Beslutsunderlag Malmöpanelen 10 presentation Produktblad påverka Tjänsteskrivelse Information om Malmöpanelen efter AU 2014-02-12

Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-02-13 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Malmöpanelen 2014 FRI-2014-367 Sammanfattning Malmöpanelen utgår från en inbjudan till ett antal Malmöbor som representerar Malmö stad ett Mini Malmö. Ca: 1800 deltagare får chansen att göra sin röst hört ett par gånger om året i olika frågor som kommer från olika nämnder i Malmö. Nämnderna ger förslag på frågeområden till stadskontoret som tar hjälp av ett företag som formulerar frågorna. Vid arbetsutskottets sammanträde 2014-02-12 föreslogs att nämnden skulle efterfråga två frågor angående Fritidsexpressen. Dels huruvida respondenterna känner till Fritidsexpressen och dels vad respondenterna tycker om Fritidsexpressen. Förslag till beslut Fritidsnämndens föreslås besluta att efterfråga förslag på två frågor om Fritidsexpressen till stadskontoret, samt, att delegera till arbetsutskottet att ta slutgiltigt beslut om användning av de frågor som stadskontoret föreslår Beslutsunderlag Malmöpanelen 10 presentation Produktblad påverka Tjänsteskrivelse Information om Malmöpanelen efter AU 2014-02-12 Beslutsplanering Fritidsnämndens Arbetsutskott 2014-02-12 Fritidsnämnden 2014-02-20 Ärendet Malmöpanelen utgår från en inbjudan till ett antal Malmöbor som representerar Malmö stad ett Mini Malmö. Ca: 1800 deltagare får chansen att göra sin röst hört ett par gånger om året i olika frågor som kommer från olika nämnder i Malmö. Nämnderna ger förslag på frågeområden till Stadskontoret som tar hjälp av ett företag som formulerar frågorna. Vid arbetsutskottets sammanträde 2014-02-12 föreslogs att nämnden skulle efterfråga två frågor angående Fritidsexpressen. Dels huruvida respondenterna känner till Fritidsexpressen och dels vad respondenten tycker om Fritidsexpressen. SIGNERAD 2014-02-12

Ansvariga Bo Sjöström Direktör 2 (2)

Var med och påverka i Malmö! Dina åsikter är viktiga och som Malmöbo vill vi att du ska vara med i utvecklingen av vår stad. Det finns flera olika sätt att påverka och göra sin röst hörd. Här kommer lite tips! Malmöinitiativet Här har du möjlighet att komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö. Både du som medborgare och du som politiker kan föra upp olika frågor till debatt och diskussion på webben. Den som lägger ett förslag kan få stöd för frågan genom att andra skriver under förslaget. Om minst 100 personer skriver under förslaget går det vidare till aktuell nämnd som ett informationsärende. Malmöpanelen Ett mini-malmö som består av 1.600 representativt utvalda Malmöbor som regelbundet rådfrågas i politiska frågor innan ärendena går vidare till beslut i de kommunala nämnderna och styrelserna. Medborgarförslag Här kan du som bor i Malmö lämna egna förslag till stadsområdesnämnden i det stadsområde du bor. Genom medborgarförslagen har du möjlighet att påverka politiken i det som är viktigt för dig. Rösta i valen Genom att rösta i valen är du också med och påverkar. När du fyllt 18 år har du som medborgare rätt att rösta i riksdagsval, kommunval och landstingsval. Gå med i ett parti Vill du utveckla ditt politiska intresse kan du gå med i ett politiskt parti. För dig som är ung finns också politiska ungdomsförbund. Engagera dig i en förening Malmö har massor med föreningar! Bli medlem, utveckla ditt engagemang och träffa andra med samma intresse. Vill du veta mer? För att få mer kunskap om hur du kan vara med och påverka, gå in på malmo.se/paverka I Malmö finns en demokratiberedning som behandlar dialog, service och inflytande för Malmös medborgare.

Malmöpanelen 10 Grundskoleförvaltningen & digital röstning December 2013

Innehållsförteckning Om undersökningen Metod Bakgrundsvariabler Resultat Att läsa rapporten Frågor i undersökningen Urvalets sammansättning Regionsfördelning Statistisk osäkerhet Presentation och tolkning av data Om Sida 2

Metod Bakgrund och syfte I denna rapport presenteras resultaten från undersökning 10 med Malmöpanelen. Frågorna rör denna gång Grundskoleförvaltningen samt frågor kring intresset för e-röstning i kommunalvalet 2018. Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen genomförs under perioden 6-15 december 2013 via internet alternativt postalt. Målgrupp Undersökningen vände sig till Malmö-panelen: Malmöbor i åldrarna 18 år och uppåt. Svar har lämnats postalt alternativt via internet. Sammanlagt skickades 1621 inbjudningar ut, varav 674 personer har besvarat enkäten. Dessa motsvarar en svarsandel på 42%. Vägning av data Data vägs utifrån dimensionerna kön, ålder och stadsdel mot bakgrund av en modell från Malmö stad, på sådant sätt att resultaten är representativa för befolkningen. Sida 3

Bakgrundsvariabler Undersökningen ger möjlighet att få inblick i eventuella skillnader mellan olika befolkningsurval som tillfrågas utifrån följande bakgrundsvariabler, som alla frågor i undersökningen korsas med. Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder 18-29 30-44 45-54 55-64 65+ Stadsdel Stadsområde Norr (Centrum + Kirseberg) Stadsområde Öster (Husie + Rosengård) Stadsområde Söder (Fosie + Oxie) Stadsområde Väster (Hyllie + Limhamn-Bunkeflo) Stadsområde Innerstaden (Södra innerstaden+västra innerstaden) Boendeform Lägenhet, hyresrätt Lägenhet, bostadsrätt Radhus/parhus/villa Annat Utbildning Grundskola Gymnasium Högskola/universitet Vet ej Svarsform Panel Post Relation skola Har barn/närstående till barn i skola Går själv i skola Nej Sida 4

Organisationsförändring 1 juli 2013 Sida 5

Kännedom organisationsförändring 1 juli -13 Fråga 1. Den 1 juli 2013 genomgick Malmö stad en organisationsförändring. Känner du till detta? Bas: Samtliga (n=674) 32% 67% 2 av 3 känner till att Malmö stad genomgick en organisationsförändring 1 juli 2013, vilket är en relativt hög andel. Ja Nej Kännedomen är något högre bland kvinnor (73%) och personer med högskole-/universitetsutbildning (74%), men lägre hos de yngre (18-29 år = 57%). Sida 6

Kunskap organisationsförändring svar med egna ord Fråga 2. Vad innebär organisationsförändringen? Bas: Känner till organisationsförändring (n=455) Stadsdelarna slogs ihop 81% Ny skolförvaltning 27% LSS går till Sociala resursförvaltningen 3% Ny kommunledning Annat Vet ej Inget svar 1% 2% 4% 0% Bland de 2 av 3 som känner till att Malmö stad genomgick en organisationsförändring 1 juli 2013, är det tydligt att sammanslagningen av stadsdelar är den förändring flest har kunskap om, nämligen 8 av 10 av dem. Endast 1 av 4 nämner en ny skolförvaltning. Bland de som har egna eller närstående barn som går i skola i Malmö är det 30% som nämner ny skolförvaltning, dvs även bland dessa berörda är kunskapen begränsad. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 7

Annat från fråga 2 svar med egna ord Mer organisering. Indragning på grund av ekonomiska skäl? Sämre kontakt. Antalet organisationer minskades Hastighet ändrades till 40km/h Mindre atomisering och bättre grund för sammanhängande och övergripande arbete och samverkan. malmö skulle synas bättre olika nya förvaln.orgav Inga stadsdelsförvaltningar Sida 8

Kunskap organisationsförändring - hjälpt med lista 3. Vilka av följande organisationsförändringar i Malmö stad känner du till? Du kan välja fler alternativ Bas: Samtliga (n=670) Sammanslagning av 10 stadsdelar till 5 85% Ny central skolorganisation för hela Malmö stad 43% Känner inte till någon av dessa 13% När samtliga respondenter tillfrågas om de känner till den nya centrala skolorganisationen är det 2 av 5 som känner till detta, vilket är hälften så många som känner till sammanslagningen av 10 stadsdelar till 5. Bland de som har egna eller närstående barn som går i skola i Malmö är det 54% som känner till en ny skolförvaltning. Även de med högskole- /universitetsutbildning har en högre kunskap (49%). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 9

Hur fått kännedom om ny skolorganisation 4. På vilket/vilka sätt har du fått kännedom om den nya centrala skolorganisationen? Bas: Känner till den nya skolorganisationen (n=288) Via massmedia (TV, radio, tidningar) 66% Vårt Malmö 34% Genom mitt arbete 33% Malmö stads hemsida 15% Genom vänner 15% Via barnens skola 9% Genom ideellt engegemang 4% Annat Vet ej 0% 2% Bland de 2 av 5 som känner till den nya skolorganisationen är det framför allt via massmedia man fått kännedom om detta. Näst största kanalerna är Vårt Malmö och via sitt arbete. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 10

Svarat Annat i fråga 4 om hur man fått kännedom Arbete arbetet Bladet Hyllie Då jag sökt anställning. Familjemedlem Föreningen förtroendevald Genom barn och barnbarn. genom kontakter genom min fru Genom mitt parti Jag sitter med i skolrådet i Kryddgårdsskolan jobbar i kommunen Kom in Komin Kristin Johnsson informerade på Gemenskapen. Ledamot i stadsdel Söder Malmö Högskola Massmedia press tidningar Mitt medlemskap i Rädda Barnen nätet politiska träffar politiskt engagemang politiskt uppdrag polituskt engagemang PRO Samtal i förening och med vänner och bekanta. samtal med hemtjänst- och ledsagarpersonal Stadsdelen stadsdelstidningen Väster Via sommarjobb Sida 11

Kännedom nya skolorganisationens delar 5. Vilken/vilka delar av den nya centrala skolorganisationen har du hört talas om? Flera svar möjliga. Bas: Känner till den nya skolorganisationen (n=288) Grundskoleförvaltningen 79% Förskoleförvaltningen 64% Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 57% Ej hört talas om någon 10% Bland de 2 av 5 som känner till den nya skolorganisationen är det Grundskoleförvaltningen som flest känner till, 4 av 5. Bland de med egna eller närstående barn i Malmös skolor är kännedomen densamma, dvs 4 av 5. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 12

Inför attitydfrågorna 6-8 fick respondenterna följande information: För att garantera alla barn och unga i Malmö en likvärdig utbildning och samtidigt öka kvaliteten och måluppfyllelsen i skolan ett livslångt lärande skapades 1 juli 2013 tre nya centrala förvaltningar: en för förskolan, en för grundskolan och en för gymnasieskola och vuxenutbildning. Tidigare låg detta ansvar utspritt på de tio stadsdelarna. Sida 13

Attityd samma förutsättningar för lärande 6. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen i Malmö kommer att ge elever i Malmös grundskolor samma förutsättningar för lärande i grundskolan? Bas: Samtliga (n=674) 1. Instämmer inte alls 4% Medelvärde: 5,92 2 3% Instämmer inte [1-3]: 11% 3 5% 4 5 4% 13% Var tredje av samtliga instämmer att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer att ge elever samma förutsättningar för lärande i grundskolan. Var tredje har ingen uppfattning medan 1 av 10 inte håller med. 6 6% Bland de med egna eller närstående barn i Malmös skolor är instämmandegraden densamma som hos samtliga. 7 15% 8 6% Instämmer [7-9]: 32% 9. Instämmer helt och hållet 11% Vet ej 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 14

Attityd förbättring snittresultat nationella prov 7. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer förbättra snittresultaten i nationella prov för eleverna i Malmös grundskolor? Bas: Samtliga (n=674) 1. Instämmer inte alls 6% Medelvärde: 5,16 2 2% Instämmer inte [1-3]: 14% 3 6% 4 5 7% 15% Knappt var femte av samtliga instämmer att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer att förbättra snittresultaten i nationella prov, men lika många håller inte med om detta. 2 av 5 har ingen uppfattning. 6 8% Bland de med egna eller närstående barn i Malmös skolor är instämmandegraden densamma som hos samtliga. 7 9% 8 3% Instämmer [7-9]: 18% 9. Instämmer helt och hållet 6% Vet ej 37% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 15

Attityd ökad andel gymnasiebehöriga 8. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer öka andelen elever i Malmös grundskolor som går ut med behörighet att börja i gymnasiet? Bas: Samtliga (n=674) 1. Instämmer inte alls 6% Medelvärde: 5,25 2 2% Instämmer inte [1-3]: 12% 3 5% 4 5 7% 14% Knappt var femte av samtliga instämmer att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer att öka andelen elever med gymnasiebehörighet. 1 av 10 håller inte med om detta. 2 av 5 har ingen uppfattning. 6 7 9% 11% Bland de med egna eller närstående barn i Malmös skolor är instämmandegraden densamma som hos samtliga. 8 3% Instämmer [7-9]: 19% 9. Instämmer helt och hållet 5% Vet ej 38% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 16

Kännedom förstelärare 9. Känner du till det nya begreppet "förstelärare"? Bas: Samtliga (n=674) 47% 53% Ja Nej Varannan känner till begreppet förstelärare, fler av de äldsta (55+) i förhållande till de yngre (18-54 år) samt de med högskole- /universitetsutbildning (60%). Bland de med egna eller närstående barn i Malmös skolor är kännedomen densamma som hos samtliga. Sida 17

Relation Malmös skolor 10. Går du själv eller är du förälder/närstående till barn som går i skola i Malmö? Flera svar möjliga. Bas: Samtliga (n=672) Jag har barn som går i skola i Malmö 18% Jag är närstående till barn som går i skola i Malmö 13% Jag går själv i skola i Malmö 0% Nej 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 18

Skolstadium 11. På vilket/vilka stadier går du/dina barn eller närstående i skola i Malmö? Bas: Har/är barn/är närstående till barn i skola i Malmö (n=200) Förskola 41% Grundskola 73% Gymnasium 28% Högskola 5% Annan vuxenutbildning 3% Vet ej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 19

Skolregi 12. I vilken regi är den/de skolor som du/ditt barn eller närstående barn går i? Flera svar möjliga. Bas: Har/är barn/är närstående till barn i skola i Malmö (n=200) Kommunal 85% Friskola 26% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 20

Digitalt röstande Malmös kommunval 2018 Sida 21

Intresse digital röstning kommunval 2018 13. Vilket är ditt intresse för att kunna rösta digitalt i Malmös kommunval 2018, t ex via dator och mobiltelefon? Bas: Samtliga (n=674) 1. Inte alls intresserad 24% Medelvärde: 5,81 2 4% Ej intresserad [1-3]: 31% 3 4 5 6 3% 2% 6% 6% Varannan uttrycker intresse för att rösta digitalt i kommunvalet 2018 medan var tredje inte är intresserade. Intresset är lägre hos de äldsta (65+): 41% intresserade medan 32% inte är intresserade. 7 8 7% 7% Intresserad [7-9]: 52% 9. Mycket intresserad 39% Vet ej 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 22

Digital röstkanal 14. I vilken/vilka av följande digitala kanaler skulle du vilja rösta digitalt? Bas: Är intresserad av att rösta digitalt (n=390) Via dator i hemmet 88% Via mobiltelefon 50% Via dator i röstlokal 13% Inget av alternativen Annat, nämligen 0% 2% Annat: Bibliotek eller liknande offentliga lokaler Dator på arbetsplatsen IPAD etc Ipaden Vanlig fast telefon. VIA BANKID Via datorn med hjälp om behövs (som på Hemköp/Coop;) ) forts ovan: på skolor, bibliotek, lokala mötesplatser/köpcentrum Via läsplatta Bland de som är intresserade att rösta digitalt är tydligt flest intresserade av att rösta via dator i hemmet, 9 av 10, men så många som varannan skulle vilja rösta via mobiltelefon. Endast var tionde skulle vilja rösta via dator i röstlokal. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 23

Skäl ej intresserad rösta digitalt svar med egna ord 15. Varför är du inte intresserad att rösta digitalt i Malmös kommunval? Bas: Är inte intresserad av att rösta digitalt (n=209) Vill rösta traditionellt 41% Har ej dator/tekniskt osäker 25% Litar inte på säkerheten 19% Digital röstning ger inte en seriös känsla 7% Onödigt om det endast är kommunvalet Annat Vet ej 2% 2% 7% För de som inte är intresserade att rösta digitalt är det framför altl en önskan om att rösta tradiotionellt som är främsta skälet för ointresset. Säkerhetsaspekten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 24

Annat i fråga 15 svar med egna ord Det förstör mitt förtroende Det är helt ok för mig att antingen förhandsrösta i t.ex. matbutiken eller att gå och rösta på valdagen. Det kan dock vara bra med möjligheten att rösta digitalt om detta skulle innebära att fler lämnar sin röst. Det är inte lönt att rösta politikerna gör som de vill ändå. Det är min ensak Ej intresserad av politik! finns redan många sätt att rösta på Har för många bekanta som inte skulle klara av det eller har utrustning till det. Har inget emot att rösta digitalt men är inte insatt i kommunalpolitiken för att kunna avgöra det. Ingen poäng med det om jag inte också kan rösta digitalt i de andra valen. Jag är gammal Jag är inte intresserad, man behöver inte motivera allt. Möjligheten att fråga valförrättarna om frågor finns ej. Pga ålder och handikapp. Tycker inte att det har något mervärde för mig Är inte så mycket för det. Sida 25

Frågor i undersökningen Deltagarna fick följande frågor: 1. Den 1 juli 2013 genomgick Malmö stad en organisationsförändring. Känner du till detta? 2. Vad innebär organisationsförändringen? 3. Vilka av följande organisationsförändringar i Malmö stad känner du till? 4. På vilket/vilka sätt har du fått kännedom om den nya centrala skolorganisationen? 5. Vilken/vilka delar av den nya centrala skolorganisationen har du hört talas om? 6. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen i Malmö kommer att ge elever i Malmös grundskolor samma förutsättningar för lärande i grundskolan? 7. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer förbättra snittresultaten i nationella prov för eleverna i Malmös grundskolor? 8. I vilken grad instämmer du att den nya centrala Grundskoleförvaltningen kommer öka andelen elever i Malmös grundskolor som går ut med behörighet att börja i gymnasiet? 9. Känner du till det nya begreppet förstelärare? 10. Går du själv eller är du förälder/närstående till barn som går i skola i Malmö? 11. På vilket/vilka stadier går du/dina barn eller närstående i skola i Malmö? Flera svar möjliga. 12. I vilken regi är den/de skolor som du/ditt barn eller närstående barn går i? 13. Vilket är ditt intresse för att kunna rösta digitalt i Malmös kommunval 2018, t ex via dator och mobiltelefon? 14. I vilken/vilka av följande digitala kanaler skulle du vilja rösta digitalt? 15. Varför är du inte intresserad att rösta digitalt i Malmös kommunval? Sida 26

Urvalets sammansättning Bas ovägt Bas (%) ovägt Bas vägt Bas (%) vägt Total 674 100% 674 100% Kön Kvinna 339 50,3% 349 51,8% Man 335 49,7% 325 48,2% Ålder 18-29 år 65 9,6% 163 24,1% 30-49 år 270 40,1% 237 35,1% 50+ år 339 50,3% 275 40,7% Stadsdel Centrum 105 15,6% 105 15,6% Södra innerstaden 67 9,9% 84 12,4% Västra innerstaden 103 15,3% 82 12,2% Limhamn-Bunkeflo 108 16,0% 84 12,4% Hyllie 77 11,4% 76 11,3% Fosie 63 9,3% 96 14,2% Oxie 23 3,4% 25 3,8% Rosengård 35 5,2% 45 6,6% Husie 54 8,0% 43 6,4% Kirseberg 39 5,8% 34 5,0% Sida 27

Statistisk osäkerhet vid olika stickprovsstorlek I tabellen nedan visas beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk osäkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlek när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat. Det konfidensintervall som används är 95 % (svaren är säkra till 95 %). Stickprovsstorlek (antal svar) Procent 100 200 300 400 500 600 700 1000 1400 1800 2200 5 eller 95% 4.3 3.0 2.5 2.1 1.9 1.7 1.6 1.4 1.1 1.0 0.9 10 eller 90% 5.9 4.2 3.4 2.9 2.6 2.4 2.2 1.9 1.6 1.4 1.3 15 eller 85% 7.0 4.9 4.0 3.5 3.1 2.9 2.7 2.2 1.9 1.6 1.5 20 eller 80% 7.8 5.5 4.5 3.9 3.5 3.2 3.0 2.5 2.1 1.8 1.7 25 eller 75% 8.5 6.0 4.9 4.2 3.8 3.5 3.2 2.7 2.3 2.0 1.8 30 eller 70% 8.9 6.4 5.2 4.5 4.0 3.7 3.4 2.8 2.4 2.1 1.9 35 eller 65% 9.3 6.6 5.4 4.7 4.2 3.8 3.5 3.0 2.5 2.2 2.0 40 eller 60% 9.6 6.8 5.5 4.8 4.3 3.9 3.6 3.0 2.6 2.3 2.0 45 eller 55% 9.8 6.9 5.6 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 50% 9.8 6.9 5.7 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 Exempel på tolkning av tabellen Data i en viss undersökning visar att 75 % av 1 000 tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75 % ingår. Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 75 %, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för 1 000 svar. Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/avvikelsen för procentsatsen 75 % är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de 1 000 respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 75 %, utan kan variera med plus/minus 2,7 %. Således är den faktiska andelen av de 1 000 invånarna som har besökt webbsidan med 95 % säkerhet mellan 72,3 % och 77,7 % (dvs. 75 % plus/minus 2,7 %). Det är med 95 % säkerhet, eftersom konfidensintervallet är 95 %. Sida 28

Presentation och tolkning av data Grafer Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen. Tabell Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika nedbrytningsgrupperna. Signifikanta skillnader Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika nedbrytningsgrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss nedbrytningsgrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra nedbrytningsgrupper. Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader Chi2-test och T-test För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av svenskar utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test. Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med färgerna rött eller grönt. Om talet i tabellen är grönt betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än totalen. Om talet i tabellen är rött betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än totalen. T-test: T-testet visas i tabellerna med blockbokstäver. Om det visas en blockbokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som blockbokstaven hänvisar till. För det här testet har konfidensintervall 95 % valts. Sida 29

Vilka är vi? är ett marknadsundersökningsföretag som har varit banbrytande när det gäller att använda internet och informationsteknik för att samla in data för marknads- och intressentanalyser. Som dotterbolag till det börsnoterade marknadsundersökningsföretaget plc har vi tillgång till över 400 kvalificerade medarbetare och mer än 2,5 miljoner respondenter i stora delar av världen. i punkter Smarta och enkla lösningar för att leverera rätt beslutsunderlag i rätt tid med effektiva undersökningsmetoder som ger snabba resultat till ett bra pris. har genomfört onlineundersökningar sedan år 2000. Vi var först i Norden med att lansera exakta politiska mätningar online. Vi har 90 anställda på våra kontor i de nordiska länderna (Köpenhamn, Stockholm, Malmö, Oslo och Helsingfors). We re a global market research company providing insights for brands across the world. Our sector experts help you understand your consumers, your industry and the wider world using custom research and through syndicated products built upon continuous streams of data. Sida 30

Kontakta Johan Rosenqvist Sales Manager Sweden AB johan.rosenqvist@yougov.com +46 709 95 70 05 +46 40 630 16 25 Denmark A/S Bryggervangen 55, 1 2100 København Ø Tel: +45 7027 2224 www.yougov.dk Denmark A/S Agtrupvej 51A, 1 6000 Kolding T: +45 7027 2224 www.yougov.dk Sweden AB Holländargatan 17 B 111 60 Stockholm Tel: +46 8 41 00 58 10 www.yougov.se Sweden AB Västergatan 1 211 21 Malmö Tel: +46 40 630 16 20 www.yougov.se Norway AS Møllergata 8 0179 Oslo Tel: +47 22 42 32 00 www.yougov.no Finland Oy Myllypellontie 3 C 63 00650 Helsinki Tel: +35 8 40 772 2651 www.yougov.fi Sida 31