Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning

Transkript

1 Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun

2 Beställare: ALE KOMMUN ALAFORS Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Emma Nilsson Keskitalo Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\00\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\pm_utby3.25 dagvatten.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (18) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga dagvattenförhållanden Befintliga dagvattenflöden Framtida dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Rening av dagvatten Utjämning av dagvatten Gröna tak Träd Förslag till fortsatt utredning Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering

4 4 (18) 1 Orientering På uppdrag av Ale kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning för fastighet Utby 3:25 m.fl., i Älvängen, Ale kommun. Planområdet ligger utmed väg E45, öster om Norge-Vänerbanan och Göta älv, se figur 1 för områdets ungefärliga läge. I väster avgränsar E45:an och mot söder Kapellvägen. Planområde Göta älv Figur 1. Röd markering visar ungefärligt läge för planområdet Planområdet utgörs idag till stora delar av gräs- och hårdgjorda ytor i form av gator och parkeringar, se figur 2. I angränsning till området finns i dagsläget friliggande hus i form av bland annat kontorsbyggnader m.m. Inom de aktuella fastigheterna planeras för bostäder i fyra våningar och parkeringsanläggningar m.m. I dagsläget utgörs området till stor del av 64 parkeringsplatser. I planförslaget föreslås parkeringarna flyttas till den nordöstra delen av planområdet samt kompletteras med ca 29 parkeringsplatser.

5 5 (18) Marknivån inom detaljplanområdet varierar mellan +13 m och +15 m. Från planområdet lutar marken svagt ned mot Göta älv, från nivån ca + 12 m vid E45 och ned till nivån ca +11 m vid älvkanten. Göta älv E45 Figur 2. Röd markering visar detaljplaneområdets utbredning Enligt genomförd geoteknisk utredning, daterad , och tidigare utförda undersökningar består jorden i anslutning till E45 av lera till mellan 40 m och 50 m djup som dock minskar till m längre österut. Det fastare ytskiktet, torrskorpan, har en tjocklek av ca 1 1,5 m. Grundvattenytan är belägen i nivå med eller strax under markytan.

6 6 (18) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att en så bra bild som möjligt skall erhållas av områdets befintliga dagvattenförhållanden har en översiktlig inventering i fält genomförts. Dagvattnet i området avleds idag till den kulverterade Rallatébäcken. Från Rallatébäcken leds vattnet vidare till Grönån, som i sin tur mynnar i Göta älv, se figur 3. Grönån Göta älv Planområde Figur 3. Yt- och dagvattenavrinning i området Rallatébäcken är värdefull ur naturvårdssynpunkt eftersom den hyser ett bestånd av havsöring. För Göta älv och Grönån gäller miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten med riktvärden för bl.a. ph, uppslammade fasta substanser, ammoniak, ammonium och zink. Rallatébäcken, se figur 4 5, är kulverterad i stora delar av sin sträckning genom Älvängen. Bäcken har berörts av den omfattande väg- och järnvägsutbyggnaden som pågått de senaste åren genom Ale kommun. I samband med byggnationerna lades Rallatébäcken om i ny kulvert och en dagvattendamm anlades, se figur 6, för rening av vägdagvatten. Såväl Rallatébäcken som dammen leds under E45:an i två stycken mm ledningar innan de mynnar i Grönån, se figur 7.

7 7 (18) Figur 4. Rallatébäcken i sitt nya läge, i kulvert genom planområdet Figur 5. Rallatébäcken vid utlopp från två kulvertar av dimension mm

8 8 (18) Figur 6. Damm för rening av vägdagvatten Figur 7. Grönån

9 9 (18) 2.1 Befintliga dagvattenflöden Befintliga flöden inom planområdet har beräknats för regn med återkomsttiden 10 år och regnets varaktighet har ansatts till 10 minuter, vilket bedöms vara dimensionerande rinntid såväl före som efter exploatering. Regnintensiteten för valt regn uppgår till 228 l/s, ha. Avrinningskoefficienten har ansatts till 0,7 då större delen av planområdet i dagsläget utgörs av parkering, vägytor och andra hårdgjorda ytor. Avrinningsområdet omfattar ca 2,1 ha och begränsas av Tingsvägen, Göteborgsvägen, Änggatan och dagvattenledningen som korsar området i öster strax innan Repslagarvägen. Befintligt dagvattenflöde från avrinningsområdet beräknas uppgå till ca 335 l/s.

10 10 (18) 3 Framtida dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter. För det aktuella planområdet är andelen hårdgjorda ytor emellertid redan hög, varför ingen ökning av andelen hårdgjorda ytor är att vänta. Då recipienterna är känsliga bedöms emellertid rening av dagvattnet vara viktigt. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, inom området bör följas. I det här fallet innebär det att befintliga ledningar och vattendrag nedströms inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från planområdet än idag. Erforderligt dagvattensystem föreslås dimensioneras enligt Svenskt Vattens publikation P90. Då området kan klassas som ej instängt område inom citybebyggelse, skall ledningssystem för dagvatten dimensioneras så att dagvattnets trycklinje inte tillåts stiga till marknivån vid ett 10-årsregn. Dagvatten föreslås avledas till ett utjämningsmagasin vid parkeringsytan i den norra delen av planområdet. Därifrån föreslås avledning av fördröjt dagvattenflöde ske till den kulverterade Rallatébäcken. Ledningslägen och dimensioner bestäms i senare skede, med större vetskap om utformning av planerad bebyggelse. För att avleda dagvatten ytledes via vägar då kapaciteten på dagvattensystemet överskrids, bör enligt Svenskt Vattens publikation P105 gator i området alltid anläggas lägre än intilliggande fastigheter. Höjdsättningen skall utföras så att goda marginaler ges för att klara såväl dagens som framtidens extrema regn. Vid höjdsättning bör således framtida klimatförändringar tas i beaktning. 3.1 Framtida dagvattenflöden På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats. Vid beräkningarna har varaktigheten för dimensionerande nederbörd ansatts till 10 min, vilket bedöms motsvara rinntiden efter exploatering. Vid flödesberäkningen har klimatfaktorn 1,2 enligt Svenskt Vattens publikation P104 använts. Regnintensiteten uppgår således till 274 l/s, ha vid ett 10-årsregn.

11 11 (18) Framtida flöde förväntas uppgå till ca 400 l/s, vilket innebär en ökning om ca 65 l/s, vid dimensionerande nederbörd. För att kompensera ökningen och behålla samma flöde ut som idag krävs utjämning av ca 65 m 3 dagvatten. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor, d.v.s. anlägga så lite asfalt och stensättning som möjligt, reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Utgående flöde från planområdet bör totalt ej överstiga det befintliga maxflödet om ca 335 l/s. 3.2 Föreslagen dagvattenhantering Rening av dagvatten Några av de främsta källorna till föroreningar i dagvatten härrör från trafik. De utgörs huvudsakligen av bilavgaser, läckage från fordon samt erosion av däck och vägbana m.m. Även atmosfäriskt nedfall tillhör en av de större föroreningskällorna. Dagvatten från parkerings- och uppställningsytor kan innehålla spår av olja och partiklar och bör därför i så stor utsträckning som möjligt oljeavskiljas inom kvartersmark, innan det når recipient eller kommunalt ledningsnät. Oljeavskiljare bör vara av klass I enligt SS EN 858-1, lamellavskiljare eller avskiljare med bypass. Avskiljare skall normalt vara utrustad med oljenivålarm. För vissa verksamheter kan väl dokumenterad drift och dokumenterat underhåll av avskiljare ersätta larmanordning. Ett bra alternativ eller komplement för rening av dagvatten från hårdgjorda ytor med låg trafikintensitet, t.ex. parkeringsytor, är att rännstensbrunnar förses med brunnsfilter, se figur 8. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt.

12 12 (18) Figur 8. Exempel på filterbrunn integrerad i nedstigningsbrunn (Uponor) De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst % för metaller och ännu högre för olja. Brunnsfilter kräver regelbunden tillsyn och filtermaterialet måste bytas ut med jämna mellanrum för att inte mättas och på så vis mista sin funktion. Metoden är fördelaktig då höga vattennivåer riskerar att stiga upp i dagvattensystemet, då filterbrunnar inte är lika utrymmeskrävande som t.ex. oljeavskiljare.

13 13 (18) Utjämning av dagvatten Då grundvattenytan är i nivå med eller strax under marknivå är infiltration i området inte möjlig. Fördröjningsmagasin kan t.ex. bestå av s.k. rörpaket, se figur 9. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. I känsliga områden är fördelen även att föroreningsbelastningen på området kan kontrolleras. Kompletteras magasinet med oljeavskiljare, som tidigare föreslagits, uppnås rening av dagvattnet. Figur 9. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten ytterligare kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 10. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut.

14 14 (18) Figur 10. Bostadshus med gröna tak. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär Träd Som en förbättrande åtgärd i området, kan dagvatten effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Träd kan med fördel planteras i svackdiken eller kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

15 15 (18) Viktigt att beakta vid placering av trädplantering är dock problemet kring rortinträngning. Figur 11. Exempel på trädplantering, Norra hamnen i Helsingborg

16 16 (18) 4 Förslag till fortsatt utredning Föreliggande dagvattenutredning syftar till redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom planområdet samt föreslå framtida system för dagvattenhantering. Dock finns det i dagsläget några saker som behöver utredas vidare innan något slutligt system för dagvattenhantering kan fastslås. I första hand berör detta utformning av den föreslagna parkeringsytan i planområdets norra del. Det föreslås att ett utjämningsmagasin, i form av ett rörmagasin, skall anläggas under parkeringsytan. Placering av detta behöver dock ses över i detalj, då det riskerar komma i konflikt med befintliga VA-ledningar, se bilaga 2. Utrymme bedöms finnas för att inhysa magasinet men för att ansluta utflödet från magasinet till den recipienten, den kulverterade Rallatébäcken, erfordras detaljerad kontroll av exakta lägen och nivåer för de befintliga VA-ledningarna. Vidare råder i dagsläget ovisshet kring vilka krav som ställs på rening av dagvatten från parkeringsytor. Ale kommun håller för närvarande på att utarbeta en policy kring detta. Enligt uppgift från kommunen pågår diskussioner kring huruvida system med s.k. översilningsytor är aktuellt istället för traditionella oljeavskiljare. Om det blir aktuellt att anlägga en översilningsyta för rening och fördröjning av dagvatten från parkeringsytan, kan det bli aktuellt att i detaljplanen reservera plats för detta. Om system med oljeavskiljare blir aktuellt, bör placering av avskiljare samt förväntad flödesbelastning klarläggas.

17 17 (18) 5 Slutsatser Området består i dagsläget till stor del av hårdgjorda ytor i form av parkeringsplatser, vägytor och hustak. I samband med väg- och järnvägsutbyggnaden genom Ale kommun lades den befintliga Rallatébäcken om i ny kulvert som, tillsammans med en anlagd damm för rening och utjämning av vägdagvatten, har sitt utlopp i recipienten Grönån. Rallatébäcken är värdefull ur naturvårdssynpunkt eftersom den hyser ett bestånd av havsöring. För Göta älv och Grönån gäller miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten med riktvärden för bl.a. ph, uppslammade fasta substanser, ammoniak, ammonium och zink. Genom att implementera utjämning av dagvatten inom området innebär planerad exploatering ingen ökning av det från planområdet utgående dagvattenflödet. För bibehålla samma utflöde som idag erfordras utjämning av ca 65 m 3 dagvatten, förslagsvis i ett tätt magasin. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor, d.v.s. anlägga så lite asfalt och stensättning som möjligt, reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Vidare kan ytterligare åtgärder, t.ex. anläggande av gröna tak eller planterade träd, implementeras för att reducera dagvattenflödet. Föroreningsbelastningen bedöms med föreslagna åtgärder inte heller öka, då dagvatten från belastade ytor oljeavskiljs före avledning till recipient. Förutsatt att föroreningar från trafikytor och parkeringsplatser oljeavskiljs kan planförslaget till och med innebära att förorenings- och flödesbelastningen på recipienten förbättras i området. Norconsult AB Mark och Vatten VA-teknik Herman Andersson Herman.andersson@norconsult.com Emma Nilsson Keskitalo Emma.n.keskitalo@norconsult.com

18 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax