Integrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter*



Relevanta dokument
Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016

Kvalitetsdeklaration för delprogrammen Smågnagarövervakning skog och -fjäll

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogsbruket och artskyddet seminarium vid BirdLife Sveriges årsmöte 8 april 2016

Nyckelarter i fjällen 2011

Förstudie Vindelälvsdalen

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Ansökan om tillstånd respektive undantag enligt vissa bestämmelser i jaktlagstiftningen för jakt för forskningsändamål

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Pass 2: LYSSNA Besöksnäring i planering av infrastruktur och transporter

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013

VILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018

INVENTERING STORA ROVDJUR

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

NV (6) UTVÄRDERING AV NILS NATIONELL INVENTERING AV LANDSKAPET I SVERIGE JANUARI 2012

Framtidens samverkansmodell

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Buskmus nya inventeringsmetoder

Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Den svenska tankesmedjan Tobaksfakta vad säger en internationell utvärderingspanel om verksamheten?

Naturen till din tjänst

Lokal delaktighet och samverkan

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Fortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)

Varför checklista och för vem?

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

Embryonalutveckling hos vitmärla

Lägesrapport LillNILS

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Grouse monitoring network Internasjonalt samarbeid for bedre rypeforvaltning. Maria Hörnell-Willebrand Håkon Solvang

Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07

Vindkraftens påverkan på människors intressen en syntesrapport

Det Svenska LTER-nätverket

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Till lunch kommer ni att veta

Upptäck Sverige Lgr 11

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Ny historisk databas om skog

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Skolår 1 3. Skriftligt omdöme ÄMNE Namn: År: Termin: Undervisande lärare: Kunskapsutveckling. Kommentar till kunskapsbedömningen.

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Brunbjörnars predation på älgkalvar i Norrbottens län - rapport utarbetad på uppdrag av regeringen (L2011/1478)

Viltinventeringar och viltforskning

Beskattningsmodell för varg

Foto: Lennart Johanzon OM DU MÖTER VARG

Internationell utblick Dog Health Workshop och nästa steg i en internationell samordning

1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& 1.2&Älgens&födoval& 1.3&Problematik&med&älgskador&

Kvicksilver och cesium i matfisk

Snytbaggeskador i Norrland

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Sälens matvanor kartläggs

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Etik och lagstiftning

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009

Kungsörnsymposium 2014 Boden September

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten

Frågor och svar om Flexpension

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Älgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?

INVENTERING STORA ROVDJUR

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

och odling i typområden

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Hur går det för skogens fåglar?

JL 49 ANSÖKAN OM DISPENS FRÅN REGLERNA OM FÅNGSTREDSKAP OCH FÅNGSTMETODER FÖR MÖSS, RÅTTOR OCH SORKAR

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Anne Graf. Kommunikation

Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda Mätkampanj. Resultatblad Diarienummer

Transkript:

Integrerad miljöövervakning och forskning i klimatgradienter* förutsättning för effektiv fortlöpande miljöanalys av smågnagarzoonoser? Ammarnäs Vindelälvens biosfärsområde? *även landskapsgradienter Vindeln Umeå

Nationell miljöövervakning av smågnagare och utvecklingsidéer

Nationell miljöövervakning (NMÖ) A 0 250 500 Kilometers Ammarnäs Vålådalen Stora Sjöfallet Vindeln Finland Klimat-landskaps gradienter: - N-S v. - kust-fjäll Norway Grimsö Ammarnäs Sweden Norra Kvill Vindeln Umeå Vindelälvens biosfärsområde?

Målsättningar med NMÖ early warnings fångstindex (rovdjursföda, prognoser etc) material till Miljöprovbanken (MPB) - miljögifter & patogener retrospektivt

NMÖ/MPB, tidsserier*: Umeå, 1971- (1979-) Grimsö, 1973- (1979-) Norra Kvill, 1981-2003 Ammarnäs, 1995- Stora Sjöfallet, 2001- Vålådalen/Ljungdalen, 2001- *slagfällefångst på fasta provytor, vår och höst

Några resultat: mer frekventa och djupare vinternedgångar! med förändrat vinterklimat/-väder snötäcket skyddar

och minskade vårtätheter! - dvs av många rovdjurs basföda >90% modell-predator

Även modell-predatorn har minskat! - från cykler med hög till låg amplitud, - i takt med minskande födotillgång

Kontraster i tid och rum - 1

Kontraster i tid och rum - 2

Kontraster i tid och rum - 3

Zoonoser - djurspridda sjukdomar - vårt modellsystem = sorkfeber (NE)* - sprids av skogssork - pärluggla äter skogssorkar (huvudpredator) *kan tillämpas på andra patogener med skogssork som värd, t ex Ljungan-virus

En intressant fråga om zoonoser*: *djurspridda sjukdomar

Lite om sorkfeber höst vår Beror senare års stora sorkfeberutbrott på störningar av sork- och rovdjursdynamiken?

Tidsserierna - suverän infrastruktur för zoonosövervakning! - sorkfeberfall; Fokhälsomyndigheten - skogssorkindex; NMÖ - PUUV- infektionsgrad (mm); potentiellt via MPB (guldgruva!) - pärluggleindex; hittills via SLU- forskning - landskapsdata: 1970-2010, 58 st 2.5 x 2.5 km vart 5:e år; hittills via SLU- forskning Tidsserierna är absolut nödvändiga men räcker det? Nej, det krävs även forskningssamarbeten, nationellt och internationellt!

Utvecklingsidéer A 0 250 500 Kilometers Fokus: modellzoonos - skogssork (värd) - modellpredator - PUUV/NE - snökvalitet! - landskapsstruktur Ammarnäs Vindeln Finland Norway Sweden Klimat-landskaps gradient (kustinland-fjäll) Ammarnäs Varierande dynamik Vindeln Umeå Vindelälvens biosfärsområde?

Sork-, rovdjurs- och zoonospatogen- dynamik i en klimatgradient Vb-inland - sorkar 1971- - MPB 1979- (PUUV-Ab + ) - ugglor 1980-* - landskap 1970- Vb-fjäll - sorkar 1995- - MPB 2001- (PUUV-Ab + ) - ugglor 2010-* - landskap -* Vb-kust - sorkar 2009-* - MPB 2009- (PUUV-Ab + )* - ugglor 2009-* - landskap -*

Miljöprovbanken, exempel Vindeln, Västerbotten 1979-2013 - Miljöprovbanken Insamlat smådäggdjursmaterial för arter med > ca 1 individ per år i genomsnitt Årstid: 1=vår, 2=höst Antal fångade individer av: Cg= skogssork, Clethrionomys glareolus Cruf= gråsiding, C. rufocanus Ma= åkersork, Microtus agrestis Ms= skogslämmel, Myopus schisticolor Sa= vanlig näbbmus, Sorex araneus Sc= lappnäbbmus, S. caecutiens Smt= dvärgnäbbmus, S. minutus En guldgruva för miljöanalys av zoonos-patogener År Årstid Cg Cruf Ma Ms Sa Sc Smt 1979 2 40 0 0 0 4 2 1 1980 1 38 1 0 0 5 0 0 1980 2 467 34 5 0 19 1 1 etc etc etc etc etc 2010 2 596 22 156 28 64 1 4 2011 1 131 20 109 30 4 0 0 2011 2 380 48 80 59 4 1 0 2012 1 8 0 0 0 2 0 0 2012 2 36 2 5 0 9 0 3 2013 1 34 2 2 0 6 0 0 2013 2 448 25 19 0 31 1 5 1979-2013 12825 1073 1676 370 1147 98 195 Till exempel - lungbiopsier: sorkfebervirus - leverprov: Ljungan-virus

Miljöövervakning x forskning framgångsrik miljöanalys hittills

Tack för uppmärksamheten! Birger Hörnfeldt, Vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SE - 901 83 Umeå Ett bra tips för att uppdatera sig: http://www2.vfm.slu.se/projects/hornfeldt/index3.html Foton: Bent Christensen, Tim Hipkiss, Jenny Svennås-Gillner, Rolf Segerstedt m fl, inkl foton från Internet

Tidsserier för landskapsförändringar 1970-2010 Vegetationskartan 1980 5-års intervall 5-års intervall 1970 2010 5 km

Sorkfebervirus i skogssorkar Miljöprovbanken: - variationer in tid - och rum

Ljungan-virus i skogssorkar - relativt nybeskrivet, misstänkt zoonos-patogen - virus + stress orsakar diabetes hos laboratoriemöss - samarbete med italienska forskare inlett 2013, pilot studie vid Västerbottenskusten