Bostäder norr om Billdals kyrka Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret GÖTEBORG Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Herman Andersson/Jaan Kiviloog Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning bostäder norr om billdals kyrka preliminärhandling.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 3 (25) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga dagvattenförhållanden Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöde Föroreningar i dagvatten Principer för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Bilagor Bilaga 1. Befintliga dagvattenförhållanden Bilaga 2. Föreslagen dagvattenhantering

4 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 4 (25)

5 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 5 (25) 1 Orientering På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande översiktliga dagvattenutredning till detaljplan. Planprocessen är i ett tidigt skede, men Göteborgs Stad önskar redan nu att klarlägga förutsättningarna för byggnation och lösa eventuella intressekonflikter. Planområdet är beläget i Billdal, ca två mil söder om centrala Göteborg, se figur 1. Figur 1. Lokalisering av planområdet Utredningsområdet som omfattar ca 3,3 ha är till stor del obebyggt, se figur 2, men i områdets sydvästra del finns en mindre bilverkstad. Inom området planeras bostäder i form av grupphus. Planen kommer även att möjliggöra en liten del handel och verksamheter längs Södra Särövägen. Väster om Södra Särövägen råder strandskydd och sannolikt kommer naturreservat att bildas där.

6 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 6 (25) Figur 2. Ortofoto som visar planområdet, vy från väster (Källa: Göteborgs Stad)

7 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 7 (25) 2 Befintliga dagvattenförhållanden För att en så detaljerad bild som möjligt skall erhållas av områdets befintliga förhållanden har en översiktlig inventering av planområdet i fält genomförts. Förutom den befintliga bilverkstaden i områdets sydvästra del finns inga byggnader inom planområdet. Dock ingår en liten del av Gamla Säröbanan, som är ett populärt gång- och cykelstråk, samt den mindre vägen Knektebacken, se bilaga 1. Planområdet är mycket flackt och avgränsas till stor del naturligt av omgivande vägar. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan ca +12,1 m och ca +13,8 m varav de högsta höjderna finns i den östra delen. Grundvattenytan bedöms vara hög, vilket medför att möjligheten till infiltration är mycket begränsad. Vid inventeringstillfället bedömdes marken vara vattenmättad och i flera delar av området fanns vattenansamlingar. Området är delvis bevuxet av vass och andra växter som trivs i fuktiga miljöer, se figur 3. I de centrala delarna finns öppna gräsytor och på marken ligger rester av buskar och mindre träd. Längre österut i planområdet har buskar och träd bevarats, se figur 4. Inom planområdet finns inga dagvattenledningar utan dagvattnet bedöms rinna av på ytan till intilliggande diken som leder dagvattnet västerut, se bilaga 1 samt figur 5 och 6. Då mycket små ytor inom området är att betrakta som hårdgjorda sker dock dagvattenavrinningen från planområdet mycket långsamt till dessa diken. Fotot i figur 5 är taget i riktning åt öster. Vägen i nord-sydlig riktning, samt ytor i dess förlängning, ingår inte i planområdet.

8 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 8 (25) Figur 3. Planområdet, fotot är taget i västligt riktning ut mot havet Figur 4. Planområdet, fotot är taget i sydöstlig riktning. Byggnaderna är lokaliserade utmed Hulanvägen längs den södra planområdesgränsen

9 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 9 (25) Figur 5. Dike utmed Gamla Säröbanan. Vägarna är delar av Knektebacken Figur 6. Hulanvägen, längs södra planområdesgränsen. Utmed båda sidor om vägen finns mindre diken. Fastigheterna som är belägna lägre än vägen avvattnas åt söder Planområdet och delar av dess närhet har delats in i avrinningsområden efter hur dagvattnet bedöms rinna av idag, se bilaga 1. Gemensamt för alla avrinningsområden är att dagvattnet såsmåningom leds västerut mot Södra Särövägen.

10 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 10 (25) Under Södra Särövägen, som går ut med den västra planområdesgränsen, finns ett flertal dagvattentrummor som leder dagvattnet under vägen. Dessa mynnar i ett större längsgående dike, se figur 7, och dagvattnet leds sedan rakt västerut i diken mot Haga å och till viss del mot Krogabäcken. Båda dessa mynnar i havet ca 250 m väster om planområdet. Figur 7. Större längsgående dike utmed Södra Särövägen Området mellan Södra Särövägen och havet utgörs av vassbevuxen naturmark, se figur 8. Området kommer dessutom sannolikt att bli Naturreserat. Krogabäcken och Haga å som rinner genom området är båda skyddsvärda och tillhör prioriterings klass 2 enligt Vattenplan för ÖP 99. Mynningsområdet, Haga Kile, utgör ett från fiskesynpunkt mycket skyddsvärt område. För att undersöka huruvida det finns några markavvattningsföretag i planområdets närhet, särskilt väster om detta, togs kontakt med länsstyrelsen. Enligt uppgift från Mats Rydgård, telefonkontakt, , saknas dock sådana.

11 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 11 (25) Figur 8. Området väster om Södra Särövägen. 2.1 Befintliga dagvattenflöden Avrinningen från utredningsområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104 för ett regn med återkomsttiden 10 år. Regnets varaktighet har ansatts till 30 min, vilket bedöms motsvara den dimensionerande rinntiden inom området. Regnintensiteten uppgår således till ca 116 l/s, ha. Flödet beräknas totalt uppgå till ca 81 l/s vid befintliga förhållanden. Vid beräkningarna har olika avrinningskoefficienter, φ, ansatts för respektive medverkande yta enligt Svenskt Vattens publikation P90. För asfalterade ytor, t.ex. vägar, har en avrinningskoefficient om 0,8 antagits. Takytor har antagits ha en avrinningskoefficient om 0,9 och för naturmarken i området har avrinningskoefficienten ansatts till 0,1.

12 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 12 (25)

13 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 13 (25) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering av ett område ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor. Detta får då till följd att mängden dagvatten som rinner av ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter. Samtidigt minskar rinntiden då dagvattnet rinner av snabbare från hårdgjorda ytor än t.ex. från naturmark och obebyggd kvartersmark. Därmed föreslås ofta utjämning av tillkommande dagvattenflöde för att minska risken för översvämningar etc. 3.1 Framtida dagvattenflöde På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom utredningsområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. Då andelen hårdgjorda ytor ökar till följd av planerad exploatering, reduceras den dimensionerande rinntiden. Vid beräkningen har således regnets varaktighet ansatts till 10 min. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar, uppgår den dimensionerande regnintensiteten till 274 l/s, ha. Vidare har antagits avrinningskoefficienter, φ, om 0,8 för vägytor, 0,25 för villabebyggelse samt 0,1 för naturmark, gräsytor, träddungar etc. Enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar avrinningskoefficienten 0,8 betong- och asfaltsytor medan 0,25 motsvarar villor, tomter < m 2, flack terräng och 0,1 motsvarar park med rik vegetation samt kuperad bergig skogsmark. Enligt genomförda beräkningar förväntas det ofördröjda dagvattenflödet totalt inom utredningsområdet öka från ca 81 l/s till ca 295 l/s i samband med planerad exploatering vid ett regn med återkomsttiden 10 år. 3.2 Framtida avledning av dagvatten Ökningen av avrinningen är stor vilket kan skapa kapacitetsproblem nedströms området. I samråd med Göteborg Kretslopp och Vatten görs dock bedömningen att det primära i detta fall inte är att utjämna dagvattnet utan att detta skall avledas bort från planområdet. Bedömningen baseras på områdets närhet till havet och att konsekvenserna av tillkommande flöden i nedströms område bedöms vara ringa.

14 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 14 (25) Dagvattnet från planområdet föreslås således även fortsättningsvis avledas under Södra Särövägen och vidare i befintliga dikessystem. Vid fältbesöket gjordes bedömningen att dessa diken sannolikt behöver underhållas och kommer att kräva återkommande skötsel. Den tillgängliga kapaciteten i befintliga trummor under Södra Särövägen bör undersökas. Om denna inte bedöms vara tillräcklig, utan dagvatten riskerar att bli stående vid dess inlopp, bör antingen viss utjämning av dagvatten ske i området eller så bör möjligheterna att anlägga en ny trumma under vägen undersökas. Kapaciteten för vidare avledning väster om Södra Särövägen bedöms ha mindre betydelse. Detta då det finns goda möjligheter till uppdämning i diket längs Södra Särövägen, översvämning av vassängen i figur 8 och då inga skyddsvärda objekt finns i området. Vid inventering av områdets förutsättningar noterades ingen särskilt skyddsvärd vegetation etc., med hänsyn till framtida dagvattenhantering. Inte heller noterades några områden som bedöms vara olämpliga för byggnation. Viktigt är dock att det dagvatten som idag avleds i diken genom området tas omhand även fortsättningsvis. I den mån det är möjligt att bevara dikena utmed befintliga vägar är detta att rekommendera då avledning i dike dessutom medför viss rening av dagvattnet. Det är oerhört viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Fastigheter utmed gator föreslås höjdsättas så att byggnader placeras högre än gatunivå. Det är dock även viktigt att tillgodose så att dagvatten inte rinner in på de gator som omgärdar området, t.ex. Hulanvägen, och orsakar problem på intilliggande fastigheter. Vidare föreslås att bebyggelsen planeras så att dagvattnets flöde i västlig riktning genom området förenklas. Med andra ord är det önskvärt att områdets gator kan användas för ytlig avledning vid mycket kraftig nederbörd och att dagvattnet då rinner på dessa ut ur området mot Södra Särövägen och inte in mot huskroppar etc.

15 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 15 (25) 3.3 Föroreningar i dagvatten På området har det tidigare funnits en handelsträdgård och en mindre bensinmack. En miljöundersökning har utförts av Skanska (Kv Billdal 21:1, 22:8 och 28:3 Billdal, Göteborgs kommun, Miljörapport, Kompletterande miljögeoteknisk undersökning för detaljplan, ). Av denna framgår att marken, på ett djup av 0,5 till 1,0 m, innehåller föroreningar. I vissa fall i koncentrationer som överskrider Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden för känslig markanvändning (KM) och till viss del även för mindre känslig markanvändning (MKM). Föroreningarna utgörs dels av metaller (bland annat arsenik, barium, zink, koppar och kvicksilver), dels av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten). PAH:erna i marken består främst av högmolekylära varianter varvid dessa binds hårt till jorden och utgör troligtvis ingen större belastning på dagvattnet i dagsläget. Metallerna binds generellt också till marken men bindningen till marken är dock mer komplex än för PAH:er och viss transport till dagvattnet kan ske. I samband med planerad exploatering kommer de förorenade jordmassorna dock att grävas bort. Vid exploateringen förväntas föroreningsbelastningen på dagvattnet inom området förändras med avseende på såväl sammansättning som mängd. Med hjälp av schablonvärden hämtade från modelleringsverktyget StormTac ( kan föroreningsbelastningen på närliggande vattendrag och recipientpåverkan uppskattas. Av tabell 1 framgår schablonvärden för ett urval av föroreningar som förekommer i dagvatten, vid befintliga förhållanden och efter planerad exploatering.

16 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 16 (25) Tabell 1. Föroreningsinnehåll i dagvatten från olika ytor (Källa: StormTac) Vägar Parkeringsytor Villabebyggelse Villabebyggelse med LOD Park Skogsmark Grönytor P (mg/l) 0,14 0,1 0,2 0,16 0,12 0,035 0,065 N (mg/l) 2,4 1,1 1,4 1,2 1,2 0,75 2 Pb (µg/l) ,5 Cu (µg/l) ,5 11 Zn (µg/l) Cd (µg/l) 0,31 0,45 0,5 0,3 0,3 0,2 0,25 Cr (µg/l) ,8 3 0,5 0,25 Ni (µg/l) ,8 2 0,5 0,5 Hg (µg/l) 0,08 0,05 0,015 0,01 0,02 0,005 0,005 SS* (mg/l) Olja (mg/l) 0,79 0,8 0,4 0,26 0,2 0,1 0,15 PAH (µg/l) 0,32 1,7 0,6 0, *SS Suspended solids (lösta fasta ämnen) Av tabellen framgår att en ökad exploateringsgrad, med villabebyggelse där marken tidigare utgjorts av skogsmark och grönytor samt tillkommande vägar och parkeringsytor, medför förändringar i dagvattnets sammansättning. I aktuellt fall kan de befintliga oexploaterade grönytorna förmodas vara källa till högre metallhalter än vad som anges i tabell 1 för motsvarande ytor. Belastningsökningen av metaller på dagvattnet kan därmed antas bli lägre än vad som framgår av skillnaden mellan värdena i tabell 1 för oexploaterade respektive exploaterade ytor. I aktuellt planområde kan framförallt föroreningsbelastningen med avseende på olja och PAH:er förväntas öka. Källan till dessa föroreningar härrör huvudsakligen till trafik. Vid ett antagande om en ökad årsavrinning från området efter planerad exploatering motsvarande en faktor 3 fås ökningar av metallförorening i orenat dagvatten med en faktor mellan 5 och 50 och av olja med en faktor 8. Dessa värden avser jämförelse av föroreningsinnehållet i dagvatten från villabebyggelse med grönytor enligt tabell 1 och innefattar inte eventuell befintlig urlakning av föroreningar från marken. Koncentrationerna av föroreningar i dagvatten från villabebyggelse redovisade i tabell 1 har i förekommande fall jämförts mot gränsvärdena för prioriterade ämnen beslutade av EU och särskilt förorenande ämnen framtagna av Naturvårdsverket. Jämförelsen redovisas i tabell 2.

17 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 17 (25) Tabell 2. Jämförelse av antagen föroreningsbelastning efter exploatering mot miljökvalitetsnormer enligt Ramdirektivet för vatten Gränsvärden Villabebyggelse, µg/l Vattendirektivet, µg/l Pb 10 7,2 Cu 20 4 A Zn 80 8/3 A,B Cd 0,5 0,8-0,25 B Cr 4 3 A Ni 6 20 Hg 0,015 0,05 PAH 0,6 0,05 A Gäller filtrerat prov, lösta delen B Gränsvärdet beror på vattnets hårdhet Enligt Göteborg Vattens (numera Kretslopp och Vatten) rapport Dagvatten inom planlagda områden (2001) skall dagvatten från ytor med bostadsbebyggelse som avleds till recipient tillhörande prioriteringsklass 2 genomgå en enklare behandling. Med detta menas att; eftersträva LOD, fördröjning, översilning, utjämningsmagasin eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Sådan behandling kan reducera partikelbundna föroreningar och adsorbera ämnen, t.ex. PAH:er till organiskt material och bör ses som ett minimumkrav på rening. I kapitel 3.4 ges exempel på lämpliga system för fördröjning och enklare rening av dagvatten. Vid speciellt utsatta platser till exempel samlade parkeringsplatser kan en högre reningsgrad tillämpas. Ett bra alternativ för rening av dagvatten från hårdgjorda ytor med låg trafikintensitet, t.ex. parkeringsytor, är att rännstensbrunnar förses med brunnsfilter, se figur 9. I brunnsfilter omhändertas olja, tungmetaller och partiklar från dagvattnet på ett effektivt sätt.

18 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 18 (25) Figur 9. Principskiss filterförsedd rännstensbrunn (Källa: Flexiclean) De filter som finns på marknaden består vanligtvis av två delar. En del som renar dagvattnet, d.v.s. filtret som utgörs av en absorbent som binder föroreningar, samt en del som består av filtrets behållare (filterinsatsen), vars konstruktion har en avgörande betydelse för om filtrets sätter igen sig eller ej. Vid val av filter bör reningskapacitet, hydraulisk kapacitet och driftaspekter beaktas. Reningskapaciteten bör uppgå till minst % för metaller och ännu högre för olja. 3.4 Principer för omhändertagande av dagvatten inom planområdet Nedan beskrivs olika principer för omhändertagande av dagvatten som kan tillämpas i planområdet. Dagvatten från denna typ av områden betraktas som mindre förorenat. Enklare behandling av dagvattnet bör eftersträvas och mycket förenklat ökar reningseffekten med tiden det tar för dagvattnet att avledas.

19 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 19 (25) Inom området kan med fördel dagvattensystemen utformas som öppna system. I figur 10 visas exempel på öppna system för avledande av takvatten. Öppna system kan även utgöras av dikesystem. I den mån de befintliga dikena utmed Gamla Säröbanan och Hulanvägen kan bevaras är detta önskvärt då öppna diken dessutom har viss renande effekt. Figur 10. Exempel på utformning av ränna för avledning av takvatten Höjdsättningen bör utföras så att lokala lågpunkter undviks. Tomtmark bör höjdsättas så att byggnaden placeras på dess högsta punkt och dagvatten kan avledas ytligt, via ränndalsplattor eller över tomtmark, till diken eller kanaler som föreslås anläggas längs fastighetsgränser och vägar. Vidare föreslås att översvämningsytor, se figur 11 anläggs inom planområdet. Dessa anläggs i lågpunkter eller andra ytor där vatten kan riskera att bli stående. På detta sätt kan flöden som överskrider dimensionerande flöde tas omhand på ett kontrollerat sätt och då på platser som kan tillåtas utsättas för vatten.

20 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 20 (25) Figur 11. Torr översvämningsyta, exempel från Augustenborg, Malmö Översvämningsytor utgörs lämpligen av ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplatser. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd. Om bedömningen görs att befintliga dagvattentrummor under Södra Särövägen inte har kapacitet att ta emot dimensionerande nederbörd från området bör möjligheten att minska andelen hårdgjorda ytor inom området studeras. Alternativt till detta kan utjämningsvolymer anläggas. Viss utjämning bedöms t.ex. kunna ske i öppna diken som dessutom kan förses med ett kontrollerat utlopp. Betonas bör att utjämningsmagasin som inte kan anläggas ovanför grundvattenytan måste utformas som så kallade täta magasin. Detta för att magasinen skall vara tillgängliga för utjämning och inte vara fyllda med grundvatten. Ett exempel på täta magasin är rörpaket, se figur 12. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet.

21 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 21 (25) Figur 12. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t.ex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 13. I figur 13 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 13. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare. För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 14. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak.

22 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 22 (25) Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 14. Bostadshus med gröna tak Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak motiveras med reducerade uppvärmningskostnader, då vegetationsskiktet har en isolerande funktion. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär. Dagvatten kan även effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. I figur 15 visas ett exempel på trädplanetering utmed en villagata.

23 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvattenutredning 23 (25) Figur 15. Trädplantering längs smågata bland villabebyggelse Även gröna öar kan användas för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. asfalterade gator, se figur 16. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik.

24 n:\102\29\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvattenutredning 24 (25) Figur 16. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson Åsa Malmäng Pohl

25 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

26 Beteckningar Bilaga 1 Utredningsområde Avrinningsområde Befintligt dike/bäck Befintlig dagvattenledning Befintliga dagvattenförhållanden, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn

27 Beteckningar Bilaga 2 Utredningsområde Befintligt dike/bäck Befintlig dagvattenledning Befintligt dike/bäck slopas Föreslaget dike Föreslagen dagvattenledning Byggnader föreslås i så stor utsträckning som möjligt förses med gröna tak och genomsläppliga markbeläggningar förordas. Föreslagen dagvattenhantering, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn