Undersökning av renoverade va-ledningar i Malmö

Undersökning av renoverade va-ledningar i Malmö Jesus Simsek TBBUY-BYDE 2003 Christoffer Skarp TBBUY-BYDE 2003 Maj 2006

Undersökning av renoverade va-ledningar i Malmö Examensarbete vid Teknik och Samhälle, Malmö Högskola Jesus Simsek, Christoffer Skarp 2

Förord Detta examensarbete har utförts för VA-verket i Malmö. Rapporten utgör sista delen av utbildningen Bebyggelseutveckling på Malmö Högskola. Handledare för denna rapport har varit Viveka Lidström från Malmö Högskola/LTH. Examinator har varit Jens Wittmiss, programledare på Byggteknik vid Malmö Högskola. Vår tanke med rapporten är att den ska hjälpa till att öka kunskapen om vad som händer med vårt va-system. Vi har undersökt vilka ledningar som blivit renoverade och utifrån det har vi sammanställt denna rapport. Vi vill först och främst tacka vår handledare Viveka Lidström. Även ett stort tack till Peter Stahre och Leif Malmström samt alla andra på VA-verket i Malmö som har hjälpt oss. Malmö i maj 2006 Jesus Simsek och Christoffer Skarp 3

Sammanfattning Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Man antar att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att därmed behöver renoveras mer än de yngre, eftersom de når förväntad livslängd först. Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder. I denna rapport har renoverade ledningar i Malmö undersökts med avseende på ålder, och dimension med syftet att ta reda på vilka ledningar som renoveras samt deras renoveringskvot, det vill säga andelen ledningar av en viss typ som renoverats hittills. Detta för att öka kunskapen om vilka ledningar som förmodligen kommer att ställa till mycket problem i framtiden. Vårt data kommer från VA-verket i Malmö s databas VABAS. Det spillvattenförande ledningsnätet är ca 866,5 km långt varav 33,6 km har renoverats mellan 1980-2005. Vattenledningsnätet är ca 861 km långt varav man har renoverat ca 24 km från 1980 fram till och med 2005. Resultatet av denna undersökning visar att det inte är de äldsta ledningarna som nödvändigtvis är sämst. Snarare är det ledningar som är anlagda på 1950- och 1960-talet som har behövt renoveras mest. Det finns även vissa dimensioner som visar sig ha större behov av renovering än andra. 4

Abstract Investigation of renovated water- and sewage pipes in Malmö The current water and sewage system is constantly growing. The pipelines in the system have an expected age which tells how long the pipelines will keep their condition. The older waterand sewage pipes are often presumed to have a bigger risk to break first and be renovated earlier than newer pipes, because of expected age goes out. Before the 1980 s water- and sewage pipes got replaced instead of being renovated. Because of the large size of the water- and sewage system it is not economical to replace the pipes. That s why, in the beginning of the 1980 s, different kinds of renovating methods, were introduced. In this work, renovated pipelines in Malmö have been investigated by factors of age, and dimensions. The objective of the investigation of renovated water- and sewage pipes in Malmö, is to see which pipes has been most renovated. With this investigation we want to increase the knowledge of renovated pipelines in order to handle problems in the close future. Our data comes from VA-verket in Malmo s database VABAS. The sewage pipeline system is approximately 867 km long and 33, 6 km has been renovated between 1980 and 2005. The water pipeline system is approximately 861 km long and 24 km has been renovated between 1980 and 2005. The results of this investigation show that the oldest pipelines don t have to have worse condition than younger. It s more likely the pipelines from 1950 s and 1960 s that have to be renovated. There are need to be renovated more than other dimensions. 5

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Abstract 1. Inledning... 8 Bakgrund... 8 Syfte/Målsättning... 8 Metod... 9 Avgränsningar... 9 Rapportens uppbyggnad... 9 Begreppsförklaringar... 9 2. Va-nätets uppbyggnad i Malmö... 11 Det spillvattenförande ledningsnätets uppbyggnad... 11 Ålder... 11 Material... 13 Dimension... 14 Vattenledningsnätets uppbyggnad... 16 Ålder... 16 Material... 17 Dimension... 18 3. Förutsättningar för renoveringsbehov... 20 4. Renoveringsmetoder... 22 Strumpinfodring... 23 Infodring med kontinuerliga rör... 24 Rörspräckning... 24 5. Dataet... 25 Spillvattenförande ledningar... 25 Vattenledningar... 30 6. Analys... 35 Inledning... 35 Spillvattenförande ledningar... 37 Ålder... 37 Material... 40 Dimension... 41 Vattenledningar... 41 Ålder... 41 6

Material... 44 Dimension... 45 7. Resultat... 47 Renoverade ledningar... 47 Spillvattenförande ledningar... 47 Vattenledningar... 47 Renoveringskvoter... 47 Spillvattenförande ledningar... 48 Vattenledningar... 48 8. Diskussion... 50 Om resultaten... 50 Om renoveringskvot som mått... 50 Andra undersökningar... 51 Vidare studier... 53 9. Referenser... 54 10. Bilaga... 55 Spillvattenförande ledningar... 55 Vattenledningar... 82 7

1. Inledning Bakgrund I Malmö finns det mer än 2 000 km va-ledningar. Det finns spillvattenförande ledningar som är över 100 år gamla och dricksvattenledningar som är över 140 år gamla. Ledningarna består av varierande allt från de äldsta lergodsrören till gjutjärns-, betong- och plaströr. På 1980-talet kom rapporter från massmedia att ledningsnätet skulle vara i väldigt dåligt skick, (Svenska Kommunförbundet, 1991). Det fanns dock olika uppfattningar om hur allvarlig situationen var. Därför började man undersöka konditionen på ledningsnätet för att kunna planera det föreliggande renoveringsarbetet. Idag lägger Va-verket i Malmö mer än 20 miljoner kronor per år på renoveringsarbeten av ledningar. Den genomsnittliga renoveringstakten för hela ledningsbeståndet är flera hundra år, det vill säga att i den takten man renoverar i nuläget skulle det ta flera hundra år att renovera hela ledningsnätet. I Malmö sker ofta en översyn av ledningarna i samband med andra arbeten i gatan, till exempel när gatan grävs upp och ledningarna blir åtkomliga. För att kunna renovera ledningsnätet på ett mer systematiskt sätt måste man veta vilka ledningar som är i störst behov av att renoveras. Finns det ledningar från något årtionden som har större eller mindre behov av renovering. Det är inte säkert att det är de äldsta ledningarna som är de sämsta. Finns det något speciellt som är bättre eller sämre än något annat? Spelar det någon roll vilka dimensioner som är lagda, är stora ledningar i sämre kondition än små? Övriga faktorer som kan påverka behovet av renovering kan vara yttre påverkan som t ex trafiklast och fyllnads. I det föreliggande arbetet kommer några av dessa frågor att undersökas närmare. Syfte/Målsättning Syftet med arbetet är att öka kunskapen om de renoverade ledningarna i Malmö. Genom att undersöka renoverade ledningar i Malmö med avseende på ålder, och dimension försöker vi ta reda på om dessa faktorer påverkar ledningarnas renoveringstakt. De frågor som undersökningen har som mål att ge svar på är: Vilka ledningar är det som renoveras? Avseende faktorer som ålder, och dimensioner. Vilken är renoveringskvot för olika ledningar? Avseende faktorer som ålder, och dimensioner. Renoveringskvot anger andel ledningar som renoverats av ett visst bestånd. 8

Metod Vårt arbete började med en litteraturstudie och intervjuer med personer från Malmö Högskola och från VA-verket i Malmö, för att få övergripande kunskaper om ledningsnätet i Malmö, renoveringsmetoder och renoveringstakt. Därefter började datainsamlingen i form av information ifrån VA-verkets databas, VABAS. Behandling av dataet bestod till att börja med att överföra det till Excel, för att kunna bearbeta det. Därefter har vi analyserat dataet och fått fördjupande information från VA-verkets personal. Vidare har analysen lett till resultat som diskuterats. Avgränsningar Det finns väldigt många faktorer som påverkar varför en ledning går sönder och därför behöver renoveras. I detta arbete har vissa avgränsningar gjorts. De faktorer som vi valt att studera är anläggningsår, och dimension. Faktorer som fyllnads, anläggningsdjup, trafikbelastning och geografiskt läge kommer vi ej att undersöka. Vidare är det endast dricksvatten- och spillvattenförande ledningar som kommer att undersökas, dagvattenledningar kommer inte att tas med i studien. Ytterligare avgränsningar är att studien inte omfattar de ledningar som blivit omlagda eller ledningar med mindre skador där endast punktrenovering genomförts. Rapportens uppbyggnad Hur va-ledningsnätet i Malmö byggts upp sedan slutet av 1800-talet beskrivs i kapitel 2. Information av ledningslängder, deras ålder, och dimensioner ges i diagramform. I kapitel 3 presenteras de förutsättningar som finns för renoveringsbehov. I kapitel 4 beskrivs de tre renoveringsmetoder som VA-verket i Malmö använder sig av. Vårt data som vi har tagit fram redovisas med flera diagram i kapitel 5. I kapitel 6 redovisas renoveringskvoter och analys av dessa. I Kapitel 7 sammanfattas det viktigaste resultaten och diskussionen kommer i kapitel 8. Som bilaga bifogas dataet från VABAS i Excel format. Begreppsförklaringar Några av de begrepp som används i rapporten: Va-nät: Ett samlingsbegrepp för alla vatten- och avloppsledningar i ett samhälle. Vattenledning: Ledningar som finns i va-nätet som distribuerar dricksvatten till användaren. Avloppsledning: Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten som på något sätt är påverkat 9

av samhället Det finns tre olika sorters avloppsledningar: spillvatten, dagvatten och kombinerad spill- och dagvatten. Spillvatten är förorenat vatten från hushåll och industri. Dagvatten är nederbörds-, regn- och smältvatten. Kombinerad avloppsledning är då spill och dagvatten leds i samma ledning. Spillvattenförande ledning: I rapporten används spillvattenförande ledningar som ett begrepp för ledningar som transporterar spillvatten eller kombinerad spillvatten och dagvatten. Förnyelse: Det innebär att en ledning läggs om eller renoveras och bibehåller samma kapacitet. Förbättring: Det innebär att en ledning läggs om eller renoveras för att förbättra ledningen att till exempel få ökad kapacitet. Renovering: Renovering kan antingen vara en förnyelse eller en förbättringsåtgärd. Renoveringskvot: Renoveringskvoten är renoverade ledningslängder genom totalt anlagda längder (%). Omsättnings tid: Omsättnings tid är det antalet år som det skulle ta att bygga om hela ledningsnätet. Livslängd: Antal år som man tror att en ledning håller. ( I Malmö 150 år.) 10

2. Va-nätets uppbyggnad i Malmö Det var på 1860-talet som byggandet av det moderna spillvattenförande ledningsnätet började och det var vid denna tidpunkt rör gjorda av lergods som användes. I slutet av 1800-talet introducerades betongrör och de tog efterhand över hela marknaden. Det var på 1970-talet som plastledningar började konkurrera med betongledningarna. (Lidström, 1996) Idag utgörs det spillvattenförande ledningsnätet i Sverige av mer än 85 % betongledningar och ca 12 % ledningar av plast. Vad gäller vattenledningar finns det spår av urholkade trästockar som använts som vattenledningar i Lund från 1000- och 1100-talet och i Malmö från 1500-talet. Det var på 1800-talets andra hälft som det nya distributionssystemet kom, vilket innebar att vatten kunde transporteras upp i husens övre våningar med hjälp av pumpverk eller vattentorn. Detta ställde krav på att ledningarna skulle tåla höga tryck, och därmed krävdes starkare som gjutjärn och segjärn. (Sundahl, 1996) Idag utgörs vattenledningsnätet i Sverige av 68 % järn och 23 % plast. Utveckling i Malmö har skett på samma sätt som i Sverige i stort. I det följande redovisas utbyggandet i Malmö. Det spillvattenförande ledningsnätets uppbyggnad Ålder I takt med att staden vuxit och befolkningen ökat har det byggts många spillvattenförande ledningar i Malmö. Det finns ledningar som är från början av 1900-talet som fortfarande används. I diagram 2.1 framställs den ackumulerade längden av Malmös spillvattenförande ledningsnät som fortfarande är i bruk. 11

km 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 Diagram 2.1 Ackumulerad längd (km) spillvattenförande ledningar i Malmö (inklusive ledningar med okänt anläggnings år). I diagrammet 2.1 kan man se hur Malmös spillvattenförande ledningsnät vuxit fram genom åren. Det är idag ca 866,5 km långt och består av 16242 ledningar. Ledningarna med okänt anläggningsår tillhör med största sannolikheten de första decennierna av 1900-talet. Ett annat sätt att se hur det spillvattenförande ledningsnätet expanderat är att visa hur många km som anlagts varje decennium, se diagram 2.2. km 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 Diagram 2.2 Anlagd längd (km) spillvattenförande ledningar per decennium i Malmö. Diagram 2.2 visar hur mycket som är anlagt per årtionde. Det byggdes väldigt mycket på 1960-talet då den stora byggruschen ägde rum i samband med miljonprogrammet. De många 12

okända km anlagda ledningslängder kan förklaras med att det endast finns lite dokumentation från början av 1900-talet och att Malmö kommun har slagits ihop med andra, små kommuner, där tillgången till dokumentation varit mycket begränsad. Material Materialen som använts för att bygga upp det spillvattenförande ledningsnätet är en annan intressant faktor. Hur mycket som är anlagt av de olika en per årtionde framgår av diagram 2.3 och hur mycket som totalt är anlagt av de olika en framgår av diagram 2.4. km 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Övrigt LER PE PVC BTG okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 Diagram 2.3 Ålder/profil för spillvattenförande ledningar i Malmö. Det framgår av diagram 2.3 att det är betong som har varit det dominerande et genom tiderna men att plast börjat konkurrera de senaste decennierna, vilket gäller främst mindre dimensioner. Ledningar av plastet polyeten används normalt inte när man lägger nya rör utan används när man utför renoveringar. 13

800 700 600 500 km 400 300 200 100 0 BTG LER PVC PE Övrigt Diagram 2.4 Materialfördelning för spillvattenförande ledningar i Malmö. I diagram 2.4 visas vilka som det spillvattenförande ledningsnätet är uppbyggt av. Betongledningar utgör mer än 85 % av det totala ledningsnätets längd. Plasten PVC och PE utgör tillsammans nästan 12 % av ledningsnätets längd, och 0,5 % av ledningsnätet är ledningar av lera. Dimension En indelning av Malmös spillvattenförande ledningar med avseende på dimensioner har gjorts för ledningar av betong eftersom det är det vanligaste et i det spillvattenförande ledningsnätet, se diagram 2.5. 350 300 250 200 km 150 100 50 0 okänt 1000 900 800 750 700 600 500 450 400 375 300 225 200 150 Diagram 2.5 Dimensionsfördelning av betongledningar för spillvattenförande ledningar i Malmö. 14

Betong är det vanligaste ledningset i det spillvattenförande ledningsnätet. Diagram 2.5 visar att dimensionerna 225 mm och 300 mm är de vanligaste för dessa ledningar. 15

Vattenledningsnätets uppbyggnad Ålder Under 1800-talets sista årtionde anlade Malmö sina första moderna vattenledningar, dvs. ledningar som tål tryck. Hur vattenledningsnätet i Malmö har vuxit fram visas i diagram 2.6. km 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 1890-1899 1880-1889 1870-1879 -1870 Diagram 2.6 Ackumulerad längd vattenledningar i Malmö (inklusive ledningar med okänt anläggnings år). Ur diagrammet 2.6 kan man se hur vattenledningsnätet i Malmö byggts ut. Vattenledningsnätet är ca 861 km långt och består av 10809 ledningar. Ledningarna med okänt anläggningsår tillhör med största sannolikheten de äldre decennierna. Ett annat sätt att se hur vattenledningsnätet expanderat är att visa hur många km som anlagts varje decennium, se diagram 2.7. 16

km 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 1890-1899 1880-1889 1870-1879 -1870 Diagram 2.7 Anlagda längd (km) vattenledningar per decennium i Malmö. Diagram 2.7 visar hur många km vattenledningar som anlagts per årtionde. Man ser tydligt att det är under 1950-, 1960- och 1970-talet som det anlagts mest. Det byggdes speciellt mycket på 1960-talet då den stora byggruschen ägde rum i samband med miljonprogrammet. Material Använda för uppbyggandet av vattenledningsnätet under olika årtionden visas i diagram 2.8 och diagram 2.9. 180 160 140 km 120 100 80 60 40 20 0 Övrigt BTG PE SE GJ okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 1890-1899 1880-1889 1870-1879 -1870 Diagram 2.8 Ålder/profil för vattenledningar i Malmö. 17

I diagram 2.8 ser man att fram till slutet av 1960-talet var gjutjärn (GJ) det dominerande et för vattenledningar. Från 1970-talet och framåt har det kommit många olika plast som har tagit över marknaden, där polyeten (PE) just nu är det mest använda. Under 1970- och 1980-talet användes även en del segjärnsledningar (SE), men de används inte längre. 500 450 400 350 300 km 250 200 150 100 50 0 GJ SE PE BTG Övrigt Diagram 2.9 Materialfördelning för vattenledningar i Malmö. Diagram 2.9 visar fördelning för vattenledningarna i Malmö. Även om det har kommit många nya plast så är det fortfarande gjutjärn som är det dominerande et i vattenledningsnätet. Gjutjärnsledningar utgör nästan 54 % av vattenledningsnätet längd, polyeten utgör cirka 23 %. Dimension Diagram 2.10 visar dimensionerna för gjutjärnsledningar, som är det vanligaste och det äldsta vattenledningset. 18

300 250 200 km 150 100 50 0 100 150 200 250 400 500 600 okänt Diagram 2.10 Dimensionsfördelning av gjutjärnsledningar i Malmös vattenledningsnät. Diagram 2.10 visar att cirka 240 km av totalt 430 km gjutjärnsledningar har dimensionen 150 mm, vilket är över hälften av alla gjutjärnsledningar. 19

3. Förutsättningar för renoveringsbehov Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Eftersom den återstående tiden av antagna livslängd för ledningarna minskar, kan man anta att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att de därmed behöver renoveras, tidigare än de yngre. Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder. Hur mycket som renoveras varje år beror dels på hur stor budgeten är och dels på i vilket skick va-nätet är. I Malmö antar man med en livslängd för ledningarna på minst 150 år. Detta betyder teoretiskt att ledningar med en livslängd på 150 år går sönder efter exakt 150 år. Detta antagande ger ett renoveringsbehov enligt diagram 3.1. 250 200 150 år 150 km 100 50 0-1899 1910-1919 1930-1939 1950-1959 1970-1979 1990-1999 2010-2019 2030-2039 2050-2059 2070-2079 2090-2099 2110-2119 Diagram 3.1 Teoretiskt renoveringsbehov vid en antagen livslängd på 150 år (Bergstedt och Stahre, 2006). Diagram 3.1 visar det teoretiska renoveringsbehovet. Den röda kurvan visar hur det befintliga ledningsnätet har vuxit fram och den blå kurvan är en parallellförflyttning 150 år framåt i tiden. Den blå kurvan visar då i vilken takt man skulle behöva förnya va-ledningsnätet om 20

man renoverade varje ledning efter exakt 150 år. I verkligheten går inte alla ledningar sönder efter exakt 150 år, vissa går sönder tidigare och vissa kanske håller mycket längre. Sålunda finns exempel på ledningar som har renoverats bara efter några år. I praktiken kommer den blå kurvan att bli utdragen på en längre tid, och det verkliga renoveringsbehovet visas då med den undre svarta kurvan. Genom att öka kunskapen om vilka ledningar det är som behöver renoveras, kan livslängden för nätet som helhet bestämmas bättre än det generella antagandet om 150 år för alla ledningar. Förutom ålder kan hänsyn även tas till andra faktorerna. Denna kunskap skulle göra det möjligt att planera renovering av ledningsnätet så att man sprider ut arbetet, och därmed kostnaderna över en längre tidsperiod. T.ex. skulle alla ledningar som lades under miljonprogrammet inte behöva renoveras samtidigt utan detta arbete kunde planeras för en längre tidsperiod. 21

4. Renoveringsmetoder Man började renovera va-ledningar i början av 1980 talet. Innan dess renoverades inte ledningar utan de byttes ut när de gick sönder. Idag finns det många olika renoveringsmetoder man kan använda sig av. VA-verket i Malmö använder sig framförallt av tre olika metoder. Det är strumpinfodring (STR), infodring med kontinuerliga rör, så kallad relining (REL) och rör spräckning (RSP). Vid val av renoveringsmetod måste man ha en bra kännedom om ledningens nuvarande skick, nuvarande och framtida belastningar och yttre förhållanden som påverkar ledningarna. Det finns flera olika undersökningsmetoder man kan använda sig av för att få kunskap om valedningarnas kondition. VA-verket i Malmö använder sig av följande: (Malmström, 2004) För undersökning av spillvattenförande ledningar används: TV-inspektion Profilmätning Deformationsmätning Täthetsprovning Hållfasthetskontroll av betongledningar Yttre inspektion Driftstörningsstatistik från VABAS För undersökning av vattenledningar används: Läcksökning Yttre inspektion Driftstörningsstatistik från VABAS Invändig kontroll av kvarvarande godstjocklek av vattenledningar Invändig TV-inspektion används mest på avloppsledningar men även på större dimensioner av vattenledningar. På vattenledningarna med mindre dimensioner, som står under tryck, är det inte lika lämpligt med invändig inspektion, bland annat för att det är svårt att föra in en TV kamera i ledningen och det är även svårt att tyda vad filmen visar. Därför används olika indirekta undersökningsmetoder för kontroll av vattenledningar. Information om läckage och driftstörningar kan användas som ett mått på vattenledningars kondition. (Sundahl,1996) Profilmätning kan göras både i horisontal- och vertikalled. En metod för att göra en profilmätning är att man monterar ett lod på kamerautrustningen och när vagnen med kameran 22

transporteras fram registrerar lodet kameravagnens och därmed ledningens lutning. Deformationsmätning görs med hjälp av en mätande tolk som dras genom ledningen och registrerar hur stor deformationen är i olika punkter. Hållfasthetskontroll av betongledningar kan göras på olika viss. En enkel metod som kallas slag med hammare görs genom att man slår med en hammare på betongröret och får en uppfattning om betongens styrka. Beroende på om klangen är ljus eller mörk så är betongen fast eller porös. Detta är en mycket subjektiv men enkel och billig metod. (Lidström, 1996) När flera renoveringsmetoder gör att de funktionskrav man ställer på ledningen uppfylls, görs valet på ekonomiska grunder. Här följer en beskrivning av de tre renoveringsmetoder som används av VA-verket i Malmö. Strumpinfodring Strumpinfodring är en renoveringsmetod som innebär att befintlig ledning infodras med ett flexibelt foder. Den kan användas både på ledningar med självfall samt tryckledningar. Strumpinfodring används främst vid renovering av avloppsledningar. Detta beror på att man inte vill riskera att få någon utfällning från infodringset i dricksvattnet. Renoveringsarbeten med strumpa kan utföras på ledningar från 75 mm till 3 m i diameter. Från en installationspunkt kan man infodra ledningslängder upp mot 600-700 m. Fodret, den så kallade strumpan, är oftast uppbyggd av polyester eller glasfiber som kan armeras med glas- eller polymerfiber. Strumpan byggs ofta upp av flera lager tills den fått önskad hållfasthet. För att få strumpan på plats används oftast vattentryck eller lufttryck. Härdningen av konstruktionen sker när den kommit på plats i ledningen. (REnoverings LExikon för VA- NäT, 2005). När strumpan har härdat kan man med hjälp av fjärrstyrda robotar slipa och fräsa hål i strumpan till inkopplingar av serviser. Metoden kan användas på ledningar som har olika tvärsnitt, det vill säga även något deformerade ledningar kan renoveras med denna metod. När man ska göra en strumpinfodring finns det två olika fall att ta hänsyn till. Det ena fallet är om den befintliga ledningen förväntas kunna ta upp yttre laster men är otät, det viktigaste är då att ledningen blir tät. Det andra fallet är om den befintliga ledningen är spräckt eller krossad och bedöms ej kunna ta upp yttre laster, då måste både hållfastheten och tätning återställas. (VAV P66, 1989) Fördelarna med strumpinfodring är många, bland annat kan hållfasthet och resistens optimeras för varje renoveringsobjekt. Strumpan medför ingen nämnvärd dimensionsminskning och man kan erhålla en sammanhängande tät ledningskonstruktion. Nackdelarna med strumpinfodring är att förbipumpning krävs under tiden arbetet utförs. Efter 23

utfört arbete krävs det en omfattande kontroll. (REnoverings LExikon för VA-NäT, 2005) Infodring med kontinuerliga rör Infodring med kontinuerliga rör innebär att befintlig ledning infodras med ett nytt inre rör. Användningsområden är både självfallsledningar och tryckledningar. Infodring med kontinuerliga rör används både på vatten- och avloppsledningar. Metoden domineras av standardiserade polyetenrör som installeras i den gamla ledningen från öppna schakter. I dimensioner upp till 90 mm levereras rören på rulle. För dimensioner över 90 mm levereras rören normalt i längder om 6-12 meter som stumsvetsas till kontinuerliga längder på arbetsplatsen. Det kan krävas injektering i mellanrummet mellan gammalt och nytt rör för att kompensera för det ej erhållna sidostödet från omgivande mark. Fördelar med denna metod är att det är en snabb och enkel teknik och att det finns lång erfarenhet. Dessutom används standardiserande rör med kända hållfasthetsegenskaper som har god kemikalie- och nötningsresistens. Nackdelarna är att ledningens dimension minskas och att infodringsgropar erfordras normalt. Även hålrum kan kräva injektering och servisinkopplingar kräver speciella insatser. (REnoverings LExikon för VA-NäT, 2005) Rörspräckning Rör spräckning är en renoverings metod som innebär att befintlig ledning krossas eller skärs upp och en ny ledning med större dimension läggs in. Användnings områden är tryckledningar samt självfallsledningar. Det indragna röret består huvudsakligen av kontinuerliga polyetenrör men även kortrör av PE, GAP, PVC eller PP kan användas. Dimensioneringen beror av flera faktorer såsom utrustning, befintlig lednings och omgivande jordart. I Sverige finns exempelvis pneumatisk utrustning för spräckning av dimensioner mellan 75 och 800 mm. Normala spräcklängder ligger mellan 50-200 meter. Metoden är speciellt lämpad för tryckledningar där en ökad dimension krävs i befintlig ledningssträckning. (REnoverings LExikon för VA-NäT, 2005) 24

5. Dataet I detta kapitel presenteras dataet över de renoverade ledningarna i Malmö. Dataet kommer från en sökning i VABAS från februari 2006. Det finns en viss osäkerhet i dataet på grund av att det inte är fullständigt, det saknas bland annat information om en del gamla ledningar. Spillvattenförande ledningar I Malmö har det renoverats sammanlagt ca 33600 meter spillvattenförande ledningar, från 1980 fram till februari 2006, vilket visas i diagram 5.1. 4500 4000 3500 3000 meter 2500 2000 1500 1000 500 0 1981 1980 1984 1983 1982 1986 1985 1988 1987 1991 1990 1989 1993 1992 1996 1995 1994 1998 1997 2000 1999 2003 2002 2001 2005 2004 Diagram 5.1 Renoverad längd spillvattenförande ledningar per år, i Malmö. I diagram 5.1 kan man se hur många meter spillvattenförande ledningar som har blivit renoverade varje år. Det renoverades inte många ledningar mellan 1980-1985, det kan till viss del bero på att avdelningen på VA-verket som arbetade med förnyelse också arbetade med ny projektering och att prioriteringen då lades på det. Det kan också bero på att denna period var en introduktionstid av renoveringsmetoder och att man provade sig fram. Att det är en jämn renoveringstakt under 1990-talet kan förklaras med att man fick en rutin av använda metoder som man blev nöjd med. Skälet till att år 2005 har jämförelsevis många meter renoverade ledningar beror på att VA-verket hade större budget för renovering då och att renoveringspriserna har sjunkit betydligt de senaste åren för strumpinfodring som är den metod som används mest. Det finns en del antydningar på att dataet från 2003 inte 25

stämmer. Med största sannolikhet har det renoverats mer än 500 meter detta år, det finns en osäkerhet i dataet från databasen. En annan förklaring är att man renoverade många dagvattenledningar som inte är med dataet. I diagram 5.2 redovisas de renoverade spillvattenförande ledningarnas anläggningsår. 12000 10000 8000 meter 6000 4000 2000 0 1900-1909 1910-1919 1920-1929 1930-1939 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1973 okänt Diagram 5.2 Renoverad längd av spillvattenförande ledningar från varje decennium. Man ser i diagram 5.2 hur många meter spillvattenförande ledningar från olika årtionde som har blivit renoverade. Den allra högsta stapeln är för ledningar från 1960-talet. Det finns en ganska stor del renoverade ledningslängder med okänd ålder som enligt VA-verkets personal antagligen är från början av 1900-talet. Vilka renoveringsmetoder man har använt har ändrats över tiden. De använda renoveringsmetoderna för spillvattenförande ledningar är strumpinfodring (STR), rörspräckning (RSP) och infodring med kontinuerliga rör (REL). Hur dessa har använts under olika årtionden visas i diagram 5.3. 26

meter 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 STR RSP REL 0 1980-1989 1990-1999 2000-2005 Diagram 5.3 Använda renoveringsmetoder för spillvattenförande ledningar. Diagram 5.3 visar de renoveringsmetoder som har använts under olika årtionden. I slutet av 1980-talet kom infodringsmetoden strumpa och idag är det den mest använda renoveringsmetoden för spillvattenförande ledningar i Malmö. Anledningen är att det är en relativt billig renoveringsmetod som inte nämnvärt påverkar den befintliga ledningsdimensionen. Det är även en snabb metod att genomföra och skapar nästan inga olägenheter för tredje man. Fördelning av renoverade spillvattenförande ledningar på olika visas i diagram 5.4. 35000 30000 25000 meter 20000 15000 10000 5000 0 BTG LER GJ PVC PE Övrigt Diagram 5.4 Materialfördelning för renoverade spillvattenförande ledningar i Malmö. 27

Diagram 5.4 visar renoverade ledningslängder fördelade på olika lednings. Betong är det vanligaste et för spillvattenförande ledningar och är även det som renoverats mest. Det är över 90 % av de renoverade ledningarna som är betongledningar. Ledningar av plast har inte behövt renoveras ännu. Diagram 5.5 visar dimensionsfördelningen på de renoverade spillvattenförande ledningarna. 14000 12000 10000 meter 8000 6000 4000 2000 0 150 200 225 300 375 400 450 500 600 700 750 800 900 1000 Diagram 5.5 Dimensioner för renoverade spillvattenförande ledningar i Malmö. Diagram 5.5 visar att dimensionerna 225 och 300 mm är vanligast för de renoverade spillvattenförande ledningarna. Dessa dimensioner utgör även de vanligaste ledningsdimensionerna för spillvattenförande ledningar i Malmö. Diagram 5.6 visar dimensionerna för renoverade betongledningar, som är det mest använda ledningset för det spillvattenförande ledningsnätet i Malmö. 28

14000 12000 10000 meter 8000 6000 4000 2000 0 150 200 225 300 375 400 450 500 600 700 750 800 900 1000 Diagram 5.6 Renoverade dimensioner av spillvattenförande betongledningar i Malmö. Diagram 5.6 visar att det är dimensionerna 225 mm och 300 mm som blivit mest renoverat. Dimensionerna 375, 400, 450 och 600 mm har renoverats ungefär lika mycket. 29

Vattenledningar I Malmö har det renoverats nästan 24000 meter vattenledningar från 1981 till februari 2006. 3000 2500 2000 meter 1500 1000 500 0 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 Diagram 5.7 Renoverad längd vattenledningar per år. Diagram 5.7 visar årliga ledningslängder av renoverade vattenledningar. På samma sätt som för spillvattenförande ledningar prioriterade man inte renovering av vattenledningar under åren 1980-1985, vilket också framgår av diagram 5.7. Att det inte skedde någon renovering alls på vattenledningar kan också bero på att man var mer försiktig med nya metoder för renovering av vattenledningar än spillvattenförande ledningar. Vidare ser man att det finns en tendens att antalet renoverade ledningar ökat något under slutet av den redovisade perioden. Årsvariationen kan bero på vilka dimensioner som renoverats, till exempel år 2004, då det renoverades mer stora ledningar än små vilket blir dyrare. Då kan man inte renovera lika många meter ledningar. I diagram 5.8 redovisas de renoverade vattenledningarnas anläggningsår. 30

meter 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 okänt 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 1897-1899 Diagram 5.8 Renoverad längd vattenledningar från varje decennium. Diagram 5.8 visar hur många meter vattenledningar som har blivit renoverade under olika årtionden. De allra högsta staplarna tillhör ledningar från 1950- och 1960-talet. Det är endast ett fåtal ledningar anlagda 1970 och senare som har behövt renoveras. De vattenledningar som är från 1980-talet som blivit renoverade är segjärnsledningar som alla är från ett och samma geografiska område. Detta område ligger ute vid havet och ledningarna där har utsatts för saltvatten och därmed fått korrosionsskador. Det har använts två olika renoveringsmetoder för vattenledningar; rörspräckning (RSP) och infodring med kontinuerliga rör (REL). I diagram 5.9 finns en sammanställning av hur dessa renoveringsmetoder har använts under olika årtionden. 31

12000 10000 meter 8000 6000 4000 RSP REL 2000 0 1980-1989 1990-1999 2000-2005 Diagram 5.9 Använda renoveringsmetoder på vattenledningsnätet i Malmö. Diagram 5.9 visar vilka renoveringsmetoder som använts sedan 1980 för vattenledningar. Renoveringsmetoden rörspräckning har använts mer och mer för varje årtionde. Infodring med kontinuerliga rör dvs. relining är en billigare och enklare metod än rörspräckning men den innebär en dimensionsminskning. Anledningen att man använder rörspräckning är att man måste bibehålla dimensioner på vattenledningarna, annars skulle vattentrycket i ledningsnätet förändras. Renoveringsmetoden strumpinfodring används inte för vattenledningar, på grund av risk för kemikalieutfällning från strumpan. En sammanställning av vilka vattenlednings som har blivit renoverade visas i diagram 5.10. 32

25000 20000 15000 meter 10000 5000 0 GJ SE PE BTG Övrigt Diagram 5.10 Renoverade vattenlednings. I diagram 5.10 syns det att gjutjärn är det mest renoverade vattenledningset vilket också är det mest använda et i vattenledningsnätet i Malmö. Det är över 90 % av de renoverade ledningarna som är gjutjärnsledningar. Data för olika dimensioner av renoverade vattenledningar är sammanställt i diagram 5.11. 16000 14000 12000 10000 meter 8000 6000 4000 2000 0 100 150 200 250 400 500 600 Diagram 5.11 Renoverade vattenledningsdimensioner. Diagram 5.11 visar att dimensionen 150 mm är den mest renoverade dimensionen på vattenledningar. Därefter kommer dimensionerna 200 mm och 100 mm. Dimensionerna 100 mm, 150 mm och 200 mm är de vanligaste ledningsdimensionerna i vattenledningsnätet. 33

Eftersom gjutjärn är det vanligaste vattenledningset visas i diagram 5.12 vilka dimensioner av gjutjärnsledningar som har blivit renoverade. 16000 14000 12000 10000 meter 8000 6000 4000 2000 0 100 150 200 250 400 Diagram 5.12 Renoverade gjutjärnsdimensioner för vattenledningar i Malmö. Diagram 5.12 visar att dimensionen 150 mm är den dimension som blivit mest renoverad. Dimensionen 200 mm är näst mest renoverade ledningsdimensionen. 34

6. Analys Inledning För att ha ett mått på hur mycket som renoveras använder man sig idag, i många kommuner, av en så kallad renoveringskvot. Denna renoveringskvot kan beskrivas med formeln: Renoveringskvot = Renoverad längd per år/total ledningslängd Detta uttryck talar om hur stor del av ledningsbeståndet som renoverats per år. Renovering kan även uttryckas i en omsättnigstid, som säger hur lång tid det skulle ta att renovera hela det aktuella beståndet. Omsättningstiden fås genom att man inventerar renoveringskvoten, det vill säga man talar om hur många år det skulle ta att renovera hela ledningsnätet, om det skedde med den takt som man har nu. Omsättningstid = 1/renoveringskvot Ett antagande om att ledningar håller i 100 år skulle innebära att man 100 år efter det att den första ledningen anlades skulle behöva renovera den. I detta fall krävs det att omsättnigstid är 100 år för hela nätet vilket med för en renoveringskvot på 1/100 dvs. 1%. Vilket innebär att 1 % av ledningsnätet behöver renoveras per år. Om va-nätet är bättre än så och man renoverar mindre än 1 % per år då skulle omsättningstiden också bli längre än 100 år. Detta innebär att ju längre omsättnigstid ett ledningsnät har desto längre livslängd krävs av de enskilda ledningarna. Om man endast renoverar 0,5 % av ledningsnätet per år så medför detta att det tar 200 år innan alla ledningar är renoverade alternativt förnyade. I Malmö antar man en livslängd på 150 år vilket innebär att en genomsnittlig renoveringskvot för hela beståndet skulle bli 0,75 % per år. Hittills har vi talat om renoveringskvot som längden ledningar som renoverats per år delat med det totala ledningsnätets längd. Eftersom det renoveras olika mycket olika år innebär det att renoveringskvoterna varierar mycket mellan olika år. För att få en bild över ett genomsnitt av renoveringskvoten för en längre period, kan man ange hur stor andel av nätet som renoverats över flera år. Vi har tagit fram renoveringskvoter för hela perioden om 25 år, då renovering pågått i Malmö och vi har även tagit fram renoveringskvot för två tidsintervall. Det första intervallet är för renoveringar utförda mellan 1986-1995 och det andra är för renoveringar utförda mellan 35

1996-2005, se tabell 6.1. Anledningen att vi inte tar med 1980-1985 är att detta var en test period för olika renoveringsmetoder och det renoverades inte så mycket då. Renoveringskvoter 1980-2005 1986-1995 1996-2005 Spillvattenförande ledningar 3,9 % 1,8 % 2,0 % Vattenledningar 2,8 % 1,0 % 1,8 % Tabell 6.1 Renoveringskvoter för olika tidsperioder för spillvattenförande och vattenledningar. I tabell 6.1 ser man att det är spillvattenförande ledningar som har högst renoveringskvot. Renoveringskvoterna för både spillvattenförande ledningar och vattenledningar har ökat under den senaste renoveringsperioden 1996-2005. Renoveringskvoten som angivits hittills visar inte vilka ledningar det är som renoverats. Dvs. man ser inte om det är det som är 100 år eller om det är yngre ledningar som renoverats. För att undersöka om åldern hos ledningarna är en viktig faktor för renovering har vi skapat en renoveringskvot som tar hänsyn till detta. Vi har tagit fram en kvot på hur mycket som är renoverat från varje årtionde. Kvoten är lika med antal meter renoverade ledningar från årtiondet dividerat med totala anlagda ledningslängden från årtiondet. Renoveringskvot ålder = (renoverade längder/decennium)/totalt anlagd längd från decenniet Med detta vill vi komma fram till om något årtionde har en tendens att ha större eller mindre behov av renovering. Erfarenhet av hur länge ledningar håller talar dock för att andra faktorer som dimensioner och har betydelse för när ledningar ska renoveras. För att ta reda på renoveringskvot beroende på dessa faktorer har vi tagit fram kvoter för de respektive faktorerna. Det har tagits fram en renoveringskvot för använda. Med denna kvot vill vi se om det finns något som har tendens på att ha större eller mindre behov av renovering. Renoveringskvot = renoverad längd av et/totalt anlagd längd av et 36

En renoveringskvot för olika dimensioner för de mest renoverade och/eller mest anlagda en har också tagits fram. Renoveringskvot dimension = renoverad längd av en viss dimension/totalt anlagd längd av dimensionen Spillvattenförande ledningar Ålder Renoveringskvot ålder för spillvattenförande ledningar visas i diagram 6.1. I diagram 6.1 är det renoveringskvot ålder för samtliga spillvattenförande ledningar som har renoverats under den 25-årsperiod som man har ägnat sig åt renovering. 35 30 25 20 % 15 10 5 0 okänt 2000-1990- 1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 Diagram 6.1 Renoveringskvot ålder för spillvattenförande ledningar renoverade mellan 1980-2005 Sammanfattningsvis kan man ur diagram 6.1 se att under de 25 år som renovering av spillvattenförande ledningar har pågått i Malmö, är det: - störst andel av ledningar anlagda 1900-1909, ca 30 % som har behövt renoveras. - även ledningar från 1910-1919, har en hög andel ca 13 % som behövt renoveras. - för perioden 1920-1959 ligger andelarna renoverade ledningar lågt på 3-4 % 37

vilket är nära snittet 3,9 % för hela nätet på 25 år då renovering förekommit. - ledningarna från 1960-1969 ligger något högre med en renoveringskvot ålder på ca 6 %. - en liten del av ledningar från 1970-1979 som har behövt renoveras. - inga spillvattenförande ledningar anlagda efter 1980 som har blivit renoverade. 1900-1909 har man renoverat 30 % av ledningarna vilket ger ett snitt för renoveringskvot ålder på 1,2 % per år, dvs. det skulle ta 83 år att renovera den del av ledningsnätet som är anlagt 1900-1910. Om man säger att livslängden är 150 år, så har man fram till 2060 på sig att renovera alla ledningar från 1900-1910. Med den renoveringstakt man har på dessa ledningar idag så är det möjligt att ha renoverat alla ledningar till och med ca 2060, med tanke på att man började ca 1980. Detta innebär att man ligger i takt, dvs. man hinner förnya innan ledningar är 150 år. Om man antar att anledningen till renovering av ledningar är bara åldern, så sjunker renoveringskvot ålder på ett naturligt sätt fram till och med 1940 talet. Ledningarna från 1960- talet är endast 40-45 år gamla och bör med en antagen livslängd på 150 år renoveras före 2110. Dock ger renoveringstakten en annan livslängd eftersom man endast renoverat ca 6 % på 25 år, vilket ger en renoveringskvot på 0,2 % per år blir omsättningstiden 500 år. Vilket skulle betyda att de skulle vara färdig renoverade 2485. I och med att ledningarna blir yngre ser det ut att krävas mindre renovering och de allra yngsta ledningarna har inte behövt någon renovering alls. Förutom att egenskaper har förbättrats har även kunskaper om bra ledningsläggning ökat, vilket påverkar om en ledning är i behov av renovering eller ej. Att ledningarna anlagda efter 1980 dessutom är 15 år eller yngre innebär att de uppfyller kravet om förväntad livslängd med god marginal. Under de 25 år som renovering pågått i Malmö har man flyttat fokus på vilka ledningar som renoveras, från att till en början omfatta främst de äldre centrala delarna av staden till att senare omfatta alla delar av staden. Med tanke på detta är det intressant att göra en jämförelse av vilka ledningar som renoverats när man började med renovering, och vilka som renoveras nu. I diagram 6.2 görs en jämförelse av renoveringskvoter ålder för spillvattenförande ledningar som är renoverade mellan 1986-1995 och 1996-2005. 38

16 14 12 10 8 6 Renoveringsperioder 1986-1995 1996-2005 4 2 0 1900-1909 1910-1919 1920-1929 1930-1939 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 okänt Diagram 6.2 Renoveringskvot ålder för spillvattenförande ledningar som renoverats mellan 1986-1995 och 1996-2005. I diagram 6.2 ser man att: - ledningar som är anlagda mellan 1900-1909 har de högsta renoveringskvoterna ålder på 13-14 %. - renoveringskvoterna ålder för ledningar från 1910-talet ligger på ca 6 %. - 1920-tals ledningarna har lite olika renoveringskvoter ålder, för första renoveringsperioden 1986-1995 är den ca 2,5 % och för andra 1996-2005 ca 1 %. - renoveringskvoterna ålder för 1930-, 1940- och 1950-talet ligger för den första. renoveringsperioden runt 1-1,5 % och för den andra renoveringsperioden runt 2,5-3 %. - ledningarna från 1960-talet har renoveringskvoter ålder som ligger på ca 3 %. - ledningarna från 1970-talet har den lägsta renoveringskvoten ålder under båda renoveringsperioderna. Under perioden 1985-1995 har man renoverat 14,5 km som motsvarar 1,9 % av det spillvattenförande ledningsnätet vilket kan jämföras med 17 km som är 2 % av det spillvattenförande ledningsnätet som renoverades mellan 1996-2005. Dvs. något mer har renoverats den sista perioden. Detta kan dels bero på att fler ledningar har varit i behov av renovering under denna period och dels på att man har haft en större budget för renovering under denna period. Om man jämför renoveringsperioderna ser man att de är ganska lika. Både mellan 1986-1995 och mellan 1996-2005 är det de äldsta ledningarna som har de högsta renoveringskvoterna ålder, 39

och de har lite högre renoveringskvoter ålder under andra tidsperioden. Diagram 6.2 visar också att renoveringskvoterna ålder för ledningar lagda före 1919 är ungefär desamma under de båda 10-årsperioderna. Dessa ledningar har uppnått en hög ålder och den förväntade livslängder är i stort sett uppnådd, vilket betyder att ledningset har försämrats och hållfasthet har minskat alternativt har de varit dåliga från början. Ledningar från 1960-talet har renoverats lika mycket under de båda renoveringsperioderna. Det som skiljer de båda renoveringsperioderna åt är att det i den senaste renoveringsperioden har renoverats mindre från 1920-talet men mer från 1930-, 1940- och 1950-talen. En anledning till att det har renoverats mindre från 1920-talet under första renoveringsperioden än under den andra tidsperioden kan bero på att man under den förste renoveringsperioden hann med att renovera de flesta av ledningarna som var i dåligt skick. Anledningen till att ledningarna från 1930-1959 har ökat kan vara att i början av 1980-talet prioriterades de äldsta ledningarna och senare såg man att även ledningarna från 1930-1959 uppvisat stora behov av renovering. Material Renoveringskvot för spillvattenförande ledningar visas i diagram 6.3 14 12 10 % 8 6 4 2 0 BTG PVC PE Övrigt Diagram 6.3 Renoveringskvot för spillvattenförande ledningar i Malmö. Betongledningar utgör det dominerade ledningset av spillvattenförande ledningar. Renoveringskvoten för betongledningar ligger mycket nära renoveringskvoten för det totala spillvattenförande ledningsnätet; ca 4 % och detta kan förklaras av att renovering har skett främst på ledningar anlagda före 1970 och att dessa ledningar är av betong. 40

Plasten PVC och PE har inte behövts renoverats än, de är dessutom från 1970-talet eller senare och därmed endast 30-40 år gamla. Man har ännu ingen erfarenhet om deras utveckling och hållbarhet. Den höga renoveringskvoten för övriga beror på att nästan alla lerledningarna är renoverade och de ingår i övrigt. Dimension Diagram 6.4 visar renoveringskvoten dimension för betongledningar av olika dimensioner. 12 10 8 % 6 4 2 0 1000 900 800 750 700 600 500 450 400 375 300 225 200 150 Diagram 6.4 Renoveringskvot dimension för spillvattenförande betongledningar Diagram 6.4 visar att dimensionerna 375 mm och 450 mm har något högre renoveringskvoter dimension än övriga dimensioner. Dessa dimensioner slutade tillverkas 1940 på grund av de inte klarade de ökande kraven på hållfasthet. Den lägre hållfastheten för dessa dimensioner och deras ålder, lagda före 1940, kan vara en förklaring till den något högre renoveringskvot dimension för dessa ledningar 10-11 %. Renoveringskvoten dimension för dimensionen 200 mm är ersatt med en stjärna därför att den blev över 100 %, vilket är orimligt. Detta beror på att det finns en del okänd data om anlagda dimensioner av betongledningar. Dimensionen 200 mm utgör dock en mycket liten del av ledningsnätet. Vattenledningar Ålder Renoveringskvot ålder för vattenledningar visas i diagram 6.5. I diagram 6.5 är det renoveringskvot ålder för samtliga vattenledningar som har renoverats under den 25 års period som man har ägnat sig åt renovering av vattenledningar. 41

14 12 10 % 8 6 4 2 0 okänt 2000-1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 1890-1899 Diagram 6.5 Renoveringskvot ålder för vattenledningar renoverade mellan 1980-2005. Sammanfattningsvis kan man ur diagram 6.5 se att under de 25 år som renovering av vattenledningar har pågått i Malmö, är det: - ca 3 % av ledningarna från 1890-1909 som blivit renoverade. - störst andel av ledningar anlagda 1910-1919, ca 12 % som har behövt renoveras. - för perioden 1920-1939, har andelarna renoverade ledningar legat på 3 % vilket är nära snittet för hela nätet på 25 år då renovering förekommit ( 2,8 %). - för ledningar från 1940-1949 ligger andelarna renoverade ledningar ännu lägre ca 2 %. - ledningarna från perioden 1950-1969 ligger över snittet med en renoveringskvot ålder på nästan 6 %. - en liten del av ledningar från 1980-1989 som har behövt renoveras. Annars är det inga vattenledningar anlagda efter 1970 som har blivit renoverade. De äldsta vattenledningarna ligger i Innerstaden. När man gör förnyelsearbeten där brukar man passa på att byta ut dessa ledningar. Då blir ledningarna inte renoverade utan omlagda och kommer därmed ej med i denna undersökning. Detta kan förklara den låga renoveringskvoten ålder för de äldsta ledningarna. 12 % av ledningarna anlagda 1910-1919 har man renoverat, vilket ger ett snitt för renoveringskvot ålder på 0,5 % per år, dvs. det skulle ta 200 år att renovera den del av ledningsnätet som är anlagt 1910-1919. Om man säger att livslängden är 150 år, så har man fram till ca 2070 på sig att renovera alla ledningar från 1910-1919. Med den renoveringstakt man har på dessa ledningar idag så är det inte möjligt att ha renoverat alla ledningar till och 42