedagogisk dokumentation inom förskolan i Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2014-10-09, 120

2 Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK... 3 S REGLER FÖR PUBLICERING PÅ INTERNET... 3 ANVISNINGAR TILL PERSONAL, ALLMÄNT... 3 VISSA BILDER KRÄVER INTE SAMTYCKE... 3 BARN MED SKYDDADE PERSONUPPGIFTER... 4 SOCIALA MEDIER... 4 FOTOGRAFERING OCH FILMNING INOM VERKSAMHETEN PÅ FÖRSKOLAN ELLER VID DEN PEDAGOGISKA OMSORGEN... 4 RUTINER VID FOTOTILLFÄLLET... 5 MINSKA RISKER FÖR INTEGRITETEN... 5 PORTFOLIO... 5 PRAKTISK INFORMATION OM HANTERING AV SAMTYCKESBLANKETTERNA... 6 LAGRING... 6 GALLRING... 6 PEDAGOGISK DOKUMENTATION INOM FÖRSKOLAN I... 7 VAD SÄGER FÖRSKOLANS LÄROPLAN?... 7 BEGREPPET PEDAGOGISKA DOKUMENTATION... 8

3 Inledning Denna riktlinje gäller för fotografering och filmning inom verksamheten vid förskolan och den pedagogiska omsorgen i Säters kommun. Riktlinjerna reglerar också vad som gäller vid publicering av bilder och filmer på Internet. Regelverk När man inom offentlig verksamhet tar bilder eller filmer med digital teknik räknas detta som en behandling av personuppgifter. Hur personalen får använda sådana bilder/filmer i verksamheten regleras av personuppgiftslagen (SFS 1998:204), PuL. Syftet med lagen är att skydda enskilda individers personliga integritet. Bilder och filmer som gör att individer kan identifieras omfattas av lagens bestämmelser. Mer information om PuL finns på www.datainspektionen.se Barn- och utbildningsnämndens regler för publicering på Internet Anvisningar till personal, Allmänt Bilder och filmer där personer kan identifieras som publiceras på Internet medför särskilda risker för integriteten. Det krävs alltid samtycke för att få publicera bilder/filmer på Internet där barn förekommer. Om personen är under 16 år ska man vända sig till vårdnadshavarna för samtycke. Ett samtycke ska dokumenteras skriftligt. Blankett för samtycke hämtas via kommunens Intranät. Blanketten för samtycke ska delas ut i samband med inskolning. Trycksaker, till exempel årsredovisningar, verksamhetsberättelser och presentation av verksamheten, läggs nästan alltid ut som en kopia på webbplatsen. Därför krävs samtycke redan från början även för bilder till sådana trycksaker när dessa ska spridas till allmänheten. Ett samtycke kan när som helst återkallas och då ska inga nya bilder tas. Om vårdnadshavaren vill att en enstaka bild/film tas bort från till exempel en skolas webbplats ska detta tillmötesgås, även om samtycke fanns när bilden/filmen publicerades. Vissa bilder kräver inte samtycke Bilder/filmer av barn som tas i den löpande verksamheten, men som inte ska publiceras på webbplatsen eller tas in i trycksaker för spridning till allmänheten, kan utan samtycke visas på analoga anslagstavlor, i presentationspärmar i verksamhetens lokaler eller liknande.

4 Det krävs inte samtycke för bilder/filmer som föreställer vuxna i ett neutralt sammanhang, där bilden inte kan upplevas som kränkande. Barn med skyddade personuppgifter Vårdnadshavare som lever med skyddade personuppgifter ska inte ta ställning till samtycke för webbpublicering. Deras barn får inte finns med på bilder/filmer som publiceras på Internet eller i tryckt material som delas ut till allmänheten. Sociala medier Användning av sociala medier ska följa Säter kommuns riktlinjer för sociala medier. Dessa finns att hämta via kommunens Intranät. Stöd för hantering av Sociala medier inom utbildningsverksamhet finns även på Skolverkets hemsida. Fotografering och filmning inom verksamheten på förskolan eller vid den pedagogiska omsorgen Vårdnadshavare ska informeras om att man inom förskolan och den pedagogiska omsorgen använder foto och filmning som arbetsmetod enligt beskrivningen av Pedagogisk dokumentation inom förskolan i Säters kommun 1, sidan 7, nedan. Förskolepersonalen och personalen inom den pedagogiska omsorgen ansvarar för att informationen ges vid inskolningssamtalet. Förskolechefen ansvara för att information om riktlinjerna årligen ges, t.ex. vid föräldramöte eller på annat sätt som når samtliga föräldrar. Förskolechefen ansvarar också för att information om riktlinjerna ges till vikarier och nyanställd personal. Barn ska alltid informeras om att man fotograferar eller filmar dem. Barns vilja att inte delta på foto/film ska alltid respekteras. Personal ska alltid närvara vid fotografering och filmning. Dokumentation i annat syfte än vad som definieras inom ramen för begreppet Pedagogisk dokumentation skall alltid förankras hos vårdnadshavare och vårdnadshavaren ska ge sitt samtycke. 1 Enligt 10, punkten d, i personuppgiftslagen får okänsliga personuppgifter behandlas av förskoleverksamheten för fullgörande av sina arbetsuppgifter utan individens eller vårdnadshavares samtycke, bland annat för genomförande av pedagogiskt arbete, kommunikation och lagring av pedagogiskt material.

5 All dokumentation inom förskoleverksamheten är allmän handling. Vid begäran om utlämning ska alltid en sekretessprövning göras (Offentlighets- och sekretesslag 23 kap. 1 ). Rutiner vid fototillfället När personal tar bilder/filmer av barn måste personalen först göra en avstämning av om det finns individer som inte ska vara med, till exempel för att vårdnadshavare inte har lämnat sitt samtycke. Observera att detta gäller bilder/filmer som är avsedda för publicering på webbplats. Om extern fotograf anlitas för fotograferingen är det ändå förskolans eller den pedagogiska omsorgens personal som gör en kontroll av att de individer som kommer att synas på bilderna/filmerna får delta. När massmedia kommer på besök och tar bilder för sin nyhetsrapportering gäller andra regler för dem. Massmediers bildhantering regleras inte av PuL, utan skyddas av grundlag och det är istället massmediernas regler som styr vad som får publiceras. Var alltid observant på att barn med skyddade personuppgifter inte blir fotograferade eller filmade. Minska risker för integriteten Den som publicerar fotografier/filmer ansvar för att bilderna/filmerna inte har ett kränkande innehåll. Ett exempel på en bild som kan upplevas som kränkande: Om man lägger ut en bild på några barn som sitter runt en eld och ett barn, som vi kallar Kalle, sitter lite utanför, kan bilden uppfattas som kränkande för Kalle, eftersom han är mobbad och utstött. Bilder av barn som är nakna får aldrig förekomma. När bilderna/filmerna tas, undvik att exponera personen på ett sätt som kan uppfattas som kränkande. Man kan ibland använda sig av bilder/filmer som inte visar ansiktet eller som visar människor i rörelse. Man bör också undvika att skriva ut personens namn i anslutning till bilden eftersom det ökar möjligheten att söka via Internet. Räkna inte med att allt som publiceras på Internet kan tas bort på en gång. Även om man tar bort informationen från kommunens webbplats kommer sökmotorer och annat på Internet att ha lagrat kopior och informationen blir svår att få bort. Portfolio Bilder som förvaras i barnets portfolio ska primärt vara bilder på barnet. Bilder på andra barn får endast förekomma om särskilt tillstånd inhämtats från det andra barnets/de andra barnens

6 vårdnadshavare. OBS! Vårdnadshavarna ska informeras om att när portfolion överlämnas till vårdnadshavarna har förskolan inte längre kontroll över, eller ansvar för, hur motagande föräldrar hanterar bilderna. Ansvaret för hanteringen vilar på mottagande vårdnadshavare om bilder publiceras på nätet eller sprids på annat sätt. Praktisk information om hantering av samtyckesblanketterna Samtycken ska förvaras hos varje avdelning, dagbarnvårdare eller på plats vid förskolan så att personal lätt ska kunna kontrollera om en individ har lämnat samtycke eller inte. Lagring Fotografier och filmer får inte lagras i s.k. molntjänster 2. Lagring ska primärt ske på Säter kommuns nätverk. Tänk på att regelbundet tömma kamera, läsplatta eller annat digitalt media som används för fotografering eller filmning. Gallring Alla bilder och filmer, även sådana som inte ska publiceras, ska regelbundet gallras, det vill säga raderas och tas bort från det digitala mediet (t.ex. datorn/ telefonen/ läsplattan/ nätverket). Bilderna ska tas bort vid inaktualitet eller senast i samband med att barnet slutar i verksamheten. Det kan dock finnas behov av att bevara enstaka bilder/filmer längre. För varje typ av allmänna handlingar, även bilder och filmer, ska man ta ställning till om det finns något som ska arkiveras för framtida behov. Kontakta registrator för mer information. 2 Molntjänster definieras som tjänster som levereras över Internet, som inte är anpassade för en enskild kund, som inte kräver särskild programvara, som snabbt kan ökas eller minskas och som lagrar kundens information hos molntjänsteleverantören.

7 Pedagogisk dokumentation inom förskolan i Säters kommun Vad säger förskolans läroplan? Enligt förskolans läroplan ska dess kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Det framgår av läroplanen att Multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning i förskolan 3. Ett av läroplanens mål är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 4. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer 5 För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner 6. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. 7 3 Läroplan för förskolan, s 7, femte stycket, sista meningen 4 Läroplan för förskolan, s 10, punkt 6. 5 Läroplan för förskolan, s 11, punkt 5 under rubriken Arbetslaget ska. 6 Läroplan för förskolan, s 14 7 Läroplan för förskolan, s 15

8 Begreppet pedagogiska dokumentation I Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan 8 beskriver man begreppet Pedagogisk dokumentation 9 som ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. 10 En utgångspunkt för arbetet med pedagogisk dokumentation är att lyssna in det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Det handlar om att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker. 11 Men vilket är viktigt det är inte bara de vuxna som dokumenterar barnens aktiviteter i förskolan. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in. I läroplanen framhålls det genomgående att barns delaktighet och inflytande är mycket viktigt. Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur personalen senare väljer att gå vidare. Vad tycker barnen att man har missat att ta med i dokumentationen? Vad upplever de som det viktigaste? Vad vill de pröva nästa gång? Genom att föra samtal med barnen om texterna, filmsekvenserna och fotografierna blir det möjligt att ta ut en riktning för kommande moment. Samtalen och reflektionerna tillsammans med alla inblandade både med barnen och med arbetslaget är avgörande för att arbetet med pedagogisk dokumentation ska kunna bidra till att utveckla verksamheten. Man skulle kunna säga att det är just diskussionerna och dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation. 12 Genom arbetet med pedagogisk dokumentation blir det möjligt att få fatt i och gestalta både barnens och de vuxnas pågående lärande. De fotografier, teckningar, anteckningar, och annat som man samlar in blir på ett mycket tydligt sätt materiella och möjliga att ta i. Man kan till exempel lägga dem på ett bord eller på en samlingsmatta och diskutera dem med barnen och arbetslaget, i en samling eller vid ett projektmöte. På det här sättet blir 8 Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808 9 Pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och arbetsform har sitt ursprung i den Italienska staden Reggio Emilias förskolor. Dahlberg, Moss och Pence, 2001, Dahlberg och Moss, 2005, Elfström m.fl., 2008, Kennedy, 1999, Lenz Taguchi, 1997; 2010; 2011, Olsson, 2009, Åberg och Lenz Taguchi, 2005, m.fl. 10 Dahlberg, Moss och Pence, 2001. 11 Wehner-Godée, 2010; 2011. 12 Åberg och Lenz Taguchi, 2005, Lenz Taguchi, 1997, Dahlberg, Moss och Pence m.fl., 2001.

9 tankar och idéer och även tolkningar materiella och gripbara och därmed möjliga att diskutera. 13 Så fort dokumentationen är insamlad blir det möjligt att interagera med den, läsa (det vill säga tolka) den, och diskutera den ihop med barnen och kollegorna. I ett reflektionsarbete som involverar barnen händer det ofta att sådant som kanske framstår som självklart och vardagligt för de vuxna blir till något brännande och betydelsefullt som väljs ut och fördjupas. Barnens intressen och fascination för olika fenomen kan fångas upp och undersökas, och även utmanas vidare av de vuxna. Arbetet med pedagogisk dokumentation utgår från det som sker bland barnen; det som barnen är upptagna med här och nu och det som intresserar dem i den dagliga verksamheten. Något förenklat kan man säga att det handlar om att fånga barnens pågående aktiviteter och relationer för att få en möjlighet att diskutera dessa och utmana dem vidare. Genom att göra barnen delaktiga i att själva dokumentera sitt arbete medan det pågår, eller genom att dokumentationen görs bland barnen så att de kan se den och interagera med den (till exempel genom att personalen dokumenterar processen på stora papper), blir barnen involverade i ett reflekterande över det som pågår medan det pågår. Detta innebär också att de vuxna får förståelse för vad det är för frågor som är angelägna för barnen att få svar på. Personalens uppgift blir här att få barnen att själva få syn på vad de är intresserade av. I detta arbete är dokumentationen nödvändig, eftersom den fångar upp inte bara konversationer och sociala samspel utan också annat som pågår i lärandet. Den pedagogiska miljön och barns intresse för olika material blir också synliga i dokumentationerna. Likaså hur barn förflyttar sig mellan olika rum och aktiviteter och deras relationer till olika platser och saker i förskolan. I en verksamhet som utgår från att personalen fortlöpande involverar barnen i insamlingen av och diskussionerna om dokumentationen blir barnen delaktiga i det gemensamma arbetet. 14 När man involverar barnen kommer det som pågår i verksamheten att påverkas av själva dokumentationsarbetet. Dokumentationerna kommer också att utgöra en central utgångspunkt för de val som arbetslaget gör tillsammans med barnen inför kommande aktiviteter. De vuxna använder alltså i första hand dokumentationen ihop med barnen; det är barnens reflektioner som ska ligga till grund för hur man väljer att gå vidare. I andra hand träffas arbetslaget för att undersöka dokumentationerna mer på djupet, för att förstå mer 13 Project Zero and Reggio Children, 2001. 14 Gunilla Dahlberg och Hillevi Lenz Taguchi (1994) har beskrivit det här synsättet som att barn ses som medkonstruktörer av kultur och kunskap i ett ömsesidigt förhållande till vuxna, familjen och resten av världen.

10 om hur barnen tänker och gör. De vuxna kan då identifiera övergripande frågor och problemområden, ta ställning till vad kommande projekt ska handla om och vilket område som man ska fokusera på 15. På så sätt kan arbetslaget lyfta barnens frågor och funderingar om olika fenomen i deras omvärld och föra tillbaka detta till barnen med hjälp av de bilder och texter som man har samlat in. När dokumentationerna har bearbetats ihop med barnen och i arbetslaget ska de finnas tillgängliga bland barnen i verksamheten. Dokumentationerna upprättar en slags förbindelse mellan barnen och de frågor som de arbetar med, liksom med arbetslaget och föräldrarna. Bilderna och andra dokumentationer kan till exempel sättas upp på väggarna eller förvaras i mappar som finns lätt åtkomliga i verksamheten, till exempel i en dator som barnen själva kan ta fram när som helst och titta på. Dokumentationen ska alltså användas av både barn och vuxna, den ska finnas tillgänglig i verksamheten och vara en del i det pågående pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation blir därmed, som Gunilla Dahlberg beskriver det, en transformativ kraft i arbetet, eller som Hillevi Lenz Taguchi uttrycker det, en aktiv agent. 16 Dokumentationen kan vara en agent eller en kraft som förbinder och skapar relationer mellan dokumentationen och barnen, mellan barnen sinsemellan när de diskuterar dokumentationen, och mellan barnen, personalen och föräldrarna. När dokumentationen har bearbetats i verksamheten av både barnen och personalen kan den vara en utgångspunkt för fortsatt lärande och utforskande. Genom dokumentationen blir det möjligt för alla som har varit med om en upplevelse, barn som vuxna, att vara delaktiga i och återbesöka händelsen. Genom bilder, ljudupptagningar och liknande kan man återuppleva och arbeta vidare med situationen. Pedagogisk dokumentation skapar på så sätt förbindelser mellan det som hänt, nuet och det som är på väg att hända den sätter saker i rörelse mot framtiden samtidigt som den innebär en reflektion över det som varit. 17 Det innebär att den skapar en rörelse som driver arbetet med barnen framåt, likt en motor, vidare mot nästa händelse. Därför är pedagogisk dokumentation inte bara en agent eller kraft i arbetet med barnen, utan den kan också förstås som en del i den kunskapsapparat som driver arbetet i förskolan en kunskapsapparat som både barnen och personalen är delar av. Barnen och personalen gör dokumentationen aktiv i lärandearbetet, men doku- 15 Projekt är en arbetsform som ofta används i arbetet med pedagogisk dokumentation. Se exempelvis Ann Åbergs beskrivning av Kråkprojektet, Lenz Taguchi och Åberg (2005, s. 94 126) eller andra exempel i Colliander, Stråhle och Godée (2010). Se också de exempel från ett projekt om lera som finns med i det här stödmaterialet. 16 Dahlberg, 2010, Lenz Taguchi, 2010; 2012. 17 Lenz Taguchi, 2010; 2012.

11 mentationen gör också både barnen och personalen aktiva och på så sätt drivs lärandearbetet vidare. 18 Det teoretiska synsätt och det praktiska tillvägagångssätt och förhållningssätt som skisserats ovan, utgör tillsammans en kunskapsapparat som fungerar på sitt särskilda sätt. Läroplanen är en del i den här kunskapsapparaten. Den ger målsättningar för arbetet som får motorn att fungera och hålla igång. Det är viktigt att personalen på förskolan tar reda på hur apparaten fungerar och vilka delar av den som de behöver utveckla för att den ska fungera ännu bättre. Är det så att det behövs mer kunskap om lärandeteori? Eller behövs mer kunskap om teknik och metoder? Mer kunskap om reflektionsarbete? Ökad kunskap om olika målområden? Behöver barnen lära sig att hantera kameror och ljudinspelare så att de kan fotografera eller intervjua varandra? Vad krävs sammantaget för att den här kunskapsapparaten ska fungera på bästa möjliga vis, så att barnens lärande, undersökande, kreativa skapande och delaktighet kan utvecklas på bästa sätt? Pedagogisk dokumentation kan alltså förstås som en motor i det komplexa uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla verksamheten i förskolan. Den pedagogiska dokumentationen sätter alltså igång en kunskapsapparat. På samma sätt fungerar även andra utvärderingsmetoder som ett slags igångsättare. Därför är det viktigt att ta reda på, och kritiskt granska, vilken kunskap som produceras genom olika utvärderingsmetoder och hur de påverkar innehåll och arbetssätt i förskolan. Det innebär bland annat att utvärderingsmetoderna ska granskas i syfte att analysera om de omfattar de värderingar och intentioner som överensstämmer med förskolans läroplan och att metoderna används i det syftet. 19 Dessa kritiska granskningar ska förskollärare ansvara för. Vid analysen av olika arbetsverktyg måste man uppmärksamma att varje utvärderingsmetod för med sig ett särskilt arbetssätt, ett sätt att tala och göra, ett sätt att arrangera verksamheten på och en egen dokumentationspraktik. Därför är det angeläget att kritiskt granska och fråga sig vad det verktyg som används egentligen ger svar på. 18 Lenz Taguchi, 2010; 2012. 19 Utbildningsdepartementet, 2010.