Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
|
|
- Ann Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1990 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1991 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius
2 Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E 452 m ö h Kulbäcksliden Lat 64 09' N Long 19 36' E 274 m ö h Svartberget Lat 64 14' N Long 19 46' E 225 m ö h Siljansfors Lat 60 53' N Long 14 24' E 240 m ö h Jädraås Lat 60 49' N Long 16 30' E 185 m ö h Tönnersjöheden Lat 56 43' N Long 13 08' E 75 m ö h Asa Lat 57 10' N Long 14 45' E 180 m ö h Omslagsbilden visar klimatstationen för referensmätning Bilden är ritad av Ann-Sofi Löfvenius. Tryckt av SLU Reprocentralen Umeå
3 Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport
4 Innehållsförteckning. sid Inledning 5 Syfte 5 Klimatstationen 6 Mätvariabler 6 Databas 7 Årsredovisning Ätnarova 11 Kulbäcksliden 15 Siljansfors 19 Jädraås 23 Asa 27 Tönnersjöheden 31 4
5 Referensmätning av klimat vid de skogliga försöksparkerna 1990 Inledning. Under våren och sommaren 1989 installerades nya klimat-stationer vid flera av de skogliga försöksparkerna. Klimatmätningar har tidigare genomförts på olika sätt vid försöksparkerna, varav flera i samarbete med SMHI, men utrustning och rutiner har varierat. Vid Jädraås och Svartbergets försöksparker har mer omfattande klimatmätningar genomförts i samband med olika forskningsprogram och erfarenheterna från dessa har varit särskilt värdefulla vid utformningen av det nya referensmätsystemet. Efter en provperiod under hösten 1989 genomfördes smärre justeringar i mätprogram och bearbetningsprogram och under 1990 har sex stationer varit drift. Under 1991 tillkommer referensmätningar från Svartbergets försökspark och senare även från Skarhults försökspark. Syfte. Målsättningen med referensmätningen av klimat vid försöksparkerna kan sammanfattas i följande punkter; - att utgöra grunden för långsiktiga klimatmätningar med hög kvalitet och kontinuitet i nära anslutning till respektive försökspark. - att förse projekt och andra intresserade med meteorologiska bakgrundsdata. - att utgöra referens till andra klimatrelaterade mätningar inom respektive park. Med förvissningen att mätningarna skall hålla högsta möjliga kvalitet och ge sammanhängande mätserier under lång tid presenteras härmed den första årsrapporten från referens-mätningen av klimat vid de skogliga försökparkerna. Mycket nöje! 5
6 Klimatstationen De nya stationerna använder modern loggerteknik för datainsamling i fält och kan drivas antingen via elnätet eller med solcell. Klimatstationerna har samma uppsättning av givare och dess dataloggrar är i huvudsak programmerade med samma styrprogram. Således mätes, bearbetas och lagras klimatdata med samma grundformat vid samtliga stationer. Klimatstationen besöks normalt veckovis, varvid data överförs och en enkel inspektion av givare och funktionskontroll genomförs. I nära anslutning till datatömningen kontrolleras även mätdata med särskilt utvecklade bearbetningsprogram som bl a ger utskrifter av dygnssammanställningar. Klimatstationerna besöks dessutom årligen för en grundligare översyn varvid givare kalibreras och rutiner utvärderas. Klimatdata från referensstationerna lagras och finns tillgänglig vid respektive försökspark samt vid Vindelns försöksparker där också långtidsförvaring av originaldata sker och en särskild databas är upprättad. Särskild programvara är utvecklad, dels för att erhålla snabb åtkomst av ursprungsdata (komprimerad datakod), dels för att kunna sortera data med hänsyn till tidsperioder och mätvariabler. Resultatfiler från dessa program kan dessutom ges en utformning som passar för import till ett flertal förekommande bearbetningsprogram för PC-DOS. Mätvariabler. Klimatstationen är i möjligaste mån placerad på plan mark med kortvuxen markvegetation utan större hinder i omgivningen. Givarna är samlade kring stationens stativ och kan enkelt kontrolleras vid inspektion. 6
7 Följande variabler avläses automatiskt varje minut (1990); 1. Lufttemperatur 170 cm ovan markytan 2. Lufttemperatur 25 cm ovan markytan. 3. Marktemperatur 10 cm under mineraljordsytan 4. Marktemperatur 20 cm under mineraljordsytan Lufttemperatur och marktemperatur mäts med samma typ av termistorgivare som är särskilt anpassade för dataloggern. Givarna för lufttemperatur är placerade i strålningsskydd som ventileras kontinuerligt med cirka 2 m/s. Funktionen av strålningsskyddens fläktmotorer övervakas av dataloggern. Temperaturgivaren på 25 cm nivå är i bruk endast under vegetationsperioden. Givarna för marktemperatur är placerade i centrum under en cirka 50x50 cm stor yta utan vegetation. Ytan hålls ren från löv och annat skräp. 5. Relativ fuktighet 170 cm ovan markytan 6. Lufttemperatur i fuktighetsprob 170 cm ovan markytan 7. Globalstrålning 8. Regnmängd Luftens fuktighet mäts med en fuktighetprob som är placerad i ett oventilerat strålningsskydd på standardhöjd. Proben innehåller förutom fuktighetssensor också en temperaturgivare, typ platinagivare. Denna temperaturmätning används sedan för beräkning av ångtryck. Luftfuktigheten mäts i relativ fuktighet (%) och sparas som sådan vid 10 minuters medelvärde. För dygnssammanställningen sparas beräknat ångtryck i hpa. Den direkta och diffusa solstrålningen som infaller mot en horisontell yta, globalstrålningen, mäts med en fotodiod som är placerad så att himmelsfären ovan givaren skyms så lite som möjligt. 10 min medelvärde sparas och den under dygnet ackumulerade instrålningen. Under den snöfria perioden med temperaturer över 0 C mäts nederbörden automatiskt med en givare av typ "tipping bucket" som är placerad på marken. Givarens upplösning är cirka 0.2 mm och det ackumulerade värdet under 10 minuter och dygnet sparas. Dataloggern beräknar extrem och medelvärden och bearbetar dessa avläsningar samt sparar 10 minuters- och dygnsvärden för överföring till databas. 7
8 Databas Mätdata från samtliga klimatstationer lagras dels i en särskilt upprättad databas för referensmätning av klimat vid Vindelns försöksparker, dels som binära originalfiler vid respektive försökspark och vid Vindelns försöksparker. Följande mätdata finns tillgänglig i databas eller originalfiler; Medelvärden om 10 minuter grundade på minutavläsningar; - Lufttemperatur 170 ovan markytan - Lufttemperaur 25 cm ovan markytan - Marktemperatur 10 cm under mineraljordytan - Marktemperatur 20 cm under mineraljordsytan - Luftfuktighet 170 cm ovan markytan - Lufttemperatur i fuktighetsprob - Globalstrålning samt ackumulerad nederbörd under 10 minuter För varje dygn (00-24 SNT) beräknas och lagras följande variabler; Dygnsmedel, maximum och minimum grundande på minutavläsningar; - Lufttemperaturen 170 cm ovan markytan - Lufttemperaturen 25 cm ovan markytan - Marktemperaturen 10 cm under mineraljordsytan - Marktemperaturen 20 cm under mineraljordsytan - Ångtrycket 170 cm ovan markytan Ackumulerade mängden av - Nederbörd (snöfria perioden) - Globalstrålning För mäthöjderna 170 och 25 cm ovan markytan beräknas för varje dygn - TemperaturTimSumma (Summan av tim-medeltemp över +5 C) - FrostTimSumma (Summan av tim-medeltemperaturer under 0 C) - Antal timmar med temperatur över +20, under 0, -3 och -5 C. 8
9 Årsredovisning Ett urval av variabler från klimatmätningen redovisas för respektive park. Samtliga diagram och tabeller bygger på den rutinbearbetning som automatiskt genomförs av dataloggern varje dygn. Redovisningen utgår från dygnsvärden, och avser endast att ge en översiktlig bild av klimatet. Årssammanställningen innehåller månadsvärden, meteorologiska och ekologiska perioder för respektive station. Månadsvärden har endast beräknats då dygnsvärden för minst 28 dygn finns med, annars markerats med ett streck (-). Några stationer mäter nederbörd manuellt hela året om. I förekommande fall har denna manuella mätning ersatt saknade data från den automatiska mätningen. Vid avgränsningen av olika perioder har dygnsmedeltemperaturen på standardhöjd använts med följande tröskelvärden; Vår/höst 0 C Sommar +10 C Vegetationsperioden + 5 C När dygnsmedeltemperaturen varaktigt överstiger/understiger tröskelvärdet börjar/slutar respektive period. Figursida 1 innehåller dygnsmedelvärden under året av; - lufttemperatur på standardhöjd (1.7 meter ovan markytan) - luftens ångtryck i hpa (mbar) - marktemperatur på 20 cm djup under en markberedningsfläck. Saknas data, är kurvan avbruten. Figursida 2 innehåller dygnsvärden under vegetationsperioden av; - antal timmar med lufttemperatur över +20 grader på standardhöjd - antal timmar med lufttemperatur under 0 grader på standardhöjd - nederbörd - ackumulerad globalstrålning Saknas data under perioden markeras detta med streckade fält ovan kurva. OBS! Citera och använd gärna uppgifter från denna rapport men glöm inte att uppge källhänvisning! 9
10 10
11 Ätnarova försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Ätnarova 1990 med referensnormaler för SMHI-stationen i Gällivare (ofyllda markeringar). 11
12 12
13 13
14 Sammanställning Ätnarova försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari (38) - Februari (60) - Mars (26) - April (2) - Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December (Nederbördsvärden inom parentes härrör från mätningar i Gällivare) Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår 10/4 5/6 57 Sommar 6/6 22/8 78 Höst 23/8 5/11 75 Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 24/5 Stopp: 20/9 Antal dygn: 120 Temperatursumma: 661 Antal timmar över + 20 C: 40 Antal timmar under 0 C: 2 Nederbörd: 340 mm Globalstrålning: 1506 MJ/m 2 Anmärkningar. På grund av långvariga givarfel vid mätningen av marktemperaturen på 20 cm djup, redovisas istället värden för 10 cm i figuren på föregående uppslag. 14
15 Kulbäckslidens försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Kulbäcksliden 1990 med referensnormal för SMHI stationen Kulbäcksliden (ofyllda markeringar). 15
16 16
17 17
18 Sammanställning Kulbäckslidens försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår 9/4 6/6 59 Sommar 7/6 10/9 96 Höst 11/9 11/11 62 Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 29/4 Stopp: 22/9 Antal dygn: 147 Temperatursumma: 932 Antal timmar över + 20 C: 85 Antal timmar under 0 C: 20 Nederbörd: 307 mm Globalstrålning: 1837 MJ/m 2 18
19 Siljansfors försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Siljansfors 1990 med referensnormaler för SMHI-stationen i Siljansfors (ofyllda markeringar). 19
20 20
21 21
22 Sammanställning Siljansfors försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår 15/3 29/5 76 Sommar 30/5 9/9 103 Höst 10/9 4/11 56 Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 20/4 Stopp: 17/10 Antal dygn: 181 Temperatursumma: 1104 Antal timmar över + 20 C: 227 Antal timmar under 0 C: 151 Nederbörd: 462 mm Globalstrålning: 2338 MJ/m2 22
23 Jädraås försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Jädraås 1990 med referensnormaler för SMHI-stationen i Åmotsbruk (ofyllda markeringar). 23
24 24
25 25
26 Sammanställning Jädraås försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari Februari Mars (194) April (316) Maj (581) Juni (538) Juli (452) Augusti (403) September (175) Oktober (124) November (38) December (Strålningsvärden inom parentes är beräknade värden.) Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår 15/3 30/5 77 Sommar 1/6 10/9 102 Höst 11/9 31/10 51 Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 20/4 Stopp: 22/9 Antal dygn: 156 Temperatursumma: 977 Antal timmar över + 20 C: - Antal timmar under 0 C: - Nederbörd: 426 mm Globalstrålning: (2274) MJ/m 2 Anmärkningar. Ett inkopplingsfel i mitten av mars dämpade utsignalen från globalstrålningsgivaren. Globalstrålningen har därför beräknats med särskild omvandlingsfaktor grundad på jämförelser mot stationen i Siljansfors. 26
27 Asa försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Asa 1990 med referensnormaler för SMHI-stationen i Berg (ofyllda markeringar). 27
28 28
29 29
30 Sammanställning Asa försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår - 29/4 - Sommar 30/4 19/ Höst 20/ Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 20/4 Stopp: 19/10 Antal dygn: 183 Temperatursumma: 1333 Antal timmar över + 20 C: 357 Antal timmar under 0 C: 45 Nederbörd: 416 mm Globalstrålning: 2483 MJ/m 2 30
31 Tönnersjöhedens försökspark C mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 0 Klimograf för Tönnersjöheden 1990 med referensnormaler för SMHIstationen i Simlångsdalen (ofyllda markeringar). 31
32 32
33 33
34 Sammanställning Tönnersjöhedens försökspark Neder Global Temperatur [ C] börd strålning Månad Medel Max Dag Min Dag [mm] [MJ/m 2 ] Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December (Nederbörden härrör från manuella mätningar) Årstider 1990 Säsong Start Stopp Antal dygn Vår - 19/4 - Sommar 20/4 19/ Höst 20/ Vegetationsperioden 1990 (Tröskelvärde +5 C) Start: 13/3 Stopp: 1/11 Antal dygn: 204 Temperatursumma: - Antal timmar över + 20 C: - Antal timmar under 0 C: - Nederbörd: - Globalstrålning: - 34
35 Klimatdata kan beställas antingen från respektive försökspark eller från databasen vid Vindelns försöksparker. (Pl 5119, VINDELN) Försökspark Adress (kontaktperson) Telefon Ätnarova Domänvägen 18 (Kjell Åman) GÄLLIVARE Kulbäcksliden Pl 5119 (Mikaell Ottosson Löfvenius VINDELN Christer Degermark) Fax: Siljansfors Box 74 (Christer Karlsson) MORA Jädraås Jädraås 4485 (Elisabeth Henningsson) OCKELBO Asa (Ola Langvall) Asa försökspark LAMMHULT Tönnersjöheden Box 17 (Ulf Johansson) SIMLÅNGSDALEN
36 Denna rapport har framställts vid Vindelns Försöksparker Bild: Ann-Sofi Löfvenius 36
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1996 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1996 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1994 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1995 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1999 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1999 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1998 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1998 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1997 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1997 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2006 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 2007 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2013 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2014 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2015 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 218 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 219 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 5' N Long
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Februari 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet februari 218... 1 Vad mäter
ETT SYSTEM FÖR INSAMLING, LAGRING OCH BEARBETNING AV KLIMATDATA
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut ETT SYSTEM FÖR INSAMLING, LAGRING OCH BEARBETNING AV KLIMATDATA Lars Dahlstedt, Curt Almqvist, Mats Eriksson och Urban Eriksson Arbetsrapport nr 293 1994 SkogForsk,
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Mars 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet mars 18... 1 Vad mäter vi?...
SMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...
Maj 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar maj 217...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Maj 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1
Oktober 17 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 17... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar oktober
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1
November 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1
December 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Maj 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj 18... 1 Vad mäter vi?...
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Luftkvalitet i Göteborgsområdet
, Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport April 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet april 218... 1 Vad mäter
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1
September 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall
Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion
FÄLTMÄTINSTRUKTION KLIMATANALYSATOR 1213
1(11) Klimatanalysator 1213 Fältmätinstruktionen följer B&K:s manual 1. Inledning Klimatanalysator 1213 mäter: - Lufttemperatur - Lufthastighet - Yttemperatur - Planstrålningstemperatur - Temperaturasymmetri
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Luften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012
Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
1 (29) ra04s Sweco Vatten & Miljö Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax
Svalövs kommun BT KEMI EFTERBEHANDLING SKEDE: FÖRBEREDELSE OCH GENOMFÖRANDE UPPDRAGSNUMMER 1270093000 Sammanställning av drygt 5 års meteorologiska mätningar i Teckomatorp Den meteorologiska mätstationen
Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation
Analys & Rapporter Östra kallagret 2014-09-14 till 2014-09-16 Grafisk presentation 2014-09-14 2014-09-15 2014-09-16 Datalogger 1 ( C) Datalogger 2 ( C) Datalogger 3 ( C) Visning i tabellform Larm Alla
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Beräkning av förekomst av utvändig kondens på energieffektiva fönster
Bertil Jonsson Beräkning av förekomst av utvändig kondens på energieffektiva fönster SP AR 1999:4 Byggnadsfysik Borås 1999 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 1 Utvändig
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation
Analys & Rapporter Östra kallagret 2014-09-14 till 2014-09-16 Grafisk presentation 2014-09-14 2014-09-15 2014-09-16 Datalogger 1 ( C) Datalogger 2 ( C) Datalogger 3 ( C) Visning i tabellform Larm Alla
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Inför inspektionen boka följande instrument :
Ytterligare information om utredning vid klagomål finns att läsa om i Temperatur inomhus. Denna finns för nedladdning på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Inför
Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar
Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI
Mallen skapad av Peter Hildingsson: -- Utgåva DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Bakgrund Detta material ska fungera som ett hjälpmedel för att enklare kunna följa upp och kontrollera företagets drivmedelsförbrukning.
MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson
A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av
EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus
EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012
SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken
Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB
Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år
november 1 (8) 1 (8) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 47 uppgick till 151 82 vilket är 1 6 fler jämfört med vid årsskiftet. Prognosen för helår är en ökning med 1 65. Resultatet per nov uppgick
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Jämförelse av solcellsanläggningar JONNA JANSSON, FRIDA JOHANSSON
Jämförelse av solcellsanläggningar JONNA JANSSON, FRIDA JOHANSSON SOLENERGI ÄR FRAMTIDEN! Mål & Syfte Målet är att klargöra vilken av de två solcellsanläggningarna som är mest effektiv. Det vill säga vilken
Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Jämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna
Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI-FEBRUARI 217 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 1 2 VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER... 2 2.1 TOTALA VÅRDKOSTNADER... 3 2.2 KOSTNADER FÖR VÅRD AV BARN OCH UNGA... 4 2.3 KOSTNADER FÖR
i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20
Marknära ozon i As a Årssrappor t 21 Sverigges lantbrukksuniversitet Asa skogliga försö ökspark och fältforskninggsstation Asa d den 5 april 2 11 Ola Langvall J naaåintroduktion Året 21 är fjärde året
Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold
Svenska fenologinätverket Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Hotell Forsen, Vindeln, 25-26 februari 2014
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING
Socialnämnden Datum Vår beteckning VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI-MAJ 217 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER... 4 2.1 TOTALA VÅRDKOSTNADER... 5 2.2 KOSTNADER FÖR VÅRD AV BARN OCH
Räkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar
Rävbergsvägen, Siljansfors. Datum 13.11.2009. Foto Helena Lundhammar Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar Innehållsförteckning 1. Icke försöksarbeten inom Siljansfors
Klimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
VERKSAMHETSUPPFÖLJNING
Socialnämnden Datum Vår beteckning VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI OKTOBER 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER... 4 2.1 TOTALA VÅRDKOSTNADER... 5 2.2 FÖRBOKADE VÅRDKOSTNADER
Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999
Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade
Redovisning av projektet BOSNA INFO
Redovisning av projektet BOSNA INFO Göteborg, april 2004 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Årsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun
Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Extreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
FÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H
1(8) 1. Allmänt Dataloggern Testo 174H (figur 1) mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena registreras, sparas och