Nya Munkebäck Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret GÖTEBORG Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\32\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\nya munkebäck.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (20) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering System för dagvattenhantering Ytlig avledning Ytlig magasinering Gröna tak Genomsläppliga beläggningar Rain Gardens Träd Torra översvämningsytor Kassettmagasin Rörpaket Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga dagvattensystem Föreslagen dagvattenhantering

4 4 (20)

5 5 (20) 1 Orientering På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för i Göteborg. Planområdet är beläget i östra Göteborg, på den plats där Munkebäcksgymnasiet tidigare låg, se figur 1. Inom planområdet, vars yta uppgår till ca 2,9 ha, planeras omkring 300 bostäder, verksamheter och en förskola. Under delar av bebyggelsen planeras anläggande av parkeringsgarage. Figur 1. Av markeringen framgår planområdets läge i östra Göteborg Då ingen planområdesgräns vid dags datum ännu fastställts, har en utredningsområdesgräns upprättats. Utredningsområdet bedöms motsvara det område som kommer att utgöra planområdet. Utredningsområdet begränsas i väster av Munkebäcksgatan, i norr av Ahrenbergsgatan, i öster av Ernst Torulfsgatan samt i söder av Bromeliusgatan vid Munkebäckstorget. Området lutar generellt svagt åt nordost med marknivåer som varierar mellan ca + 32,0 m och + 26,0 m. Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom planområdet och i dess närhet, samt presentera principförslag för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten.

6 6 (20)

7 7 (20) 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av områdets befintliga dagvattenförhållanden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Befintliga system för dagvattenhantering beskrivs nedan, samt illustreras i bilaga 1. Vid befintliga förhållanden avleds dagvatten från planområdet norrut, via en kombinerad ledning i Ernst Torulfsgatan. Ledningens dimension är mm (BTG). Vid korsningen med Ahrenbergsgatan ansluter en ledning västerifrån av dimension 450 mm (BTG), i vilken dagvatten från vägen avleds. Det kombinerade ledningsnätet leder till en bräddbrunn, varifrån spill- och dagvatten leds vidare mot Ryaverket, alternativt bräddar till Säveån. Säveån utgör ett betydelsefullt natur- och friluftsområde av riksintresse för naturvården. Vattendraget är enligt miljöbalken definierat som laxfiskevatten och utgör till stor del ett Natura 2000-område. Således är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt reducera utsläpp av föroreningar till Säveån. Marken i området är till stor del hårdgjord och dagvatten samlas i första hand upp i rännstensbrunnar och avleds via ovannämnt kombinerat ledningssystem. Möjligheterna till infiltration av dagvatten begränsas av den stora andelen hårdgjorda ytor, samt av täta jordlager. Enligt genomförd markundersökning (ÅF 2012) utgörs marken i området av fyllnadsmaterial, bestående av grus, sand, sten, lera och tegelrester, till ett djup om 1 2 m. Fyllnadsmaterialet underlagras av ca 1 m torrskorpa, följt av lera till stora djup. Vid markundersökningen uppmättes ett grundvattentryck motsvarande 0,5 2,0 m under markytan. En fri grundvattenyta observerades på ett djup om ca 1,6 1,85 m. Genom utredningsområdet har tidigare en bäck, Munkebäcken, runnit. Munkebäcken, som även har benämnts Härlandabäcken, är emellertid igenfylld vid utredningsområdet och har letts om. Den numera till stora delar kulverterade bäcken avvattnar delar av Delsjöområdets naturreservat och ansluter till Säveån vid Gamlestadstorget. Munkebäckens tidigare läge framgår ungefärligen av bilaga 1.

8 8 (20) Avrinningen från planområdet har med hjälp av rationella metoden beräknats uppgå till ca 420 l/s vid ett 10-årsregn med 10 min varaktighet, vilket bedöms motsvara dimensionerande rinntid inom området. Vid ett 100-årsregn med varaktigheten 10 min har motsvarande flöde beräknats uppgå till ca 965 l/s. Vid beräkningarna har en avrinningskoefficient om 0,6 antagits. Detta motsvarar en sammanvägning av avrinningskoefficienter för slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri- och skolområden samt slutet byggnadssätt, ingen vegetation i flack terräng, enligt Svenskt Vattens publikation P90. Den regionala parametern Z, vilken anger regnets intensitet, har vid beräkningarna ansatts till 26.

9 9 (20) 3 Föreslagen dagvattenhantering Ingen slutgiltig höjdsättning eller placering och utformning av planerad bebyggelse har i dagsläget fastställts. Således kan föreslagna åtgärder i senare skede behöva anpassas till det slutgiltiga planförslaget. Generellt bör höjdsättningen utformas så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör genomgående höjdsättas till en nivå högre än angränsande gatumark, för att en tillfredsställande avledning av dag-, drän- och spillvatten skall kunna erhållas. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Då utredningsområdet redan i dagsläget till stor del utgörs av hårdgjorda ytor, förväntas detaljplanens genomförande endast påverka ytavrinningen marginellt. För att minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på befintligt ledningsnät och förebygga bräddning till Säveån, föreslås i linje med Göteborg Vattens riktlinjer ändå utjämning av dagvatten. Fördröjningsanläggningar skall enligt Göteborg Vattens krav ha en effektiv magasinsvolym som motsvarar minst 10 mm nederbörd på de inom planområdet anslutna hårdgjorda ytorna. Erforderlig utjämningsvolym inom utredningsområdet, som omfattas av uppskattningsvis ca 1,7 ha hårdgjorda ytor efter exploatering, har beräknats uppgå till ca 170 m 3. Genom att utjämna dagvattenvolymer motsvarande 10 mm nederbörd på samtliga hårdgjorda ytor reduceras framtida dagvattenflöde inom planområdet från rådande ca 420 l/s, vid ett 10-årsregn innan exploatering, till ca 200 l/s. Det finns möjlighet att med hjälp av planbestämmelser reglera andelen hårdgjord yta. Genom införande av krav på en maximal hårdgöringsgrad om 50 % kan erforderlig magasinsvolym reduceras till ca 140 m 3, vilket skulle medföra att det framtida dagvattenflödet efter exploatering uppgår till ca 160 l/s, vid ett 10-årsregn.

10 10 (20) Generellt bör dagvattnet inom området omhändertas så nära källan som möjligt. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas och anläggande av hårdgjorda ytor bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan den naturliga grundvattenbalansen i området och behovet av utjämning i dagvattenmagasin reduceras. Efter fördröjning föreslås dagvatten avledas till befintligt ledningssystem för dagvatten, beskrivet ovan. Planområdet bedöms utgöra ett instängt område inom citybebyggelse. Detta medför att tillkommande ledningar, enligt Svenskt Vattens publikation P90, föreslås dimensioneras för fylld ledning vid regn med återkomsttiden 10 år. Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. 3.1 System för dagvattenhantering Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, rena och avleda dagvatten inom området. Slutgiltigt val av åtgärder, samt utformning samt dimensionering av desamma, föreslås ske i senare skede med hänsyn till slutgiltig höjdsättning och bebyggelseutformning. Likaså är det i dagsläget för tidigt att uppskatta kostnaderna för utbyggnad och drift av föreslagna system för dagvattenhantering. I bilaga 2 illustreras föreslagen dagvattenhantering översiktligt. De fördröjningsmagasin som illustreras i bilagan är ett exempel på hur den totala erforderliga utjämningsvolymen inom planområdet kan fördelas. Illustrerade ytor baseras på anläggande av s.k. kassettmagasin med ett djup om 0,6 m, se vidare kapitel Ytlig avledning För att på bästa sätt låta dagvattenhanteringen utgöra en resurs och ett trevligt inslag i området, föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt. Takvatten föreslås samlas upp och ledas ytligt till naturmark via utkastare och anlagda rännor. I figur 2 t.o.m. 4 visas exempel på utformning av system för ytlig avledning.

11 11 (20) Figur 2. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten Figur 3. Exempel på ränna för avledning av takvatten

12 12 (20) Figur 4. Exempel på ränna för avledning av takvatten Ytlig magasinering För att reducera det utgående dagvattenflödet och på så vis reducera belastningen på nedströms beläget ledningsnät samt recipienterna Ryaverket och Säveån, erfordras enligt ovan en effektiv magasinsvolym om ca 170 m 3. I figur 5 t.o.m. 7 visas exempel på utformning av system för ytlig magasinering av dagvatten. Figur 5. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

13 13 (20) Figur 6. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten Figur 7. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

14 14 (20) Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 8. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Figur 8. Byggnad med grönt tak. Källa: Vegtech Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.

15 15 (20) Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t.ex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Även om infiltrationsmöjligheterna är starkt begränsade kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 9. I figur 9 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 9. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Rain Gardens För rening och fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor föreslås s.k. Rain Gardens, se figur 10. De utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan fördröjas och renas från framförallt metaller och kväveföreningar.

16 16 (20) Figur 10. Exempel på Rain garden längs en väg, observera utformning av kantsten (Källa: VegTech) Rain Gardens anläggs enligt figur 11 med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer. Filtermedium Geotextil Singel Figur 11. Rain Gardens byggs upp av singel, geotextil och ett filtermedium (Källa: VegTech) Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen.

17 17 (20) Träd kan med fördel kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten, se t.ex. figur 12. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. Figur 12. Träd planterade på en öppen yta med genomsläpplig beläggning Torra översvämningsytor Ytor som vanligen används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning kan förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Ett exempel på översvämningsyta visas i figur 13. Figur 13. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö

18 18 (20) Kassettmagasin Fördröjningsmagasin kan även anläggas under mark och bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 14. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Figur 14. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Dagvattenkassetter finns i olika mått, beroende på leverantör. Kassetterna köps i önskat antal och sätts samman till ett eller flera magasin. Med en antagen kassetthöjd om 0,6 m, vilket bedöms vara vanligt på marknaden, erfordras en yta om ca 280 m 2 för anläggande av magasin om totalt 170 m 3, vilket enligt ovan är vad som krävs för erforderlig utjämning av dagvatten inom planområdet.

19 19 (20) Rörpaket Fördröjningsmagasin under mark kan även utgöras av s.k. rörpaket, se figur 15. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet. Figur 15. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) Rörpaket föreslås anläggas i gårdsgatorna i planområdets östra delar, där marken inte planeras underbyggas av parkeringsgarage. Efter utjämning i rörpaketen föreslås dagvattnet avledas via befintliga dagvattenledningar i Ernst Torulfsgatan. Norconsult AB Mark och Vatten Johanna Hulthén johanna.hulthen@norconsult.com Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com

20 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

21 Beteckningar Bilaga 1 Utredningsområde Befintlig dagvattenledning Befintlig kombinerad ledning Tidigare läge för den numera igenfyllda Munkebäcken Notera att tillhandahållet kartmaterial endast omfattar befintligt kommunalt ledningssystem i direkt anslutning till utredningsområdet. Befintliga dagvattensystem, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:1500 (A3) Tfn

22 Beteckningar Bilaga 2 Utredningsområde Befintlig dagvattenledning V=13m³ Befintlig kombinerad ledning Föreslagen dagvattenledning Föreslaget dagvattenmagasin V=30m³ V=54m³ V=54m³ V=19m³ Byggnader föreslås i så stor utsträckning som möjligt förses med gröna tak och genomsläppliga markbeläggningar förordas. Illustrerade ytor för dagvattenmagasin baseras på ett system med kassettmagasin vars djup uppgår till 0,6 m. Föreslagen dagvattenhantering, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:1500 (A3) Tfn