Det Svenska LTER-nätverket

Transkript

1 Det Svenska LTER-nätverket Bakgrund LTER-Sweden (Long Term Ecological Research) Ett initiativ från Sveriges lantbruksuniversitet Sekretariat Ulf Grandin, Lars Lundin och på SLU Finansiering: Under den inledande delen; skapande av nätverket och ansökan om medlemskap i det internationella nätverket ILTER SLU och Naturvårdsverket

2 Målen för LTER-Sverige är: Att förstärka miljöforskning och miljöövervakning samt stödja och underlätta delning av data. Att förse forskare med miljöövervakningsdata i en större skala (i tid och rum) än vad som är åtkomligt idag. Att underlätta och stödja finansiering av utökad forskning och möjligheter till nya frågeställningar genom nätverkets infrastruktur. Att understödja ny tvärvetenskaplig forskning. Inom Sverige och i internationella samarbeten.

3 Skapandet av LTER-Sverige: 1. Första möte där alla intresserade potentiella LTER-medlemmar var inbjudna. SLU fick mandat att fortsätta processen feb Uppmaning att ansöka till LTER-Sverige skickas ut jan Behandling av ansökningarna klara, godkända områden kontaktas och nätverket bildas jun Ansökan till ILTER skickas in aug Godkända medlemmar av ILTER och LTER-Europe sep Första möte för det nya nätverket. Sammansättning av styrgrupp, sekretariat bestäms etc. nov Styrgruppens första möte. - mar 2011

4 LTER-Sverige Kriterier för medlemskap Angagemang i nätverket och att verksamheten är stabil på lång sikt. Har en ansvarig föreståndare. Har tidsserier för ekologiska- och/eller miljödata. Det finns möjligheter att besöka, övernatta och använda områdets/stationens anläggning. Vara villiga att dela med sig av data Har väl definierade och rumsligt aggregerade studieområden.

5 LTER-Sverige Typer av områden Två olika LTER-områden (Long Term Ecological Research) LTSER-plattformar (Long Term Socio-Ecological research)

6 Områden inom LTER-Sverige: 1. Abisko 12. Svartberget 11. Öre estuary 2. Bergslagen 3. Grimsö 4. Lake Vänern 5. Gårdsjön 6. Asa 7. Tönnersjöheden 10. Erken 9. Askö 8. Station Linné

7 Huvudsakliga biotoper LTSER 2. Bergslagen

8 Huvudsakliga biotoper Marina 11. Öre estuary 9. Askö

9 Huvudsakliga biotoper Sötvatten 12. Svartberget 2. Bergslagen 10. Erken 4. Lake Vänern 5. Gårdsjön 6. Asa 7. Tönnersjöheden 9. Askö

10 Huvudsakliga biotoper Kust 11. Öre estuary 4. Lake Vänern 9. Askö

11 Huvudsakliga biotoper Våtmarker 1. Abisko 12. Svartberget

12 Huvudsakliga biotoper Skog 12. Svartberget 2. Bergslagen 3. Grimsö 5. Gårdsjön 6. Asa 7. Tönnersjöheden

13 Huvudsakliga biotoper Jordbrukslandskap 2. Bergslagen 8. Station Linné

14 Huvudsakliga biotoper Fjäll 1. Abisko

15 LTER-Sverige Organisation Bottom up princip Drivs av medlemmarnas initiativ. Stöds av infrastruktur som underhålls av sekretariatet. Årliga möten Huvudsakliga ledningsorgan Styrgrupp Strategiska satsningar, bereda ärenden till sekretariatet vara bollplank åt sekretariatet. Sekretariat Dagliga spörsmål Organisera möten; årsmöten, styrgruppsmöten mm. Underhålla hemsidan Hålla i kontakterna med ILTER, LTER-Europe ev. avnämare etc.

16 LTER-Sverige Framtida planer Fortsättning av nätverkets skapande Integration och förmedlande av data till InfoBase (LTER- Europe) Forskning Två nivåer Internationell Flera projekt har redan startat: Kol/kväve nedbrytning och ett vegetationsprojekt. Nationell Ett enkelt projekt planeras för att få nätverket i rullning och testa dess potential. Nya områden Det är ett öppet nätverk, fler LTSER-områden. Nya områden redan detta år. Koppla nya forskare till nätverket