Workshop kring kontrollprogram för uppföljning av vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Workshop kring kontrollprogram för uppföljning av vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss."

Ann-Charlotte Andreasson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Workshop kring kontrollprogram för uppföljning av vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Datum: , kl 9-12 Plats: Räddningstjänstens lektionslokal, Falkenbergs kommun Deltagare: Tina Bodin, Ingela Danielsson, Annika Elm, Erik Hansson, Iris Hjalmarsdottir, Per-Anders Johansson, Magnus Jäderblad, Anna-Carin Karlsson, Mikael Lundqvist, Henrik Martinsson, Patrik Nilsson, Anna-Lena Olsson, Peter Reneby Resultat från workshopen - Hur går vi vidare?: - Länsstyrelsen kollar upp om de kan fungera som arkiv/datavärd för alla rapporter/inventeringar kring vindkraft och fåglar/fladdermös. - Ingela Danielsson och Henrik Martinsson börjar snickra på en vägledning/checklista med råd och minimikrav för uppföljning av fågelarter som berörs av vindkraftsetablering. - Anna-Lena Olsson tar upp frågor kring kontrollprogram på nästa tillsynsvägledningsträff/handläggarträff. - Alla lyfter frågan om en samverkansgrupp om Vindkraft inom Miljösamverkan Halland - Ingela undersöker om material från workshopen och från Anna-Lena Olsson kan läggas upp på Miljösamverkan Hallands hemsida Korta minnesanteckningar Lagstiftning Anna-Lena Olsson, länsstyrelsen, informerade om Kontrollprogram syfte och lagstiftning Se bifogad powerpoint-presentation Syfte Syfte med kontrollprogram gällande fåglar och fladdermöss diskuterades mycket på mötet. Anna-Lena presenterade länsstyrelsens motiv: - Undersökningen bör göras för att verifiera de slutsatser om påverkan på fåglar och fladdermöss som anges i ansökan. - Ny tillståndsansökan om år, bättre underlag vid den prövningen. Andra syften som diskuterades: - Öka den allmänna kunskapen om vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss. - Samla kunskap inför etableringen av nästa vindkraftsgeneration.

2 - Följa upp effekterna av vindkraftsetablering på den aktuella platsen generellt - Kontrollprogrammet kan ses som en del av verksamhetsutövarens egenkontroll som ska syfta till att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön och fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt enligt Förordningen (1998:901). På vindlov.se står det: Om exempelvis brister i egenkontrollen inte rättas till kan tillsynsmyndigheten begära att ett kontrollprogram upprättas. (Se Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2001:3 om tillsyn.) - I tillsynen följa upp det allmänna villkoret i tillståndsbeslutet som tex kan ha följande formulering Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet dvs undersökningen bör göras för att verifiera de slutsatser om påverkan på fåglar/fladdermöss som anges i ansökan. Kan ett kontrollprogram uppfylla flera syften samtidig? Det krävs starka skäl för att återkalla eller ompröva ett tillstånd se 24 kap, 3 och 5 MB. Det kan därför framstå som omotiverat att följa upp vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss då det sällan leder till någon åtgärd. Att formulera syftet med kontrollprogrammet blir därför extra viktigt. Om beslut om prövotidsvillkor finns, så får kontrollprogrammet ett tydligt syfte. Tillsynsmyndigheten kan besluta om kontrollprogram för fåglar och fladdermöss, även om det inte finns något villkor om detta i tillståndsbeslutet. Tillsynsmyndigheten kan även besluta om längre kontrollprogram än vad som anges i ett villkor i tillståndsbeslutet. Se 26 kap, 19, 21, 22 MB Verksamhetsutövaren har bevisbörda att visa att krav på kontrollprogram är oskäligt. Viktigt att i tillsynen inte glömma att kontrollera att villkor om bat mode-drift efterlevs. Varför ställs inte krav på kontrollprogram på andra verksamheter som har en negativ påverkan på fåglar och fladdermöss, tex trafik, luftledningar, byggnader, master? Dessa verksamheter tillståndsprövas inte enligt 9 kap MB, men det hindrar inte att vi försöker ställa krav i tillsynen. Detta behöver dock prövas.

3 Snabb utveckling! Mötesdiskussionerna vittnade om att kunskapen kring vindkraft och fåglar och fladdermöss successivt ökat, vilket medfört förändringar både i handläggningsrutiner, krav, beslut och villkor. Idag är det vanligare med villkor med krav på bat mode-drift och kontrollprogram för fåglar och fladdermöss än tidigare. Önskemål om att kontrollprogrammens utformning behandlas i tillståndsprocessen framfördes. Det finns dock en risk med att föra in för mycket detaljer i besluten då många faktorer kan förändras under tillståndsperioden (30 år). Metodik Syftet är avgörande för val av metodik. För att kunna visa på effekter av uppförandet av en vindkraftspark så måste man genomföra en nollstudie före byggnation som sedan följs av en studie i drift, efter byggnation. Samma metodik ska användas före som efter. De undersökningar som genomförs i samband med tillståndsansökan har ett annat syfte än de som ingår i ett kontrollprogram. Det kan därmed vara svårt att vid uppföljningen ha en relevant nollstudie att jämföra med. För att kunna utvärdera resultaten från en uppföljande studie, speciellt studier som undersöker långsiktiga effekter, så behöver man referensområden för att kunna korrigera för andra förändringar i vårt landskap. Mötet diskuterade om speciella referensområden ska utses. Det kan dock vara svårt att långsiktigt skydda dessa mot exploatering. Allmänna miljöövervakningsdata som linjetaxeringen mm kanske kan fylla detta syfte. Viktigt att även undersöka effekter på lång sikt, bla pga av att många arter har lång generationstid och att det kan finnas en tillvänjningseffekt. Martin Green och Jens Rydell ger en del specifika råd kring hur kontrollprogram för fåglar respektive fladdermöss bör utformas för detaljer se diskussionsunderlag. Både Martin Green och Jens Rydell framhåller vikten av att utforma kontrollprogrammen så att resultaten från alla platser kan utvärderas gemensamt. Men de har lite olika syn på hur detta bör göras Jens förespråkar standardisering, medan Martin inte anser att alla undersökningar måste använda samma metodik. Martin Green anser att alla kontrollprogram inte behöver undersöka samma saker, utan man ska undersöka det som är intressant på den aktuella platsen.

4 Hur många år ska uppföljande studier pågå? Jens anger minst tre år i drift och Martin om minst 2 år i drift. För att kunna se långtidseffekter krävs återkommande undersökningar spridda över betydligt längre tid. Fler undersökningsår ger säkrare resultat. Om man ser kontrollprogrammen som en del av verksamhetsutövarnas egenkontroll, så är det något som bör pågå löpande under hela tillståndsperioden. Metodik för eftersök av döda och skadade individer diskuterades. Viktigt att dessa undersökningar genomförs på ett grundligt och vetenskapligt korrekt sätt. Om man vid eftersök inte hittar döda individer så kan detta bero på flera olika faktorer, tex asätare har varit framme eller låg effektivitet i eftersök, och har man inte korrigerat för detta kan man inte använda resultaten för att visa att inga individer dödats. Tillsynsmyndigheten, oftast kommunen, ska godkänna verksamhetsutövarnas förslag på kontrollprogram och handläggare upplever ofta osäkerhet kring vilka krav som är rimliga att kräva på dessa uppföljande studier. En enklare vägledning med råd och förslag på minimikrav för undersökning av fladdermöss och fågelarter berörda av vindkraftsetablering skulle vara ett bra stöd. Resultat insamling och samanalys Martin Green och Jens Rydell har framfört önskemål om att alla resultat rörande fåglar och fladdermöss från ansöknings- och uppföljningsprocessen samlas på ett ställe, tillgängliga för alla. Mötet tyckte att en nationell datavärd, tex energimyndigheten eller Vindval, vore den bästa lösningen. I väntan på beslut om detta enades mötet om att föreslå att alla rapporter med inventeringsresultat (inventeringar i samband med ansökan, kontrollprogram och uppföljande undersökningar både från anmälnings- och tillståndsärenden) samlas hos länsstyrelsen. Då vissa data kan vara sekretessbelagda är det inte lämpligt att lägga ut alla rapporter på allmän webportal/hemsida. Syftet med att samla alla resultat hos länsstyrelsen: - Möjliggöra framtida övergripande analyser/forskning inom området. - Bygga upp ett arkiv som länsstyrelsen kan använda i sin tillsynsvägledning. Varken kommunerna eller länsstyrelsen ser det som sin uppgift att genomföra framtida samanalys/forskning.

5 Utvärdera resultat Vägledning i hur resultaten från kontrollprogrammen ska utvärderas efterfrågades. Vilka åtgärder är aktuella?

Relevanta dokument

Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303)

Diskussionsunderlag angående kontrollprogram för fåglar vid vindkraftetablering (140303) Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet Ekologihuset 223 62 Lund Tel: 046-222 3816 martin.green@biol.lu.se