3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

Transkript

1 Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod Reviderad Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten i arbetat med natur- och kulturmiljövård. Ett flertal projekt med inriktning på kulturlandskapet lade grunden till tanken om att etablera kommunen som biosfärområde. En förstudie färdigställdes under hösten 2013 och en ansökan om att få bli kandidatområde skickades till Svenska MAB-kommittén. Kommittén lämnade ett positivt besked och därmed kunde en ansökan om finansiering av projektet skickas till Region Gävleborg. Med säkrad ekonomi kunde arbetet med kandidaturen påbörjas i maj Projektägare Tekniska nämnden vid Ovanåkers kommun äger projektet Biosfärkandidat Voxnadalen. Tekniska nämnden är tillsammans med styrgruppen ansvarig för projektet. 3. Syfte & mål 3.1. Syfte I Ovanåkers kommun finns unika miljöer som människan har skapat genom hävd. Genom att skapa ett biosfärområde kan värdena i dessa natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas och området kan bli ett modellområde för hållbar utveckling. Kommunens roll som samhällsutvecklare ger en unik möjlighet att stödja en utveckling som främjar hållbarhet och långsiktigt bevarande Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Målet är att inom projektperioden upprätta en komplett ansökan om att få bli ett biosfärområde. Vad en ansökan ska innehålla preciseras av MAB-direktiven. Ansökan ställs till Svenska Programkommittén för MAB för godkännande innan den vidarebefordras till Svenska Unescorådet för fortsatt beredning. Sida 1 (5)

2 3.3. Delmål I arbetet med att ta fram en ansökan finns ett antal delmål som sammanfaller med biosfärområdets huvudsyften som är att bevara, utveckla och stödja. - Kulturlandskapet och världsarvet är en stor utmaning att bevara, utveckla och stödja i jämförelse med att bevara byggnader. Att rationellt driva djurhållning och företag och samtidigt bevara kulturlandskapet kommer att kräva nya lösningar. Enskilda brukare kan ta större ansvar för mera mark, eller nya former av samarbete kan skapas mellan brukare som i huvudsak har djurhållningen som en bisyssla. - Rovdjuren utgör för många ett stort hot medan det för andra ses som stora möjligheter. Rovdjurspolitiken påverkar i allra högsta grad möjligheterna till betesdrift såväl i dalgången som på fäbodskogen. Att hitta nya vägar för hållbar djurdrift mot bakgrund av den ökade förekomsten av rovdjur är en utmaning. - Fisket har stora möjligheter att utvecklas i kärnområdet Voxnan i skogslandskapet, som både är ett riksintresse för friluftsliv och natur. Tälningens-Mållångens sjösystem har också möjlighet att utvecklas till ett rent fiskeeldorado. Utmaningen i visionen är att återskapa fiskvandringsvägar och vattenmiljöer som gör att de lokala genetiska fiskstammarna kan utvecklas. Ett lyckat kandidatarbete och ett utvecklat biosfärområde kan bidra till att skapa en attraktiv och unik bygd där människor vill leva och bo, och dit människor vill återvända efter till exempel avslutade studier. 4. Organisation Organisationen beskrivs under kapitel 6 i förstudien till kandidatansökan Bruka utan att förbruka. Projektägare Ovanåkers kommun är genom Tekniska nämnden initiativtagare till projektet och projektägare. Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att följa upp verksamhetsplaner genom översyn av verksamhetsberättelsen när det gäller ekonomi, tidplaner och verksamhetsmål. De ska aktivt understödja arbetsgruppens löpande verksamhet genom att bidra med kunskap från sin egen verksamhet och egna intresseområden. Styrgruppen möts tre gånger per år (Styrgruppsprotokoll från möte ). Kallelse till möte utgår från biosfärkontoret. Ekonomi och verksamhet är stående punkter på dagordningen. Projektbeskrivning och verksamhetsplan skall antas av styrgruppen och därefter skall en reviderad verksamhetsbeskrivning årligen antas av styrgruppen. Sida 2 (5)

3 Ordförande i styrgruppen är Tekniska nämndens ordförande. I styrgruppen ingår representanter från olika myndigheter och organisationer där urvalet har gjorts för att få representation för de huvudgrupper som redovisas inom rubriken Delmål. Styrgruppens sammansättning regleras genom ett förslag i Tekniska nämnden (Tn ). Enligt förslaget består styrgruppen av: En ordinarie och en ersättare från Tekniska nämnden. Två ordinarie från Samhällsbyggnadsförvaltningen. En ordinarie från Näringsliv/turism. En ordinarie och en ersättare från Miljö- och byggnämnden. En ordinarie från Region Gävleborg. En ordinarie från LRF. Två ordinarie från Länsstyrelsen. De representerar natur respektive kultur. En ordinarie från Svenska Naturskyddsföreningen. En ordinarie från Skogsstyrelsen. Vid styrgruppsmötena deltar även koordinator och/eller projektledare. Projektkoordinator Projektkoordinatorn har det primära ansvaret för att en komplett ansökan om att bli biosfärområde kommer till stånd under projektperioden. Koordinatorn har också ansvaret att: Nätverka med andra biosfärområden Vara kontaktperson gentemot externa intressenter Vara kontaktperson gentemot några av samrådsgrupperna Projektledare Projektledaren har det primära ansvaret att driva projekt. Projektledaren har även det primära ansvaret över ekonomi, budget, uppföljningar och ekonomisk redovisning. Projektledaren ska också: Ansvara för uppstart och genomförande av delprojekt med extern finansiering (LBU, LONA etc.) Vara kontaktperson gentemot de samrådsgrupper som inte koordinatorn är kontaktperson för. Biosfärkontor Biosfärkontoret på Ol-Anders gården i Alfta bemannas av koordinator Jens Hansen och projektledare Olle Berglund. Kontoret står för den dagliga driften av projektet i enlighet med verksamhetsplan och beslut av styrgrupp och arbetsgrupp. Koordinatorn arbetar 50 % och projektledaren arbetar 80 %. Utöver de ansvar som ovan har angivits för koordinator respektive projektledare har de gemensamt ansvar för övrig verksamhet. Biosfärkontoret nyttjar stödfunktioner så som ekonomi, GIS, IT, Telefoni med mera inom Ovanåkers kommun. Sida 3 (5)

4 Arbetsgrupp Arbetsgruppen ska bereda ärenden inför styrgruppsmöten och bistå personalen på biosfärkontoret i det löpande arbetet. Gruppen möts en till två gånger i månaden efter behov och sammankallas av koordinatorn. Arbetsgruppen utses av styrgruppen enligt förslag från Tekniska nämnden (Tn ). Arbetsgruppen består av: Jens Hansen och Olle Berglund från Biosfärkontoret, kulturansvarig konsult Mimmi Göllas, representanter från Ovanåkers kommun: Miljö- och byggchef Åsa Törngren och Planeringschef Johan Olanders från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samrådsgrupper Samrådsgruppernas funktion är att samla lokala eldsjälar och kunskapsbärare inom ett antal ämnesområden som har en tydlig koppling till projektets delmål. Inom kommunen har man sedan tidigare en arbetsmodell som i projekten inkluderar medborgare och berörda i sakfrågor. Samrådsgrupper är planerade inom följandeområden: Odlingslandskapet och fäbodskogen Rovdjursfrågan Fiske- och vattenfrågor Skogen Integration Det hållbara landskapet Turism och entreprenörskap Kulturmiljöer Projektkoordinatorn och/eller projektledaren sammankallar samrådsgrupperna. Medverkanden i grupperna bestäms av arbetsgruppen. 5. Tidplan Kandidatprojektet sträcker sig över en period från januari 2014 till december Planerad verksamhet under tidsperioden återfinns i förstudien Bruka utan att förbruka (s.37-39). Enligt tidplanen i förstudien ska ansökan finnas klar för tryckning i en svensk slutversion i mars Kommunikationsinsatser och intressenter Ett brett nätverksarbete utgör en förutsättning för förankring och dialog. Intressegrupper återfinns inom lokala och regionala föreningar, små och stora företag, myndigheter som t.ex. Länsstyrelsen Gävleborg, grannkommuner och Skogsstyrelsen samt särskilda intressenter som Rovdjurscentret De fem stora i Järvsö. Sida 4 (5)

5 7. Ekonomi och Budget Aktuell budget för projektperioden återfinns i beslutsprotokoll från Region Gävleborg. Redovisning av ekonomi görs till projektägaren, Region Gävleborg och Naturvårdsverket enligt direktiv från dessa. 8. Referenser Bruka utan att förbruka Tekniska nämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Region Gävleborg, beslut REGX Sida 5 (5)