Ärende 6 Kommunstyrelsens mål och budget 2014-2016

Ärende 6 Kommunstyrelsens mål och budget 2014-2016

Tjänsteskrivelse 2013-03-26 KS 2013.0048 Handläggare: Hans Lundell Kommunstyrelsen Uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott till kommunstyrelsen inför 2014-2016 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2014-2016. Genomgångarna utmynnade i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna. Kommunstyrelsen har fått två generella och sex verksamhetsspecifika frågor/uppdrag. Kommunfullmäktige har fått två verksamhetsspecifika frågor. De generella avser fullmäktigemål och nämndmål, vilka per definition tillhör den politiska arenan, och därför lägger förvaltningen inte några förslag. De verksamhetsspecifika frågeställningarna har besvarats så långt det är görligt. Arbetsutskottet hade vidare bett kommunstyrelsen att beskriva åtgärder och konsekvenser av en neddragning av styrelsens ramar med 1.124 tkr. En reducering av kommunstyrelsens ramar i den storleksordningen har givetvis en negativ påverkan på styrelsens möjligheter att bedriva en proaktiv verksamhet. Styrelsens dubbla uppdrag, att dels svara för ledning och styrning och dels vara ett administrativt stöd till övriga nämnder, är båda vitala uppgifter för kommunens sammatagna möjlighet att utveckla Karlskoga kommun och att bidra till ett gott liv för karlskogaborna. Under 2013 har tre medarbetare slutat och tjänsterna har inte återbesatts. Det gäller projektledare för lokalutredingen, organisationskonsult och jämställdhetsstrateg. Växeln/ receptionen bedöms kunna reducera personalstyrkan med 0,5 tjänst. Sammantaget bör kommunstyrelsen kunna reducera sina ramar med 1.124 tkr. Den direkta konsekvensen av detta blir en försämrad utredningskapacitet. Kvaliteten i utredningarna minskar och framför allt minskar möjligheten att kunna leverera efterfrågade beslutsunderlag i tid. c:\temp\hlul95xjyx.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 202 71 MALMÖ 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991

2013-03-26 2 (9) Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 26 mars 2013. Mål och budget 2014-2016 uppdrag till nämnderna. Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2014-2016. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2014-2016. Genomgångarna utmynnade i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna. Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden 2014-2016. Befolkningsminskningen har bromsat något det senaste året och skatteunderlaget beräknas på en marginellt stigande befolkning. Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna. Inga förändringar föreslås för nuvarande sex fullmäktigemål. Beskrivning av förslag Generella frågor Arbetsutskottet ställde två generella frågor till nämnderna/styrelsen: Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Målformuleringar är per definition strikt politiska övervägningar, varför förvaltningen inte lämnar något förslag. Verksamhetsspecifika frågor kommunfullmäktige Utöver de generella frågeställningarna har kommunstyrelsens arbetsutskott ställt ett antal verksamhetsspecifika frågor till nämnderna och styrelsen. Kommunfullmäktige fick två frågor/uppdrag att besvara. Redovisa en plan för hur etiska riktlinjer för det politiska arbetet kan arbetas fram En beredning under kommunfullmäktige tillsätts med representanter från varje parti som finns representerat i kommunfullmäktige. Arbetet bör kopplas ihop med de gemensamma värderingar som antagits av förvaltningsorganisationen. En tjänsteman från kommunstyrelsens ledningskontor bistår beredningen.

2013-03-26 3 (9) Avstämning gör förslagsvis vid den partiföreträdarträff som kommunfullmäktiges ordförande kallar till två gånger per år. Arbetssättet har förankrats med kommunfullmäktiges presidium som var de som lyfte frågan. Redovisa hur kostnadsutvecklingen för överförmyndarverksamheten kan beräknas för 2014-2016 Överförmyndarnämnden har ännu inte lämnat besked på de frågor som ställts beträffande kostnadsutvecklingen under de kommande åren. Det man i nuläget kan konstatera är dock att kostnaderna för 2014 sannolikt kommer att stiga för Karlskogas del, eftersom det syns en ökning av antal ärenden och insatserna av gode män. En översyn av fördelningsnyckeln pågår, varför någon summa ännu inte går att fastställa. Verksamhetsspecifika frågor - kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har fått fick sex frågor/uppdrag att besvara, vilka redovisas nedan. Redovisa konsekvenserna av att utrusta samtliga ersättare i kommunfullmäktige och nämnderna med läsplattor. Kostnaden för att förse samtliga ersättare i kommunfullmäktige och nämnderna med läsplattor uppgår första året till 400 tkr eller 466 tkr. Den dyrare varianten innebär att de förtroendevalda får en individuell e- postadress inom Karlskoga kommun. För år två och framåt uppgår kostnaderna till 76 tkr resp 83 tkr. Priset är beräknat på samma platta som används just nu av övriga ledamöter. Utvecklingen på området går snabbt och priserna kan komma att förändras. Antalet ersättare är beräknat utifrån samtliga politiker där personer som redan är ledamöter har tagits bort, samt de som är ersättare i fler än en nämnd bara är räknade en gång. I praktiken bör kostnaden för kommunstyrelsen inte behöva bli fullt så hög, eftersom flera nämnder redan har beställt läsplattor till sina ersättare. Möjligen gör någon/några nämnd/er bedömningen att det blir för dyrt med läsplattor till ersättarna. Kravet på rättvisa mellan nämnder som redan har beställt och de som inte har beställt kan då tvinga fram en kostnadsneutralitet. I så fall blir kostnaden den ovan beskrivna. Driva frågan om skatteväxling för färdtjänst. Skatteväxling av kollektivtrafiken genomfördes inför 2012. Eftersom det fanns synpunkter från vissa kommuner infördes två kontrollstationer där skatteväxlingen ska utvärderas. Den sista kontrollstationen ska ske under

2013-03-26 4 (9) hösten 2013. Sannolikt är det inte möjligt att växla ytterligare ansvar för färdtjänst förrän den första skatteväxlingen är färdigkontrollerad. Ingen kommun har drivit frågan om ytterligare växling. Forum för att driva frågan är övergripande politiska samarbetsforum. Dessutom finns det en arbetsgrupp som utreder kontrollstationerna avseende den första skatteväxlingen. Arbetsgruppen består av b l a Tore Öberg och Johan Hultkrans och kan ev fungera som en beredningsgrupp. Tillsammans med berörda förvaltningar beskriva hur en utveckling av IT/bredbandsinförande kan skapa nya möjligheter/tjänster inom skola, vård och omsorg. Sverige och andra länder, står inför en omfattande samhällsförändring. Framtiden handlar om att stimulera företagandet, ta tillvara på innovationer och skapa bra investeringsklimat i hela landet. Det handlar också om att höja kunskapsnivåer, att vara konkurrenskraftig i en alltmer globaliserad värld och att därigenom få en bättre tillväxt och öka välfärden. Samtidigt behöver vi minska miljö- och klimatpåverkan. Samhället blir alltmer digitaliserat och tillgängligheten till omvärlden allt större. Det ligger i allas intresse att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, så snabbt som möjligt. Regeringen har i IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige satt upp ambitiösa mål om att Sverige ska vara bäst i värden på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. En hörnpelare i den digitala agendan är den bredbandsstrategi som regeringen tagit fram. Målet är att senast 2020 bör minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund. Enligt PTS Bredbandskartläggning (oktober 2012) hade 49 % av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till ovanstående mål. Karlskogas procentsats uppgår till 56 % och vi ligger på 8 plats i länet. Trots Kemabs ifrågasättande, torde frågan om det är kostnadseffektivt ur ett koncernperspektiv att låta Karlskoga Bredband investera och drifta bredbandsutbyggnaden i Karlskoga fortfarande vara aktuell. Kommunens sjunkande plats i länet stämmer till eftertanke. - Varför är det viktigt för en kommun att digitalisera samhället ytterligare? - Varför är det viktigt med bredband och varför räcker inte infrastruktur med lägre kapacitet? - På vilket sätt kommer digitala tjänster att kunna utnyttjas för att stötta pågående samhällsförändring? - På vilket sätt kan bredband bidra till ökad tillväxt och attraktionskraft för kommunen. Ovanstående frågor bör vara kopplat till politikens ambition kring det som rör näringslivsutveckling, tillväxt, turism, utbildning, vård och

2013-03-26 5 (9) omsorg, kommunens administration och service den samhällsförändring som kommunen står inför. Klart är dock att nuvarande lägre hastighet inte kommer att räcka om 5 år (ADSL), lika lite som gamla typens modem 128 Kbit skulle räcka idag! Exempel på områden med bredband som kommer att tillföra nytta för kommunen är följande, både nu och i framtiden: Nytta som bredband skapar vad gäller tillväxt, näringlivsutveckling, turism, utbildning, kultur och fritid etc Nytta som bredband skapar inom vård, skola och omsorg och den kommunala förvaltningen Nytta som bredband skapar inom kommunikation och trafik Nytta som bredband skapar med avseende på förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kommunen Nytta som bredband skapar för kommunens invånare med hänsyn till olika behov samt var i kommunen man bor Detta kan exemplifieras enligt följande; För hemvården utvecklas nationellt olika tekniska stöd för att främja kvarboende. Exempel på dessa stöd är olika typer av bildtelefoni, text och bildmeddelanden, och kameratillsyn (istället för tillsyn av en personal, t ex på natten). Möjlighet till effektivt distansarbete för dem som vill bo kvar i mindre orter och landsbygd. Modersmålsundervisning på distans samt möta ungdomars och studenters höga krav på moderna IT-lösningar och på kommunikation i studiemiljöer Möjlighet att som skola och lärare erbjuda strömmande video för genomgång av arbetsmoment samt att kunna erbjuda föräldramöten över nätet med både bild och ljud. Barn och ungdomar kan via snabb och stabil uppkoppling delta i samarbeten och möten globalt via exempelvis sociala medier. Läromedel som finns tillgängligt online kommer öka och en snabb uppkoppling kommer underlätta betydligt vid arbete för elever. Att nå samtliga hem är även ett steg mot social utjämning i samhället där alla kommer kunna erbjudas en snabb och stabil uppkoppling. Teleradiologi (patientdata och röntgenbilder) med utlåtande från läkare Införande av utvecklade medborgardialoger och e-petitioner för att öka medborgarnas möjlighet till inflytande och webbsända möten från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Ökad tillgänglighet och effektivitet genom nya och bredare försäljningskanaler och därmed nya kunder och nya marknader

2013-03-26 6 (9) Redovisa konsekvenser av ökade kostnader p.g.a. nya brandstationer för Bergslagens Räddningstjänstförbund för 2014-2016. I nuläget finns inga exakta uppgifter om vilka ökade kostnader de nya brandstationerna kommer att medföra för Karlskoga kommun. Kostnadsökningen har uppskattats till 500 tkr. Hittills har inget framkommit som pekar i någon annan riktning, varför en ramökning av det beloppet är nödvändigt för att få balans i den del av kommunstyrelsens budget som avser räddningstjänsten. Redovisa konsekvenserna av att ökade kostnader för feriepraktik hanteras inom styrelsens preliminära driftramar. Enligt arbetsmarknadsenheten var det reella behovet i år 890 tkr men tilldelningen blev 800 tkr. Konsekvenserna av att inrymma denna kostnad inom ramarna 2014 innebär i praktiken att motsvarande summa måste tas från någon annan av styrelsens verksamheter. Det reella sparkravet för kommunstyrelsen blir då drygt 2 mnkr. En så stor ramminskning skulle kräva klara, tydliga och väl definierade ambitionsminskningar från styrelsens sida. Valnämndens kostnader ska utredas och hanteras inom budgetramen för 2014. Statsbidrag utgår med 712 tkr för valen och ytterligare 700 tkr har anvisats i budget för 2014. De totala kostnaderna är budgeterade till 1.384 tkr, varför valnämndens kostnader bör kunna rymmas inom tillgängliga medel. Ramar för drift och investeringar Drift En reducering av kommunstyrelsens ramar med 1.124 tkr har givetvis en negativ påverkan på styrelsens möjligheter att bedriva en proaktiv verksamhet. Styrelsens dubbla uppdrag, att dels svara för ledning och styrning och dels vara ett administrativt stöd till övriga nämnder, är båda vitala uppgifter för kommunens sammatagna möjlighet att utveckla Karlskoga kommun och att bidra till ett gott liv för karlskogaborna. Kommunstyrelsens budget är redan idag underbalanserad i förhållande till det uppdrag man har att utföra. Trots det har de ekonomiska resultaten de senaste åren sammantaget varit positiva. Anledningen är mer slumpartad än medvetet planerad, bl a genom svårigheter att rekrytera personal. Under 2013 har tre medarbetare slutat och tjänsterna har inte återbesatts. Det gäller projektledare för lokalutredingen, organisationskonsult och jämställdhetsstrateg. Lokalutredningen är slutförd, varför någon projektledare inte behövs längre.

2013-03-26 7 (9) Jämställdhetsstrategen arbetade ursprungligen i Karlskoga (40%), Kristinehamn (40 %) och Degerfors (20 %). Degerfors sade upp avtalet 2011. Karlskogas kostnad var således en 40-procentstjänst. Arbetet utgjordes enbart av strategiskt arbete, såsom planering av JGL-utbildningar och andra kommunövergripande åtgärder. Det verksamhetsinriktade arbetet kommer även i fortsättningen att bedrivas på respektive förvaltning. Jämställdhetsarbetet för Karlskoga kommun som arbetsgivare handläggs i fortsättningen av personalavdelningens övriga personal. Det strategiska arbetet kan med fördel läggas på kansliavdelningen. En nyrekrytering kommer att ske på avdelningen under andra halvåret med anledning av en pensionsavgång. Organisationskonsulten arbetade med div utredningar såsom exempelvis Kundtjänst och som internationell sekreterare. Stryks tjänsten ur organisationen kommer det att påverka såväl arbetssituationen för kvarvarande utredningspersonal som möjligheterna att förse kommunstyrelsen med kvalificerade utredningar. Här kommer det politiska arbetet att direkt påverkas. Ytterligare reduceringar i personalstyrkan bedöms som möjliga. Idag svarar tre telefonister (2,25 åa) för telefoni och reception i kommunstyrelsens hus. Telefonisterna svarar idag på ca 400 samtal per dag. Om antalet telefonister minskas med 0,5 tjänst skulle detta innebära en försumbar ökning av antalet samtal per person. Denna ökning borde rymmas inom ramen för 1,75 telefonist. Problem kommer att uppstå schematekniskt för att täcka receptionens öppettider som de ser ut idag. Här kan möjligen samverkan med övriga avdelningar inom huset lösa problemet. Kommunens avtal med Kemab rörande bredband har efter 10 år omförhandlats. Avtalet gäller för kommunens ca 80 arbetsställen. Avtalet tecknades på 2 mkr/år. Rabatt utgår efter förlängning med 200 tkr/år. Sammantaget innebär ovanstående att kommunstyrelsen bör kunna reducera sina ramar med 1.124 tkr. Den direkta konsekvensen av detta blir en försämrad utredningskapacitet. Kvaliteten i utredningarna minskar och framför allt minskar möjligheten att kunna leverera efterfrågade beslutsunderlag i tid Investering Under förutsättning att investeringsbehovet inskränker sig till ITinvesteringar kommer tilldelad ram att räcka. Frågan om behovet av att investera i nya ekonomi- och personalsystem är fortfarande inte helt klarlagda. Upphandling av personalsystem blir ett uppdrag för den gemensamma administrativa nämnden och beslut om nytt ekonomisystem är inte fattat.

2013-03-26 8 (9) Konsekvensbeskrivning En reducerad utredningsresurs minskar möjligheterna att förse beslutfattare och tjänstemän med bra beslutsunderlag och övrig professionell hjälp i deras kontakter med medborgarna. Med tanke på kommunstyrelsens lednings- och styrningsansvar påverkas även kostnadseffektiviteten negativt av den minskade utredningsresursen. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Godkänner redovisningen och översänder den till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare arbete. Hans Lundell Förvaltningschef Anna Drevenstam Kommundirektör Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsens ledningskontors avdelningschefer Kommunstyrelsens arbetsutskott

Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Dialog och inflytande En reducerad utredningsresurs minskar möjligheterna att förse beslutfattare och tjänstemän med bra beslutsunderlag och övrig professionell hjälp i deras kontakter med medborgarna. Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet En liten negativ påverkan, i och med att den strategiska funktionen urholkas. Det reella arbetet med jämställdhet hanteras även fortsättningsvis på resp förvaltning. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Med tanke på kommunstyrelsens lednings- och styrningsansvar påverkas kostnadseffektiviteten negativt av den minskade utredningsresursen. Tillväxt Den beskrivna förändringen påverkar i sig inte tillväxten i någon särskild riktning. Kommunens möjlighet att snabbt kunna utreda och tillmötesgå ex näringslivets krav och behov minskar.

2013-03-06 KS 2012.0011 Samtliga nämnder (ej valnämnden) Samtliga förvaltningschefer KSAU Mål och budget 2014-2016 uppdrag till nämnderna Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget 2014-2016. Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2013 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor enligt tidigare fastställd plan. Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden 2014-2016. Befolkningsminskningen har bromsat något det senaste året. För att beräkna skatteunderlaget har följande befolkningssiffror använts: 2014: 29 550 2015: 29 575 2016: 29 600. Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna. Uppdrag till samtliga nämnder Fullmäktigemål och nämndmål Inga förändringar föreslås för nuvarande sex fullmäktigemål. Eventuellt kan ett sjunde fullmäktigemål tillkomma angående minskad andel ekonomiskt utsatta barn. Alternativt kopplas nämndmål för detta till fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker kommun för alla. Förslag till fullmäktigemål för 2014-2016 redovisas i bilaga1. Preliminära styrmått (anger hur fullmäktigemålen ska mätas) anges. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan 2-4 202 71 MALMÖ 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (6) 2013-03-06 Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål 1 vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? (Avstämning görs den 29 och 30 april inför slutlig Mål och budget i september/oktober). Hur skulle ett nämndmål angående en minskning av andelen ekonomiskt utsatta barn kunna lyda? Med andra ord; på vilket sätt kan nämnden bidra till att minska andelen ekonomiskt utsatta barn? Uppdrag utifrån nämndgenomgångarna Uppdrag till kommunfullmäktige Redovisa en plan för hur etiska riktlinjer för det politiska arbetet kan arbetas fram. Redovisa hur kostnadsutvecklingen för överförmyndarverksamheten beräknas för 2014-2016. Uppdrag till kommunstyrelsen Redovisa konsekvenserna av att utrusta samtliga ersättare i kommunfullmäktige och nämnderna med läsplattor. Driva frågan om skatteväxling för färdtjänst. Tillsammans med berörda förvaltningar beskriva hur en utveckling av IT/bredbandsinförande kan skapa nya möjligheter/tjänster inom skola, vård och omsorg. Redovisa konsekvenser av ökade kostnader p.g.a. nya brandstationer för Bergslagens Räddningstjänstförbund för 2014-2016. Redovisa konsekvenserna av att ökade kostnader för feriepraktik hanteras inom styrelsens preliminära driftramar. Valnämndens kostnader ska utredas och hanteras inom budgetramen för 2014. Uppdrag till socialnämnden Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur möjligheterna att välja mellan olika maträtter kan öka. Tillsammans med kultur- och föreningsnämnden redovisa hur planerade aktiviteter inom särskilt boende kan utökas. Redovisa hur nämnden kan arbeta in dagvårdsresor i nämndens budget så att kostnaderna/kostnadsökningarna begränsas. Redovisa besparingar i samband med eventuell omflyttning av expeditionslokaler. Redovisa hur nämnden kan finansiera ökade driftkostnader för nytt vårdboende inom nämndens ram (med hjälp av pågående konsultutredning). Redovisa konsekvenser av att nämnden får hantera kostnader för försörjningsstöd inom nämndens ram. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. 1 Nämndmålen ska utgå från nämndens uppdrag och bidra till att fullmäktigemålen uppnås. Nämndmålen ska vidare ta sin utgångspunkt i tidigare års resultat och en utblick i omvärlden.

3 (6) 2013-03-06 Uppdrag till barn- och utbildningsnämnden Tillsammans med folkhälsonämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Beskriv hur utökade öppettider i förskolan kan finansieras inom nämndens ram. Beskriv hur ämnesutvecklarna arbetar och används inom grundskolan. Tillsammans med gymnasienämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Omställningskostnaderna ska definieras i kr/år och tid (när de upphör). Använd tidigare utskickad mall. Uppdrag till kultur- och föreningsnämnden Redovisa en handlingsplan för hur nämnden kan engagera föreningarna (med eller utan kommunala bidrag) i integrationsarbetet. Tydliggör regelverket för föreningsbidrag samt hyressättning för föreningar. Redovisa utnyttjandegradens utveckling av Kungsteaterns lokaler. Redovisa Strandbadets intäkter per månad för de senaste tre åren samt en prognos för beräknade framtida intäkter. Redovisa eventuell redan gjord utredning för föreningsbidragens och övriga resursers fördelning på föreningarna ur ett genusperspektiv alternativt redovisa en plan för hur nämnden kan arbeta fram en sådan redovisning. Redovisa fasta respektive rörliga kostnader per öppettimme för biblioteket. Redovisa vad nämnden kan bidra med för att öka Karlskogas attraktionskraft utan att vara kostnadsdrivande. Tillsammans med socialnämnden redovisa hur planerade aktiviteter inom särskilt boende kan utökas. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Strandbadet: Beskriv konsekvenserna, tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, om underhållsutrymmet i hyreskostnaderna inte höjs med 530 tkr 2014. Beräkna hyreshöjningen för Strandbadet om internräntan höjs till 4 %. Beskriv konsekvenserna om kultur- och föreningsnämnden inte får kompensation för denna hyreshöjning. Beskriv hur hyresintäkten från BIK Karlskoga är uppbyggd och hur intäktsutvecklingen har varit 2012-2013 samt förväntas vara 2014-2016. Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden Redovisa gjorda jämförelser med andra kommuner av verksamhetsresultat samt vilka slutsatser nämnden har dragit inför framtida strategier/planering. Redovisa en handlingsplan för ökad brukarnöjdhet vad gäller nämndens verksamhet som helhet.

4 (6) 2013-03-06 Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom fastighetsverksamheten. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Redovisa konsekvenserna av att hyressättningen för den nybyggda brandstationen sker enligt annuitetsmetoden. Uppdrag till folkhälsonämnden Tillsammans med barn- och utbildningsnämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Tillsammans med socialnämnden redovisa en handlingsplan för hur möjligheterna att välja mellan olika maträtter kan öka inom äldreomsorgen. Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom kost och städ. Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Uppdrag till gymnasienämnden Redovisa exempel på modeller för uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år. Tillsammans med barn- och utbildningsnämnden redovisa en handlingsplan för hur kommunens ungdomar bättre kan klara gymnasiet på 3 år. Beräkna hyreshöjningen för Möckelngymnasiet om internräntan höjs till 4 %. Beskriv konsekvenserna om gymnasienämnden inte får kompensation för denna hyreshöjning. Uppdrag till den koncernövergripande ledningsgruppen Redovisa en plan för hur samverkan mellan skola - näringsliv kan utvecklas när det t.ex. gäller praktikplatser.

2013-03-06 5 (6) Ramar för drift och investeringar Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett förslag till drift- och investeringsramar för respektive facknämnd. Preliminära driftramar Budget Plan Plan 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige 2 596 2596 2 596 Kommunstyrelsen 108 200 108 200 108 200 Socialnämnden 565 672 568 288 568 288 Barn- och utbildningsnämnden 397 102 395 556 395 556 Gymnasienämnd 145 341 146 287 146 287 Kultur- och föreningsnämnden 77 003 77 003 77 003 Samhällsbyggnadsnämnden 57 355 57 355 57 355 Myndighetsnämnden 325 325 325 Folkhälsonämnden 2 110 2 110 1 610 Summa 1 355 704 1 357 720 1 357 220 Eftersom nuvarande skatteprognoser visar på försämrat utfall jämfört med tidigare uppdras åt respektive nämnd att beskriva åtgärder och konsekvenserna av en neddragning av ovan preliminära driftramar (2014) med följande belopp: tkr Kommunfullmäktige -27 Kommunstyrelsen -1124 Socialnämnden -5878 Barn- och utbildningsnämnden -4126 Gymnasienämnd -1510 Kultur- och föreningsnämnden -800 Samhällsbyggnadsnämnden -596 Myndighetsnämnden -3 Folkhälsonämnden -22

6 (6) 2013-03-06 Investeringar enligt KSAU 2013-01-28 (tkr) Förvaltning 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen 2 000 2 000 5 000 Samhällsbyggnadsnämnden 31 228 39 660 35 000 Socialnämnden 4 270 3 370 5 610 SN uppdrag till SBN 0 0 0 Folkhälsonämnden 1 732 670 1 010 FHN uppdrag til SBN 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 3 500 3 500 3 500 Gymnasienämnden 1 500 1 400 2 500 Kultur- och föreningsnämnden 3 220 2 200 5 350 KUF uppdrag till SBN 2 000 5 500 0 49 450 58 300 57 970 Uppdrag till nämnderna Ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom ovan föreslagen ram. Patrik Haasma Brittmarie Ahlm Bilaga 1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2014-2016

Bilaga 1 1 (7) 2013-03-05 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2014-2016 Med Vision 2020 som bas, tidigare års resultat och en utblick i omvärlden föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att sex stycken fullmäktigemål ska gälla för 2014-2016. Fullmäktigemålen anger vad vi alla tillsammans ska uppnå för att kunna nå Vision 2020. Fullmäktigemålen berör huvudsakligen samtliga nämnder och är av inriktningskaraktär. För att kunna följa upp målen är ett antal styrmått (indikatorer) kopplade till varje mål. Styrmåtten anger på vilket sätt målen ska mätas och vilken ambitionsnivå som ska gälla för de kommande åren. Här nedan anges de styrmått som är beslutade för 2013-2016. Styrmåtten är preliminära och kan komma att ändras under våren 2013. Vem berörs och vem samordnar? För varje mått anges vilka nämnder som är berörda och som ska bidra till att målet uppnås. Även vilken nämnd som ansvarar för att samordna arbetet anges. Den samordnande nämnden ansvarar bland annat för att rapportera resultatet till kommunfullmäktige. Övriga berörda nämnder förväntas bidra till att målet uppnås. Samordnande nämnd/-er ansvarar för att samordna arbetet med målet inom kommunen sammanställa vad berörda nämnder gör för att bidra till måluppfyllelsen följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Berörd nämnd ansvarar för att arbeta aktivt för att bidra till att målet uppnås samverka med övriga berörda nämnder upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen följa upp verksamhetsplanen och redovisa resultatet för nämnden återrapportera efterfrågade resultat till kommunfullmäktige. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan.

Bilaga 1 2 (7) 2013-03-05 Mål 1 mäter vi genom Styrmått 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Berör: Samtliga nämnder 59-62 - xx Styrmått 1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden. 88 (2011) F 85 - F 87 - P 95 P 95 Styrmått 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, fler? 38 38 38 45? Styrmått 1.4 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Berör: Samtliga nämnder 56-62 -?

2013-03-05 Bilaga 1 3 (7) Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäter vi genom Styrmått 2.1 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 54-60 - xx Styrmått 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 68 80 83 85 xx Styrmått 2.3 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 37-45 - xx

2013-03-05 Bilaga 1 4 (7) Medarbetarperspektiv Mål 3. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att levereraservice med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 3 mäter vi genom Styrmått 3.1 Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 66-68 - xxx Styrmått 3.2 Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 67-70 - xxx Styrmått 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 69-72 - xxx Notera - Här behöver vi ha fler/andra styrmått, annars kan inte målet mätas mer än vartannat år.

2013-03-05 Bilaga 1 5 (7) Utvecklingsperspektiv Mål 4. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Mål 4 mäter vi genom Styrmått 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 66 (2011) 70-72 - Styrmått 4.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 3,1-3,6 - xxx Styrmått 4.3 Antal nystartade företag per 1 000 invånare (antal/år) Mätning: Nyföretagarcentrums Företagarbarometer Berör: Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden fler? 3,2 1-4,5 - xxx 1 Januari-juni 2012

Bilaga 1 6 (7) 2013-03-05 Mål 5. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskogakommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 5 mäter vi genom Styrmått 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Kga 83 F 80 - F 82 - Dfs 81 P 90 P 90 Styrmått 5.2 Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder -9-10 -12-14 xxx Styrmått 5.3 Kostnad för Nöjd-Medborgar-Index (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: SCB:s medborgarundersökning och egen mätning Berör: Samtliga nämnder 827-793 - xxx

Bilaga 1 7 (7) 2013-03-05 Mål 6. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 6 mäter vi genom Styrmått 6.1 Andel godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden 75,2 90 95 100 xxx Styrmått 6.2 Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden 79 60 62 63 xxx Styrmått 6.3 Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första hand (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämnden 22 17,0 17,0 17,0 xxx Styrmått 6.4 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden Kga 12,3 13,3 13,4 13,5 xxx Dfs 13,8