LÄGESRAPPORT MARS 2015 ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN STADS BYGG NADS KON TORET BOSTADSFÖRSÖRJNING Malmö stad
Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen för bostadsförsörjning: Hanna Björklund, Annika Reischmann och Marléne Engström, stadsbyggnadskontoret, Karin Andersson, stadskontoret samt Christian Röder, fastighetskontoret. Övriga skribenter: Maria Kronogård, stadskontoret, Krister Hjelm, Boplats Syd, Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret., Hannah Wadman, stadsbyggnadskontoret Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetskontoret samt adjungerad Terje Johansson, MKB. Styrgrupp: Johan Emanuelson, Ingemar Gråhamn, och Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret, Krister Hjelm, Boplats Syd, Håkan Thulin, fastighetskontoret och Jan Haak, stadskontoret. Layout: Stina Andersson och Hanna Björklund, stadsbyggnadskontoret. Illustration framsida: Hyllie Wingårdhs arkitekter 2
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 1. BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ... 6 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning... 6 Om rapporten... 6 2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2014...7 Bostadsbyggande och ekonomi...7 Byggstartade bostäder 2014... 8 Färdigställda bostäder 2014... 9 Olika upplåtelseformer...10 Boplats syd... 11 Befolkningsförändringar...12 Sammanfattning...14 3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE...15 Befolkningsprognos 2014-2019...15 Prognos för byggstarter 2014...16 Planer på gång... 17 Sammanfattning...19 4. AKTUELLT I MALMÖ... 20 Aktuella bostadsprojekt i Malmö...22 Öka bostadsbyggandet... 24 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst... 26 Minska hemlösheten... 28 Sammanfattning... 30 5. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN...31 Hur står det till med bostadsförsörjningen?...32 Mål 1...33 Mål 2... 34 Mål 3...35 Mål 4... 36 Mål 5...37 Mål 6... 38 Mål 7... 39 Mål 8...40 Mål 9...41 Mål 10... 42 Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande... 43 3
Utvecklingen i Malmö 2014 Pilarna anger utveckling under 2014 jämfört med genomsnittlig utveckling under perioden 2009-2013 Bostadsbyggandet 1 882 byggstartade bostäder 1 020 färdigställda bostäder Upplåtelseformer 69 % byggstartade hyresrätter 21 % byggstartade bostadsrätter 10 % byggstartade småhus 163 lägenher omvandlades från bostadsrätt till hyresrätt Befolkningsförändringar 4 900 fler personer i Malmö 5 270 födda 21 500 inflyttare 18 800 utflyttare Boplats Syd 46 600 registrerade sökande 4 365 förmedlade lägenheter 3 år genomsnittlig kötid 35 fastighetsägare deltar Hemlöshet 714 personer i strukturell hemlöshet 428 personer i social hemlöshet Bostadspriser Småhus 27 000 kr/kvm Bostadsrätt 20 300 kr/kvm Sammanfattning Bostadsbyggandet i Malmö har under det senaste året varit ovanligt högt med en stor andel hyresrätter. Staden har hög planberedskap och det finns goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande för stadens alltjämnt ökande befolkning. De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts nära 1 300 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 4 600 personer per år. Bostadsbyggande sker idag på marknadens villkor men inte ens under högkonjunktur har det gått i takt med befolkningsökningen i Malmö. Bostadsbyggande under 2014 Under 2014 påbörjades drygt 1 880 bostäder, över 700 fler än året innan. Antalet färdigställda bostäder var drygt 1 000, något lägre än 2013. Nära 30 procent av de påbörjade och 40 procent av de färdigställda bostäderna uppfördes av MKB. Andelen byggstartade hyresrätter var 69 procent och bland färdigställda bostäder 74 procent, högre än normalt. Flest bostäder startade i Hyllie, Västra Hamnen och i Limhamns hamnområde. Bostadsbyggandet har kommit igång i Hyllie och under kommande år förväntas byggtakten vara cirka 300 bostäder per år i det området. God planberedskap Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. Under 2014 anmäldes i stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för drygt 800 nya bostäder. Det är betydligt lägre än året innan, men de senaste sex åren har det anmälts detaljplaner för drygt 16 000 bostäder, vilket i snitt är drygt 2 600 planerade bostäder per år. Under 2014 tillkom byggrätter för drygt 3 100 bostäder i nya lagakraftvunna detaljplaner. Närmre en tredjedel av dessa var på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit lagakraft, vilket är 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner. Fortsatt hög befolkningstillväxt Malmö stad har de senaste tio åren växt med drygt 45 000 personer. Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många barn samt att många flyttar in från utlandet. Men även inrikes flyttningar bidrar till den ökande befolkningen. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 30 000 personer. En stor andel av Malmös invånare är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs en genomsnittlig kötid på nära tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Kötiden varierar beroende på lägenhetens storlek läge och pris. 4
Bostadsförsörjning och stadens insatser Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs idag snarare av hushållens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökar i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler som har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggande är en långsiktigt, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, både inom de offentliga och privata sfärerna varför staden arbetar på flera fronter med frågan. Under 2014 antogs även Handlingsplan för bostadsförsörjning som utgör Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning av kommunstyrelsen. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens behov av bostäder samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för Malmö de kommande åren är att: verka för ökat bostadsbyggande, verka för att öka utbudet för hushåll med låg inkomst, verka för att minska hemlösheten. (se ruta här intill) Stadens inriktning Malmö stad har höga ambitioner för stadsbyggande och bostadsförsörjning som framträder i den nya översiktsplanen, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och det politiska initiativet Bygg Malmö helt som alla antogs av kommunfullmäktige under 2014. Ett stort fokus inom Malmö stads verksamhet är att läka samman staden och att skapa goda möjligheter för alla att leva ett gott liv. Detta är också något som genomsyrar de bostadspolitiska målen. Förtätning i staden är något som Översiktsplanen förordar och det är också svaret på många delar i de bostadspolitiska målen för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad. Samspel mellan aktörerna Det är många faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igång men kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen hand. Bostadsbyggandet måste ske i samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp för att bostadsbyggande ska ske i takt med befolkningsökningen. Vad gör Malmö stad? Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre frågor: Ökat bostadsbyggande För att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt inrättades våren 2014 en Bolots med hemvist både på fastighetskontoret och på stadsbyggnadskontoret. Bolotsen verkar som smörjmedel i bostadsbyggnadsprocessen, inåt gentemot stadens förvaltningar, såväl som utåt mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer som kan generera fler bostäder och verka för att resultaten från UngBo kan omsättas i praktik. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat bostadsbyggande framöver. Fler bostäder för hushåll med låg inkomst Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder som alla barnfamiljer kan efterfråga. Ett annat uppdrag är att utreda möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Uppdragen kommer att avrapporteras under 2015. Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom förebyggande insatser som budgetoch hyresrådgivning, dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Staden har även 1 200 bostäder som hyrs ut i andra hand med tillsyn och/eller stöd till hemlösa. Att bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är den viktigaste faktorn för att långsiktigt skapa ett Malmö där alla kan bo bra. 5
Läs mer om Malmö stads arbete med bostadsförsörjningen: www.malmo.se/medborgare/ stadsplanering-- trafik/stadsplanering-- visioner/bostadsforsorjning 1. Bostadsförsörjning i Malmö I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden, Boplats Syd och LiMa 1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Andra rapporter som ges ut med jämna mellanrum är: Tertialrapport uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder. OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning tar i det inledande kapitlet upp utvecklingen på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel redovisar vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska mål som satts upp. Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella frågor i Malmö och hur Malmö stad arbetar med dessa. Årets Lägesrapport fokuserar på tre prioriterade och aktuella frågor som lyfts fram i Handlingsplan för bostadsförsörjning; att öka bostadsbyggandet, att arbeta för ett ökat utbud av bostäder som alla kan efterfråga och att minska hemlösheten. Dessutom redovisas några olika exempel på bostadsprojekt som pågått i staden under året. I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska målen. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings avdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. 6
2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2014 Bostadsbyggande och ekonomi Bostadsbyggandet ökade snabbt i Sverige efter eurokrisen 2011-12. Enligt Boverkets indikatorer (nov 2014) ökade bostadsbyggandet i Sverige under 2014 och kommer att fortsätta göra det under 2015, om än i lägre takt. Tillväxten och samhällsekonomin väntas vara god och räntorna fortsatt mycket låga. Riksbanken gör bedömningen att räntan kommer att börja höjas först mot slutet av 2016. Arbetslösheten har legat på cirka åtta procent under en tid och väntas sjunka något. Dock kvarstår vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet på arbetsmarknaden. I Malmö var arbetslösheten knappt 15 procent vid samma tid, men jobbtillväxten i de tre storstadsregionerna väntas fortsätta åtminstone till slutet av år 2015 enligt Arbetsförmedlingens prognos. Antalet förvärvsarbetande individer har ökat under de senaste åren liksom antalet individer som har en högre utbildning. Det finns således vissa ljusningar på bostadsmarknaden samtidigt som oron i omvärlden samt osäkerhet kring vilka spelregler som gäller på bostadsmarknaden som till exempel eventuella amorteringskrav på nytagna lån kan komma att påverka bostadsbyggande och ekonomi i negativ riktning. Bostadsbyggandet har ökat i Sverige under senare år samtidigt som befolkningen också har ökat kraftigt. Efter några turbulenta år, med ovanligt lågt bostadsbyggande i den ekonomiska krisens spår runt 2008 och något över normalt 2010, ser nivån på nybyggnation i Malmö ut att ha hämtat sig och ligger 2014 på 1 880 påbörjade bostäder. Bostadsprisernas utveckling Under 2014 fortsatte bostadspriserna att stiga i Sverige, samtidigt som utbudet på bostäder till salu var lågt. Bostadsrättspriserna har stigit betydligt snabbare än småhuspriserna och flera analytiker uttrycker oro över den kraftiga prisökningen. I Malmö, Stormalmö och riket steg bostadsrättspriserna med nio procent (åtta procent i Skåne) under 2014. Villapriserna ökade under samma period med sex procent i Malmö och Skåne. I Stormalmö steg villapriserna med två procent medan prisökningen i riket var nio procent. Villapriserna i Malmö ligger på ungefär samma nivåer som 2010. Prisutvecklingen och priserna på bostäder i Malmö ligger fortfarande långt under de i både Stockholm och Göteborg. Öresundsintegrationen har backat Den ekonomiska krisen gjorde att integrationen i Öresundsregionen backade tillbaka till 2005 års nivå enligt en rapport från Sydsvenska Handelskammaren. Orsakerna är en överhettad bostadsmarknad i Köpenhamn som plötsligt blev iskall vilket gjort att det inte längre var lika intressant för danskarna att skaffa en bostad på den svenska sidan. Dock har bostadspriserna i Köpenhamn ökat igen under 2014. Samtidigt har det blivit svårare att hitta jobb i Köpenhamn för unga svenskar och lågkonjunkturen slog betydligt hårdare i Danmark än i Sverige. Öresundsinstituttet pekar dock på att en svag ökning av integrationen kan ha skett under 2014. Det är främst åter ökande pendling över Öresund och ökad sysselsättning Danmark som är orsakerna. 7
Byggstartade bostäder 2014 Antalet byggstarter har fluktuerat kraftigt i Malmö under de senaste tio åren, men i genomsnitt har det byggstartats nära 1 300 bostäder per år, sammantaget i både nyproduktion och ombyggnad. Under 2014 ökade antalet byggstarter kraftigt i Malmö och nådde drygt 1 880 bostäder. Hälften av bostäderna som byggstartades var på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde runt om i hela staden men med en klar tyngdpunkt på Västra Hamnen, Hyllie och Limhamn hamnområde. Under 2012 var andelen hyresrätter bland de byggstartade bostäderna ovanligt hög, nära 60 procent, men för 2013 jämnades skillnaden mellan andelen byggstartade hyresrätter och bostadsrätter ut något. Under 2014 byggstartades återigen en betydligt större andel hyresrätter, och fördelningen mellan upplåtelseformerna hamnade på 69 procent hyresrätter inklusive specialbostäder, 21 procent bostadsrätter och 10 procent småhus. Sju procent av de påbörjade bostäderna tillkom genom ombyggnation i befintligt bestånd. 2500 Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2000 1500 Antal 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Byggstarter Färdigställda Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor Byggstartade bostäder efter byggherre och bostadstyp 2014 Byggherre Småhus Flerbostadshus* Totalt antal antal antal % MKB 523 523 28% Ikano 344 344 18% HSB Sundsfastigheter 128 128 7% Skanska 28 72 100 5% TP6 Oxie 88 88 5% JM AB 10 74 84 4% Lustgården Syd 82 82 4% Övriga 141 392 533 28% Totalt 179 1 703 1 882 100% * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmös stadsbyggnadskontor 8
Färdigställda bostäder 2014 Under 2014 färdigställdes nästa 1 020 bostäder i Malmö, varav övervägande del lägenheter i flerbostadshus. Av de färdigställda bostäderna under året var 74 procent hyresrätter (inklusive specialbostäder), 14 procent bostadsrätter och 12 procent småhus. MKB Fastighets AB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, nästan 40 procent av alla färdiga bostäder. Det har färdigställts bostäder i alla stadsområden under 2014, men antalet bostäder i varje område varierar kraftigt. Det största antalet bostäder färdigställdes i stadsområdena Norr, Innerstaden och Väster medan den största befolkningsökningen skedde i Innerstaden och Norr. Befolkningen ökade mer i alla stadsområden än vad bostadsbyggandet gjorde vilket syns i diagrammet nedan. Antal Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2 2500 2000 1500 1000 500 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Färdigställda bostäder och befolkningsökning i Malmös stadsområden Innerstaden Norr Söder Väster Öster Färdigställda bostäder 2014 Befolkningsökning 2014 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Byggstarter Färdigställda Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor Färdigställda bostäder efter byggherre och bostadstyp 2014 Byggherre Småhus Flerbostadshus* Totalt antal antal antal % MKB 385 385 39% Ikano 142 142 15% Peab 128 128 13% Skanska 99 99 10% Masthusen Fastigheter AB 77 77 8% Riksbyggen 63 63 6% Övriga 24 59 83 8% Totalt 123 854 977 100% * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 9
Olika upplåtelseformer För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns drygt 150 000 bostäder varav 45 procent är hyresrätter, 37 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. En tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Malmö stad har bestlutat att inte sälja ut någon del av det allmännyttiga bostadsbolaget MKB eftersom hyresrätten är en viktig del i stadens bostadsförsörjning. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden och för hushåll som inte är så kapitalstarka. Ungefär 70 procent av stadens hushåll är småhushåll med en eller två personer och cirka 45 procent av bostäderna i Malmö är på två rum och kök eller mindre. Ombildningar av hyreslägenheter Nära 9 400 lägenheter har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter under perioden 1999-2014. Antalet färdigställda bostäder under samma period var 12 870. Allt sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp.. Antalet ombildade lägenheter har ökat i Malmö sedan 2012 men är fortfarande på en låg nivå jämfört med åren 2002 2008. De fem fastigheter med totalt 163 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2014 finns i Ribersborg, Rönneholm, Gamla Staden och Möllevången (källa Hittabrf.se). 1400 Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2014 1200 1000 Antal lägenheter 800 600 ombildningar av BOSTADSRÄTTSlägenheter 1999-2014 400 200 0 15 89 114 481 555 1058 1198 878 1257 1283 828 875 287 95 194 163 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: hittabrf.se 10
Boplats syd Under 2014 förmedlade Boplats Syd totalt 4 365 hyreslägenheter från 35 fastighetsägare i elva skånska kommuner. Det är drygt 900 fler än under 2013. Nära 3 800 av lägenheterna var belägna i Malmö, 400 lägenheter förmedlades i Helsingborg, 90 i Staffanstorp, cirka 60 i Lund och 45 i Lomma. Andelen förmedlade lägenheter från privata fastighetsägare utgjorde knappt 40 procent under 2014, en ökning med 15 procent jämfört med 2013. Övriga 60 procent kommer från det kommunala bostadsbolaget MKB. Under 2014 tecknades nya avtal om förmedling med fastighetsägare i Höganäs, Landskrona, Vellinge och Trelleborg. Förmedlade bostäder i Malmö Vid årsskiftet 2014/2015 fanns drygt 46 600 registrerade betalande bostadssökande. Av dessa var knappt hälften män. Antalet registrerade var över 11 400 fler än 2013. Den genomsnittliga kötiden för lägenheter som förmedlas i Malmö var knappt tre år. Något längre än under 2013. Kötiderna skiljer sig dock något åt beroende på hyra, storlek, område eller lägenhetstyp. För nyproduktion var exempelvis kötiden något lägre med cirka ett år och fyra månader. Boplats Syd är en regional bostadsförmedling av hyreslägenheter från kommunala och privata fastighetsägare i flera kommuner. Huvuduppgiften är att erbjuda en enkel och rättvis bostadskö fri från diskrimineringnation med fastighetsägarens krav. Alla bostäder förmedlas därför strikt efter kötid i kombination med fastighetsägarens krav. Mer information om Boplats Syd finns här: www.boplatssyd.se Av de lägenheter som förmedlats i Malmö var cirka 120 seniorboenden med en genomsnittlig kötid på nära fyra år. 565 var studentbostäder med en genomsnittlig kötid på 13 månader. Fyra av de förmedlade bostäderna var trygghetsboende och tre var ungdomslägenheter. Enligt köreglerna kan en fastighetsägare förmedla max var tredje lägenhet i första hand till befintliga kunder efter boendetid i nuvarande lägenhet (dock ej studentbostäder). Under 2014 har MKB förmedlat 655 lägenheter på detta sätt. 480 av dessa har också tilldelats sökande efter boendetid. Den genomsnittliga boendetid som då krävdes var nära sex år. Övriga 175 lägenheter har tilldelats sökande med ordinarie kötid och den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt ett och ett halvt år. Villatomter Boplats Syd administrerar även kommunala villatomter i Malmö. Vid årsskiftet fanns 670 registrerade sökande i tomtkön. Under året har 26 kommunala tomter i Bunkeflostrand och 11 i Västra Klagstorp förmedlats via Boplats Syd. 11
Läs mer om befolkningsutvecklingen här: www.malmo.se/statistik Befolkningsförändringar Malmös befolkning har ökat årligen sedan 1985 och de senaste 10 åren med i genomsnitt cirka 4 600 personer. Vid årsskiftet 2014/2015 var befolkningen nära 318 000 personer i Malmö, en ökning med strax över cirka 4 900 personer under året. Antalet kvinnor och män fördelar sig relativt jämt i de yngre åldersgrupperna upp till 18 år. I gruppen 19-29 år är det betydligt fler kvinnor än män och i åldergruppen 30-39 år gäller det omvända förhållandet om än inte i lika stor utsträckning. För åldersgrupperna från pensionsålder och uppåt så ökar skillnaden mellan antal män och kvinnor igen, sannolikt beror på att kvinnor har en högre medellivslängd jämfört med män. Högt födelsenetto Antalet födda har ökat relativt stadigt under de senaste åren och denna utveckling väntas fortsätta. Runt år 2020 förväntas den relativt stora gruppen födda runt 1990 att komma in i barnafödande ålder vilket kommer att påverka antalet födda. Antalet avlidna ligger på en stabil nivå jämfört med föregående år, vilket innebär att födelseöverskottet successivt ökat över tid. 1400 Antal in- och utflyttade i Malmö 2014 1200 1000 800 600 400 200 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 Antal inflyttade 2014 Antal utflyttade 2014 Källa: SCB och KIR Många flyttar till och från Malmö Ungefär 20 000 personer flyttar årligen till Malmö. Strax under hälften av inflyttningen till Malmö sker från annan kommun i Skåne. Under 2014 flyttade cirka 21 500 personer till Malmö och 18 800 från Malmö. Gruppen som är 20-30 år utgör nära hälften av de 21 500 inflyttarna. Malmös totala flyttningsnetto för 2014 blev cirka 2 700 personer vilket är 100 personer färre jämfört med föregående år. Flyttningsnettot från inrikes flyttningarna har över tid bidragit i mindre grad till Malmös befolkningsökning jämfört med utrikes flyttningsnettot. Men under senare år har dess betydelse åter börjat öka. Inrikes inflyttningen under 2014 var högt jämfört med de föregående åren. 12
Befolkningsförändringar och färdigställda bostäder i Malmö Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Flyttningnetto Danmark Utrikes flyttningsnetto övriga Färdigställda bostäder Källa: SCB och KIR och stadsbyggnadskontoret Malmö Den relativt höga inrikes inflyttningen är det som bidrar mest till att den totala inflyttningen under 2014 och har ökat jämfört med de fyra föregående åren. Under 2014 flyttade cirka 15 100 till Malmö från övriga Sverige, vilket är 800 fler jämfört med år 2013. Antalet som flyttade från Malmö till övriga Sverige var år 2014 cirka 14 400, vilket är cirka 100 personer mer än under 2013. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern 20-35 år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar ut från än till Malmö. Inflyttningen i åldern 20-30 år är större än utflyttningen och det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös befolkningsökning. Utrikes flyttnetto Inflyttningen från Danmark har sjunkit de senaste åren samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat vilket de senaste åren har inneburit att Malmö har haft ett negativit flyttningsnetto gentemot Danmark. Sedan Öresundsförbindelsen öppnade år 2000 ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt och Malmö hade ända fram till 2010 en större inflyttning än utflyttning från Danmark. Sverige är det tredje största mottagarlandet för asylsökande i Europa. Under 2014 justerade migrationsverket sina prognoser över antalet flyktingar som skulle komma till Sverige ett flertal gånger på grund av den osäkra utvecklingen i olika oroshärdar. Flyktingar kommer framförallt från Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak till Sverige. Antalet asylsökande i Sverige har nått sin högsta nivå på flera år, under 2014 sökte ca 81 300 flyktingar asyl i Sverige. De flesta asylsökande kommer från Syrien. Vid halvårsskiftet 2014 höjde Invandrarservice i Malmö sin prognos för 2014 från 1 300 till 1 600 flyktingar, men vid årsskiftet stod det klart att Malmö mottagit 1 800 flyktingar under året. 13
Sammanfattning De senaste tio åren har bostadsbyggandet fluktuerat i Malmö men i genomsnitt har det byggstartats nära 1 300 bostäder per år i Malmö. Under 2014 byggstartades nära 1 900 bostäder, vilket är ovanligt högt. En viktig anledning är att MKB fått igång ett stort antal bostäder. Konjunktur påverkar bostadsbyggandet Bostadsmarknaden i Malmö är svårbedömd och påverkas även av den danska konjunkturen. Under de senaste åren har lägre bostadspriser på den danska sidan Öresund lett till sjunkande inflyttning från Danmark samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat. De danska inflyttarna har varit en relativt kapitalstark grupp som minskat, vilket sannolikt har påverkat efterfrågan på bostäder och därmed bostadsbyggandet i Malmö. Konjunkturen framöver ser något ljusare ut. Samtidigt finns till exempel osäkerhet kring konsekvensen av vad ett eventuellt införande av amorteringskrav på nytagna lån kan innebära. Det kan komma att påverka efterfrågan på bostäder, och också bostadsbyggande i negativ riktning....och vilka upplåtelseformer som byggs Konjunkturen påverkar vad som byggs, i högkonjunktur byggs generellt fler bostadsrätter och i lågkonjunktur fler hyresrätter. En allsidig bostadsproduktion är viktig för att bostadsförsörjningen ska fungera och det behöver vara en balans mellan upplåtelseformerna i stadens delar. Befolkningsökning, sysselsättning och efterfrågan Befolkningsökningen de senaste åren har främst berott på många nyfödda barn samt invandring från utlandet. Inrikes flyttnettot har åter ökat i betydelse för stadens befolkningstillväxt under senare år. Utvecklingen i Malmö är tudelad, de som arbetar blir allt fler och tjänar allt mer, samtidigt som det finns en stor arbetslöshet i Malmö. Sysselsättning och inkomst är avgörande för hushållens möjligheter att efterfråga en bostad, och efterfrågan är på dagens bostadsmarknad avgörande för ett ökat bostadsbyggande. Boplats Syd är ett viktigt instrument för en transparent och rättvis fördelning av de hyresbostäder som finns i Malmö och regionen. Boplats Syd har ökat kraftigt både i geografisk spännvidd och med antalet fastighetsägare som anslutit sig, men även i antalet köande. 14
3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE BEFOLKNINGSPROGNOS 2014-2019 Under 1990-talet utgjordes Malmös befolkningsökning av ett starkt positivt inrikes flyttningsnetto samtidigt som staden hade ett negativt födelseöverskott. Under 2000-talet har istället det positiva födelseöverskottet samt det positiva flyttnettot gentemot utlandet varit de främsta bidragande orsakerna till att Malmös befolkning har ökat. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön. 20-30 åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större utsträckning än män. Inflyttningarna till Malmö har under senaste åren legat runt 20 000 per år. 2013 flyttade cirka 20 800 personer till Malmö och under 2014 cirka 21 500. I 2014 års prognos antas inflyttningen för 2015 ligga på cirka 21 000 personer. Fram till 2019 förväntas Malmös befolkning öka till att omfatta cirka 345 000 personer. Folkökningen förväntas vara drygt 30 000 personer under den närmaste femårsperioden. Genom detaljplanering och beredskap i översiktplanen skapar Malmö förutsättningar för ett bostadsbyggande som ska matcha befolkningsökningen. I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med cirka 80 nyfödda ytterligare per år fram till 2019. Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har varit kommer att fortsätta. Åldergrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt, 46 procent fram till år 2019. Även förskolebarnen förväntas att vara drygt 2 500 fler år 2019 jämfört med 2013. Gymnasieeleverna förväntas under åren 2015-2018 minska i antal för att sedan under 2019 åter nå upp till samma antal som 2013. Utvecklingen av samtliga i grundskole- och gymnasieåldrarna påverkar den kommunala planeringen och utbyggnadstakten av lokaler. Gruppen yngre pensionärer i åldern 65-79 år förväntas öka med cirka 4 600 personer. Gruppen 80-84 år förväntas öka med nära 300 fram till 2019. Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 650 fram till år 2019. Antal 8 000 befolkningsprognos Befolkningsprognos i malmö Malmö 2012-2018 2013-2019 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 3 6 9 121518212427303336394245485154576063666972757881848790939699 Befolkning 2013 Prognos 2019 Ålder Källa: SCB ochy KIR 15
Läs mer om planer och bostadsbyggande: Tertialrapport uppföljning av bostadsbyggande och planering redovisar aktuellt bostadsbyggande i Malmö. Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder redovisar halvårsvis uppföljning av arbetet med detaljplaner. Prognos för byggstarter 2015 Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostadsbyggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för över 6 000 bostäder, varav en tredjedel av dessa är på kommunal mark. Därtill även de omkring 7 000 bostäder i byggrätter som är kvar i byggklara detaljplaner och är under utbyggnad i olika skeden. För 2015 så finns det med bakgrund av planförutsättningar en stor möjlighet att antalet byggstartade bostäder kan hamna upp emot 2 000. Med bakgrund av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i snitt har byggstartats nära 1 300 bostäder per år i Malmö, så bedöms antalet byggstarter hamna mellan 1 100-1 500 bostäder för 2015. Bostadsbyggandet kommer att ske runt om i Malmö, men med en fortsatt tonvikt i Västra Hamnen, Hyllie, Limhamn gamla hamnområde, Elinegård och Gyllins Trädgård. Under 2015 förväntas även de första bostäderna påbörjas i kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri. Lagakraftvunna detaljplaner för bostäder 2014 NORR Bilen 18! 200 lägenheter! Gäddan 250 lägenheter Beritta Gurris 8, 9! 1 småhus! Hästhagens IP mm 450 lägenheter Gjuteriet 18! INNERSTADEN 700 lägenheter Kraften 1! 45 lägenheter Bäcköringen 6!! Vildkatten 12 1 småhus! 1 småhus Vakteln 3 13 lägenheter! Hjortsvampen 1 småhus! Ringberga 7 10 lägenheter! Kvarnhög 49 1 småhus ÖSTER! Elinegård 400 småhus, 800 lägenheter Gottorps Allé 70 småhus, 180 lägenheter!! Lilla Vintrie 29-34, 24:42 11 småhus VÄSTER SÖDER Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 16
Planer på gång Under 2014 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns hamnområde och gamla cementfabrik. Förtätning Detaljplaner för drygt 800 nya bostäder anmäldes i stadsbyggnadsnämnden under 2014. Det var betydligt lägre än året innan, men sett i ett längre perspektiv har det under åren 2008-2014 anmälts detaljplaner för drygt 16 000 bostäder, vilket i snitt är drygt 2 600 planerade bostäder per år. Byggrätter för drygt 3 100 bostäder tillkom under 2014 genom nya lagakraftvunna detaljplaner, varav 1 000 bostäder på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit lagakraft, vilket är 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner. Ett stort antal förtätningsprojekt pågår runt om i Malmö i olika plane- Anmälda detaljplaner för bostäder 2014 NORR Härfågeln 8 Sjöstjärnan 15 10 småhus!! Vildkatten 12 10 Lss bostäder 1 småhus!! Spiran 10 lägenheter! Ålkistan 6 1 småhus Basunen 3 16 Lss bostäder! INNERSTADEN! Snickaren 7 1 småhus! Grensaxen 2 6 Lss bostäder Dadeln 23 30 lägenheter! Brännaren! 280 lägenheter Kv Öknen! 10 lägenheter! Hälsingland 5 och 15 6 lägenheter! Fosie 162:25 m.fl. Lindängen Centrum 12 småhus, 6 Lss, 113 lägenheter! Gyllins trädgård (etapp 3) 60 lägenheter! Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragården) 4 Lss bostäder, 2 lägenheter ÖSTER Bunkeflostrand 1:97, 1:92, 1:67 32 småhus! VÄSTER SÖDER! Käglinge 5:214 20 småhus! Klagstorp 7:25 70 småhus, 18 lägenheter! Tygelsjö 54:2 45 småhus, 6 Lss bostäder Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 17
ringsskeden. Ett exempel är detaljplanen för kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri. Syftet med planen är att möjliggöra en omvandling från nedgånget industriområde till en blandad och tät kvartersbebyggelse med cirka 280 bostäder. Ett annat förtätningsexempel är detaljplanen för kvarteret Vårsången i Lindängen som antogs under året. Syftet med planen är att göra det möjligt att vid Munkhättegatan uppföra fyra lamellhus i tre till sex våningar för bostadsändamål, inklusive en förskola, samt ett punkthus i nio våningar för bostadsändamål, kontor och handel. Till lamellhusen kopplas tvåvåningshus längs Munkhättegatan med möjlighet för bostäder och butiks- och serviceändamål, bokaler. Lindängen består av flerbostadshus med ett ganska ensidigt lägenhetsutbud. En stor andel är trerumslägenheter upplåtna med hyresrätt. Förslaget innebär att området kompletteras med andra bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Den nya bebyggelsen kan också bidra till att åstadkomma ett mer levande gatuliv med utåtriktade funktioner längs Munkhättegatan. Fördjupningar och planprogram Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram är på gång bland annat i områdena Triangeln, Bryggeriet, Törnrosen, Holma-Kroksbäck, Sege Park och Stadionområdet, och dessa kommer sedan att ligga till grund för fler detaljplaner. Under 2014 har arbete med fördjupade översiktsplaner pågått i områdena Kirseberg, Nyhamnen och Södra Hyllie. I Kirseberg innebär planförslaget att Kirsebergsstaden växer samman med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, och området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser. Planen ska bygga vidare på översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer, och även ta riktlinjerna ett steg vidare genom att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. 18
SAMMANFATTNING Även om staden de senaste åren skapat goda förutsättningar för bostadsbyggandet utifrån detaljplaneringen så byggstartas det fortfarandet långt ifrån tillräckliga för att kunna möta befolkningstillväxten. Malmös befolkning växte med 4 900 personer 2014 och väntas öka med omkring 30 000 personer de närmaste fem åren. Ökat barnafödande och ökande inflyttning Befolkningsökningen i Malmö har främst berott på ökat barnafödande och stor inflyttning från utlandet. Hur stort utrikes flyttnettot blir framöver är svårt att prognostisera, men fortsätter sannolikt i relativt stor utsträckning. En mer förutsägbar utveckling är att 1990-tals generationen runt år 2020 träder in i barnafödande ålder vilket bidrar till att fler bostäder som passar barnfamiljer behövs på sikt. Bostadsbyggandet stabilt För 2015 finns det planförutsättningar för uppemot 2 000 byggstartade bostäder. Men med bakgrund av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i snitt har byggstartats ungefär 1 300 bostäder per år i Malmö, bedöms antalet byggstarter hamna mellan 1 100-1 500 bostäder för 2015, det vill säga något lägre än för 2014. MKB är en viktig aktör för bostadsförsörjningen i Malmö stad och är den aktör som byggt flest bostäder under året. Krav från ägaren, Malmö stad, om en produktion på 500 bostäder per år kvarstår och bör även kommande år göra att MKB ligger i topp bland bostadsproducenter i Malmö. God planberedskap Malmö stad arbetar aktivt för att kunna öka utbudet av bostäder av varierande upplåtelseform och storlek och planberedskapen är god. Det finns cirka 6 000 bostäder i pågående detaljplanearbete, samt 7 000 bostäder i byggklara planer från tidigare år fördelade på både privat och kommunal mark. Bostadsbyggandet måste möta de olika behov och efterfrågan som den ökande befolkningen kan ställa utifrån demografiska förändringar. Fortsatt bostadsbyggande i utbyggnadsområdena Under 2015 fortsätter planeringen av nya bostäder framförallt i Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård och det är här framtida bostadsutbyggnad främst väntas ske. 19
Bostadsförsörjningen i Malmö står inför stora utmaningar. Att öka bostadsbyggandet är en viktig del i arbetet för att behov och efterfrågan av bostäder för den ökande befolkningen ska tillgodoses. För få bostäder i förhållande till befolkningsökningen påverkar både tillväxt och välfärd negativt. 4. AKTUELLT I MALMÖ Bostadsbyggandet i Malmö har under de senaste tio åren legat på nära 1 300 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 4 700 personer per år. Bostadsbyggande sker främst på marknadsmässiga principer sedan bostadsmarknaden avreglerats under 1990- och 2000-talen vilket gör att bostadsbyggandet följer ekonomins svängningar och hushållens förmåga att efterfråga en bostad. De bostadspolitiska målen och den nya översiktsplanen anger att oavsett konjunkturläge ska Malmö stad vara en attraktiv stad att bygga och bo i. Malmö skall erbjuda bostäder som kan efterfrågas av alla. Byggherrar verksamma i Malmö ska uppleva att servicen och kontakten med Malmö stad är enkel, effektiv och transparent i en god dialog. Att utveckla arbetsmetoder som fungerar väl för byggherrar och för Malmö stad är en ständigt pågående process. Genom olika särskilda satsningar som Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande (antaget 2009) och UngBo12 har Malmö stad verkat för ökat bostadsbyggande. Men trots god planberedskap har bostadsbyggandet inte skett i tillräcklig omfattning. Nya förutsättningar för bostadsbyggande Under 2014 har Malmö stad antagit ett flertal dokument med höga ambitioner för stadens utveckling. Översiktsplanen tar höjd för 100 000 nya invånare fram till 2032 och bostadsbyggande ska främst ske genom förtätning. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar på utmaningen att klara bostadsförsörjningen för grupper som har svårt att hitta en bostad på marknadens villkor i Malmö. Kommissionen har bland annat genererat uppdrag som en utredning kring möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav vilket tydliggör behovet av fler bostäder men också bostäder till rimliga kostnader för de boende. Ytterligare ett beslut som tagits under 2014 är Bygg Malmö helt som handlar om att överbrygga barriärer i Malmö, att öka bostadsbyggandet och att koppla detta till infrastrukturutbyggnad. Det senare som ett led i arbetet med den nationella satsningen Sverigeförhandlingen, en viktig förutsättning för att Malmö ska kunna växa hållbart. Sammantaget ställer detta höga krav på både Malmö stads förvaltningar att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande och på privata bostadsbyggnadsaktörer att faktiskt bygga bostäder. Malmös stora utmaningar Handlingsplan för bostadsförsörjning antogs under 2014 och pekar ut tre stora utmaningar för staden att kraftsamla kring framöver för att kunna nå de bostadspolitiska målen; att öka bostadsbyggandet, att skapa fler möjligheter till bostad för hushåll med låg inkomst, samt att minska hemlösheten. Det här kapitlet inleds med exempel på bostadsbyggande i Malmö under det senaste året för att därefter ta upp de tre stora utmaningarna. 20
1 1 Handlingsplan för bostadsförsörjning Antogs av kommunstyrelsen 24-11-2014 Utbyggnadsstrategi Samråd februari-april 2015 Handlingsplan för bostadsförsörjning är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och utgör tillsammans med Utbyggnadsstrategin, stadens riktlinjer för bostadsförsörjning. HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26 Utbyggnadsstrategin är en konkretisering av översiktsplanen för Malmö och lägger staden fast en gemensam prioriteringsordning för kommunens olika nämnder och förvaltningar och samordnad planering med etappindelning. Utbyggnadsstrategin syftar till att säkerställa kapacitet för bostadsförsörjningen och samhällsservice. Utbyggnadsstrategi samrådshandling 13 februari 2015, 11:20 fm UTBYGGNADSSTRATEGI till Översiktsplan för Malmö Samrådshandling februari 2015 Översiktsplan för Malmö Antogs av kommunfullmäktige 2014-05-22 Bygg Malmö helt Antogs av kommunstyrelsen 27-05-2014 I den nya Översiktsplanen anges att tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, och därmed arbetstillfällen. Staden ska växa men med minsta möjliga påverkan på miljön lokalt och globalt. Bygg Malmö helt är ett uppdrag från kommunstyrelsen om ett flertal insatser för ökat bostadsbyggande och planering. Bland annat att utarbeta en modell för ett avtal mellan Malmö stad, staten, regionen och byggherrarna för att genom samplanering av infrastruktur och bostadsbyggande uppnå en ökad nyproduktion. Arbetet ligger till grund för Sverigeförhandlingen. I uppdraget ingår även utreda förutsättningar för en bomässa i Amiralsstaden samt tillsätta en Bolots som ska verka såväl inåt i stadens organisation som utåt med byggherrarna för att arbeta problemlösande och lotsande. Lotsen ska vara en katalysator och arbeta problemlösande. UngBo-tävlingen Funky Rooms är ytterligare en satsning inom Bygg Malmö helt för nya ideer för ökat bostadsbyggande. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Antogs av kommunstyrelsen 2014-03-05 Plan för samhällsservicens markbehov Samråd december 2014-mars 2015 Kommunstyrelsen beslutade under året om Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionsarbetet tydliggör ambitionen är att gå i bräschen och samtidigt hantera svåra problem och göra konkreta insatser för social hållbarhet. Arbetet har fått Svenska planpriset 2014 för att den ökar förståelsen för sambandet mellan hälsa och planering. Planen har tre huvudsyften; att föreslå principer och prioriteringar av planering av samhällsservice, att föreslå organisatoriska lösningar för planeringsprocessen och att skapa en gemensam viljeinriktning för planering av samhällsservice. Planen avser de pedagogiska verksamheterna, anläggningar för fysisk aktivitet, boende för äldre samt LSS-boenden. PLAN FÖR SAMHÄLLSSERVICENS MARKBEHOV I MALMÖ Samrådsförslag Juni 2014 21
Aktuella bostadsprojekt i Malmö Utmaningen för fortsatt och ökat bostadsbyggande i Malmö kommer framöver i mångt och mycket handla om att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga, även hushåll med låga inkomster. Det är en stor och viktig utmaning för Malmö stad att i samverkan med aktörer på bostadsmarknadens spelplan arbeta för bostadsbyggande som fler kan efterfråga. Nedan ges exempel på bostadsprojekt som pågått under 2014 som på olika sätt belyser de varierade förutsättningar en tät stad ger, och vilka utmaningar bostadsbyggandet står inför beroende på var i staden bostadsbyggandet sker. Exemplen visar också vilka möjligheter som finns, att det går att bygga goda bostäder även där förutsättningarna i form av till exempel infrastruktur inte omedelbart verkar vara en fördel, eller att det går att tänka kreativt och hitta möjligheter i befintliga bestånd. Bild: Trianon/Slottsstadens Fastighetsutveckling AB Bostadsbyggande i olika lägen Ett förtätningsprojekt i den täta staden är Luggude i Slottsstaden. Det byggstartades under 2014 och flerbostadshuset innebär en förtätning i ett bostadsområde från mitten av 1900-talet. Kvarteret där huset uppförs ligger i nära anslutning till Kronprinsen, men närmar sig mer ett område som präglas av lägre flerbostadshus i 5-6 våningar. Projektet innefattar 29 lägenheter fördelade över åtta våningar i bostadsrättsform. Det är ett bra exempel på förtätning i innerstadsmiljö och en komplettering som gervariation till befintligt bostadsbestånd. Ytterligare ett exempel på förtätning och hur man kan arbeta med ombyggnation av lokaler till bostäder är Vakten 3, i Norra Sofielund. Här har fastighetsägaren Contentus byggt om en tidigare frisörsalong till bostadslägenhet, som har blivit en 2:a på 53 kvm. Upplåtelseform: hyresrätt. Bild: Stadsbyggnadskontoret Bild: MKB I kvarteret Trevnaden, utmed Lantmannagatan, har MKB uppfört 170 lägenheter fördelat i tre hus innehållande kollektivboende, LSS-boende och nio radhus. Projektet färdigställdes i årsskiftet 2014/2015. Det är ett bra exempel på variation vad gäller upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. I området är det nära till service och med endast ett par minuterna till kollektivtrafik och framöver även tåg när station Rosengård samt station Persborg öppnar. 22
Under 2014 byggstartade HSB Sundsfastigheter hyresrätter i kvarteret Racketen i Hyllie. Det är ett bra exempel på hur man bygger samman staden och länkar Holma-Kroksbäck med nya Hyllie. Projektet består av fyra byggnadskroppar med totalt 128 bostadsenheter med tyngdpunkt på mindre lägenheter. Bottenvåning mot Hyllie Boulevard förbereds för kontorslokaler. Bild: HSB Sundsfastigheter I kvarteret Persborg testar MKB en ny form av förtätning. Två outnyttjade källarlokaler har omvandlats till suterränglägenheter, på ett rum och kök om 44 respektive 55 kvm. Till lägenheterna hör en egen uteplats, i anknytning till gården, vilket bland annat kan bidra till att en bättre och tryggare utemiljö skapats. Lägenheterna färdigställdes under 2014. I östra Malmö pågår utbyggnaden av området Gyllins trädgård. Här byggstartades under 2014 projektet Skrållan 1 av Sundprojekt. Fastigheten bebyggs med 28 radhus på 89 kvadratmeter som är tänkta att bli bostadsrätter. Projektet är ett exempel på hur man arbetat med att hitta prisvärda och yteffektiva bostäder för en bred målgrupp. Bild: MKB Malmö stads ambitioner att skapa en ekologiskt hållbar stad kan bland annat exemplifieras med MKBs Greenhouse i kvarteret Hösten, i Ekostaden Augustenborg. Det är även ett bra exempel på förtätning, ett nytt tillskott i befintligt bostadsområde som bidrar till variation, både vad det gäller lägenhetstyper och funktionsblandning. Projektet innefattar ett punkthus med 59 hyreslägenheter, mestadels tvåor. Greenhouse profilerar sig som en boendemiljö för en modern och klimatsmart livsstil. Det kommer att bli passivhus med bland annat smarta elnät, gröna tak och tak med solceller, enkla och smarta lösningar för källsortering samt separat mätning och debitering av varmvatten och el. Projektet består av tre sammanhängande delar: ett fjortonvåningshus med cirkaa 34 lägenheter, tolv etagelägenheter med radhuskänsla samt det gamla tvätteriet/förrådet med ekoprofilförskola. Två odlingskollektiv blockhyr två lägenheter om 7 rum och kök. Lägenheterna kan odla på en 20 kvadratmeter stor balkong med specialdesignade odlingslådor och växtverkstad/grovkök för att kunna hantera jord och växter innan de planteras. Halva balkongen är inglasad för att skapa olika temperaturzoner. På husets tak kommer det även att finnas en takträdgård med ett stort växthus för odling och gemenskap. Bild: Sundprojekt AB Bild: MKB 23