Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm

Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk bakgrund Skollagsförändring och Nya Allmänna Råd Innehåll i utredningen Några frågor och svar Något om utbildningar Resurser på våra webbsidor Gunilla Salo 2

En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt

Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag.

Nå målen med kunskap om tillgänglighet Lärmiljön ska vara tillgänglig för alla barn och elever. Vi bidrar med kunskap om lagar och riktlinjer lärande pedagogik social miljö fysisk miljö.

Fonem är lärmiljö! Att uppfatta dem är en sak Att skriva dem är en annan sak Lindén & Salo 2013 6

Forskning och samverkan utvecklar specialpedagogiken Vi bidrar till att forskning och praktik kommer närmare varandra genom att sprida forskningsresultat via konferenser, seminarier, webbplatser och tidningen Lika Värde samverkan med universitet och högskolor, Skolverket och Skolinspektionen europeiskt samarbete genom European Agency for Development in Special Needs Education.

På dyslexiområdet Samverkan med myndigheter och intresseorganisationer samt SvDlf Framtagande av metodmaterial och publikationer Produktionsstöd till läromedel. Läromedelsutställningar Uppbyggnad av Skoldatatek Distanskurser i alternativa verktyg Kurser i flerspråkig kartläggning Kurser, nätverk och konferenser mot vuxenutbildningen Nätverksträffar för speciallärare/pedagoger i regionerna Enskilda uppdrag mot skolor och kommuner Information till studerande vid högskolor och universitet Kunskapssidor med föreläsningar på webben Frågor & Svar på webben Gunilla Salo 8

Kontakta oss www.spsm.se Tel. 010-473 50 00 Texttel. 010-473 68 00 Följ oss på Twitter: @SPSMsverige Facebook : SPSMsverige

Bakgrund till projektet 1. Efterfrågan på stödmaterial för speciallärare/specialpedagoger 2. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, stora skillnader i väntetider och rutiner 3. För stort individfokus i utredningarna (SI) 4. Utredningar ser olika ut Gunilla Salo 10

Syfte 1. Tidig upptäckt, och alla ska bli upptäckta. 2. Skapa likvärdighet 3. Skapa konsensus inom vår yrkeskår 4. Kvalitetssäkrade utredningar 5. Utredning på tre nivåer 6. Vägledning i det pedagogiska arbetet och utvärdering av genomförda åtgärder. Gunilla Salo 11

Inget är så praktiskt som en god teori Utan teori kan det diagnostiska arbetet bli planlöst och blint famlande, ett arbete där alla slags upplysningar inhämtas utan att man egentligen vet vad de ska användas till. Lundberg I, Höien T (2013), Dyslexi från teori till praktik, Natur & Kultur Gunilla Salo 12

Grundsyn på utredning Människan är en helhet. Eleven måste mötas med respekt för dess integritet, såsom en hel, ansvarsfull människa. Helheten är alltid mer än delarna. Läsning är en aktiv, skapande process. Ibland måste man ändå analysera några av delarna för att förstå helheten. Testerna ska ingå som stödelement i en gemensam problemlösningsprocess. Andra delar är samtal och observationer. Processen är långvarig, och arbetet består till största delen av tiden av dagliga Jag-Kan-Upplevelser. Lundberg I, Höien T (2013), Dyslexi från teori till praktik, Natur & Kultur Gunilla Salo 13

The simple view of reading Läsning kan delas upp i komponenterna Avkodning (A) och språkförståelse (F) och uttrycks i formeln: L = A x F Komponenterna är var för sig nödvändiga för läsning, men ingen av dem är i sig själv tillräcklig Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough 1990 Gunilla Salo 14

Primära grundproblem och två symtom Nedsättning i det fonologiska systemet Ordavkodning Rättskrivning Gunilla Salo 15

Sex huvudsymtom så visar det sig Ordavkodningen är inte automatiserad Rättskrivningen blir osäker Nonsensord tar längre tid att läsa och är osäkrare Lässvårigheterna är resistenta, insatser ger inte alltid det resultat man önskar Det är skillnad mellan hörförståelse och läsförståelse Ärftlighet Gunilla Salo 16

Sekundära symtom Läsförståelse Matematik, engelska och främmande språk Självbild Socio-emotionell anpassning Gunilla Salo 17

Nära relaterade grundproblem som förekommer ofta Problem inom följande områden: Språkutveckling Korttidsminne Snabb benämning (RAN) Artikulation Gunilla Salo 18

Andra grundproblem som förekommer ibland motorik koncentration sekvenser Gunilla Salo 19

Skollagen 3 kap. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Gunilla Salo 20

Skollagen 3 kap. 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Gunilla Salo 21

Ur Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram En elev är i behov av särskilt stöd om hon eller han, trots att skolan gjort extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan även handla om att en elev har andra svårigheter i sin skolsituation vilka på sikt kan leda till att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (sidan 12 och 24) Det här innebär att eleven ska ges stöd, även om han eller hon når de kunskapskrav som minst ska uppnås. (Sidan 10 och sidan 46. Här nämns dyslexi specifikt) Gunilla Salo 22

Innehåll i utredningen Allmänna data samt definition på dyslexi. Utredaren anger sin kompetens på området. 1. Bakgrund 2. Problemformulering och syfte 3. Vad fungerar bra i undervisningen 4. Elevens uppfattning, läsvanor och självinsikt 5. Föräldrarnas uppfattning 6. Ärftlighet och fysiska förutsättningar Gunilla Salo 23

Arv Miljö Språkliga faktorer Svenska som 2:a språk Fonologiska faktorer För lite övning Medicinska faktorer DYSLEXI Neuropsykiatriska faktorer LÄS- och SKRIV- SVÅRIG- HETER Brister i syn och hörsel Begåvnings -faktorer Sociala faktorer Mognad Emotionella faktorer Läs- och skrivsvårigheter skall ses i en samhällelig och pedagogisk ram 2014-08-19 Gunilla Salo

Dyslexibegreppet Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen/svikten ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder. Gunilla Salo 25

7. Kartläggning av den pedagogiska miljön på organisationsnivå Fysisk undervisningsmiljö Tillgång till alternativa verktyg Eleven känner till mål och kunskapskrav Utrymme finns för elevmedverkan Möjlighet till olika sätt att redovisa kunskap Möjlighet att skilja lästräning från kunskapsinhämtning Möjlighet att låna inläst litteratur samt vana vid att använda dem. Tillgång till adekvata läromedel Organisation av det särskilda stödet Rutiner på skolan för tidig upptäckt samt uppföljning Handlingsplan på skolan för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Kompetens på skolan inom dyslexi och alternativa verktyg Gunilla Salo 26

8. Kartläggning på gruppnivå Gruppens sammansättning Klimatet i gruppen, bemötande från andra elever eller vuxna Gruppstorlek, stabilitet Gunilla Salo 27

Kartläggning på individnivå 9. Utredningsmaterial på individnivå 10. Övrigt Gunilla Salo 28

11. Redovisning av resultaten Allmän språklig förståelse Fonologisk medvetenhet Ordavkodning Läsning Skrivning Övrigt Gunilla Salo 29

12. Sammanfattning och analys Ordavkodningen är inte automatiserad. Stämmer Nonsensord tar längre tid att läsa och är osäkrare. Ja Rättskrivningen blir osäker. Ja Lässvårigheterna är resistenta, insatser ger inte alltid det resultat man önskar. Eleven har fått specialundervisning, men inte med fokus på dyslexi. Osäkert. Det är skillnad mellan hörförståelse och läsförståelse, Ja Ärftlighet finns med i bilden. Ja Gunilla Salo 30

13. Slutsats Utredningen visar att NN har/inte har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Gunilla Salo 31

14. Förslag till åtgärder På organisationsnivå På gruppnivå På individnivå Gunilla Salo 32

Gunilla Salo 33

Gunilla Salo 34

Rekommendationer Vi rekommenderar att den som gör utredningen har en pedagogisk utbildning på högskolenivå, med inriktning på läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Skriv gärna sammanfattning och slutsats så att man kan förstå även om man inte är insatt i ämnet. Tänk även på eleven. Skriv förslag till åtgärder på ett separat blad så att det kan användas i skolan. I processen före och efter utredningen bör elevhälsan vara inkopplad. (Skollagen) Om eleven är flerspråkig bör utredning göras i samarbete med modersmålslärare. I arbetet med gymnasielever eller vuxna är inte allt i modellen relevant. Då kan man hoppa över eller skriva ej aktuellt i fältet Gunilla Salo 35

Några olika utbildningar Universitet och högskolor Folkhögskolor Kursanordnare Enskilda utbildare Gunilla Salo 36

Gunilla Salo 37

Gunilla Salo 38

Gunilla Salo 39

Gunilla Salo 40

Gunilla Salo 41

Gunilla Salo 42

Gunilla Salo 43