Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Transkript

1 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet inom sitt verksamhetsområde och forskning inom området geodesi. Var forskningsansvaret ligger för till exempel fjärranalys, GIS/GIT, kartografi och SDI är oklart. Rymdstyrelsen har länge varit en mycket viktig finansiär inom fjärranalysområdet, men med begränsningen att forskningen måste ha relevans för satellitfjärranalys. Forskning inom flygburen laserskanning är ett av de hetaste områdena inom fjärranalysområdet idag med viktiga tillämpningar inom såväl miljö- som infrastrukturområdet och inte minst inom skogsindustrin. Mistra har också haft ett 7-årigt fjärranalysprogram, men även det med fokus på satellitfjärranalys. Ämnets karaktär är tvärvetenskapligt. Det kan användas som en styrka, men har snarast haft en splittrande effekt på nationell nivå hittills. Formas som har ansvar för samhällsbyggnads- och miljöområdet har hittills inte haft någon riktad satsning inom geodataområdet. Stiftelsen för strategisk forskning som skulle kunna vara en intressant finansiär inom geodataområdet finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, dock undantaget bland annat samhällsbyggnads- och miljöforskning, då det ligger inom Formas ansvarsområde. Denna situation tvingar forskare inom geodataområdet att ständigt konkurrera inom breda utlysningar, såsom Formas årliga utlysning och stora IKT-utlysningar. Strukturerna inom forskningsråden visar på den svaga ställning som geodataområdet har idag i Sverige, där ämnesområdet ofta hamnar mellan stolarna." Nedan listas några av de forskningsråd vars prioriterade områden har en anknytning till geodataområdet. Forskningsråd och liknande finansiärer med en tydlig profil (t ex Rymdstyrelsen) har inte tagits med, då de inte kan täcka in ett forskningsprogram med bredd inom geodataområdet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodatasekretariatet@lm.se

2 2(8)

3 3(8) VINNOVA VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och har som mål är att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. I regel ställer VINNOVA krav på samfinansiering. En viktig del av VINNOVAs verksamhet är att öka samarbetet mellan företag, högskolor och universitet, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet. E-förvaltning VINNOVAs satsningar inom området e-förvaltning utgår från användarnas behov och fokuserar på att skapa höjd kapacitet, effektivitet och produktivitet i offentlig verksamhet. VINNOVA förespråkar att detta sker genom en aktiv användarmedverkan och genom standardisering, samt förnyelse av teknikbaserade och användarnyttiga tjänstekoncept. Exempel på områden är: Samarbeten mellan och inom offentliga verksamheter Produktion av tjänster med intermediärer (mellanhänder) Export av tjänster inom offentlig sektor Standardiserade lösningar för interoperabilitet mellan nya och befintliga system Användning av befintliga och nya tjänster Säker användning av (tillit till) offentliga tjänster Kunskapsöverföring mellan offentlig verksamhet och forskare ( ) MISTRA Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Ett program initieras genom att Mistra utlyser finansiering inom ett särskilt angeläget område. Programmen planeras i dialog mellan forskare och tänkta användare. Planeringsanslag kan sökas för att utveckla en fullständig ansökan. Som ett led i att nå sin vision investerar Mistra i

4 4(8) stora integrerade tvärvetenskapliga forskningsprogram. Forskningsresultaten ska komma till praktisk användning i samhället, för att bidra till en miljöanpassad, hållbar, samhällsutveckling. Mistras program förser användare inom svenskt näringsliv, förvaltning, politik och frivilligorganisationer med de senaste vetenskapliga rönen, oberoende av sektorsgränser. Alla Mistraprogram ska bidra till lösningen på viktiga miljöproblem och ha betydelse för svensk konkurrenskraft. Bidraget kan vara av olika karaktär. Alla som söker finansiering för ett Mistra- program behöver därför definiera just sitt programs tänkta bidrag. Exempel på Mistra-programmens bidrag till lösningen på viktiga miljöproblem: En lägre miljöbelastning genom användningen av nya varor, tjänster eller processer framtagna av programmet. Mer precision i myndigheters eller företags agerande inom miljöområdet genom användningen av nya eller utvecklade styrmedel eller beslutsstödssystem framtagna av programmet. Mer ändamålsenlighet i myndigheters eller företags agerande inom miljöområdet genom en djupare förståelse för miljöfrågornas roll och tyngd i samhällets utveckling. Minskad miljöbelastning genom att olika grupper får och tillämpar en ökad insikt i hur de (gemensamt) kan förvalta knappa naturresurser på ett hållbart sätt. Exempel på Mistraprogrammens bidrag till svensk konkurrenskraft: En ökad konkurrenskraft hos svenska företag och näringar genom nya varor, tjänster eller processer framtagna av programmet. En ökad konkurrenskraft hos svenska företag och näringar genom att programmet utbildat doktorer och licentiater med eftertraktad kompetens som sedan går vidare till svenska företag och svensk förvaltning. Sverige agerar för och utvecklas mot en hållbar samhällsutveckling och är ett bra land att leva i och ett föregångsland för hållbar utveckling.

5 5(8) En programidé kan initieras antingen genom att Mistra utlyser planeringsanslag inom ett visst område av miljöstrategisk betydelse, eller genom att förslag initieras av forskare och/eller användare. ( ; Söka finansiering till forskning för en hållbar utveckling- Hur ska ni göra? Guide för sökande av programfinansiering) FORMAS Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning. Miljö Miljö avser forskning om ekosystemens struktur och funktion i såväl terrestra som marina och limniska miljöer, hur människan påverkar de naturliga systemen och hur vi kan motverka de negativa effekterna av denna påverkan. Det handlar också om forskning kring hur samhället kan anpassas till förändringar i de naturliga systemen och om de grundläggande villkoren för människors hälsa och välbefinnande. Samhällsbyggande Samhällsbyggande avser den byggda miljön och omfattar bebyggelsens planering, utformning, användning, förvaltning och förnyelse. Forskningen är ofta systemorienterad. Den handlar om byggande, byggnader, teknisk infrastruktur och yttre miljö, men också om stads- och landsbygdsutveckling ur ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Arkitektur, bygg- och miljöteknik samt byggprocessens alla delar ingår. Målet är att bidra till en god livsmiljö. ( )

6 6(8) Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) Till de prioriterade forskningsområdena hos SSF hör system-, informations- och kommunikationsteknik. I rapporten Små som sandkorn Strategidokument om komplexa mjukvarubaserade system ( SSF/SSFs-uppgift/Strategi/) lyfts många av de frågor som berör geodata fram, även om begreppet geodata inte omnämns. Stiftelsen vill dessutom starkt stimulera att forskning inom områden som inte tidigare har samverkat kan kopplas ihop i syfte att åstadkomma gränsöverskridande forskning. Övriga punkter att beakta: Tidsramen för enskilda satsningar ska normalt omfatta en anslagsperiod om 3-6 år Vid beslut om finansiering av mer långsiktiga insatser ska finnas förutsättningar för en fortsättning och utveckling av verksamheten med annan finansiär. Ändamålet för SSF är att stödja forskning i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. I landskapet av forskningsfinansiärer placerar sig SSF mellan Vetenskapsrådet och VINNOVA, vilket är illustrerat i diagrammet nedan. Källa: Den praktiska definitionen av strategisk relevans, vilken används vid prioritering av ansökningar, är att forskningen skall ha en tydlig vision om exploatering i Sverige i tidsspannet 5 15 år, efter avslutat projekt. Vidare prioriteras

7 7(8) ansökningar som bedöms kunna ge stort tillskott till Sveriges framtida konkurrenskraft framför sådana som bedöms ge mindre tillskott.

8 8(8) Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, vid Vetenskapsrådet verkar för att infrastruktur för svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet byggs upp och används. RFI utlyser och bereder ansökningar, deltar i internationella samarbetsorganisationer samt arbetar med uppföljning, utvärdering och strategiskt arbete. Rådet för forskningens infrastrukturer arbetar för: ökat fokus på internationell samverkan kring infrastruktur, speciellt den europeiska nationell samordning av infrastruktur en utveckling av nationella noder eller centrum som samverkar med internationella infrastrukturer att erbjuda svenskt värdskap för internationella infrastrukturer ökad öppenhet i forskares användning av infrastrukturresurser och data ökad samordning mellan forskningsfinansiärer avseende infrastruktur tillvaratagande av de nya möjligheter som evetenskapen ger för att utveckla infrastrukturen, speciellt i nya områden. (www. vr.se; )