Verksamhetsplan 2015 för projektet Biosfärkandidat Voxnadalen
|
|
- Ulrika Jansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan 2015 för projektet Biosfärkandidat Voxnadalen Reviderad Övergripande mål 2015 är projektets andra år och huvudfokus ligger i att kartlägga vad vi redan har och vad som fattas för att kunna göra en ansökan och bli ett biosfärområde. Det huvudsakliga målet med projektet är att 2017 vara ett av UNESCO godkänt Biosfärområde. Kandidatperioden/projektet avslutas i och med att en fullständig ansökan skickas in till Sveriges regering och vidare till UNESCO i Paris. Under hela kandidatperioden arbetar vi med vårt modellområde för att skapa helhetslösningar i aktiv samverkan med de aktörer som använder landskapet. Vi fokuserar på att hitta och skapa strukturer som främjar naturvården, kulturmiljön och en hållbar samhällsutveckling. Genom att utgå från principen Bruka utan att förbruka och nyckelorden: bevara, utveckla och stödja är målet att bli ett modellområde för hållbar utveckling. Verksamheten ska ha sikte på hållbart företagande hos främst små och medelstora företag och ske i enlighet med länsstyrelsens policy för inkludering. 2. Verksamhetsplan Verksamhet som har en tydlig koppling till någon av projektets samrådsgrupper har samlats under en gemensam rubrik. Verksamhet som är mera gränsöverskridande eller inte har kopplingar till en speciell samrådsgrupp ligger under rubriken övrig verksamhet. Arbetsgruppen ska sträva efter att där så är möjligt arbeta med uppföljningsbarhet och tydligare mål, delmål och avstämningspunkter. 2.1 Projektets mål är att göra en ansökan om att bli biosfärområde. Under detta år arbetar vi med ansökningsmallen för att få en tydlig bild av vad vi har och vad som fattas. Zoneringen kommer att göras i stora drag eftersom det troligen inte tillkommer många nya kärnområden fram till Arbetet utföras löpande under årets gång av arbetsgruppen och biosfärkontoret under ledning av koordinatoren. Sida 1 (6)
2 2.2 Verksamhet kopplad till samrådsgrupper Odlingslandskapet och fäbodskogen Arbetet med att knyta an såväl det kulturhistoriska perspektivet som jordbruksperspektivet till fäbodskogen behöver fortsätta. Detta görs genom att: Anordna möten för att inspirera till ökad användning av fäbodar som betesmarker och annan drift. Inleda samtal med Ljusdals kommun och Järvsö hembygdsförening angående deras LONA-projekt: Hållbara fäbodvallar. Använda Våsbo kulturreservat och sambrukarförening som ett modellområde. Rovdjursfrågan Målet är att i samverkan med djurhållare och intressenter inom friluftslivet utveckla fungerande lösningar så att djurhållning med lösdrift och ett aktivt friluftsliv fortfarande är möjligt mot bakgrund av närvaron av rovdjur. Lokala möten där rovdjursfrågan diskuteras kommer att ordnas i samarbete med De 5 Stora och involvera länssstyrelsens rovdjurhandläggare. Dialogmötena kommer i första omgång utgå ifrån ett brukarperspektiv, men utvecklas senare till att innefatta även jägare och det övriga fritidslivet. Använda Svedbovallen i Ljusdals kommun som ett modellområde för lösgående djur på skogsbete. Fiske- och vattenfrågor Vattnets betydelse är central i det tänkta biosfärområdet och i och med vattenförvaltningen, tillämpningen av EU s ramdirektiv för vatten, ställs större krav på att våra vatten ska ha god ekologisk status. En stor del i detta är att tillse att rätt förutsättningar för ett rikt liv i och i kring våra vattendrag skapas. Vattendrag behöver inventeras och åtgärdsförslag tas fram. I detta arbete har fiskevårdsområdesföreningarna en viktig roll. Anordna möten med fiskevårdsområdesföreningar tillsammans med länsstyrelsen och kommunens Fritidsförvaltning. Samtala med grannkommunernas naturvårdsansvariga om samarbete i vatten- och fiskefrågor. Stötta Ovanåkers kommun i eventuella LONA- och LOVA-projekt kopplade till vattenmiljöer. Sida 2 (6)
3 Skogen Det ligger stora potentialer i att utveckla skogslandskapen med kopplingar mot bland annat, miljö, friluftsliv, turism och entreprenörsskap. Inleda samtal med Sveakog och andra skogsbolag om skogliga frågor inom biosfärkandidaturen. Diskutera bland annat utveckling av Sveaskogs Ekopark Grytaberg och Vattenlandskap Voxnan. Integration Integration och inkludering är en naturlig del i biosfärprojektets arbete. Invandrares kunskap och erfarenheter kan berika vår bygd och vårt samhälle och bidra till att skapa det hållbara biosfärområdet. Biosfärprojektet kommer att söka samarbeten med aktörer inom integration. Det hållbara landskapet Kunskap och engagemang bland jordbrukare och andra företagare inom de areella näringarna är en central och viktig del för att bli ett hållbart modellområde. Anordna möten mellan jordbrukare och länsstyrelssen för att orientera om de nya jordbruksstöden och möjligheterna inom det nya Landsbygdsprogrammet. Arbeta vidare med och uppdatera delar av Detaljerad Landskapanalys för Sässmanområdet. Inleda samtal med lokala organistioner för att uppmuntra till en lokal livsmedelsproduktion. T.ex. RättVisAlfta och LRF. Inventering av naturvärdena inom ett antal fäboder för att kunna prioritera åtgärder och utvecklingsinsatser. Turism och entreprenörskap Inom området finns stora möjligheter att utveckla turism och entreprenörskap kopplat till bland annat fiske, kulturarv, friluftsliv, cykling, paddling m.m. Ha fortsatt kontakt med turistorganisationerna i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommuner samt Destination Järvsö för att se hur turism och näringsverksamhet för små och medelstora företag kan utvecklas. Arrangera en studieresa för turistföretagare. Sida 3 (6)
4 Kulturmiljöer Målsättningen för biosfärprojektets kulturmiljösektion är att skapa bevarandeförutsättningar för de områden som har höga kulturhistoriska värden och som redan finns skyddade genom kommunens och länsstyrelsens bestämmelser. Ett arbete kommer att göras för att identifiera kulturhistoriskt viktiga platser och förstärka biosfärens kärnområden genom ökad och mer preciserad kunskap om vad det kulturhistoriska värdet består. De kulturhistoriska värdena omfattar kulturlandskapet, bevarad bebyggelse, fornlämningar och muntlig tradition. Inhämtad kunskap ska kommuniceras ut till boende i områdena och tjänstemän som handlägger ärenden inom kommunen och länsstyrelsen. Allt arbete redovisas på sådant sätt att det blir användbart i biosfäransökan som är kandidatperiodens slutmål. Bevarandevärda och hotade kulturmiljöer och byggnadstyper, t.ex. de outnyttjade ekonomibyggnader som fäbodar och skogskojar utgör samt fornlämningar i skogen, behöver identifieras och lyftas fram i en typ av, rödlistning, med målet att bevara. Arbetet sker genom besök på plats och redovisas med text, som också beskriver hotbilden, och kartor. Lokaltypiska byggnader och arkitekturyttringar behöver identifieras och lyftas fram t.ex. pastellfärgade hälsingegårdar, stora ladugårdar, tidig industri, brokvistar m.m. Genom ett bildspel med tillhörande föredrag kan allmänheten, främst lokalbefolkningen, få ökad kunskap om traktens lokala särdrag som kan stärka den lokala identiteten. Lokaltypiska fornlämningar uppmärksammas genom Projekt Insjögravar där externa medel söks till en förstudie om järnhanteringens uppsving på 600-talet e.kr. Enligt förslag från biosfärprojektets kick-off, , kommer uppmärksamhet bl.a. riktas mot pilgrimslederna, Knåda marknad, självförsörjning, årstidsväxlingarna med koppling människa och natur, elektrifieringen, vattenkraften och industrialiseringen. En översiktlig kartbild upprättas med information om var dessa platser finns i förhållande till tänkta kärnområden och vad de kan tänkas tillföra kulturmiljön om de förstärks och lyfts fram. Initiera och sammankalla framtidspanelen samt inleda diskussioner. Genom en framtidspanel kan diskussioner kring värden, möjligheter och svårigheter med att bo och förvalta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse påbörjas. Panelen består företrädesvis av yngre familjer som flyttat in eller flyttat hem och ska förvalta bondgårdar som numera inte brukas traditionellt. Panelen kommer sannolikt att vara en idéspruta och förslag till aktiviteter kan fångas upp och bearbetas. Tanken är att panelen ska träffas hemma hos varandra för att kunna se hur andra har arbetat med sina gårdar när det gäller praktiska frågor. Utveckla kontakten med högskolor och univerisitet för att erbjuda förslag på uppsatsämnen till studenter, knyta yngre forskare till biosfärarbetet och skapa möjligheter till handledar tid för dessa inom kulturmiljöområdet. Utveckla kontakten med högskolor, universitet, näringslivet och andra aktörer genom att ordna seminarier och workshops på temat Kyrkspån (genomförs februari 2015) och Järn och kolning. Seminarierna anordnas för att få ut den senaste ämnesforskningen till de praktiska utövarna och beställarna av arbeten genomförs seminarierna lokalt i Sida 4 (6)
5 kommunen. Extern finansiering och samverkan med många parter blir nödvändigt för genomförandet, vilket gynnar biosfärens nätverk och ger en långsiktig möjlighet till samarbete. 2.3 Övrig verksamhet Fortsätta med lokal, kommunal och regional informationsspridning, dialog och förankring. Stödja Ovanåkers kommuns Översiktsplanarbete. Upprätta Biosfärhemsida under Ovanåkers kommuns hemsida. Exponera nyheter, rapporter och inventeringar, samt förankra Biosfärprojektet. Fånga upp idéer och tankar från allmänheten via Biosfärhemsidan, e-post och blogg. Arbeta för att sammanställa befintliga data, rapporter, inventeringar som underlag för prioritering av nya åtgätder och inventeringar samt erhålla en bas för att utforma ansökan om biosfärområde. Verka för att vara en länk mellan myndigheter och allmänhet. Anordna Temavandringar för att förstärka det lokala engagemang. (Under åren har vandringar inom Sässmanomådet arrangerats. Dessa vandringar har varit välbesökta och en fortsättning har efterfrågats av deltagarna. Kommande vandringar kommer inte att vara begränsade till Sässmanområdet.) Anordna kunskapsseminarier i aktuella frågor som integration, hållbarhet och närodlat mat. Vidare inom kulturteman som klockstaplar, kyrkspån och trätjära samt järnhantering för att lyfta fram Voxna bruk, Svabensverk och fornlämningarna längs Voxnans nordliga del. Genom möten och dialog arbeta för en förankrad zoonering och utformning av biosfärområdet. Fortsätta arbetet med att i dialog med Svenska MAB skissa på en zonering av det tilltänkta biosfärområdets indelning i kärn- buffert- och utvecklingsområden mot bakgrund av inveteringar och sammanställning av data. Fortsatta samtal med Ljusdals- och Bollnäs kommuner angående det tilltänkta biosfärområdets avgränsning. (Detta gäller främst utvidgning mot Hamra Nationalpark, Fågelsjö och älven Voxnan.) Sida 5 (6)
6 Arbeta med att initiera och stötta projekt och eventuellt starta delprojekt. Knyta an till kommunens LONA-projekt för 2015 och undersöka hur de kan gynna biosfärprojektet. (Detta gäller under förutsättning att medel beviljas.) Stödja Ovanåkers kommun i ansökan av LONA-medel för 2016 och LBU-medel när nya landsbygdsprogrammet träder i kraft. Söka samarbete med universitet och högskolar för att knyta forskning till biosfärprojektet inom i första hand natur- och kulturvetenskap. Forsätta kontakten med Göteborgs Universitet och Centrum för Biologisk Mångfall inom Sveriges Lantbruksuniversitet. Undersöka möjlighet till ytterligare kontakter inom universitet och högskolor. Undersöka möjligheten att ha praktikanter och studenter som gör t.ex praktik eller examensarbeten inom projektet. Delta i nationella MAB-aktiviteter. (Under året äger ett antal möten rum inom olika svenska biosfärområden. Dessa kan vara av intressen för biosfärprojekts arbete.) Anordna nationell MAB-workshop under hösten 2015 (september/oktober). (Svenska MAB-nätverket har sedan 2005 samlats årligen för att under ett par dagar sätta fokus på ett särskilt tema. I år är det vår tur att annordna denna workshop.) Påbörja samtal med Unesco och framförallt svenska MAB för att sätta upp riktlinjer och ramar i det kommande arbetet med en ansökan om att bli ett biosfärområde. Anordna möten med bl.a. Johanna MacTaggart, koordinator för svenska MAB och Sveriges representant i den globala styrelsen för Unescos biosfärprogram. Hålla kontakt- och samarbeta med övriga svenska och även utländska biosfärområden av intresse för vårt biosfärprojekt. Årsstämma annordnas i samband med MAB-workshopen. Upprätta och redovisa en lägesrapport inklusive ekonomisk redovisning var tredje månad och rekvirera pengar från Naturvårdsverket och Region Gävleborg. Årligen upprätta verksamhetsberättelse, budget och reviderad verksamhetsplan. Sida 6 (6)
Verksamhetsberättelse 2015
sida 1 av 9 Verksamhetsberättelse 2015 Under perioden har fältinventeringen av fäbodvallar blivit klar, arbetet inom integration påbörjats och den kulturhistoriska studien av Sässmanområdet är klar för
3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen
Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten
-------------------------Projektägare är Ovanåkers kommun och projektet finaniseras av:------------------------
1(5) Biofärkandidat Voxnadalen Verksamhetsberättelse Det har hänt en hel del i projektet trots att det inte kom igång riktigt förrän i början av maj månad. På den lista över arbetsuppgifter som finns i
Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2016 för Biosfärkandidat Voxnadalen Ovanåkers Kommun Edsbyn Tel: (vx) sida 1 av 6
sida 1 av 6 Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 sida 2 av 6 1 Övergripande mål Huvudmålet med projektet är att under 2017 lämna in en ansökan om att bli ett biosfärområde. Under hela kandidatperioden
Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike
Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike Hans Cronert Biosfärområde Vattenriket/Kristianstads kommun och Länsstyrelsen Skåne Foto: Patrik Olofsson/N
Verksamhetsplan 2014
Verksamhetsplanen för 2014 utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt
Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,
Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014
Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Vägar ut friluftslivets fysiska, rättsliga och känslomässiga förutsättningar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-23 1 Johanna
EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER DU ÄR EN DEL AV BIOSFÄREN /Biosfärkontoret Johanna MacTaggart
EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER DU ÄR EN DEL AV BIOSFÄREN 111004/Biosfärkontoret Johanna MacTaggart JOHANNA MACTAGGART Vem är jag? Nationell MAB-koordinator Lokal biosfärkoordinator Ekolog Vänerstipendiat
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun.
BESLUT 1(2) Naturvårds- och Fiskeenheten Götene kommun Bygg- och Miljökontoret Att. Birgitta Gärdefors 533 80 Götene Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun. BESLUT Beviljade projekt
Förstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision
Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Verksamhetsplan 2015
Verksamhetsplanen för utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige
Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Västra Götaland,
LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN
LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Älven Voxnan slingrar sig in mot Edsbyn, vi gör ett försök att slingra oss genom lagstiftarens labyrint! Arne Stenberg från Ovanåkers kommun i Hälsingland 1 DISPOSITION
Västarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Vad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.
Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015
STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär
Översiktlig florainventering och bedömning av hävdstatus för några fäbodar och skogsgårdar inom Ovanåkers kommun under 2015
Översiktlig florainventering och bedömning av hävdstatus för några fäbodar och skogsgårdar inom Ovanåkers kommun under 2015 Utförd av Biolog Jens Hansen för Biosfärkandidat Voxnadalen Hävdgynnad flora
Naturskyddsföreningen Kronoberg
Verksamhetsplan 2015 2016 Vision: Kronoberg - ett län där djur, natur och människor mår bra - nu och i framtid Naturskyddsföreningen Kronoberg Antagen: 2015-04- 26 1. Levande skogar, friska vattendrag
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER
BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan
Urvalskriterier och poängbedömning
Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne
Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen
Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen Projektbeställare Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Kristina Eriksson Datum 2016-04-18 Version 2.0 Projekt-, ärendenr. KS
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
JJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Lima Action Plan. Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram Vägledning för biosfärområden
Lima Action Plan Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram 2016-2025 Vägledning för biosfärområden Om Unescos Biosfärprogram Den här vägledningen är en sammanställning av aktiviteter som är riktade
Stadgar Antagna Reviderade , och
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.
Vägledning för utveckling av biosfärområden och MABprogrammet
Vägledning för utveckling av biosfärområden och MABprogrammet i Sverige Svenska MAB-Kommittén 2005 Svenska MAB-kommittén 2005 Denna vägledning är baserad på en rapport skriven av fyra av MABkommitténs
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken
Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken Workshop om handlingsplanernas funktion som underlag för prioriteringar i naturvårdsarbetet 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar
Projektplan 2015-17 Vindeläven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidatur
Projektplan 2015-17 Vindeläven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidatur Version 2015-10-02 Malin Karlsson, koordinator och projektledare 2 Bakgrund Under 2013-14 genomfördes en förstudie för att utreda om
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.
Sidan 13 av 21 Verksamhetsplan 2016 Det är dags för ett nytt år! Årets verksamhetsplan bygger på samma grund som föregående år. För att tydliggöra vad det är som skall uppnås med distriktets verksamhet
Hur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?
VÄLKOMNA! 18:45 19:00 Välkommen 19:00 19:15 Resultat workshop 19:15 19:30 Studieresa Irland en förebild i 19:30 19:45 Påtår 19:45 20:30 Resultat enkäter/intervjuer 20:30 21:15 Vem gör vad bäst? 21:15 21:25
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
PLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3
PLATÅBERGENS GEOPARK Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12 Rapport 2015:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret 2015 Aktiviteten genomfördes i projekt Förstudie
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp
Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar
Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:
Cementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning
Cementa AB Strategi för ansvarsfull markanvändning Mål och strategi för ansvarsfull markanvändning Inledning Detta är Cementas företagsövergripande strategi för ansvarsfull markanvändning. Strategin tar
Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
Plan för utveckling av besöksnäringen
Plan för utveckling av besöksnäringen 2017 2020 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2017-12-12 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Avdelningschef. 1 (3) Bakgrund och syfte
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Samebyarna och Arjeplogs kommun
Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen
Mer mat från Västerbotten
Mer mat från Västerbotten en regional livsmedelsstrategi en plattform för stärkande av livsmedelsnäringen i Västerbotten Övergripande mål: Att producera mer mat i Västerbotten Varför producera mer mat
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.
Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat
Slutrapport Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem Projektet Hållbar besöksnäring är en satsning initierad av Västsvenska Turistrådet tillsammans med Tillväxtverket. Målsättningen
2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan
Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa
Kulturenheten Swot-analys 2016-19
Kulturkontoret Kulturnämnd 2015-03-27 Sid 1 Kulturenheten Swot-analys 2016-19 2015-03-27 Sid 2 2015-03-27 Sid 3 Styrkor 400.000 besök kulturkvarteret Brett, kvalitativt utbud av aktiviteter och evenemang
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Blåplan och Vattenplan
Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53
GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna
Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens
Stadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 Föreningens säte
Kommunikationsplan juni 2016 juni Vindelälven-Juhtatdahka biosfärkandidatur
Kommunikationsplan juni 2016 juni 2019 Vindelälven-Juhtatdahka biosfärkandidatur Innehållsförteckning Bakgrund 3 Kommunikationens roll 3 Strategi 5 Information och utbildning 5 Dialog och samverkan 5 Marknadsföring
Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Policy för Algutsboda Hembygdsförening
Policy för Algutsboda Hembygdsförening Inledning Algutsboda hembygdsförening har ca 550 medlemmar. Föreningen startade 1926 i Överäng i närheten av Bodaskog. År 1930 flyttade föreningen in i Persmo gamla
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status
Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status 2009-10-26 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det
ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion