Projektplan Vindeläven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidatur

Transkript

1 Projektplan Vindeläven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidatur Version Malin Karlsson, koordinator och projektledare

2 2 Bakgrund Under genomfördes en förstudie för att utreda om Vindelälvsdalen hade förutsättningar för att bli ett biosfärområde. Förstudien var ett initiativ från Länsstyrelsen Västerbotten, WWF och de sex berörda kommunerna Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Vännäs och Umeå. Den inkluderade bland annat sammanställningar av landskapets värden, pågående forskning i området och förslag på potentiella utvecklingsmöjligheter. Tillsammans med annat material är detta beskrivet i Rapport från förstudien om biosfärområde Vindelälven-Juhtatdahka, vild, vacker och världskänd. Vid slutet av förstudien beslutade de inblandade aktörerna att fortsätta processen för att bli ett biosfärområde och ansökte därmed om att bli biosfärkandidat hos den Svenska MABkommittén (MAB = Man and the Biosphere). Den 6 februari 2015 beviljade MAB-kommittén ansökan och utsåg därmed Vindelälven-Juhtatdahka till ett av Sveriges två biosfärkandidatområden. Att vara biosfärkandidat är steg tre av fyra i processen för att bli ett biosfärområde. Vindelälven-Juhtatdahka beräknas vara biosfärkandidat i tre år. Kandidatarbetet har två huvudsakliga mål: färdigställa en ansökan till UNESCO och börja forma och utveckla området i enlighet med UNESCO:s biosfärmodell. Processen för att bli ett biosfärområde bygger på lokal förankring och lokala initiativ, därför är ett fortsatt lokalt engagemang av stor vikt. När Vindelälven-Juhtatdahka bedöms av UNESCO, ska området verka och fungera som ett biosfärområde. Figur 1: Bild på förstudierapporten. Syfte Syftet med att vara en biosfärkandidat är att få klart en ansökan med goda chanser att bli bifallen av UNESCO. Mål 1. Vindelälven-Juhtatdahka ska formas enligt biosfärmodellens tre kriterier: Bevara Bidra till att bevara landskap, ekosystem, arter och mångfald Utveckla Främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar

3 3 Stödja Underlätta demonstrationsprojekt, utbildning och praktik, forskning och miljöövervakning. 2. Vindelälven-Juhtatdahka ska ansöka om att bli biosfärområde i september Beställare, uppdragsgivare och mottagare av resultatet Beställare Finansiärerna Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, WWF och de sex berörda kommunerna Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Vännäs och Umeå. Uppdragsgivares En brett tillsatt interimistisk styrelse som beslutar om inriktningen på arbetet under projektets tre år. Under kandidaturen ska en ideell förening för Vindelälven-Juhtatdahka bildas. Mottagare av resultat Styrelsen samt medfinansiärerna Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, WWF och de sex berörda kommunerna Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Vännäs och Umeå, Naturvårdsverket, Svenska MAB-kommittén, UNESCO. Avgränsning Biosfärkandidaten är inte en ny organisation som ska leva vid sidan om aktörers ordinarie verksamheter. Biosfärverksamheten ska istället genomlysa pågående insatser, projekt och arrangemang. Biosfärkandidaten kommer att vara nära kopplad till insatser för natur- och kulturresurser, turism, areella näringar och lokalt utvecklingsarbete. Arbetet med biosfärkandidaten ska vara processinriktat och drivas både i kortare och längre tidsperioder. Biosfärkandidaten ska aktivt stötta lokala initiativ för hållbar utveckling, dock inte genom att alltid vara drivande och koordinerande kraft. Den kraften kan likaväl komma från lokala aktörer. Ambitionen är att så många goda exempel på hållbar utveckling, nya eller befintliga, kan lyftas fram i biosfäransökan att Vindelälven-Juhtatdahka uppfyller UNESCO:s utvecklingskriterium. När Vindelälven- Juhtatdahka stöttar lokala initiativ står biosfärkandidaten inte för det praktiska utförandet. Biosfärkandidatens insats består av koordinering, samordning och arrangering. Vindelälven-Juhtatdahka är ett geografiskt avgränsat område. Figur 2: Karta Vindelälven-Juhtatdahka.

4 4 Metod Följande metoder ska användas i syfte att bidra till att uppnå målen. Studiebesök Studiebesök till andra biosfärområden, nationella eller internationella, leder till ökad förståelse för biosfärmodellen, insikt i arbetet i ett biosfärområde och de administrativa insatser som behövs. Dessutom får Vindelälven-Juhtatdahka ta del av vinster och utmaningar i andra biosfärområden och mycket mer. Genom att på plats uppleva aktiviteterna i andra biosfärområden kan Vindelälven-Juhtatdahka strategiskt öka chanserna för en utnämning 2018, samtidigt som onödiga risker minimeras. Studiebesöken kan beröra olika grupper (styrgrupp, arbetsgrupp, referensgrupp eller liknande) och planeras efter behov och finansiellt utrymme. Tematiska seminarier och workshops Vindelälven-Juhtatdahka ska årligen erbjuda seminarier och workshops under kandidaturen. Syftet med dessa aktiviteter är att öka den lokala kunskapen om biosfärmodellen, hållbar utveckling eller något speciellt utpekat och önskvärt ämnesområde. Dessa aktiviteter har olika målgrupper så som kommunala tjänstemän, lokala intresseorganisationer, areella näringar osv. Möjligheter till samarrangemang ska undersökas och prioriteras. Möten Utvecklingen av biosfärområdet bygger mycket på att intressenter träffas i olika konstellationer. Möten upprättas efter behov. Vissa grupper, så som styrelse, arbetsutskott och arbetsgruppen har regelbundna träffar som kan intensifieras vid behov. Nätverk Under kandidatfasen kommer nätverk bildas, en del blir bestående medan andra är periodvis aktiva. Nätverken kan formas efter intresseområde i syfte att diskutera och utveckla ett specifikt område (se vidare under Projektgrupper och nätverk, s 10.). Information Vindelälven-Juhtatdahka informerar om aktuella händelser via nyhetsbrev, hemsida och via sociala medier. Figur 3: Profilbild Facebook och Twitter Vindelälven-Juhtatdahka Tidsplan Kartläggning och analys av kandidatområdets behov görs under det första halvåret av kandidatfasen. En treårsplan arbetas fram av kansliet och förankras i styrelsen under kandidatfasens första halvår. Därefter sker planering av detaljerad årsplan under det sista kvartalet för varje delår, d v s från oktober-december 2015, 2016 och 2017, varefter den förankras på vårens första styrelsemöte. Kandidatfasen pågår under tre år, från den april 2015 till den 31 december En grov tidsplan för kandidatfasen presenteras nedan.

5 5 Figur 4: Tidsplan för kandidaturen (projekttiden är ) Grov tidsplan År 1: 1 april - 31 december 2015 Sätta upp och bemanna projektorganisation med styrelse, arbetsgrupp etc Bygga upp och bemanna kandidatkontor. Rekrytera projektledare (okt. 2015) Utbilda styrelseledamöter och arbetsgrupp Fastställa organisationsmodell, ansvarsområden, struktur, kontaktvägar Kommunal och regional förankring (höst 2015) Analysera faktainsamling inför ansökan (nov-dec 2015) Nätverka med andra biosfärområden, kandidaturer och länder Projektplan för kandidaturåren (sept. 2015) Scanna av projektidéer och initiera projektnätverk (sept-dec 2015) Verksamhetsberättelse 2015 (dec 2015) Verksamhetsplan 2016 (nov-dec 2015) År 2: 1 januari 31 december 2016 Kommunikationsplan för hela kandidaturen Skapa mötesplatser, nätverk och arenor för dialog Utbilda biosfärambassadörer, skolpersonal, elever etc. Nätverka, initiera, söka och driva projekt Kommunal och regional förankring Skriva Unesco-ansökan, faktainsamling, områdesbeskrivningar, projekt, processer och konkreta åtgärder samt åtgärdsförslag Layout UNESCO-ansökan Remiss UNESCO-ansökan (årskiftet 2016/17) Verksamhetsberättelse 2016 Kommunikationsplan 2017 Verksamhetsplan 2017

6 6 År 3: 1 januari 31 december 2017 Kommunal och regional lanseringsturné, besluts- och signeringsprocess av Unescoansökan Skapa mötesplatser, nätverk och arenor för dialog Utbilda biosfärambassadörer, skolpersonal, elever etc. Nätverka kring, initiera och söka och driva projekt Engelsk översättning av ansökan Tryck ansökan Ansökan till UNESCO (september 2017) Verksamhetsberättelse 2017 Kommunikationsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Projektbudget Biosfärkandidaturprojektet finansieras inom ett projekt inom regional utveckling hos Länsstyrelsen i Västerbotten (regionalpolitiska anslaget 1.1). Det kan under åren årligen ansöka om finansiering från Naturvårdsverket som motsvarar kostnaden för koordinator. Därutöver medfinansierar under även WWF, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, WWF och de sex berörda kommunerna Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Vännäs och Umeå. Till sitt förfogande har koordinatorn via arbetsgruppen resurser från de kommunala förvaltningarna. Vindelns kommun ansvarar för att det finns en arbetsplats tillgänglig för koordinator och projektledare under kandidatfasen. Kostnader för personal inklusive lokalhyra, OH etc fakturerar Vindelns kommun årligen kandidaturprojektet på Länsstyrelsen. Kostnader kandidaturprojekt Totalt Personalkostnader (löner, soc.avg, OH) Drift personal (kontor, fortbildningar, konferenser) Möten, arenor, nätverk, styrelse, arbetsgrupp Information, kommunikation, layout, översättning Summa kostnader Finansiering kandidaturprojekt Totalt Naturvårdsverket Världsnaturfonden grundfinansiering Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Norrbotten Sorsele kommun Arjeplogs kommun Lycksele kommun Vännäs kommun Vindelns kommun Umeå kommun Överskott från året innan Budgettillägg Summa finansiering Figur 5: Kandidaturprojektbudget ( )

7 7 Projektorganisation Figur 6: Organisationsmodell för biosfärkandidaten. Biosfärkandidaten föreslås ha formen av en ideell förening. Inför föreningens bildande skapas en interimistisk styrelse med ordinarie styrelseledamöter och suppleanter. Då den interimistiska styrelsen utses eftersträvas en jämn könsfördelning. Den interimistiska styrelsen erbjuds en introduktion om UNESCOs program Människan och Biosfären, om styrelseuppdragets innebörd och om älvdalens näringar. Då föreningen väl är etablerad kan man övergå till en modell där styrelseledamöter väljs på årsmöte efter genomförd valberedning. Mandatperioden hos styrelsen bör differentieras så att inte hela styrelsen byts ut samtidigt. Styrelsen skall ha en strategisk roll och minst två möten skall hållas varje kalenderår. Då arbetet inom ett biosfärområde skall vara inspirerande och inte reglerande är det önskvärt att man i styrelsen strävar efter konsensus snarare än att man avrundar frågor genom omröstningar. I en framtida styrelse är det viktigt att definiera med vilka mandat respektive ledamot deltar i styrelsearbetet. Det kommer att finnas personer som deltar på personligt mandat samtidigt som de flesta deltar som representerar för en organisation. Interimistisk styrelse Vindelälven-Juhtadahka 2015 Ordinarie ledamöter Länsstyrelse Björn Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten WWF Ola Jennersten, WWF Fjällkommun Jan Ask, Sorsele kommun Skogskommun Jeanette Knutstam, Vindelns kommun Kustkommun Elin Pietroni, Umeå kommun Sameby 1 Eva Lisa Myntti, Gran Sameby 2 Sophia Rehnfjäll, Ran Turism Oswald Jonsson, Fjällhästen AB Areella näringar Erika Estreen; LRF Skogsbruk Kristina Nilson, Skogsstyrelsen Fjällby Ann-Christine Blind, Laisälvens byar Skogsby Eleonor Hedman, Vindelgransele

8 8 Kustby Ideell organisation Universitet Fiske Region Västerbotten Länsstyrelse WWF Fjällkommun Skogskommun Kustkommun Sameby 1 Sameby 2 Turism Areella näringar Skogsbruk Fjällby Skogsby Kustby Ideell organisation Universitet Fiske Region Västerbotten Per-Gunnar Olofsson, Tavelsjö Anders Forsberg, STF Christer Nilsson, Umeå universitet Stig Westbergh, Vindelälvens fiskeråd Lena Friborg, Region Västerbotten Suppleanter Britta Wennström, Länsstyrelsen Norrbotten Lennart Gladh, WWF Ingela Edholm Forsberg, Arjeplogs kn Malin Ackermann, Lycksele kommun Johan Söderling, Vännäs kommun Börje Stenlund, Malå Jim Persson, Ran Karin Fällman, Gold of Lapland Arne Lindström, LRF Linda Burström, Sveaskog Ann-Kristine Vinka, Ammarnäs Tage Nygren, Vormsele Anders Enetjärn, Tavelsjö Staffan Landström, SNF Bengt Kriström, SLU Anders Nilsson, Vindelälvens fiskeråd Annika Sandström, Region Västerbotten b Figur 7: Interimistisk styrelse vald 2015 Till styrelsens stöd föreslås att ett arbetsutskott om tre till fyra personer ur styrelsen. Styrelsens uppgift är att fokusera på strategiska utvecklingsfrågor. Styrelsen beslutar årligen om biosfärkandidatens verksamhetsplan och kommunikationsplan och godkänner genomförd verksamhet som redovisas i den årliga verksamhetsberättelsen. Arbetsutskottets uppgift är att i första hand avlasta styrelsen med olika administrativa uppgifter som åligger en styrelse. Det dagliga arbetet i biosfärkandidatorganisationen drivs av biosfärkansliet. Till biosfärkansliet knyts även en fast arbetsgrupp som speglar sammansättningen i den ideella föreningens styrelse. Den fasta arbetsgruppen bidrar med sina olika kompetenser till biosfärarbetet och bidrar i beredningen av frågor inför styrelsemötena. Beroende på föreningens årliga verksamhetsplaner tillsätts även tematiska arbetsgrupper för faktiskt arbete inom de områden man valt att fokusera på under innevarande år. Vissa arbetsgrupper kommer att ha hela älvdalen som arbetsfält medan andra, beroende på aktuell fråga kan bli mer lokala. Dessa arbetsgrupper kan sättas samman under årets gång och lösas upp igen då uppgift är genomförd. Till föreningen knyts intresserade som vill verka som ambassadörer för det framtida biosfärområdet. Ambassadörer önskas både i byarna som länkar till lokalsamhällena, bland utflyttade med rötter i älvdalen och i kommunerna för att länka till det viktiga och relevanta arbete som genomförs.

9 9 Som biosfärkandidat ingår Vindelälven-Juhtatdahka i det nationella och internationella MABnätverket samtidigt som det utgör en kontaktyta mellan lokala och regionala parter. Under kandidatfasen koordineras all verksamhet övergripande av biosfärkoordinatorn och verksamheten byggs upp i form utav nätverk och projektgrupper som kan variera från tid till annan. Det finns alltid en person som upprätthåller kommunikationen med kandidatkontoret. Information och kommunikation Uppdragsgivarna får information kontinuerligt under projektets gång vid bland annat styrelsmöten. De som är utsedda styrelseledamöter ansvarar för att informationen sprids vidare. Koordinatorn ansvarar för att information om projektet sprids utåt till nätverk, allmänhet och media. Samtliga intressenter får information under projektets gång. En kommunikationsplan utarbetas och förankras i styrelsen under Kommunikationsplanen ska ses som ett levande dokument vilket utvärderas och uppdateras årligen. Uppföljning och utvärdering Kandidatområdets verksamhet följs upp genom en årlig verksamhetsrapport som presenteras i December varje år. Dokumentation Arbetet med biosfärkandidaten ska dokumenteras kontinuerligt genom: - Minnesanteckningar från arbetsgruppsmöten - Protokoll och minnesanteckningar från styrelsemöten och processer - Årlig verksamhetsrapport - Uppdateringar på hemsida - Sammanställningar och remiss av ansökans delkapitel hos lokala intressenter - Biosfärområde Vindelälven-Juhtatdahka, ansökan till UNESCO Nulägesrapportering Projektbudget samt årsplan följs upp tillsammans med styrgruppen en gång per år. Styrelsen lämnar aktuella lägesrapporter fortlöpande och muntligt till sina berörda organisationer och föreningar. Koordinator ansvarar för att hemsidan är aktuell. Årlig uppföljning Vid höstens sista styrelsemöte sker en uppföljning och utvärdering av årets processer. Varefter projektplan, verksamhets- och kommunikationsplan revideras om nödvändigt.