Hossaberget, Öjersjö Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1 , rev

2 , rev Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Partille kommun PARTILLE Norconsult AB Box Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (3) Sammanfattning På uppdrag av Partille kommun har Norconsult AB utarbetat en dagvattenutredning till detaljplan för, hösten 211. I föreliggande PM presenteras en reviderad version av utredningen. Den aktuella detaljplanen omfattar bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus, grupphus och friliggande villor inom ett område om ca 17 ha. Planområdet är beläget söder om Nya Öjersjövägen, mellan Hytterkullen, Mossvägsområdet och Öjersjö brunn. Dagvattenavrinning från planområdet sker huvudsakligen över naturmark åt sydost, till Djupedalen, samt norrut via befintliga diken längs Nya Öjersjövägen. Därifrån rinner dagvatten vidare åt nordost, mot ett våtmarksområde kring Haketjärnen och Maderna. Området utgör ett Natura 2-område. Flödesberäkningar har, för befintliga förhållanden, genomförts för regn med återkomsttiden 1 år och varaktigheten 3 minuter. Totalt har det befintliga dagvattenflödet från området beräknats uppgå till ca 33 l/s. Även framtida dagvattenflöden från respektive avrinningsområde har beräknats för nederbörd med återkomsttiden 1 år, men den dimensionerande varaktigheten bedöms reduceras till ca 1 minuter då hårdgöringsgraden ökar. Dagvattenavrinningen från planområdet beräknas öka med ca 1 l/s, vid dimensionerande regntillfälle, i samband med planerad exploatering. För att kompensera det tillkommande flödet föreslås i samråd med Partille kommun utjämning av dagvatten. Generellt bör principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) följas inom planområdet. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Fastighetsägare föreslås ansvara för utjämning av motsvarande 1 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor inom flerbostadsfastigheter. Dagvatten föreslås även fördröjas i dagvattendammar som anläggs på två platser i området samt genom befintlig våtmark centralt belägen i området. Dagvattendammarna föreslås dimensioneras för att omhänderta ett 2-årsregn med varaktigheten 1 minuter. Enligt Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun (28) krävs att parkeringsytor med fler än 3 platser ansluts till oljeavskiljare , rev \-mapp\9 beskr-utredn-pmattenutredning rev 213.doc

4 4 (3) Höjdsättningen skall utformas så att lågpunkter och instängda områden där vatten kan bli stående undviks. Höga flöden skall, i samband med kraftig eller långvarig nederbörd, kunna avledas från området utan att riskera orsaka skada på byggnader inom området. För att hantera framtida dagvattenflöden och uppnå erforderlig utjämning av dagvatten, bör en kombination av åtgärder genomföras inom planområdet. För att i största möjliga mån främja ett lokalt omhändertagande av dagvatten bör andelen hårdgjorda ytor minimeras. Gröna tak anses vara den mest effektiva metoden för att minska andelen hårdgjorda ytor och främja ett lokalt omhändertagande av dagvatten. Där möjlighet finns, föreslås dagvatten låtas infiltreras så nära källan som möjligt. Utmed gator är det fördelaktigt att plantera träd samt anlägga gröna öar. Genom föreslagna åtgärder för hantering av dagvatten bedöms planerad exploatering inte medföra någon påverkan på Natura 2-området Haketjärnen och Maderna. Planområdet bedöms ej heller bidra till någon övrig negativ påverkan som kan strida mot miljömålen , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

5 (3) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Principer för framtida dagvattenhantering Höjdsättning Fördröjningsdammar Moss- och våtmarker Torra översvämningsytor Gröna tak Ytlig avledning Genomsläppliga beläggningar Gröna öar Träd Svackdiken Kassettmagasin Samlad bedömning Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

6 6 (3) , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

7 7 (3) 1 Orientering På uppdrag av Partille kommun utarbetade Norconsult AB en dagvattenutredning till detaljplan för, hösten 211. Föreliggande PM utgör en reviderad version av utredningen, som anpassats till aktuellt planförslag efter samrådsyttrande av Länsstyrelsen. Synpunkter gällande dagvattenhanteringen har behandlats och uppdaterats i enlighet Länsstyrelsens yttrande, men även i samråd med Markteknik AB och Partille kommun. Detaljplanen omfattar bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus, grupphus och friliggande villor inom ett område om ca 17 ha. Planområdet är beläget söder om Nya Öjersjövägen, mellan Hytterkullen, Mossvägsområdet och Öjersjö brunn, se figur 1. Öjersjö brunn Mossvägsområdet Hytterkullen Figur 1. Av rödmarkeringen framgår planområdets läge n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Inom planområdet, som för närvarande utgörs av naturmark, löper två parallella höjdryggar i nord-sydlig riktning. Marken på höjdryggarna är bevuxen, i första hand av barrträd och dalgången är av myrmarkskaraktär. Markytans nivåer varierar mellan ca + 12 m och + 14 m , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

8 8 (3) Enligt Partille kommuns vision skall området upplevas som ett grönt område, vilket beträffande dagvattenhantering medför följande: Dagvatten skall hanteras så att vattnets roll i kretsloppet synliggörs och bidrar till landskapsvärden. Befintliga vattendrag i området skall om möjligt behållas öppna. En grönytefaktor skall fastställas för alla grupphusområden. Föreliggande utredning syftar till att klarlägga befintliga dagvattenförhållanden och föreslå system för framtida dagvattenhantering. För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga förhållanden har kartmaterial, tillhandahållet av Partille kommun, kompletterats med inventering i fält. Vid inventeringen har avrinningsområden, befintliga diken samt lågpunkter m.m. studerats särskilt. Utredningen baseras på en digital illustrationsskiss daterad Vidare bör noteras att Norconsult inte erhållit någon planområdesgräns digitalt. I utredningens bilagor har därför en utredningsområdesgräns illustrerats utifrån icke digitalt underlag , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

9 9 (3) 2 Befintlig dagvattenhantering Dagvattenavrinning från planområdet sker huvudsakligen över naturmark åt sydost, till Djupedalen, samt norrut via befintliga diken längs Nya Öjersjövägen. Därifrån rinner dagvatten vidare åt nordost, mot Haketjärnen och Maderna. Befintlig dagvattenhantering beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. Våtmarksområdet kring Haketjärnen och Maderna, som är huvudsaklig recipient för det aktuella planområdet, utgör ett Natura 2-område (SE217 Maderna- Haketjärn). Det främsta bevarandesyftet i området är värnande om ett våtmarkskomplex med dystrofa sjöar och de arter som är knutna till dessa miljöer. Våtmarksmiljöerna hyser bl.a. klokgentiana och alkonblåvinge. Enligt genomförd geoteknisk utredning (Norconsult, 29) utgörs jordlagerföljden i området av torv- eller friktionsjord som underlagras av berg, som går i eller nära i dagen i stora delar av området. Uppmätta torvmäktigheter varierar mellan ca, m och 1, m, se figur 2. Vidare uppges grundvattenytan stå högt, i princip i nivå med markytan. Figur 2. Illustration av genomförd geokartering (Norconsult, 29) n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

10 1 (3) I det angränsande Mossvägsområdet och Hytterkullen finns privatägda ledningssystem för dagvattenhantering. Avledning av dagvatten i Mossvägsområdet sker via grunda diken och konventionella ledningar med dimensioner om 1 mm till omgivande diken och naturmark, inom eller i direkt anslutning till det aktuella planområdet. I figur 3 och på framsidan av detta PM visas exempel där dagvatten från Mossvägsområdet leds ut till naturmarken inom planområdet. Figur 3. Dagvatten från Mossvägsområdet leds till naturmarken inom det aktuella planområdet , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Från den östra delen av Hytterkullen avleds dagvatten österut till den angränsande naturmarken, medan den västra delen avvattnas till kommunalt dagvattensystem som ansluter vid Nya Öjersjövägen. Ledningsdimensionerna i området vid Hytterkullen uppgår till 11 3 mm.

11 11 (3) 2.1 Befintliga dagvattenflöden För beräkning av befintliga flöden från planområdet, har åtta avrinningsområden identifierats, se bilaga 1. Från avrinningsområde 1 4 rinner dagvatten norrut till befintliga dikessystem. Områdena och 7 avrinner åt nordost, mot Hytterkullen och belastar sannolikt det kommunala dagvattensystemet norr om Nya Öjersjövägen. Dagvatten från avrinningsområdena 6 och 8 leds genom torvområden till Djupedalen, sydost om planområdet. Vid flödesberäkningen har regnintensiteten beräknats i enlighet med Svenskt Vattens publikation P14. Vidare har beräkningar genomförts för regn med återkomsttiden 1 år och regnets varaktighet har ansatts till 3 minuter, vilket bedöms vara dimensionerande rinntid före exploatering. Avrinningskoefficienten har ansatts till,1 för samtliga delområden inom planområdet och till,3 för belastande områden utanför planområdet, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P9 motsvarar kuperad bergig skogsmark respektive Villor med tomter mindre än 1 m 2. I tabell 1 redovisas beräknade befintliga flöden från respektive avrinningsområde. Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden från respektive avrinningsområde Område Area (ha) Avrinningskoefficient Befintligt flöde (l/s) 1 1,,1 17,4 2 2,4,1 27,8 2A* 1,1,3 38,2 3 3,9,1 4,1 3A* 3,3 14,1 4,8,1 9,3 1,4,1 16,2 6 4,4,1,9 7,8,1 9,3 8 1,4,1 16,2 Totalt 2,7 334,4 *Området är beläget utanför planområdet. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

12 12 (3) 3 Föreslagen dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligen en ökning av såväl dagvattenavrinning som föroreningshalt i dagvattnet jämfört med befintliga förhållanden. Detta gäller särskilt då det är naturmark som tas i anspråk. Framtida dagvattenhantering inom planområdet bör utformas så att utjämning av dagvatten medges. Således eftersträvas bevarande av den ursprungliga vattenbalansen även efter exploatering, samtidigt som risken för översvämningar minimeras. Av genomförd geoteknisk utredning (Norconsult, 29) framgår att förutsättningarna för infiltration i området är mycket begränsade, då berg framträder i eller nära i dagen och grundvattenytan står högt på många platser. 3.1 Framtida dagvattenflöden Framtida dagvattenflöden från respektive avrinningsområde har beräknats på samma sätt som befintliga flöden, för nederbörd med återkomsttiden 1 år. I samband med exploatering bedöms rinntiden, och således även dimensionerande varaktighet, reduceras till ca 1 minuter då hårdgöringsgraden ökar. I beräkningen tas även hänsyn till framtida nederbördsökning, vilken enligt Svenskt Vattens publikation P14 uppgår till 2 % för Västra Götaland. Sammanvägda avrinningskoefficienter har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P9. Resultat av flödesberäkningarna framgår av tabell , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

13 13 (3) Tabell 2. Beräknade flöden från respektive avrinningsområde efter exploatering Område Area (ha) Avrinningskoefficient Dimensionerande flöde (l/s) Flöde att fördröja (l/s) Ytterligare belastande flöde (l/s) 1 1,,2 82,1 82,1 2 2,4,4 262,7 2A* 1,1,3 9,3 32,9 3 3,9,4 426,8 3A* 3,3 246,2 673,1 4,8,4 87,6 87,6 1,4,4 13,2 13,2 6 4,4,2 24,8 24,8 7,8,4 87,6 87,6 8 1,4,1 38,3 38,3 Totalt 2, ,9 336, 1 71, *Området är beläget utanför planområdet Dagvattenavrinningen från planområdet beräknas således öka med ca 1 l/s i samband med planerad exploatering vid ett 1-årsregn med 1 minuters varaktighet. 3.2 Principer för framtida dagvattenhantering Generellt bör principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) följas inom planområdet, vilket innebär att kommunalt ledningsnät för dagvatten nedströms planområdet endast skall belastas i minsta möjliga mån. För att kompensera det tillkommande flödet föreslås i samråd med Partille kommun utjämning av dagvatten. Det skall åligga ägare av flerbostadsfastigheter att ansvara för utjämning av motsvarande 1 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor inom tomtmark. Dagvatten föreslås även fördröjas i dagvattendammar som anläggs på två platser i området, se bilaga 2 samt kapitel Fördröjning föreslås även ske i befintlig våtmark centralt i området. Föreslagen utformning av system för avvattning av våtmarken presenteras i kapitel n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

14 14 (3) Enligt Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun (28) krävs att parkeringsytor med fler än 3 platser ansluts till oljeavskiljare, vilken skall vara dimensionerad för ett -årsregn med 1 minuters varaktighet. Även om antalet parkeringsplatser understiger 3 kan det bli aktuellt med oljeavskiljare. Bedömning sker då i varje enskilt fall. Nedan ges exempel på åtgärder som kan implementeras för att få till stånd en långsiktigt hållbar dagvattenhantering Höjdsättning Det är viktigt att höjdsättningen i området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Höjdsättningen skall utformas så att lågpunkter och instängda områden där vatten kan bli stående undviks. Enligt Råd och Anvisningar till Partille kommuns ABVA (29) får dämningsnivån för dagvattenledning maximalt uppgå till,1 m över gatunivån vid förbindelsepunkt. Höga flöden skall, i samband med kraftig eller långvarig nederbörd, kunna avledas från området utan att riskera orsaka skada på byggnader inom området. Föreslaget system för dagvattenhantering bör utredas vidare då slutgiltig höjdsättning av området fastställts Fördröjningsdammar Fördröjningsdammar, se figur 4, kan anläggas som en del av parkytor eller öppna områden. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

15 1 (3) Figur 4. Exempel på utformning av dagvattendamm Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid skall ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. I figur visas en principskiss av en våt dagvattendamm. Figur. Visualisering av regleringsvolym och våt volym i en våt dagvattendamm Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. En nackdel är att de kräver relativt stort utrymme. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. Inom planområdet föreslås anläggande av två dagvattendammar, se bilaga 2. Dagvattendammarna föreslås dimensioneras för att omhänderta nederbörd med 2 års återkomsttid samt varaktigheten 1 minuter, vilket ger reglervolymer enligt tabell 3. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

16 16 (3) Tabell 3. Resultat av dammdimensionering Damm Avrinningsområdets reducerade area (ha) Reglervolym (m 3 ) Erforderlig area* (m 2 ) Väst, Öst 1, *uppskattat värde som beror på inkommande ledningsnivå, önskad släntlutning samt geometrisk utformning. Dimensionerna syftar till en oval utformning samt släntlutning 1:3. Huruvida dammarna utformas som våta alternativt torra fastslås i senare skede. Vid beräkning av erforderlig dammarea har hänsyn tagits till våt utformning. Slutgiltig dimensionering och utformning föreslås ske i detaljprojekteringsskedet. Dagvatten från dammen i väst föreslås anslutas till befintlig dagvattenkulvert i planområdets västra kant. Utflödet från den östra dammen föreslås anslutas till befintlig ledning norr om dammen. Viktigt är att dagvatten vid extrem nederbörd kan strömma vidare och ej översvämma intilliggande fastigheter. Dammarna bedöms dock vara placerade så att de ej förorsakar olägenheter för närliggande fastigheter vid en eventuell översvämning. Till föreslagen damm i öster leds vägdagvatten från en del av Öjersjövägen. För att möjliggöra rening med hjälp av sedimentering, bör dammen vara utformad med varierat bottendjup och dimensioneras så att erforderlig uppehållstid säkerställs. Vid utformning av dammar bör följande tas i beaktning: Dammens slänter bör ges flacka lutningar, 1:3 eller flackare, med hänsyn till skötsel samt säkerhetsaspekter., m från stranden bör vattendjupet inte överstiga,2 m. Djupet i dammen bör variera för rikare biologiskt liv samt bättre rening. Dammen bör vara långsmal för längre rinntid, vilket leder till bättre rening , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

17 17 (3) Moss- och våtmarker Befintlig våtmark som är placerad centralt i planområdet, se figur 6, bör bevaras och integreras i dagvattenhanteringen. Planerad exploatering bör således anpassas med hänsyn till våtmarken. Figur 6. Befintlig våtmark under vinterförhållanden , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Moss- och våtmarker tillhandahåller många ekologiska och vattenhushållande funktioner som kan utnyttjas i exploateringen av Hossaberget. Moss- och våtmarker har stor betydelse för vattnets kretslopp genom att de samlar, lagrar, renar och sprider vattnet vidare. De kan till exempel reducera översvämningar samt fungera som reningsverk. Tungmetaller, bekämpningsmedel och partiklar binds av moss- och våtmarkernas vegetation och sedimenteras i stället för att spridas med vattnet. I moss- och våtmarker samverkar fysikaliska, kemiska och biologiska processer. Detta sker i samverkan med luft, vatten, jord, växter och mikroorganismer.

18 18 (3) Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet skall som tidigare nämnts säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom planområdet bibehålls. Detta medför att fördröjningsanordningar krävs inom kvartersmark samt i form av dammar och bevarande av den befintliga våtmarken. Våtmarken föreslås avgränsas till en yta om 2 2 m 2. Områden som förväntas avledas till våtmarken är delområde 3 och 3A, se bilaga 1, och med en sammanvägd avrinningskoefficient om,4 uppgår dessa ytors reducerade area till ca 2,8 ha. Orörda våtmarker består ofta av torv med ett vatteninnehåll på uppemot 9 volymprocent (SLU, Öhman F., 29). Med ett torvdjup om,3 m har våtmarken följaktligen en utjämningskapacitet om 6 m 3. Våtmarken bedöms således kunna omhänderta nederbörd med 1 års återkomsttid, varaktigheten 1 minuter och hänsyn tagen till framtida nederbördsökning. Beräkningen är överslagsmässig och ovan beskrivna antaganden bedöms vara på säkra sidan. Avvattningen av våtmarken föreslås huvudsakligen ske naturligt genom infiltration och avdunstning. Bräddning föreslås ske med hjälp av en kupolbrunn. Kupolbrunnens nivå skall anläggas så att vatten inte tillåts stiga i närliggande vägars dräneringsanordning. Bräddvattnen från våtmarken föreslås avledas till befintligt våtmarksområde i sydost, se bilaga Torra översvämningsytor Ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Ett exempel på översvämningsyta visas i figur , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

19 19 (3) Figur 7. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö 3.2. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 8. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Gröna tak, t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 1 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Figur 8. Bostadshus med gröna tak , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

20 2 (3) Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, samt att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning Ytlig avledning I enlighet med Partille kommuns vision för området, där dagvattnets roll i kretsloppet synliggörs, föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt och återföras till det naturliga kretsloppet, i möjligaste mån genom infiltration. Takvatten föreslås samlas upp och ledas ytligt till föreslagna fördröjningsanordningar via utkastare och anlagda rännor. Det är viktigt att säkerställa att dagvatten inte leds till kringliggande fastigheter. I figur 9 t.o.m. 11 visas exempel på utformning av sådana system. Figur 9. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

21 21 (3) Figur 1. Exempel på ränna för avledning av takvatten Figur 11. Exempel på ränna för avledning av takvatten n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

22 (3) Regnvatten kan även samlas upp i en tunna, placerad under stuprörsutkastaren och vidare användas för t.ex. bevattningsändamål, se figur 12. Figur 12. Dagvatten från tak samlas upp i regnvattentunna Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 13. I figur 13 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

23 23 (3) Figur 13. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Gator inom området kan utformas så att endast erforderlig köryta asfalteras, d.v.s. ca 4 4, m. Resterande del av vägområdet, ca 1, m, kan då utföras som en gräsarmerad yta som vid behov kan fungera som tillfällig uppställningsyta för bilar. Genom detta tillvägagångssätt reduceras mängden dagvatten från vägområdet Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 14. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Figur 14. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

24 24 (3) Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 1 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet regenereras fortare vid längre nederbördstillfällen. Träd kan med fördel planteras i svackdiken eller kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten, se figur 1. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. Figur 1. Exempel på träd som planterats längs en lokalgata i ett bostadsområde Svackdiken Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se figur 16. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning. Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel samt lekande barn. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

25 2 (3) I planområdet kan svackdiken anläggas vid öppna ytor eller längs framtida lokalgator där utrymme finns. Meningen är att de skall fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att vidare gående flöde skall begränsas. Figur 16. Svackdike (Ref. Peter Stahre) Kassettmagasin Ett alternativ eller komplement till fördröjning, i första hand inom kvartersmark, är s.k. dagvattenkassetter, se figur 17. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark om förutsättningar för detta finns. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc Figur 17. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

26 26 (3) Kassetternas våta volym uppgår till ca 96 % av magasinets totala volym, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

27 27 (3) 4 Samlad bedömning För att hantera framtida dagvattenflöden och uppnå erforderlig utjämning av dagvatten, bör en kombination av ovanstående åtgärder genomföras inom planområdet. För att i störst möjliga mån främja ett lokalt omhändertagande av dagvatten bör andelen hårdgjorda ytor minimeras. Genom föreslagna åtgärder för hantering av dagvatten bedöms planerad exploatering inte medföra någon påverkan på Natura 2-området Haketjärnen och Maderna. Planområdet bedöms ej heller bidra till någon övrig negativ påverkan som kan strida mot miljömålen. Gröna tak anses i detta fall vara den mest effektiva metoden för att minska andelen hårdgjorda ytor och främja ett lokalt omhändertagande av dagvatten. Enbart genom att anlägga gröna tak skulle det krav på utjämning av en dagvattenvolym motsvarande 1 mm, vilket åligger ägare av flerbostadshus, kunna uppfyllas för den areal som taken upptar. Sedumtak kräver i princip inget underhåll och har i de flesta fall en längre livslängd än konventionella tak. Förutom fördelen att gröna tak har en mycket god förmåga att magasinera dagvatten är de även estetiskt tilltalande, bidrar till en ökad biologisk mångfald. Vidare kan de gröna taken även ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Dagvatten kan ledas till de två föreslagna fördröjningsdammarna och våtmarken via öppna kanaler samt konventionella dagvattenledningar. Där möjlighet finns, föreslås dagvatten återföras till vattnets naturliga kretslopp genom infiltration inom tomtmark. Inom fastigheter där infiltration eller avledning till våtmarken alternativt anlagda dagvattendammar ej är lämpligt föreslås utjämning med hjälp av övriga föreslagna metoder. Utmed gator är det fördelaktigt att plantera träd samt anlägga gröna öar. För att dagvatten från vägar och andra hårdgjorda ytor skall ges möjlighet att rinna ner i trädets rotsystem, där det kan renas, bör ytan där trädet planteras vara nedsänkt. Parkeringsytor samt andra hårdgjorda ytor som inte nödvändigtvis behöver utgöras av helt hårdgjort material, kan istället utgöras av genomsläppligt material för att minska ytavrinningen. n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc , rev \121899\-mapp\9 beskr-utredn-pmvattenutredning rev 213.doc

28 28 (3) Norconsult AB Mark och Vatten Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

29 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg 31 7, fax

30 3 (3) , rev n:\12\18\121899\-mapp\9 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning rev 213.doc

31 BILAGA > 1 1 > Beteckningar 1 > Utredningsområde Befintlig dagvattenledning Berg i dagen 11 Ny a Öj Torvområde 2 er sjö vä ge n Befintligt dike Numrering avrinningsområde 11 2 X Avrinningsområde 12 3 Jord- och torvdjup i meter D -btg Utlopp från Mossvägsområdet D Utlopp från Mossvägsområdet 7 /1 btg Dr 17/ D 1 Dr 17/1 Befintlig dagvattenhantering Hossaberget, Partille Kommun Uppdragsnummer: FURUB E EN D D r 17/ D btg 1 btg S 1 btg D Dr 17/1 S 1 - btg RGSVÄ GEN ÄG N ÅS V 1 GSVÄG E /1 RG D r 17/ Utlopp till dike Dr 17/1 r1 7 KÄLLS PRÅN BE D D 1 D btg EN ÄG V RT N STIGE SÄTER ÄGEN EDSV BERG Dr 17/1 Ö Dr 1 Utlopp från Mossvägsområdet Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:3 (A3) Tfn

32 BILAGA > 1 1 > Beteckningar 1 > Utredningsområde Befintlig dagvattenledning Avrinningsområde Föreslagen damm Föreslagen dagvattenledning 11 Ny a Öj Föreslaget dike 2 er sjö vä ge n Befintlig dagvattenledning slopas Befintligt dike 16 Befintlig våtmark bevaras Avledning damm väst Avledning till befintlig våtmark Avledning damm öst Dagvatten skall infiltreras inom tomtmark Angivna totalvolymer samt erforderliga ytbehov för föreslagna dammar är uppskattade med förutsättningar enligt kapitel D -btg Utlopp från Mossvägsområdet D Utlopp från Mossvägsområdet 7 /1 btg Dr 17/ D 1 Dr 17/1 Föreslagen dagvattenhantering Hossaberget, Partille Kommun Uppdragsnummer: FURUB E EN D D r 17/ D btg 1 btg S 1 btg D Dr 17/1 S 1 - btg RGSVÄ GEN ÄG N ÅS V 1 GSVÄG E /1 RG D r 17/ Utlopp till dike Dr 17/1 r1 7 KÄLLS PRÅN BE D D 1 D btg EN ÄG V RT N STIGE SÄTER ÄGEN EDSV BERG Dr 17/1 Ö Dr 1 Utlopp från Mossvägsområdet Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:3 (A3) Tfn