Nya Munkebäck Fördjupad dagvattenutredning

Transkript

1

2 Beställare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret GÖTEBORG Beställarens representant: Hanna C Kaplan Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\32\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\fördjupad Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Föreslagen dagvattenhantering Gröna tak Gröna gårdar Konsekvenser Kravformulering i detaljplan Kostnadsbedömning... 12

4 4 (14) 1 Bakgrund På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande fördjupning av tidigare genomförd dagvattenutredning till detaljplan för i Göteborg (Norconsult, ). Planområdet är beläget i östra Göteborg, på den plats där Munkebäcksgymnasiet tidigare låg, se figur 1. Inom planområdet, vars yta uppgår till ca 2,9 ha, planeras omkring 300 bostäder, verksamheter och en förskola. Under delar av bebyggelsen planeras anläggande av parkeringsgarage. Figur 1. Av markeringen framgår planområdets läge i östra Göteborg Planerad exploatering medför att de delar av planområdet som vore lämpliga för anläggande av utjämningsmagasin kommer att utgöras av ett garage under mark. I de delar av planområdet som inte planeras underbyggas av garage råder platsbrist p.g.a. tekniska anläggningar, såsom ledningar för VA, el, tele o.s.v. Således bedöms det vara omöjligt att få plats med underjordiska magasin för utjämning av dagvatten.

5 5 (14) Inom planområdet är idag i princip all mark hårdgjord och anläggningar för fördröjning av dagvatten saknas. Genom att göra avsteg från Göteborgs Stads policy för dagvattenhantering som fastställts i Vattenplanen, kan konstateras att en modern lösning är bättre än dagens, även om dimensioneringen inte fullt ut kan följa kommunens riktlinjer. Föreliggande PM syftar till att komplettera den tidigare utarbetade dagvattenutredningen (Norconsult, ) med fokus på utjämning och rening, utan underjordiska magasin, samt vidare beskriva renings- och fördröjningseffekter hos föreslagna system för dagvattenhantering. 2 Föreslagen dagvattenhantering Enligt ovan är föreliggande policy beträffande fördröjning av dagvatten oförenlig med planerad bebyggelsestruktur, varför avsteg från Göteborgs Stads riktlinjer är aktuellt. Dock skall system för dagvattenhantering i området utformas så att en förbättring jämfört med tidigare exploatering i området uppnås, med avseende på fördröjning och rening av dagvatten. Detta bedöms göras på bästa sätt genom att anlägga gröna ytor i så stor utsträckning som möjligt, såväl på gårdsytor som på tak. I samråd med Göteborgs Stad föreslås effekter av att anlägga 50 % av takytorna i området med sedumtak samt 50 % av gårdsmiljöerna som s.k. gröna gårdar utredas. På resterande del av takytorna ges utrymme för anläggande av solpaneler. 2.1 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor föreslås byggnader förses med vegetationsbeklädda s.k. gröna tak, se figur 2. Enligt ovan undersöks i föreliggande utredning effekterna av att anlägga sedumtak på 50 % av takytorna inom planområdet.

6 6 (14) Figur 2. Byggnad med grönt tak. Källa: Veg Tech AB Vegetationsbeklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Vidare har sedum, till skillnad från vanligt gräs, den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Enligt exploatören kommer takytorna i området utformas med en flackare sida och en brantare sida, där sedumtak lämpligen anläggs på den flackare. Den flackare delen av taken har föreslagits ges lutningar om ca Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Vikten hos ett vattenmättat sedumtak uppgår till omkring 50 kg/m 2, vilket kan jämföras med tegelpannor, vars vikt uppgår till ca kg/m 2, eller betongpannor, vars vikt uppgår till ca kg/m 2. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. De uppges även minska luftföroreningar, reducera buller samt främja den biologiska mångfalden.

7 7 (14) 2.2 Gröna gårdar För att reducera utgående dagvattenflöde från planområdet efter exploatering är det av stor vikt att hålla nere hårdgörningsgraden, d.v.s. minimera andelen hårdgjorda ytor, på innergårdar och övriga markytor. Även om gårdarna till stor del planeras underbyggas med garage, finns goda möjligheter att anlägga planerade grönytor och genomsläppliga beläggningar som bildar s.k. gröna gårdar mellan husen. I figur 3 visas ett exempel på utormning av en grön gård i centrala Stockholm. I figuren syns även sedumtak på cykelparkeringar. Figur 3. Grön gård i Bergsundsstrand, Stockholm. Källa: Veg Tech AB För att skydda det underliggande bjälklaget erfordras rotsäkra tätskikt, som håller rötter och fukt borta från garaget. Ovan tätskiktet bör ett dräneringslager anläggas, vilket kan transportera bort överskottsvatten från konstruktionen. Bjälklaget bör anläggas med fall, så att vatten kan transporteras bort från bjälklaget och inte riskerar bli stående i lågpunkter. För att skydda tätskiktet mot nötning samt för att minimera dräneringslagrets tjocklek, till förmån för ett tjockare vattenhållande jordlager, föreslås det dränerande skiktet utgöras av en s.k. dräneringsmatta.

8 8 (14) Ovan dräneringsskiktet är det vattenhållande jordlagret beläget. Det är till största delen där som flödesutjämning sker, genom att dagvattnet infiltrerar och tas upp av vegetationen. För att ge uppbyggnaden ännu bättre vattenhållande förmåga kan en del av jordlagret ersättas av andra vattenhållande material, t.ex. Grodan som kan magasinera mer vatten i förhållande till sin volym än vanlig planteringsjord. Vegetationsskiktet, som utgör den översta delen av uppbyggnaden, spelar en mycket viktig roll för utjämningseffekten och bör väljas med omsorg. Hänsyn bör även tas till växternas krav på jorddjup och vattentillgång vid dimensionering av övriga lager i uppbyggnaden. I figur 4 visas en schematisk skiss över hur en grönyta kan anläggas på ett garagebjälklag. Enligt uppgift från exploatören, Riksbyggen, planeras uppbyggnaden ovan garagebjälklaget omfatta totalt ca 40 cm. Figur 4. Schematisk skiss över uppbyggnad av grönyta på bjälklag Det är viktigt att genom höjdsättning samt anlagda rännor eller liknande möjliggöra en säker avledning av dagvatten även då jorden ovan garagebjälklagen är vattenmättad. I figur 5 visas ett exempel på ett system med utkastare och en ränna för överskottsdagvatten.

9 9 (14) Figur 5. Exempel på utformning av utkastare och dagvattenränna på grön gård. Norconsult 3 Konsekvenser Genom att implementera sedumtak på 50 % av takytorna inom planområdet samt anlägga gröna gårdar, med uppskattningsvis 50 % grönyta mellan planerade byggnader, kan det utgående flödet från planområdet reduceras jämfört med befintliga förhållanden. Genom att utjämna dagvatten med hjälp av ovanstående system beräknas det framtida dagvattenflödet inom planområdet reduceras från rådande ca 420 l/s, vid ett 10-årsregn innan exploatering, till ca 355 l/s. Av tabell 1 framgår beräknad fördelning av flöden från olika medverkade ytor inom planområdet. Flödesberäkningen har genomförts med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P90, där varje delyta multipliceras med en avrinningskoefficient, φ, samt en dimensionerande regnintensitet. Regnintensiteten har ansatts till 274 l/s, ha vilket motsvarar ett 10-årsregn med varaktigheten 10 min samt en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende en ökning av regnintensitet i samband med prognosticerade klimatförändringar.

10 10 (14) Tabell 1. Beräknade flöden efter exploatering Typ av yta Area (ha) φ Flöde (l/s) Gröna tak 0,34 0,31 A 29 Övriga tak 0,34 0,90 B 84 Gårdar 1,20 0,48 C 158 Park 0,34 0,10 B 9 Övrigt 0,68 0,40 D 75 Totalt 2, A) Enligt StormTac ( B) Enligt P90 C) Enligt P90 förutsatt 50 % grönyta D) Enligt P90 sammanvägning av avrinningskoefficienter för olika ytor Enligt tidigare utarbetad dagvattenutredning skulle efterlevnad av Göteborgs Stads riktlinjer för dagvattenhantering, med en effektiv magasinsvolym om ca 170 m 3 för fördröjning av dagvatten, medföra ett maximalt utflöde om ca 200 l/s. Med en dagvattenhantering enligt vad som nu föreslås, blir således flödesreduktionen inte lika stor som vid anläggande av fördröjningsmagasin. Flödesreduktionen medför dock ändå en kraftig minskning av belastningen på befintligt kombinerat ledningsnät, där dagvatten och spillvatten avleds gemensamt till Gryaab. Således reduceras mängden kombinerat avloppsvatten som bräddas till Säveån i samband med hög belastning på ledningsnätet. Föreslagna gröna system för dagvattenhantering bidrar även till rening av såväl dagvatten som luftmiljön genom fastläggning av partiklar på vegetation samt upptag av föroreningar i vegetation och jordlager vid infiltration. Det är svårt att fastställa vilken omfattning reningsprocesserna har, men att vegetation i stadsmiljö medför positiva effekter för såväl vattenkvalitet i recipienter för dagvatten som luftmiljö styrks av flera genomförda undersökningar. Enligt miljökvalitetsnormen (MKN) för Säveån har den ekologiska statusen 2009 klassificerats som måttlig. Det bedöms vara ekonomisk och tekniskt omöjligt att uppnå god status till 2015, varpå en tidsfrist fastställts till Enligt MKN fastställs morfologiska-, kontinuitets- samt flödesförändringar som orsaker till att god ekologisk status inte kan uppnås. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) 2009 har klassificerats som god och det råder goda förutsättningar för att god status bibehålls till 2015, vilket är det fastställda målet.

11 11 (14) Såväl flödesreduktionen som reningen av dagvattnet, som föreslagen dagvattenhantering medför, bidrar till att uppnå de mål som ställts enligt MKN för Säveån. En följd av att utflödet från planområdet reduceras jämfört med befintliga förhållanden är att bräddningen till Säveån minskar. Detta leder till reducerad föroreningsbelastning, vilket ökar förutsättningarna för att uppnå de fastställda målen beträffande ekologisk och kemisk status. 4 Kravformulering i detaljplan För att tillse att erforderlig fördröjning av dagvatten uppnås inom kvartersmark kan krav på anläggande av sedumtak samt gröna gårdar ställas som planbestämmelse. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och huvudman för VA underlättas uppföljning vid eventuella uppkomna brister i systemet för dagvattenhantering. Krav på fördröjning inom tomt-/kvartersmark kan i en detaljplan utformas på olika sätt. Noteras skall att endast planbestämmelser som har stöd i 4 kap. Plan- och Bygglagen (PBL) kan antas. I rapporten Planbestämmelser för dagvattenhantering (Ekolagen Miljöjuridik, Jonas Christensen; 2012) diskuteras komplexiteten i att föreskriva system för dagvattenhantering som planbestämmelser. Enligt rapporten går det inte att i en detaljplan reglera utformning till förmån för något utanför planområdet. Ett detaljplanekrav måste grundas på risker inom planområdet, t.ex. översvämning, erosion etc. Vidare finns det, enligt rapporten, inget rättsligt stöd för att ställa krav på att hustak skall förses med vegetation, t.ex. sedum, för att därigenom fördröja dagvatten. Däremot kan sedumtak föreskrivas i en detaljplan med hänsyn till gestaltning. Nedan ges exempel på lämpliga kravformuleringar att anges på plankarta: Minst 50 % av takytorna skall beläggas med sedumväxter Gård ovan garage skall utgöras av planterad grönyta till minst 50 % av ytan

12 12 (14) Nedanstående kan komplettera kraven i planbeskrivningen: Detaljplanens krav avseende sedumtak samt grönyta syftar till att göra nya byggnader och nyanlagda gårdsmiljöer så miljövänliga som möjligt. Sedumtaket och de gröna gårdarna gör att dagvatten kan nyttjas och fördröjas på tomtmark i stället för att avledas direkt till det kommunala ledningsnätet, samtidigt som takens och gårdarnas grönska kan stärka förutsättningarna för en god luftkvalitet inom planområdet. 5 Kostnadsbedömning Material- och anläggningskostnaderna för föreslagna åtgärder, d.v.s. anläggande av sedumtak samt gröna gårdar, har uppskattats översiktligt enligt tabell 1. Vid kostnadsbedömningen har det antagits att sedumtak anläggs på 50 % av takytorna i området, vilka antagits ha en medellutning om 27 enligt tillhandahållna arkitektritningar (daterade ), samt att gröna gårdar anläggs på ca 50 % av ytorna mellan planerade byggnader, på underliggande bjälklag med en konstruktion enligt kapitel 2.2. Tabell 2. Översiktlig kostnadsbedömning Post Á pris Mängd Kostnad Sedumtak Sedum 350 kr/m m kr Dräneringsmatta 180 kr/m m kr Rotsäkert tätskikt 230 kr/m m kr Gröna gårdar Vegetation 350 kr/m m kr Bjälklagsjord 40 kr/m m kr Vattenhållande skikt 220 kr/m m kr Dräneringsmatta 180 kr/m m kr Rotsäkert tätskikt 230 kr/m m kr Summa kr Redovisade kostnader inbegriper ett påslag om ca 15 % som omfattar oförutsett.

13 13 (14) Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson Åsa Malmäng Pohl

14 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax