Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun

Transkript

1 9 Datum Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun Green Extreme AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 Rapportuppgifter Titel Version 001 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun, Green Extreme AB Fabriksgatan 4, Lidköping U\ \10 Stefan Pettersson Tim Hipkiss Stefan Pettersson 02_Mortorp_rapport_Ver001.docx I (II)

3 Innehållsförteckning 1 Syfte Bakgrund Metod Resultat Diskussion Bedömning och rekommendationer... 9 Referenser _Mortorp_rapport_Ver001.docx II (II)

4 1 Syfte EnviroPlanning AB har på uppdrag av Green Extreme AB genomfört en fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun, Kalmar län. Syftet var att utreda fladdermusaktiviteten vid verken för att bedöma behovet av en stoppreglering inom vindparken för att skydda fladdermusfaunan. Figur 1. Mortorp vindpark. Vid de gula punkterna placerades en mikrofon på taket av elboden. Mikrofonen riktades mot tornet. 1 (10)

5 2 Bakgrund Vindparken består av sex verk (figur 1). Parken är belägen cirka tre kilometer väster om Mortorp och cirka 20 kilometer sydväst om Kalmar. En fladdermusinventering av vindparken och närområdet genomfördes 2012 inför en utökning av vindparken från fyra till sex verk (Ecocom 2012). Totalt identifierades enligt rapporten elva fladdermusarter, varav sju beskrevs som högriskarter i förhållande till vindkraft. Dvärgfladdermus och nordisk fladdermus dominerade aktiviteten vid autoboxarna. Den högsta aktiviteten noterades i anslutning till mosaikartade gårdsmiljöer utanför vindparken. I rapporten rekommenderades en stoppreglering av verken för att minska de negativa effekterna på fladdermusfaunan. Green Extreme har sedermera, av hänsyn till fladdermusfaunan, blivit ålagt att införa stoppdrift för att skydda fladdermusfaunan vid Mortorps vindpark. Beslutet kan dock omprövas om Green Extreme kan påvisa att fladdermusaktiviteten inom parken är så låg att risken för kollision bedöms vara acceptabel. 3 Metod Inventeringen genomfördes i marknivå vid två verksplatser (5 och 6, figur 1) under perioden 7/7-14/10, Vid respektive verksplats monterades en mikrofon fast på taket till elboden, cirka fyra meter över marknivå (bild 2, 3 och 4). Mikrofonen riktades snett uppåt (cirka grader) mot verkstornet och anslöts via en kabel till en autobox (D500x) placerad inne i elboden (figur 5). Autoboxen anslöts till en extern strömkälla. Verk 5 och 6 valdes bland annat utifrån den tidigare genomförda fladdermusinventeringen i området (Ecocom 2012). Vid verk 6 noterades då högst aktivitet av stor fladdermus inom parken och verk 5 är det östligaste verket med en potentiell ledlinje från Mortorp. Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 32 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH. 2 (10)

6 Boxarna ställdes in att starta och avsluta inspelningarna 15 minuter efter solens ned- respektive uppgång. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.03 och SonoChiro Data för perioden 12-27/7 saknas eller är missvisande (i antalet registreringar) för verk 6 på grund av att regnvatten kom in i mikrofontratten. Vidare saknas data från samma verk under perioden 4-14/10 på grund av att minneskortet blev fullt. Figur 2. Mikrofon vid verk 5. Figur 3. Mikrofon vid verk 6. Riktad mot tornet. Figur 4. Mikrofonen vid verk 5 inringad i rött i nedre högra hörnet. Figur 5. Boxarnas placering inne i elbodarna. 4 Resultat Under inventeringen i marknivå spelades sammanlagt fladdermusfiler in, varifrån tio arter identifierades (tabell 1). Sex av dessa betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraftverk (Rydell m fl 2011); stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus och trollfladdermus (tabell 1). Även tolv möjliga filer av sydfladdermus registrerades (varav en inskickad för expertgranskning och bedömd som sydfladdermus, Ingemar Ahlén). Filer angivna 3 (10)

7 som N/V (<25kHz) är obestämda filer av högriskarter med ett eko som starkast under 25 khz. Majoriteten av dessa filer utgörs högst sannolikt av stor fladdermus men även gråskimlig fladdermus kan förekomma, enstaka inspelningar av andra lågfrekventa arter kan inte heller helt uteslutas (tabell 1). Övriga arter som registrerades var; Myotis sp. (sannolikt främst mustasch/brandts fladdermus), långörad fladdermus, barbastell samt fransfladdermus (ännu ej verifierad) (tabell 1). Tabell 1. Förekomst av noterade fladdermusarter i marknivå vid respektive verksplats. Enil-nordisk fladdermus, Eser-sydfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Pnattrollfladdermus, Pnat-trollfladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus, Bbarbarbastell, Msp-obestämd Myotis (mustasch/brandts fladdermus), Mnat-fransfladdermus, Paurlångörad fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid boxen. N/V (<25 khz) Pnat Ppyg Vmur Bbar Msp Mnat Paur Totalt Lokal Enil Eser Nnoc Verksplats Verksplats Totalt Dvärgfladdermus dominerade, mätt i antalet identifierade inspelningar (4195 inspelningar). Av dessa filer gjordes 3705 inspelningar (cirka 88%) vid verk 5 under perioden 4-10/10 (tabell 1, figur 6). Nordisk fladdermus noterades med 3689 inspelningar. Majoriteten av dessa gjordes under nätterna kring månadsskiftet juli-augusti. Arten dominerade också inspelningarna under juli (tabell 1, figur 6). Stor fladdermus registrerades med 3549 filer och dominerade markant inspelningarna under andra delen av augusti till början av september. Toppar med ett större antal inspelningar noterades också i början av augusti. Om de filer angivna som N/V (<25kHz) (802 inspelningar) räknas med så dominerade inspelningar av stor fladdermus (inklusive vissa filer av gråskimlig fladdermus och eventuella andra arter med ett eko som starkast under 25 khz). Gråskimlig fladdermus noterades med 173 inspelningar, trollfladdermus med 79 och 12 filer bedömdes som möjlig sydfladdermus. Aktivitetstopparna under juli och augusti var starkt korrelerade till låg vind (<6 m/s, mätt i nacellhöjd) och hög nattemperatur. Aktiviteten var som högst under tropiska eller näst intill tropiska nätter (när temperaturen inte understiger 20 C ). 4 (10)

8 Figur 6. Antal registreringar per högriskart (HR-art) under respektive datum. Resultaten för de två verken är sammanslagna. (Enil-nordisk fladdermus, Nnoc-stor fladdermus, N/V-obestämd högriskart under 25 khz, Pnat-trollfladdermus, Ppyg-dvärgfladdermus, Vmur-gråskimlig fladdermus, Esersydfladdermus). Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten. Av de övriga arterna dominerade Myotis sp. (sannolikt främst mustasch/brandts fladdermus) med 513 inspelningar (tabell 1, figur 7), därefter kom långörad fladdermus med 175 inspelningar. Barbastell noterades vid båda verksplatserna med spridda, enstaka inspelningar under hela perioden (totalt 47 registreringar, tabell 1, figur 7). En ännu ej verifierad inspelning av fransfladdermus gjordes och ytterligare några inspelningar av arten kan inte uteslutas (tabell 1). 5 (10)

9 Figur 7. Antal registreringar av övriga arter under respektive datum. Resultaten för de två verken är sammanslagna. Msp-obestämd Myotis (sannolikt främst mustasch/brandts fladdermus), Bbarbarbastell, Paur-långörad fladdermus Observera att antalet fladdermusregistreringar vid respektive boxlokal inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten. Vid en jämförelse av antalet inspelningar vid respektive verk förefaller aktiviteten vara betydligt högre vid verk 5 än vid verk 6 (tabell 1). Den största skillnaden i antalet inspelningar kan dock förklaras av utebliven data på grund av tekniska problem. Under perioden 7-27/7 registrerades 875 fladdermusinspelningar vid verk 5 medan endast 68 inspelningar gjordes vid verk 6. Regn förefaller ha kommit in i mikrofontratten endast några dagar efter att uppsättningen sattes ut. Mikrofonen byttes 28/7 och var då ej fungerande. Efter att den torkat så fungerade den hjälpligt igen och det förefaller som om den fungerade av och till under perioden fram till bytet, dock med nedsatt känslighet. Inspelningarna vid verk 6 slutade den 3/10 då minneskortet blev fullt. Mellan den 4-14/10 spelades 3913 filer in vid verk 5. Dessa två perioder (12-27/7 och 4-10/10) gav tillsammans 4536 fler inspelningar 6 (10)

10 vid verk 5 jämfört med verk 6. Dessa filer borträknade ger totalt cirka 680 fler filer vid verk 5, vilket sannolikt är mer rättvisande. 5 Diskussion Resultaten från Mortorp vindpark uppvisar stora likheter med resultaten från ett kontrollprogram med inspelningar i rotorhöjd och marknivå i en närliggande vindpark. Det gäller både artsammansättning och tids- och artsmässiga aktivitetsmönster (Pettersson 2016). Antalet verk är detsamma i den vindparken och naturmiljön likartad. Resultaten från första årets kontrollprogram i den parken uppvisar en periodvis hög och dominerande närvaro av stor fladdermus. Framförallt i navhöjd där majoriteten av inspelningarna utgjordes av storfladdermus. Men även i marknivå där resultaten var slående likartade de vid denna inventering. Aktiviteten har en också tydlig koppling till vind (<5 m/s) och temperatur (>15 grader), (Pettersson 2016, Pettersson m fl manus. in prep.). Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus är, enligt syntesrapporten för vindval (Rydell m fl 2011), sannolikt de två mest utsatta arterna i förhållande till vindkraftverk. Arterna vistas oftare i fria luften och på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. Resultaten från Mortorp tyder på att en stoppreglering är en lämplig åtgärd för att minska en negativ påverkan på stor fladdermus i vindparken. Bedömningen grundar sig på resultaten från inventering i denna vindpark samt resultaten från kontrollprogrammet i den närliggande vindparken (Pettersson 2016). När det gäller nordisk fladdermus och dvärgfladdermus så noteras de på rotornivå och eftersök i vindparker visar på att arterna förekommer bland fynden av döda fladdermöss. Det finns en koppling mellan graden av aktivitet runt rotorbladen och mortalitet (Korner-Nievergelt m fl 2013). En hög aktivitet i marknivå av nordisk fladdermus och/eller dvärgfladdermus förefaller dock inte reflektera en motsvarande hög aktivitet i rotorhöjd, vilket styrks av pågående kontrollprogram i tre vindparker i Hallands och Kalmar län där resultaten tyder på att födosök främst sker på lägre höjd men att de stundom noteras i rotorhöjd (Pettersson 2016, Pettersson manuskript in prep.). Vidare stöds det också av att få döda individer av nordisk fladdermus och dvärgfladdermus hittats vid verk i relation till registrerad 7 (10)

11 aktivitet i marknivå. Sammanfattningsvis är bedömningen att den negativa påverkan på dessa två arter är relativt låg. Trollfladdermus registrerades vid inventeringen men inget tyder på någon särskilt hög aktivitet. Vidare tyder resultaten på att sydfladdermus (rödlistad som akut hotad (CR), ArtDatabanken 2015) tycks förekomma i området, om än i begränsad omfattning. Arten noterades även med ett mindre antal noteringar under inventeringen 2012 (Ecocom 1212). Bedömningen är den negativa påverkan på dessa bägge arter sannolikt är låg, då närvaron i vindparken bedöms som låg. Barbastell (rödlistad som sårbar (VU), ArtDatabanken 2015) noterades vid båda verksplatserna med spridda, enstaka inspelningar under hela perioden. Inget i resultaten tyder på någon närliggande koloni. Arten har betraktats utifrån försiktighetsprincipen i förhållande till vindkraftsetableringar. Det finns dock inget som tyder på någon mortalitet kopplad till vindkraftverk, då endast ett fynd av en individ gjorts vid en vindpark i Europa (Rydell m fl 2011). Inspelningsdata från två andra parker, där arten förekommer i marknivå, tyder inte heller på någon aktivitet i rotorhöjd (Pettersson 2016, Pettersson manuskript in prep.). Såvitt känt har arten inte noterats i rotorhöjd vid någon genomförd studie. Bedömningen är att påverkan på arten i vindparken är försumbar. Övriga påträffade arter betraktas inte som högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Om de perioder då inspelningsdata saknas för verk 6 ej tas med i analysen så är skillnaden i aktivitet mellan de två verken relativt liten. Vindparken och avstånden mellan verken är relativt små och bedömningen är att det inte finns någon anledning att tro att aktiviteten skiljer sig markant mellan de sex verken. De arter som främst påverkas, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus, rör sig över större avstånd och i fritt luftutrymme vilket sannolikt gör det svårt att peka ut enskilda verk i Mortorp som skulle utgöra en högre risk än andra. Bedömningen är att stoppregleringen bör omfatta samtliga sex verk. 8 (10)

12 6 Bedömning och rekommendationer Rekommendationen utifrån inventeringsresultatet är att en stoppreglering är en lämplig åtgärd i vindparken. Främst med anledning av hög aktivitet av stor fladdermus. - Bedömningen och rekommendationen är att stoppregleringen är aktiv 15/7-30/9 och vid en vindstyrka upp till och med 5 m/s (mätt i nacellhöjd). - Bedömningen och rekommendationen är att stoppregleringen är aktiv från solnedgång till soluppgång (inte en timma före respektive efter). - Rekommendationen är också att bolaget ges utrymme att justera variablerna för stoppregleringen varefter nya resultat och riktlinjer presenteras (angående temperatur, vindstyrka eller tidsperiod). 9 (10)

13 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken SLU, Uppsala. Ecocom Inventering av fladdermöss vid Mortorp i Kalmar kommun Korner-Nievergelt, F., Brinkmann, R., Niermann, I. & Behr, O Estimating bat and bird mortality occurring at wind energy turbines from covariates and carcass searches using mixture models. PLoS ONE 8(7): e DOI: /journal.pone Pettersson, S Kontrollprogram fladdermöss vid Kvilla vindpark, Torsås kommun, 2015 år 1 av 3. EnviroPlanning AB. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket. 10 (10)