Stressteorier från Cannon via Selye till idag Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1
Grunden för den moderna världsbilden Grekisk filosofi återupptäcks under Renässansen 1300-1600 (Sokrates, Platon, Descartes) Metafysisk dualism Upplysningstiden, 1700-talet (Voltaire) Religiös och politisk realism
Dualism, Descartes 1596-1650 Hur vet vi att vår kunskap är sann? (Avhandling om metod, 1637) Empirisk observation, kausalitet, mekanik Problemet med den odödliga själen i den komplexa maskinen 3
Materialism, La Mettrie 1709-1751 Maskinen människan (1747) Kullkastar odödlighet Materia kan visa beteende Fortfarande radikal vy att materia inte är trög
Claude Bernard, 1813-1878 Den moderna fysiologins fader Legitimerade studiet av levande organismer Medicin baseras på fysiska principer men medvetandet lämnas fortfarande ute. 5
Camille Flammarion, L'Atmosphere: Météorologie Populaire (Paris, 1888), p. 163 6
Definition NE: Stress, inom fysiologi och psykologi anpassningsreaktioner som i människans och andra djurs organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, stressorer, som individen har begränsad möjlighet att påverka. Teori: -Hjärnan ger kontakt med miljön -Regulatorisk process -Påfrestning -Hotar jämvikten (homeostas) -Aktiv process där påfrestning kräver kompensation 7
Stresstillstånd Små krav Mild stress Liten kompensation Moderata krav Moderat stress Mer kompensation Stora krav Extrem stress Mycket kompensation 8
4 milstolpar 1. Intern/extern miljö 2. Homeostas 3. General Adaptation Syndrome GAS 4. Allostas 9
1. Intern miljö Intern miljö påverkar beteende, (C Bernard) Cell till människa fungerar på samma sätt Opposition: Spöket i maskinen (Ryle), Vitalister 10
2. Homeostas Cannon (1929) En process att upprätthålla jämvikt när yttre miljön ändras Termen stress börjar användas Psykologisk stress Autonoma nervsystemet Endokrin respons Individens roll 11
3. Selye 1936, 1956 GAS (General Adaptation Syndrome) alarm (förberedelse på kamp eller flykt) motstånd (fysiologisk hantering; coping) utmattning (fysiologisk oförmåga att upprätthålla normal funktion) Olika utfall dynamisk växling mellan gas och broms normal viss stress nödvändig som träning (eustress) långvarig, övermäktig stress kan leda till sjukdom (distress) Fylogenetisk anpassning kamp, flykt & spela död fungerar bra med lejon evolutionen är en långsam process arbetsstress långvarig, går ej springa ifrån eller slåss emot livsstress höga förväntningar på det perfekta livet / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Normalkurva kortisol Kortisol (mmol/l) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 8 12 16 20 0 4 8 12 16 20 0 4 8 12 16 20 0 4
Rosmond-Björntorps figur, kortisol Adaptiv Akut stress Upprepad stress Kronisk stress
Utbrändhet Kognitiva störningar - hippocampus Trötthet - immunsystemet Sömnproblem - återhämtningsbrist Känslolabilitet dopaminbrist Neuromuskulära symtom -somatisk dysregulation
Ond cirkel Hur startar - och behålls - problemen? Mer oro Ångest Stresskänsla Minskad ork och symtom Oro, uppvarvning Rädsla för konsekvenser Sömnproblem
Ond cirkel Hur startar - och behålls - problemen? mekanismer bakom sömnstörningen Hypothalamus (Pitituary) hypofys (Adrenal Cortex) - binjurebark - Kortisolinsöndring Stress Ökad HPA aktivitet & ämnesomsättning oro Kronisk insomni Uppreglering Betingning Störd sömn Torbjörn Åkerstedt - SU
Den nedåtgående spiralen 18
Vad är återhämtning? Belastning Basnivå Rast Dygnsvila Helg Semester
Kortisol i saliv 25 20 20 high aro 15 15 10 10 5 low aro 5 0 awakening + 15 min + 30 min + 60 min 0 07 09 11 15 19 21 23 Time of day
Systoliskt & Diastoliskt BT
Heart rate
Heart rate
4. Allostas Stress Vila Neuroendokrin reak.on Allostas (annan balans) Allosta.sk belastning (annan ansträngd balans) 24
Olika sätt att se på stress Vardagsspråket och populärkulturen jäkt och (för) höga krav påfrestning och (början till) sjukdom Professionella inom olika områden påfrestningar som organismen inte klarar att hantera konsekvenserna av sådana påfrestningar en generell psykofysiologisk mobilisering Viktigt att skilja på: stressorer (miljöfaktorer som orsakar stress) stressreaktioner (individens respons på stressorer) konsekvenser av stress (t.ex. trötthet, olyckor, sjukdom, träning) / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Grundmodell jobstress Personliga Resurser Job demands (stressorer) Stressreak.oner Situa.onella Resurser 26
Vitamin modellen High CE Affective Well-being AD Low Low A B C Job characteristic High 27
Krav-kontroll-stödmodellen Utvecklades av Robert (Bob) Karasek amerikan, men utvecklade modellen i Sverige arkitekt modellen först utvecklad för att förklara produktivitet Töres Theorell applicerade teorin på fysiologi och hjärt-kärlsjukdom läkare, avhandling handlade om livshändelser och hjärtsjukdom arbetade tillsammans med Karasek för att testa modellen Jeffrey V. Johnson, 1988 utvecklade modellens tredje dimension, stöd Alla dimensioner avsedda att mäta egenskaper i arbetsmiljön inte hos individen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
DCS Model 29
Krav-kontroll-stödmodellen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Långtidseffekter / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Modellens dimensioner Psykiska krav (psychological demands) arbeta fort & hårt, tidspress, motstridiga krav, för stor insats verkar ha blivit vanligare och viktigare för hälsoutfall Beslutsutrymme (decision latitude) har två delkomponenter: Uppgiftskontroll (decision authority) frihet att bestämma hur och vad som skall utföras kontrollförlust kan leda till sjukdom enligt några studier Färdighetskontroll (skill discretion) variation, lära nytt, kräver skicklighet och påhittighet historiskt sett bra möjligheter att utvecklas i ökande grad krav att man måste lära nytt Stöd (social support) socialt klimat på arbetsplatsen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Operationalisering Beträffande just ditt arbete (skola): ja, ofta ja, ibland nej, sällan nej, så gott som aldrig Kräver ditt arbete/skola att du arbetar mycket fort? O O O O Kräver ditt arbete/skola att du arbetar mycket hårt? O O O O Kräver ditt arbete/skola en för stor arbetsinsats? O O O O Förekommer det ofta motstridiga krav O O O O i ditt arbete? Krav Har du tillräckligt med tid för att hinna O O O O med Dina arbetsuppgifter? Innebär ditt arbete/skola att man gör samma O O O O sak om och om igen? Kontroll Får Du lära Dig nya saker i Ditt arbete? O O O O Kräver Ditt arbete skicklighet? O O O O Kräver Ditt arbete påhittighet? O O O O Stimulus Har du frihet att bestämma hur ditt O O O O arbete ska utföras? Har du frihet att bestämma vad som O O O O skall utföras i ditt arbete? Får du veta om du gör ett bra arbete? O O O O Påverk 33
Socialt stöd 4-1 Positiva faktorer i ditt arbete (skola): stämmer stämmer stämmer stämmer helt och ganska inte särskilt inte alls hållet bra bra Det är en lugn och behaglig stämning O O O O på min arbetsplats (skola) Det är god sammanhållning O O O O Mina arbetskamrater (skol) ställer upp för mig O O O O Man har förståelse för att jag kan ha en dålig dag O O O O Jag kommer bra överens med min närmaste O O O O chef/förman/lärare Jag trivs bra med mina arbetskamrater O O O O 34
Empiriskt stöd hjärtkärlsjukdom Källa: Kivimäki et al., Scand J Work Environ Health, 2006;32(6, special issue):431-442. / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Ansträngningsbelöningsmodellen Introducerades av Johannes Siegrist, 1997 schweizare, sociolog, arbetar på Uni Düsseldorf Reciprocitet i sociala relationer fundamentalt behov stark medvetenhet om rättvisa nödvändig för att altruism ska fungera och inte saboteras av friåkare har föreslagits som den främsta drivkraften bakom utvecklingen av den mänskliga intelligensen Förväntan om återgäldande av det man givit brott mot förväntan om reciprocitet skapar starka negativa känslor och ihållande stressreaktion som kan leda till sjukdom Modellen kombinerar miljöfaktorer med individuella faktorer hur det är och vad parterna förväntar sig / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Modellens dimensioner Ansträngning (efforts) tidspress, avbrott, ansvar, övertid, fysiskt påfrestande, allt mer att göra Belöning (reward) har tre till fyra delkomponenter: Pengar (money/wage/salary) lön i förhållande till prestation Uppskattning (esteem) erkännande och respekt i förhållande till prestation Befordran (job promotion) möjligheter att avancera Anställningstrygghet (job security) dålig anställningstrygghet och ovälkomna förändringar Överengagemang (overcommitment) perceptionsförvrängning leder till felaktig bedömning av balansen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Ansträngnings-belöningsmodellen Källa: Siegrist, 2008 / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Varför uppstår och består obalansen? Illa definierade kontrakt dålig överensstämmelse mellan vad parterna förväntar sig Brist på alternativ bristande kompetens, låg rörlighet, dålig arbetsmarknad Strategiskt val avsett att förbättra framtida möjligheter sannolikt inga negativa konsekvenser i längden åtminstone om strategin lyckas Överengagemang (overcommitment) kognitivt och motivationellt mönster av arbetsrelaterat överengagemang felaktig perception av kraven och den egna förmågan starkt uppgående i arbetet / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Empiriskt stöd - hjärtkärlsjukdom Källa: Kivimäki et al., Scand J Work Environ Health, 2006;32(6, special issue):431-442. / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Stress, 4 delmoment Stresstimuli (stressorer) Obestämd stimuli Stressupplevelse Stimulus- responsförväntningar Stressreaktion Aktivering av hjärnan, mätbar Återkoppling Emotioner, upplevelse, beteende
Job demands resources model Demerou1 2001 Physical Psychological Social Job demands + Exhaus.on Organiza.onal Physical - Psychological Social Job resources + Engagement Organiza.onal 42
Demand-Induced Strain Compensation Model (DISC) De Jonge & Dormann 2003 43
Kognitiv stress, Eriksen & Ursin 2002 Bearbetning/filtrering av krav Upplevelse av krav Upplevelse av stressrespons Krav Stress Stressor Stimuli Belastning Hjärna Hjärna Stimulusförväntningar Responsförväntningar Stressrespons Alarm Aktivering Reaktion Beteende Rapport upplevelse Träning Kortvarig anabolisk Slitage Kvarstående katabolisk 44
CATS The Cognitive Activation Theory of Stress, Ursin 2004 vidareutveckling av Seligmans inlärd hjälplöshet Erfarenheter av tidigare copingförsök skapar generell förväntan angående framtida coping Coping (mästring) eller Positiv förväntan att kunna hantera framtida svårigheter möjliggör framgångsrik framtida coping Hjälplöshet eller Neutral förväntan av att inte kunna påverka Hopplöshet eller Negativ förväntan att försök att påverka förvärrar situationen inga copingförsök Fysiologiska korrelat till förväntningarna kan leda till sjukdom / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute
Övergripande, stress-hälsa Behandling/förebyggande av stressrelaterad sjukdom Arbetskrav/ Resurser Privatkrav/ Resurser sjukdom Fysiol mekanismer inkl återhämtning Sjukdomsupplevelse Sjukskrivning sjuknärvaro Död Arbets.der Individfaktorer
Longitudinellt angreppssätt För att kunna följa förändringar krävs upprepad mätning i långa serier på nationellt representativ nivå SLOSH arbetsmiljö, hemmiljö, hälsa Koppling av sjuklighet, mortalitet och sjukfrånvaro och till psykosociala orsaker Följa positiva och negativa förändringar
Koppling av hälsa till Gränslöst arbete (behöver inte vara negativt) Korttidskontrakt (behöver inte vara negativt) Subskalor av krav och inflytande; kan inflytande vara negativt? Effekter av ekonomisk kris på stress och sjukdom (finns det positiva effekter också?) Sverke, Aronsson, Westerlund, Åkerstedt
Fysiologiska mekanismer Arbetskrav Privatkrav Fysiol mekanismer/inkl återhämnt ning sjukdom Sjukdomsupplevelse Sjukskrivning sjuknärvaro Död Arbets.der Individfaktorer
En alternativ väg - återhämtning Stress/ krav Stresshormoner, blodferer, Immunsystem Stressjukdomar, sjukfrånvaro Störd sömn Störd sömn ger samma effekter som stress: ökad insöndring av Stresshormoner, ökade blodfernivåer, sämre insulineffekter, Ak.verat immunförsvar, krauig trörhet, sjukdomskänsla
Subjektiv hälsa Kan tyckas trivialt, men predicerar sjukdom, sjukfrånvaro och död bättre än läkarundersökningar Beror sannolikt på upplevelsen av trötthet, feber, smärta Nära kopplat till ett aktiverat immunsystem, hjärnanvändning under dagen, stress Lekander, Åkerstedt (Mossey and Shapiro, 1982, Lekander 2004, Janszky 2005, Undén 2006))
Sjukfrånvaro Bestäms av subjektiv hälsa (plus en del annat) Leder sannolikt till mer sjukfrånvaro, sjukdom och för tidig död svårt, men viktigt forskningsområde Sjuknärvaro leder det till mer sjukfrånvaro och sjuklighet? Aleksandersson, Westerlund, Aronsson
Kombination stress & fysisk miljö Stress samverkar sannolikt med reaktioner på fysiska faktorer Mobiltelefoni strålning och ständig uppkoppling Fysisk belastning & Stress Utmattningssyndrom och ljudkänslighet > Hillert, Theorell