Beställare: Stenungsunds kommun 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Matilda Svenning Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr: 102 35 62 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\35\1023562\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\spekeröd.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB
3 (28) Innehållsförteckning 1 Orientering... 5 2 Befintliga dagvattenförhållanden... 7 3 Föreslagen dagvattenhantering... 13 3.1 Framtida dagvattenflöde... 13 3.2 System för omhändertagande av dagvatten... 14 3.2.1 Dagvattendammar... 15 3.2.2 Torra översvämningsytor... 16 3.2.3 Genomsläppliga beläggningar... 16 3.2.4 Gröna tak... 17 3.2.5 Nyttjande av takvatten... 18 3.2.6 Gröna öar... 19 3.2.7 Svackdiken... 20 3.2.8 Rening av dagvatten... 21 3.3 Höjdsättning... 23 3.4 Fråstorpsbäcken... 23 3.5 Förslag till vidare undersökningar... 25 3.6 Rekommendationer inför vidare planering... 25 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattensystem Föreslagen dagvattenhantering
4 (28)
5 (28) 1 Orientering På uppdrag av Stenungsunds kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till program för bostäder och verksamheter m.m. i, Stenungsunds kommun. Programområdet är beläget på båda sidor om väg 650, söder om Stenungsunds tätort, se figur 1. Då ingen digital programområdesgräns har tillhandahållits, har ett utredningsområde upprättats. Skillnaderna mellan program- och utredningsområdet bedöms dock vara marginella. Utredningsområdet omfattar ca 76,4 ha och utgörs huvudsakligen av åkermark. Figur 1. Av markeringen framgår utredningsområdets läge Marken i området utgörs huvudsakligen av flack åker- och ängsmark, omgärdat av mer kuperade skogsområden där berg i dagen förekommer. Marknivåerna varierar mellan ca + 16 m och ca + 57 m. Utredningen syftar till att ge en översikt över utredningsområdets befintliga dagvattenförhållanden och topografiska förutsättningar, som underlag för fortsatt planering.
6 (28)
7 (28) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet har tillhandahållet kartmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet, och i dess närhet, beskrivs nedan och illustreras i bilaga 1. Vid inventeringstillfället, den 11 juni 2012, identifierades inga större instängda områden. Vädret vid inventeringstillfället var regnigt och hade föregåtts av relativt mycket nederbörd. Enligt ovan är marken inom utredningsområdet förhållandevis flack och utgörs huvudsakligen av jordbruksmark. De lägsta nivåerna återfinns längs Fråstorpsbäcken, belägen centralt i området, se figur 2 samt försättsbladet till föreliggande PM. Figur 2. Fråstorpsbäcken vid korsningen med Kännestorpsvägen
8 (28) Sju avrinningsområden har identifierats inom utredningsområdet, se figur 3. Inom avrinningsområde A sker dagvattenavrinning till Fråstorpsbäcken. Dagvatten inom område B avrinner västerut mot en annan bäck, vilken leds under väg E6 och vidare till Fråstorpsbäcken. Inom avrinningsområde C respektive D avrinner dagvatten mot befintliga diken utmed väg 650. Dessa vägdiken leder till Fråstorpsbäcken och ansluter till densamma vid trumman under väg E6. Från område E avleds dagvatten över naturmark samt via befintliga diken åt sydväst och vidare till Anråsån. Område F avvattnas på motsvarande sätt åt sydost med Anråsån som recipient. Avrinningsområde G avrinner via en befintlig trumma under väg 650 och vidare söderut i ett dike mot Anråsån. Figur 3. Karta över de sju identifierade avrinningsområdena Fråstorpsbäcken börjar i den nordöstra delen av utredningsområdet och leder västerut mot havet. Väster om utredningsområdet, på andra sidan väg E6 och järnvägen, har lek- och uppväxtområden för öring identifierats. Bäcken har sitt utlopp i en grund havsvik i Hakefjorden, Kyrkeby kile, vilken omfattas av Natura 2000- området Stenungsundskusten. Kuststräckans ekologiska status är enligt vattendirektivet klassat som måttlig och problem med övergödning föreligger.
9 (28) Anråsån rinner söder om programområdet och är vandringsområde för lax och öring. Området runt Anråsån är av riksintresse för naturvård bl.a. med anledning av lax- och öringbeståndet. Anråsån har ekologisk status god och har utlopp i havet i Kyrkeby kile. Till Fråstorpsbäcken leds dagvatten via diken, över jordbruksmarken samt via åkerdräneringar. Bäcken är på många håll kraftigt bevuxen. Där bäcken korsar befintliga vägar inom området har trummor anlagts. Trummornas dimensioner framgår av bilaga 1. Beräkningar av karaktäristiska flöden i Fråstorpsbäcken, uppströms väg E6, har genomförts. Då Fråstorpsbäcken är ett oreglerat vattendrag, vars avrinningsområde, se figur 4, är större än 1 km 2 och till största delen utgörs av naturmark har flödesberäkningar genomförts enligt Vägverkets publikation 2008:61, VVMB 310, kapitel 2.3. Naturmark. Vid beräkning av medelhögvattenföring, MHQ, samt högsta högvattenföring med återkomsttiden 100 år, HHQ 100, har en justeringsfaktor om 1,5 avseende förväntat förändrat klimat använts. Figur 4. Fråstorpsbäckens avrinningsområde, öster om väg E6
10 (28) Medelvattenföring, MQ: Medelhögvattenföring, MHQ: Högsta högvattenföring (T = 100 år), HHQ 100 : 25 l/s 510 l/s, inkl. klimatfaktor 2 040 l/s, inkl. klimatfaktor Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Västra Götaland, Maria Pihlblad 2012-06-19, finns inga markavvattningsföretag inom utredningsområdet. Beräkningar har genomförts för regn med återkomsttiden 10 år och varaktigheten har ansatts till 60 min, vilket bedöms motsvara dimensionerande rinntid före exploatering. Dimensionerande regnintensitet har, enligt Svenskt Vattens publikation P104, beräknats uppgå till ca 71 l/s,ha. Avrinningskoefficienten 0,1 har använts genomgående. Befintliga flöden inom respektive avrinningsområde framgår av tabell 1. Endast de delar av respektive avrinningsområde som är belägna inom utredningsområdet, och därmed berörs av planerad exploatering, har inkluderats i flödesberäkningarna. Noteras bör dock att även dagvatten från utanför utredningsområdet belägna delar av respektive avrinningsområde bör omhändertas med hjälp av föreslagna system för dagvattenhantering. Tabell 1. Befintliga flöden inom utredningsområdet Avrinningsområde Area (ha) Avrinningskoefficient Befintligt flöde (l/s) A 45,5 0,1 323 B 2,1 0,1 15 C 1,3 0,1 9 D 12,2 0,1 87 E 6,4 0,1 45 F 4,7 0,1 33 G 4,2 0,1 30 Totalt 76,4-542 En geoteknisk utredning har genomförts för ett mindre område inom det aktuella utredningsområdet, i samband med utarbetande av detaljplan för förskola inom del av fastigheten Kännestorp 2:25 (Bohusgeo, 2011). Planområdet är beläget på den södra sidan om väg 160. Enligt utredningen utgörs marken i området överst av ett 1,5 2 m djupt lager av siltig torrskorpelera. Under torrskorpeleran finns lera med en mäktighet av ca 2 10 m, underlagrat av friktionsjord. Grundvattennivån uppmättes i friktionsjorden under leran i en punkt och återfanns på en nivå om 0,1 m under markytan.
11 (28) Med hänsyn till rådande geotekniska förutsättningar bedöms möjligheterna till infiltration av dagvatten vara starkt begränsade. Grundvattenbildningen bedöms vara som störst inom de kuperade skogsområdena som omgärdar utredningsområdet, samt i anslutning till dessa. Infiltration av grundvatten sker dels via sprickor i berg, i viss utsträckning samt i slänter där övergången sker mellan berg och jord. Där det förekommer friktionsjord eller morän i anslutningen till berg i dagen, bedöms grundvattenbildningen vara som störst. Utströmningsområden för grundvatten sker främst i lägre terräng och sker huvudsakligen till naturliga bäckar och diken i området. Längs Fråstorpsbäckens slänter sker sannolikt den huvudsakliga utströmningen av grundvatten inom utredningsområdet. Vid befintliga förhållanden bedöms den främsta föroreningsbelastningen på diken och bäckar i området härröra från jordbruksmarken, och således främst utgöras av näringsämnen, t.ex. kväve. Då trafikintensiteten är mycket begränsad, liksom andelen hårdgjorda ytor i området, bedöms tillskottet av olja och tungmetaller i dagsläget vara begränsat. I tabell 2 redovisas haltdata för dagvatten från jordbruks- respektive ängsmark enligt StormTacs sammanställning, tillgänglig på http://www.stormtac.com. Tabell 2. Halter av föroreningar i dagvatten vid befintliga förhållanden (StormTac) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Jordbruksmark 0,22 5,3 9,0 14 20 0,1 1 0,5 0,005 100 0,15 Ängsmark 0,2 1,0 6,0 15 30 0,3 2 0,5 0,005 45 0,2 Medel 0,21 3,2 7,5 15 25 0,2 1,5 0,5 0,005 72,5 0,18 Poängteras skall att halterna som presenteras i tabell 2 är grovt uppskattade. Att utifrån dessa halter beräkna mängder, baserat på olika flödesscenarion bedöms i nuläget medföra stor osäkerhet.
12 (28)
13 (28) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera flödesökningen och minimera risken för översvämningar föreslås utjämning av dagvatten. För att inte öka belastningen på Fråstorpsbäcken, och övriga närliggande vattendrag, föreslås framtida utgående flöde från planområdet begränsas till att motsvara befintligt maxflöde. 3.1 Framtida dagvattenflöde På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104. Varaktigheten för dimensionerande nederbörd ansatts till 15 min, vilket bedöms motsvara rinntiden efter exploatering. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 med hänsyn till prognosticerade klimatförändringar. Regnintensiteten uppgår således till ca 217 l/s,ha vid ett 10- årsregn. Vid beräkningen har antagits en avrinningskoefficient om 0,25 i hela området efter exploatering. Detta motsvarar en sammanvägning av villabebyggelse med olika stora tomter, enligt Svenskt Vattens publikation P90. Då ingen illustrationsskiss erhållits och osäkerhet således råder kring slutgiltig placering och utformning av byggnader, bedöms medelvärdet vara tillförlitligt nog för en överslagsmässig flödesberäkning. Av tabell 3 framgår beräknade flöden från respektive avrinningsområde inom utredningsområdet efter exploatering. Tabell 3. Förväntade framtida flöden inom respektive avrinningsområde Avrinningsområde Area (ha) Avrinningskoefficient Framtida flöde (l/s) A 45,5 0,25 2 468 B 2,1 0,25 114 C 1,3 0,25 71 D 12,2 0,25 612 E 6,4 0,25 347 F 4,7 0,25 255 G 4,2 0,25 228 Totalt 76,4-4 095
14 (28) Vid exploatering av utredningsområdet beräknas dagvattenflödet således, vid ett 10-årsregn med 15 minuters varaktighet, öka från ca 542 l/s till ca 4 095 l/s. Området har dock, enligt ovan, flera utlopp och recipienter vilket fördelar belastningen. Genom att minimera andelen hårdgjorda ytor, d.v.s. anlägga så lite asfalt som möjligt, reduceras det framtida flödet och därmed mängden dagvatten som bör omhändertas. 3.2 System för omhändertagande av dagvatten System för dagvattenhantering, inklusive utjämningsmagasin, föreslås dimensioneras för nederbörd med återkomsttiden 10 år. Samtliga fastighetsägare i området föreslås tilldelas en anslutningspunkt för dagvatten. Före avledning föreslås fördröjning ske inom tomtmark eller med hjälp av gemensamma anordningar inom allmän platsmark. Höjdsättningen av området föreslås utformas så att dagvatten kan avledas ytligt, om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas i samband med extrem nederbörd. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas inom området. Detta innebär att Fråstorpsbäcken, och dess utlopp i havet, samt övriga befintliga dikessystem och vattendrag inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar än idag. För att fördröja utgående dagvattenflöde från planområdet efter planerad exploatering, till att motsvara befintligt maxflöde, erfordras en effektiv magasinsvolym om ca 2 930 m 3 vid dimensionering för ett 10-årsregn med 15 min varaktighet. System för omhändertagande av dagvatten föreslås utformas så att dagvatten från de delar av avrinningsområdena som är belägna utanför utredningsområdet ej belastar fördröjnings- och reningsanläggningar. Med hänsyn till rådande geotekniska förutsättningar bedöms möjligheterna till infiltration av dagvatten, enligt ovan, vara starkt begränsade. Nedan ges exempel på lämpliga system för fördröjning, rening och avledning av dagvatten. Slutgiltig utformning av system för dagvattenhantering föreslås fastslås i senare skede, med hänsyn till planerad bebyggelse och förväntad föroreningsbelastning. Delar av föreslagna system, där yta behöver reserveras i detaljplan, illustreras i bilaga 2.
15 (28) Avledning av dagvatten från södra sidan av väg 650 föreslås ske till Fråstorpsbäcken via ett dike eller en ledning. För att reducera belastningen på såväl diket eller ledningen som på Fråstorpsbäcken föreslås en s.k. torr översvämningsyta, se avsnitt 3.2.2, anläggas på den södra sidan av väg 650. Kapaciteten på befintlig privat dagvattenledning bör säkerställas innan ledningen eventuellt övertas för bruk av Stenungsunds kommun. 3.2.1 Dagvattendammar Dagvattendammar, se figur 5, kan anläggas som en del av parkytor eller stora öppna områden. Genom att förse anläggningarna med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammarna. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Figur 5. Dagvattendamm Dammar kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid skall ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. En nackdel är att de kräver stort utrymme. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande.
16 (28) 3.2.2 Torra översvämningsytor Ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Ett exempel på översvämningsyta visas i figur 6. Figur 6. Torr översvämningsyta, exempel från Kristianstad 3.2.3 Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 7. I figur 7 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor.
17 (28) Figur 7. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. 3.2.4 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 8. Figur 8. Bostadshus med gröna tak
18 (28) Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär. 3.2.5 Nyttjande av takvatten För att minska avrinningen av dagvatten från takytor till ledningsnätet kan takvattnet ledas ut på fastigheten med hjälp av utkastare och ränndalsplattor. För att infiltrationen ska fungera tillfredställande bör det beaktas att fastigheten inte får vara belägen i en lågpunkt eller svacka. Regnvatten kan även samlas upp i en tunna, placerad under stuprörsutkastaren och vidare användas för t.ex. bevattningsändamål, se exempel figur 9.
19 (28) Figur 9. Uppsamling av dagvatten i tunna för bevattningsändamål 3.2.6 Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 10. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 10. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten
20 (28) Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Vidare kan gröna öar utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik. 3.2.7 Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 11. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Figur 11. Svackdike (Ref. Peter Stahre) Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. Inom utredningsområdet kan svackdiken anläggas vid öppna ytor eller längs framtida lokalgator där utrymme finns. Meningen är att de skall fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att vidaregående flöde skall begränsas.
21 (28) 3.2.8 Rening av dagvatten De främsta källorna till föroreningar i dagvatten från utredningsområdet efter exploatering kommer sannolikt att härröra till trafik. De utgörs huvudsakligen av bilavgaser, läckage från fordon samt erosion av däck och vägbana m.m. Även atmosfäriskt nedfall tillhör en av de större föroreningskällorna. Dagvatten från större parkerings- och uppställningsytor kan innehålla spår av olja och partiklar och bör därför i så stor utsträckning som möjligt oljeavskiljas innan det når recipient eller kommunalt ledningsnät. Oljeavskiljare bör vara av klass I enligt SS EN 858-1, lamellavskiljare eller avskiljare med bypass. Avskiljare skall normalt vara utrustad med oljenivålarm. Dagvattendammar, se vidare kapitel 3.2.1, föreslås anläggas med dämt utlopp, vilket således utgör ett komplement till oljeavskiljare. I dammar uppnås även rening av andra föroreningar, såsom tungmetaller och närsalter, bl.a. genom sedimentering och ackumulering på vegetation. Ett bra alternativ för rening av dagvatten från hårdgjorda ytor med låg trafikintensitet, t.ex. parkeringsytor, är att rännstensbrunnar förses med brunnsfilter, se figur 12. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt. Figur 12. Principskiss filterförsedd rännstensbrunn. Källa: Flexiclean
22 (28) De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtret sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst 60 70 % för metaller och ännu högre för olja. Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Metoden är fördelaktig då höga vattennivåer riskerar att stiga upp i dagvattensystemet, då filterbrunnar inte är lika utrymmeskrävande som t.ex. oljeavskiljare. I tabell 4 redovisas haltdata för dagvatten från olika bebyggelsetyper enligt Storm- Tacs sammanställning, tillgänglig på http://www.stormtac.com. Tabell 4. Halter av föroreningar i dagvatten vid olika bebyggelsetyper (StormTac) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Villor 0,20 1,4 10 20 80 0,5 4 6 0,015 45 0,4 Radhus 0,25 1,5 12 25 85 0,6 6 7 0,02 45 0,6 Flerbostadshus 0,30 1,6 15 30 100 0,7 12 9 0,025 70 0,7 Verksamheter 0,28 1,9 20 22 140 1,0 5 8,5 0,05 100 1,5 Industri 0,30 1,8 30 45 270 1,5 14 16 0,07 100 2,5 Medel 0,27 1,6 17 28 135 0,9 8 9,3 0,036 72 1,1 Jämfört med befintlig föroreningsbelastning förväntas således koncentrationerna av näringsämnen, t.ex. kväve, i dagvattnet reduceras. Halterna av tungmetaller och olja ökar dock sannolikt, vilket erfordrar rening av dagvatten. Tillfredsställande rening av dagvatten bedöms kunna erhållas med hjälp av föreslagna åtgärder. Vidare bedöms recipientpåverkan reduceras i samband med att befintliga enskilda avlopp ersätts med kommunalt VA.
23 (28) 3.3 Höjdsättning Höjdsättningen av utredningsområdet är mycket viktigt och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå bör inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Vid ett sådant scenario föreslås höjdsättningen tillåta ytlig avledning av dagvatten till Fråstorpsbäcken. Vid höjdsättning skall hänsyn tas till rådande geotekniska förhållanden, vilka bör utredas vidare innan slutgiltig höjdsättning fastslås. 3.4 Fråstorpsbäcken Fråstorpsbäcken föreslås få behålla sitt läge, centralt inom utredningsområdet, och avleda dagvatten från området även efter exploatering. För att öka flödeskapaciteten och höja vattendragets estetiska värden, föreslås att bäcken rensas upp. Omläggning av delar av Fråstorpsbäcken kan innebära vattenverksamhet, som för vattendrag med aktuell vattenföring (medelvattenföring < 1 m 3 /s) kräver anmälan hos Länsstyrelsen. Om den bottenyta som vattenverksamheten omfattar i bäcken uppgår till mer än 500 m 2 råder dock tillståndsplikt. Noteras bör att osäkerhet råder kring vad som i detta fall avses med dikets bottenyta. Med hänvisning till samtal med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenvårdsmyndigheten, med stöd av vad som avses i andra liknande skrivelser, omfattar dikets bottenyta arean av vattenytan i diket vid medelvattenföring. Vidare diskuterades med Länsstyrelsen även möjligheten till undantag från anmälningsplikt om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållanden, enligt 11 kap 12 Miljöbalken.
24 (28) I samband med exploatering förväntas föroreningsbelastningen på Fråstorpsbäcken förändras. Då det är åkermark som tas i anspråk kan belastningen av fosfor och kväve, som i dagsläget bidrar till övergödning i Fråstorpsbäcken samt i den havsvik där bäcken har sitt utlopp, förväntas reduceras jämfört med befintliga förhållanden. I samband med en ökad andel hårdgjorda ytor och ökad trafikintensitet kan emellertid tillskottet av olja och tungmetaller i dagvattnet öka. Således bör reningsåtgärder vidtas, t.ex. i form av dagvattendammar och oljeavskiljare. Då marken kring Fråstorpsbäcken enligt ovan utgör huvudsakligt utströmningsområde för grundvatten, föreslås ingen bebyggelse anläggas i bäckens direkta närhet. Marken är sannolikt svårdränerad och fastigheter som anläggs nära bäcken riskerar problem med ytvatten som ställer sig ovan markytan i samband med kraftig nederbörd. I bilaga 2 har en bevarandezon om 10 m på ömse sidor om Fråstorpsbäcken markerats. Detta mått bedöms vara rimligt med hänsyn till flödesförhållanden i bäcken samt generella grundvattenförhållanden, estetik m.m. Då inga sjöar eller dammar är belägna uppströms bäcken, bedöms den främsta påverkan på flödet i Fråstorpsbäcken härröra från markledes tillrinning. Därmed bedöms 100-årsflöde inklusive klimatfaktor vara ett rimligt dimensioneringsantagande. Bevarandezonens exakta utbredning föreslås fastställas i senare skede, med bättre kännedom om rådande geoteknik samt lokala grundvattenförhållanden. Noteras bör att bevarandezonen inte skall förväxlas med den zonindelning som presenteras i länsstyrelsens publikation Stigande vatten (Västra Götalands och Värmlands län, 2011). Då det beräknade 100-årsflödet inklusive en klimatfaktor om 1,5 inryms i Fråstorpsbäcken, erfordras ingen specifik översvämningszon. I figur 13 visas beräknade vattenstånd vid de tre flödesscenarier som redovisats i kapitel 2. Det första flödesscenariot motsvarar medelvattenföringen i bäcken, MQ. Det andra scenariot är ett s.k. medelhögvattenflöde, MHQ, inklusive klimatfaktor och det tredje scenariot motsvarar högsta högvattenföring med en återkomsttid om 100 år, HHQ 100, inklusive klimatfaktor. Vattenståndsberäkningarna förutsätter ett väl rensat dike, Mannings tal antaget till 25, samt en dikessektion med mått i mm enligt figur 13. Sektionen uppmättes vid inventeringstillfället och bedöms vara relativt rådande. För att med större noggrannhet bedöma flödesförhållandena i Fråstorpsbäcken, erfordras inmätning i senare skede.
25 (28) Figur 13. Beräknade vattenstånd i Fråstorpsbäcken 3.5 Förslag till vidare undersökningar För att tillse att marken i området disponeras på bästa sätt, med hänsyn till samtliga styrande parametrar, föreslås en byggbarhetsbedömning och/eller en geoteknisk undersökning genomföras. En byggbarhetsbedömning genomförs för att identifiera delar av programområdet som är olika väl lämpade för planerad bebyggelse med hänsyn till rådande markförhållanden inklusive grundvattennivåer. Vid en geoteknisk utredning genomförs mer omfattande undersökningar, för att föreslå lämpliga åtgärder för erhållande av god markstabilitet och lämpliga metoder för grundläggning av byggnader. Ur dagvattenhänseende är det viktigt att med hjälp av ovanstående utredningar få svar på huruvida höjdsättningen av området kan utformas enligt kapitel 3.3, så att dagvatten kan avledas ytligt utan risk att fastigheter översvämmas. Vidare utgör information om grundvattennivåer, samt in- och utströmningsförhållanden för grundvatten, i området viktig indata vid val av lämpliga åtgärder för fördröjning av dagvatten. 3.6 Rekommendationer inför vidare planering Nedan sammanfattas kort föreslagna åtgärder samt allmänna rekommendationer beträffande framtida dagvattenhantering inom utredningsområdet, för att reducera recipientpåverkan och förbättra situationen i Fråstorpsbäcken samt andra vattendrag i området.
26 (28) Avledning av dagvatten föreslås huvudsakligen ske till Fråstorpsbäcken, vilken bör rensas upp i samband med planerad exploatering. Undantag är avrinningsområde B och G, där dagvatten avleds västerut via befintlig bäck respektive söderut via befintligt dike till Anråsån. För att inte öka flödesbelastningen på vattendrag i området, föreslås utjämning av dagvatten. Behovet av utjämning föreslås tillgodoses med hjälp av dammar, svackdiken samt torra översvämningsytor. Dagvattendammar föreslås i första hand anläggas i anslutning till Fråstorpsbäcken och ett svackdike kan med fördel anläggas i bäckens förlängning norrut. Torra översvämningsytor föreslås anläggas för att begränsa flöden i befarade trånga sektioner, t.ex. i anslutning vägtrummor. Anläggandet av hårdgjorda ytor föreslås begränsas för att reducera flödesintensiteten. Detta kan uppnås genom anläggande av exempelvis gröna tak, gröna öar eller genomsläppliga beläggningar. Erforderlig rening av dagvatten bedöms kunna erhållas med hjälp av dagvattendammar, brunnsfilter och oljeavskiljare. Lämpligt system utformas i senare skede med hänsyn till framtida bebyggelse. Tomtmark föreslås höjdsättas på högre nivåer än anslutande gatumark för att dag- och dräneringsvatten skall kunna avledas på ett säkert sätt. Lägsta golvnivå bör inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Om gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas ytledes via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Då utredningsområdet sannolikt indelas i ett antal detaljplaner och utbyggs i etapper, föreslås utjämning och rening av dagvatten ske inom respektive planområde. Dimensioner och kondition på befintliga trummor inom området, samt befintlig privat ledning, föreslås kontrolleras i de fall de avses integreras i framtida dagvattensystem. En geoteknisk utredning alternativt byggbarhetsbedömning föreslås utarbetas för området, för att undersöka rådande mark- och grundvattenförhållanden.
27 (28) Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
Bilaga 1 Beteckningar Utredningsområde Ytvattendelare Avrinningsriktning Lågstråk A Benämning avrinningsområde Befintligt dike/bäck Befintlig dagvattenledning A Väg E6 G Ø900 Ø600 C Väg 650 D Befintliga dagvattensystem F, Stenungsunds kommun Uppdragsnummer: 102 35 62 E Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Skala 1:6000 (A3) Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se
Bilaga 2 Beteckningar Utredningsområde Befintligt dike/bäck Befintlig dagvattenledning Föreslagen damm Föreslagen översvämningsyta Föreslaget huvudstråk för dagvattenhantering/bevarandezon för Fråstorpsbäcken Befintligt dike/bäck slopas Föreslaget svackdike/lågstråk Dagvatten föreslås utjämnas och genomgå erforderlig rening innan det avleds via Fråstorpsbäcken. Bäcken skall inte belastas med större flöden eller mer föroreningar än vid befintliga förhållanden. Val av föreslagna åtgärder konkretiseras i senare skede med hänsyn till planerad exploatering samt geotekniska förutsättningar. Föreslagen dagvattenhantering, Stenungsunds kommun Uppdragsnummer: 102 35 62 Norconsult AB Box 8774, 402 76 Göteborg Skala 1:6000 (A3) Tfn 031-50 70 00 www.norconsult.se