FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT"

Ann-Marie Lindqvist
för 7 år sedan
Visningar:

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT 2015-2018 Vindkraftens påverkan på människors intressen Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till

1 FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT Vindkraftens påverkan på människors intressen Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning Projektet undersöker hur människor uppfattar vindkraftsljudet kopplat till den ljudnivå som råder på platsen vid en specifik tidpunkt. Mätning vid tre olika vindkraftparker, kombinerat med moderna ljuddagböcker. Projektledare: Conny Larsson, Uppsala universitet. Projektrapportering: 31 december Förklaringsmodeller för störning av vindkraft Målet med projektet är att utreda dominerande faktorer för upplevd störning av vindkraftljud. Såväl akustiska som icke-akustiska faktorer undersöks, bland annat om det finns skillnader i upplevelsen mellan verk med olika ägarstrukturer och där närboende tar del av vinsten. Projektledare: Penny Bergman, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Projektrapportering: 30 juni Ett samarbete sker i ovanstående projekt. Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraftverk I projektet ska kontrollprogram och rapporter som berör immissions- och emissionsmätningar av vindkraftsljud undersökas och kategoriseras. Därefter ska projektet ta fram rekommendationer om vilken information som bör ingå i kontrollprogrammen vad gäller ljud. Projektledare: Karl Bolin, KTH. Projektrapportering: 30 september 2016

2 Vindkraft och samhällsnytta Värdering av vindkraftens samhällsnytta vid tillståndsprövning Hur har vindkraftens samhällsnytta har värderats vid prövning enligt miljöbalken? Och i vilken utsträckning har prövningen bidragit till ett effektivt resursutnyttjande ur samhällsekonomiskt perspektiv. Det analyseras i ett projekt som leds av Kristina Ek, biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Projektrapportering: 31 augusti Granskningsprocessen pågår. Utveckling av beslutsstödsmodeller för bedömning av samhällsnyttan av vindkraftsetablering Projektet ska utveckla beslutsstödsmodeller för tillståndsprövning och etablering av vindkraft. Tillståndsprövning är ett komplext beslutsproblem där den sammanantagna samhällsnyttan ska vägas mot den sammantagna kostnaden, som exempelvis negativ inverkan på lokal miljö. Projektets syfte är att ta fram en modell där beslutsproceduren bli systematisk och begriplig för alla parter. Projektledare: Stig Blomskog, Högskolan i Gävle. Projektrapportering: 30 november Vindkraftens påverkan på marint liv Utformning av kontrollprogram för havsbaserad vindkraft Projektet ska analysera kontrollprogram som utförts i befintliga havsbaserade vindkraftsparker. Forskare vid Aquabiota Water Research kommer i projektet att ta fram rekommendationer för hur kontrollprogram ska utformas i framtiden. Projektet tar även fram en metodik för att beräkna storskaliga och kumulativa effekter vid en framtida utbyggnad av havbaserad vindkraft. Projektledare: Martin Isaeus, Aquabiota Water Research Projektrapportering: 1 augusti 2016.

3 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Uppdatering av kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss uppdateras. I den kommande versionen ingår nationell och internationell forskning som publicerats , samt en sammanställning och analys av information i avslutade svenska kontrollprogram som rör vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Projektledare: Martin Green, biologiska institutionen, Lunds universitet. Projektrapportering: 31 augusti Granskningsprocessen pågår. Effekter av vindkraftsexploatering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång I projektet fortsätter Birger Hörnfeldt, SLU i Umeå, studierna kring vindkraftens effekter på kungsörn där data från GPS-märkta örnar analyseras. Märkningen av fåglarna gjordes i Västerbotten och Västernorrlands skogsland under 2010 och 2011, inom det tidigare projektet Kungsörnars påverkan vid vindkraftetablering - hemområden, biotopval och rörelser, projektledare: Tim Hipkiss, rapportnummer 6589, (2013). Projektledare: Birger Hörnfeldt, SLU Umeå Slutrapporten är under granskning. Hur påverkas tjäderns beteende av vindkraftsanläggningar - en internationell jämförelse Projektet ska samarbeta med ett femårigt forskningsprogram i Tyskland och Österrike. Målet är att värdera riskerna för den i Centraleuropa hotade tjädern, kopplat till vindkraft. Det svenska projektet ska märka och inventera tjäder i områden i Sverige där vindkraft är aktuell och baseras på data från ett skogslandskap där tjädern inte är hotad. Projektledare: Henrik Andrén, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Projektrapportering: 21 december Studier om fladdermöss Insekters fördelning kring vindkraftverk och dess påverkan på insektsätande fladdermöss och fåglar Projektet studerar om insekters koncentration och förekomster i anslutning till vindkraftverk kan attrahera insektsätande fladdermöss samt fåglar, såsom nattskärra, tornseglare och svalor. Projektet bygger på ny teknik. Insekter registreras med hjälp av laserbaserad remote sensingteknik, häckande nattskärrors rörelser följs med hjälp av GPS-loggerteknik och insektsätande fåglars rörelser studeras med hjälp av en vertikal radar. Målet är att dokumentera hur insekterna ansamlas och varierar vid

4 olika väderbetingelser, och om deras förekomster attraherar födosökande fladdermöss och fåglar till vindkraftverkens närområde. Projektledare: Susanne Åkesson, biologiska institutionen, Lunds universitet. Projektrapportering: 31 december 2017 Fladdermöss, särskilt Barbastell och Nordfladdermus, och vindkraft insamling av bättre kunskapsunderlag och framtagande av nya riktlinjer Projektet ska studera hur Barbastell påverkas av vindkraft och presentera vetenskapligt underbyggda riktlinjer för hur förekomst av arten bör hanteras. Dessutom ska projektet studera om, och i så fall hur, hänsyn behöver tas till Nordfladdermus vid utbyggnad i norr. Fördjupade analyser av data från kontrollprogram kring fladdermöss och vindkraft från södra Sverige ingår också i projektet. Projektledare: Martin Green, biologiska institutionen, Lunds universitet. Projektrapportering: 1 december 2017 Påverkansfaktorer för förekomst av insekter och fladdermöss på hög höjd I studien mäts förekomst av fladdermus och insekter vid marken samt vid navhöjd, med stor precision, och ett antal omvärldsfaktorer kartläggs. Insektsattraktion ska mätas genom experiment med varierande ljusintensitet och färg, för att undersöka vilka faktorer som bidrar till hög förekomst av insekter och fladdermus. Om dessa faktorer blir bättre kända, och om insektsattraktionen kan minskas på vindkraftverken, kan stoppregleringen begränsas och kollisioner med fladdermöss undviks. Projektledare: Johnny de Jong, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektrapportering: 5 mars Minskad fladdermusdödlighet med nya färger Projektet ska pröva om en ny färgsättning på vindkraftverk och hinderbelysning kan minska insektsförekomsten, och därmed fladdermusdödligheten, runt vindkraftverk. Projektledare: Jonas Victorsson, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. Projektrapportering: 31 december 2017.

5 Vindkraftens påverkan på däggdjur Sammanfattning renforskning I projektet formulerar svenska och norska forskare ett gemensamt kunskapsunderlag om vindkraftens effekter på ren och renskötsel. I Sverige och Norge har det genomförts flera studier om vindkraften, ren och renskötsel det senaste decenniet. Resultaten från studierna skiljer sig delvis åt, vilket skapar en osäkerhet om hur resultaten ska tolkas och tillämpas. Forskare ska sammanställa studier och vetenskaplig litteratur, för att klargöra på vilka punkter resultaten går isär och förklara varför. I projektgruppen ingår bland andra Anna Skarin och Per Sandström vid SLU samt Jonathan Colman och Sindre Eftestøl, Oslo universitet. Arbetet leds av Olav Strand vid NINA (Norsk institutt for naturforskning). Projektansvarig: Anna Skarin, SLU. Projekttid: (sammanställningen daterad )

Relevanta dokument

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter Ägare Energiforsk AB kommer inledningsvis att ägas av: 1.Svensk Energi Swedenergy AB (30 %) 2.Affärsverket svenska kraftnät (20 %) 3.Svensk Fjärrvärme AB (20 %) 4.Energigas Sverige Service AB (15 %) 5.Swedegas